{"id":22621,"date":"2021-12-14T22:47:27","date_gmt":"2021-12-14T20:47:27","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22621"},"modified":"2025-02-02T22:27:04","modified_gmt":"2025-02-02T20:27:04","slug":"maconi-sune-1885-1928","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22621","title":{"rendered":"Maconi Sune (1885-1928)."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2021 med hj\u00e4lp av Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar, gamla dokument och tidningar.<\/b><\/span><\/p>\n

Sune Viktor Maconi<\/strong> f\u00f6ddes i Kristinestad och han var son till tullf\u00f6rvaltaren Alexander Eugen<\/u> Maconi (f\u00f6dd 1839 i Sordavala, d\u00f6d 1919 i Helsingfors) och Aina<\/u> Maria Aurora Hedmansson (f\u00f6dd 1857 i Brahestad, d\u00f6d 1928 i Helsingfors).<\/p>\n

\"\"
Sune Maconi som var f\u00f6dd i Kristinestad var en erk\u00e4nd och v\u00e4lutbildad arkitekt, som under sina studieresor nere i Europa l\u00e4rde sig att renovera gamla borgar och slott. Men han ritade ocks\u00e5 n\u00e5gra byggnader i tr\u00e4, bland annat tullhuset i hamnen i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

Eugen och Aina Maconi flyttade till staden i slutet av 1870-talet och under sin tid i staden bodde de i sj\u00f6kapten Adam Th. Nystr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 tomt nr 35. Den stora g\u00e5rden som l\u00e5g i h\u00f6rnet av H\u00e5llfastskagatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan var rappad och den klarade sig vid den stora branden \u00e5r 1859. Sedan Eugen Maconi med sin familj \u00e5r 1888 hade flyttat till Bj\u00f6rneborg \u00f6vertogs Nystr\u00f6ms g\u00e5rd i b\u00f6rjan av 1890-talet av Fruntimmersskolan. Den var verksam i g\u00e5rden, tills den m\u00e5ste flyttas d\u00e5 den nya kyrkan skulle byggas i det h\u00e4r kvarteret. G\u00e5rden flyttades d\u00e5 till Strandgatan bakom Stadshotellet,<\/a> d\u00e4r den fortfarande st\u00e5r. Sj\u00e4lva Fruntimmersskolan upph\u00f6rde med sin undervisning \u00e5r 1897 d\u00e5 den kommunala samskolan<\/a> inledde verksamheten vid Skolgatan.<\/p>\n

Sune blev student vid Svenska reallyceet i Helsingfors och \u00e5r 1904 b\u00f6rjade han i polytekniska institutet. \u00c5r 1911 avlade han examen som diplomarkitekt vid Tekniska h\u00f6gskolan och efter det b\u00f6rjade han arbeta vid \u00f6verstyrelsen f\u00f6r allm\u00e4nna byggnaderna. Under den h\u00e4r tiden gjorde Sune m\u00e5nga studieresor i Sverige, Tyskland och Italien.<\/p>\n

\u00c5r 1914 i februari<\/strong> best\u00e4mde stadsfullm\u00e4ktige i Kristinestad att staden skall bygga ett nytt tull- och packhus invid den nya stenkajen. F\u00f6ljande m\u00e5nad besl\u00f6ts att uppta ett l\u00e5n p\u00e5 120\u00a0000 mark f\u00f6r bygget och Hamnkommitt\u00e9n och dr\u00e4tselkammaren fick i uppdrag att p\u00e5b\u00f6rja projektet. Till planerare uts\u00e5gs arkitekt Sune Maconi, som ber\u00e4knade kostnaderna till 78\u00a0000 mark. F\u00f6r uppf\u00f6randet av byggnaden anlitades stadens byggm\u00e4stare Holmst\u00e9n. Sommaren 1915 kunde det nya tullhuset tas i bruk.<\/p>\n

\"\"
Tullhuset i hamnen i Kristinestad \u00e4r en arkitektonisk p\u00e4rla, som har prytt sin plats sedan sommaren 1915, d\u00e5 det togs i bruk. Arkitekten Sune Maconi var f\u00f6dd i staden men flyttade i unga \u00e5r med sin familj, f\u00f6rst till Bj\u00f6rneborg och sedan till Helsingfors. Fotot taget fr\u00e5n nordost sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var i februari 1914 som stadsfullm\u00e4ktige besl\u00f6t att bygga detta tull- och packhus invid den nya stenkajen p\u00e5 \u00d6stra sidan. Stadens egna byggm\u00e4stare Holmst\u00e9n ledde arbetet och byggnaden kunde tas i bruk sommaren 1915. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tullkammaren med packhuset, som ocks\u00e5 kallas Hamnkontoret till v\u00e4nster invid stenkajen. \u00d6ster om tullkammaren fanns det plats f\u00f6r \u00e5tta lagerbyggnader men endast tv\u00e5 byggdes och de finns fortfarande kvar. Dessa lagerbyggnader uppf\u00f6rdes omkring 1915 men det \u00e4r oklart om Maconi planerade ocks\u00e5 dessa. Lagerbyggnaden C byggdes av partiaff\u00e4ren Sampo medan det oklart vem som byggde lagret A, det som kallas J\u00e4tk\u00e4nhovi. Planteckningen \u00e4r uppgjord i augusti 1915 d\u00e5 staden tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 tullhuset.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1916<\/strong> gifte sig Sune med Elsa Margaretha Mellenius (1892-1979) fr\u00e5n Helsingfors och de fick en dotter.<\/p>\n

Hans f\u00f6rsta stora projekt var utvidgningen av Mustiala lantbruksinstitut, d\u00e4r han arbetade under \u00e5ren 1913 \u2013 1917. Via ett kort arbete i Ule\u00e5borg blev han \u00e5r 1918 utn\u00e4mnd till bitr\u00e4dande arkitekt vid l\u00e4nsbyggnadskontoret i Nyland.<\/p>\n

\u00c5r 1919<\/strong> ledde han byggnadsarbetet vid statsverket hus vid Regeringsgatan och vid Svenska flickskolan i Helsingfors<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> b\u00f6rjade han leda arbetet med att restaurera byggnaderna vid Olofsborg i Nyslott.<\/a> Av undervisningsministeriet fick han ett stipendium att unders\u00f6ka de gamla slotten i Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1923<\/strong> gjorde han en utredning av byggandet av Olofsborg och ett par \u00e5r senare gav han ut en historik \u00f6ver Olofsborg. Han skrev m\u00e5nga tidningsartiklar i \u00e4mnet och h\u00f6ll flera f\u00f6redrag p\u00e5 olika h\u00e5ll. \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 deltog han i arkitektt\u00e4vlingen om planerandet av det nya riksdagshuset i Helsingfors.<\/p>\n

\u00c5r 1924, i b\u00f6rjan<\/strong> av oktober h\u00f6ll Sune Maconi ett f\u00f6redrag om Olofsborg p\u00e5 Savonlinnan Kansalaisopisto. \u00c5h\u00f6rarna tyckte att det l\u00e4t s\u00e5\u00a0 intressant att Sune inom ett par veckor f\u00f6reslog att det skulle bildas en intressef\u00f6rening runt Olofsborg. Till m\u00f6tet kom ett 20-tal intresserade personer och d\u00e4r besl\u00f6t de att bilda f\u00f6reningen ”Pyh\u00e4n Olavin Kilta”.<\/p>\n

\"\"
Den 11 oktober 1924 annonserade Sune Maconi i tidningen Savonmaa att de som var intresserade av en f\u00f6rening runt Olofsborg, skulle komma till Seurahuone i Nyslott f\u00f6r att diskutera saken.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1925 i augusti<\/strong> gjorde Finlands nyvalda president Relander ett bes\u00f6k p\u00e5 Olofsborg tillsammans med Sveriges kung Gustaf V. Arkitekt Sune Maconi fungerade d\u00e5 som guide och den svenska kungen visade sin uppskattning \u00e5t den professionella visningen. Efter bes\u00f6ket fick Sune en fin utm\u00e4rkelse av den svenska kungen. Detta \u00e5r deltog Sune Maconi i en arkitektt\u00e4vling, d\u00e5 det nya riksdagshuset i Helsingfors skulle planeras och f\u00f6r sitt bidrag erh\u00f6ll han femte pris.<\/p>\n

Alla dessa uppdrag ledde till att den svenska staten gav honom i uppdrag att leda arbetet med restaureringen av L\u00e4ck\u00f6 slott i Lidk\u00f6ping<\/a> i Sverige. \u00c5r 1925 flyttade han till Lidk\u00f6ping f\u00f6r att p\u00e5b\u00f6rja det nya arbetet med slottsrenoveringen. Medan det h\u00e4r arbetet p\u00e5gick, s\u00e5 skilde sig Sune och Elsa och den 22 juli 1928 gifte han om sig med Elsa Natalia Kjellin (f.1906), som d\u00e5 arbetade som n\u00e5gon typ av assistent p\u00e5 L\u00e4ck\u00f6 slott.<\/p>\n

\u00c5r 1928, den 18 september<\/strong> avled Sune Maconi i Lidk\u00f6ping efter att han med sin motorcykel hade krockat med en bil i en tv\u00e4r kurva i Gr\u00e4storpstrakten. Med sin nya hustru var han p\u00e5 v\u00e4g till Finland p\u00e5 br\u00f6llopsresa. Nygifta hustrun Elsa, som satt p\u00e5 samma motorcykel klarade sig oskadd i olyckan. Sune Maconi ligger begravd i Lidk\u00f6ping.<\/p>\n

\"\"
Sune Maconi ligger begravd p\u00e5 Lidk\u00f6pings s\u00f6dra begravningsplats. Foto Anette Johansson.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sune Maconis farmor Fredrika Elisabeth (f. Tawast 1800-1884) ligger begravd p\u00e5 \u00d6stra sidans begravningsplats i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sune Maconis far Alexander Eugen (1839-1919) var f\u00f6dd i Sordavala och var under n\u00e5gra \u00e5r tulltj\u00e4nsteman i Kristinestad och bodde d\u00e5 i h\u00f6rnet av H\u00e5llfastskagatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan, p\u00e5 nuvarande kyrktomten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1915 kunde tullhuset vid den nya stenkajen tas i bruk. Tullhuset, inneh\u00e5llande 12 rum, med m\u00e5tten 23 x 15 meter \u00e4r f\u00f6rsedd med ett torn som \u00e4r 15,8 m h\u00f6gt. Fotot taget av Heikki Pajunen \u00e5r 1979 och finns p\u00e5 Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det st\u00e5tliga tullhuset, med magasinbyggnaderna i den s\u00f6dra \u00e4ndan. Magasinen med m\u00e5tten 43 x 15 meter hade ett tak av semtalinfilt och d\u00e4r fanns ingen uppv\u00e4rmning. De h\u00e4r magasinen revs omkring 1985 som obeh\u00f6vliga och f\u00f6r att f\u00e5 mera lastningsutrymme vid kajen. Fotot taget \u00e5r 1979 av Heikki Pajunen och finns p\u00e5 Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2021 med hj\u00e4lp av Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar, gamla dokument och tidningar. Sune Viktor Maconi f\u00f6ddes i Kristinestad och han var son till tullf\u00f6rvaltaren Alexander Eugen Maconi (f\u00f6dd 1839 i Sordavala, d\u00f6d 1919 i Helsingfors) Forts\u00e4tt l\u00e4sa Maconi Sune (1885-1928).<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22412,"menu_order":130,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22621","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22621","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22621"}],"version-history":[{"count":17,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22621\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29499,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22621\/revisions\/29499"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22621"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}