{"id":22592,"date":"2021-12-10T23:01:50","date_gmt":"2021-12-10T21:01:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22592"},"modified":"2021-12-10T23:05:50","modified_gmt":"2021-12-10T21:05:50","slug":"en-dansk-i-kristinestad-ar-1896","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22592","title":{"rendered":"En dansk i Kristinestad \u00e5r 1896."},"content":{"rendered":"

Dansken F. Riegel f\u00f6retog en resa till Finland \u00e5r 1896 och han bes\u00f6kte bland annat Kristinestad. I tidningen \u201dLandbov\u00e4nnen\u201d publicerade han en reseskildring, som Wasa Nyheter publicerade 23.8.1896 och lyder s\u00e5 h\u00e4r i moderniserad form:\u00a0<\/span><\/p>\n

Fr\u00e5n en resa mot norr.\u00a0<\/strong><\/h4>\n

Fr\u00e5n Stockholm begav vi oss med \u00e5ngare till den finska staden Kristinestad, som ligger ungef\u00e4r p\u00e5 mitten av den l\u00e5nga kuststr\u00e4ckan p\u00e5 ostliga sidan av Bottenhavet. Det \u00e4r en liten stad med c:a 3,000 inv\u00e5nare och \u00e4r snarare att betrakta som en st\u00f6rre landsby.<\/p>\n

Inv\u00e5narna livn\u00e4r sig ocks\u00e5 huvudsakligast med \u00e5kerbruk. D\u00e4r finns endast n\u00e5gra f\u00e5 hantverkare och handlande, vars verksamhet v\u00e4sentligen best\u00e5r i att handla med b\u00f6nderna, n\u00e4r dessa 2 g\u00e5nger i veckan kommer till torget med sina varor. Dessutom finns d\u00e4r ocks\u00e5 ett par st\u00f6rre tr\u00e4varufirmor, som exporterar stora massor av timmer.\u00a0Sj\u00e4lva staden har mycket smala gator och husen, som \u00e4r r\u00f6dm\u00e5lade, \u00e4r uppf\u00f6rda av tr\u00e4.<\/p>\n

D\u00e4r finns ett mycket stort torg, som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt med h\u00e4nsyn till den starkt utvecklade torghandeln. I det hela taget \u00e4r torghandeln mycket livlig i Europas nordliga och ostliga st\u00e4der och kan f\u00f6rliknas vid v\u00e5ra tidigare stora krammarknader.<\/p>\n

F\u00f6r \u00f6vrigt har Kristinestad inte s\u00e5 f\u00e5 egendomligheter p\u00e5 grund av att den inte har lidit samma \u00f6de som de flesta andra finska st\u00e4der, allts\u00e5 att ha brunnit. Den har d\u00e4rigenom bibeh\u00e5llit sin gammaldags pr\u00e4gel och har tr\u00e4hus, som \u00e4r flera hundra \u00e5r gamla. Kyrkan skall s\u00e5lunda vara \u00f6ver 300 \u00e5r och likv\u00e4l \u00e4r timret s\u00e5 h\u00e5rt och fast som vore det av ben. D\u00e4r bygges f\u00f6r \u00f6vrigt nu en ny kyrka av sten, men orsaken h\u00e4rtill \u00e4r n\u00e4rmast den, att staden har s\u00e5 mycket penningar, att den knappt vet, vad den skall anv\u00e4nda dem till. Det h\u00e4r \u00e4r ju r\u00e4tt m\u00e4rkv\u00e4rdigt efter nutids f\u00f6rh\u00e5llanden. Jag skall senare f\u00f6rklara orsaken h\u00e4rtill, s\u00e5 mycket mer som staden kan utg\u00f6ra ett gott f\u00f6red\u00f6me f\u00f6r m\u00e5nga av v\u00e5ra sm\u00e5st\u00e4der, som i h\u00f6g grad har umg\u00e5tts l\u00e4ttsinnigt med allm\u00e4nna medel, s\u00e5 att skatteprocenten har stigit till 6 \u2014 8 procent och \u00e4nnu h\u00f6gre.<\/p>\n

Men i Kristinestad f\u00f6retags inget, f\u00f6rr\u00e4n pengarna \u00e4r i kassakistan. En princip, som nog \u00e4r v\u00e4rd att f\u00f6ljas och \u00e4nd\u00e5 har den begagnat sig av nutidens uppfinningar, s\u00e5dana som telefon och elektricitet l\u00e5ngt b\u00e4ttre \u00e4n vi gjort det. Vi skulle f\u00f6r \u00f6vrigt inte ha uppeh\u00e5llit oss s\u00e5 mycket vid aff\u00e4rsf\u00f6rh\u00e5llandena, om inte d\u00e4rf\u00f6r, att Kristinestad vida mer \u00e4r att betrakta som en stor landsby. Den besitter en areal av cirka 5,000 hektar jord, varav 4,000 best\u00e5r av skog, medan ungef\u00e4r 750 hektar \u00e4r \u00e5kerjord. Skogen st\u00e5r p\u00e5 berggrund, och \u00e4r s\u00e5som all skog vid kusten mycket nedhuggen och sk\u00e4nker d\u00e4rf\u00f6r inte stor inkomst, men den f\u00f6rser dock stadsborna med billigt br\u00e4nsle.<\/p>\n

\u00c5kerjorden \u00e4r av f\u00f6rtr\u00e4fflig lerblandad beskaffenhet. F\u00f6rr var skiftesbruk allm\u00e4nt, r\u00e5g, korn och havre utan gr\u00e4s. De l\u00e5ga s\u00e4desprisen har fullst\u00e4ndigt f\u00f6r\u00e4ndrat driften, och man har \u00f6verg\u00e5tt till rent omfattande jordbruk, med all jord f\u00f6r gr\u00e4sv\u00e4xt, som sk\u00f6rdas i form av h\u00f6. \u00a0Runt omkring p\u00e5 \u00e4gorna finns sm\u00e5 tr\u00e4lador, i vilka h\u00f6et f\u00f6rvaras, tills det om vintern h\u00e4mtas hem, allt efter som det skall anv\u00e4ndas till foder f\u00f6r h\u00e4star och kor. H\u00f6ets kvalit\u00e9 \u00e4r f\u00f6rtr\u00e4fflig, det har ett s\u00e5 fint utseende och en s\u00e5 god lukt, som h\u00f6et s\u00e4llan har hos oss. Men h\u00f6sk\u00f6rden \u00e4r ocks\u00e5 \u00e5rets br\u00e5daste tid, och fr\u00e5n tidigt p\u00e5 morgonen till sena kv\u00e4llen \u00e4r alla, som kan arbeta, b\u00e5de m\u00e4n och kvinnor, i full verksamhet. \u00a0Kvinnorna deltar n\u00e4mligen i arbetet ute p\u00e5 markerna l\u00e5ngt mer \u00e4n hos oss och \u00e4r inte r\u00e4dda att f\u00f6ra lien, men denna \u00e4r ocks\u00e5 l\u00e4ttare \u00e4n hos oss.<\/p>\n

Om vintern f\u00f6rs ko- och h\u00e4stg\u00f6dseln ut p\u00e5 \u00e5kern och l\u00e4ggs i h\u00f6gar p\u00e5 8 – 10 lass, som t\u00e4cks v\u00e4l med jord och sprids f\u00f6ljande h\u00f6st p\u00e5 gr\u00e4smarkerna. Efter 9 – 10 \u00e5rs f\u00f6rlopp, n\u00e4r gr\u00e4savkastningen blir klen, pl\u00f6js jorden upp och f\u00f6rs\u00e4tts i tr\u00e4da. D\u00e4refter s\u00e5s det r\u00e5g eller kanske gr\u00e4s f\u00f6r ny v\u00e4xt.<\/p>\n

Kreaturen komma s\u00e4llan p\u00e5 gr\u00e4smarkerna, f\u00f6r de h\u00e5ller huvudsakligast till i skogarna. Det finns ungef\u00e4r 500 av dem, f\u00f6rdelade i tv\u00e5 lika stora flockar, vardera med en v\u00e4ktare. \u00a0B\u00e5de i skogarna och p\u00e5 betesmarkerna finnas skyddsplatser f\u00f6r djuren och de sk\u00f6ter sig sj\u00e4lva. Om kv\u00e4llen, n\u00e4r de skall mj\u00f6lkas, kommer de av sig sj\u00e4lv in till staden. Varje \u00e4gares kor h\u00e5ller sig d\u00e5 f\u00f6r sig sj\u00e4lv, s\u00e5 att det s\u00e4llan h\u00e4nder att man beh\u00f6ver h\u00e4mta sina kor. Om morgonen, n\u00e4r de \u00e4r mj\u00f6lkade, sl\u00e4pps de ut p\u00e5 gatan och drivs till torget, d\u00e4r de samlas, och drar s\u00e5 vidare p\u00e5 egen hand ut till skogs. Djuren \u00e4r alla av finsk ras, en liten fin bj\u00e4rtr\u00f6d ko med utpr\u00e4glade mj\u00f6lktecken, motsvarande ungef\u00e4r s\u00e5dana djur som fanns i Danmark i b\u00f6rjan av 1800-talet.<\/p>\n

F\u00f6r bete och vall av en ko betalas per sommar en avgift av 3 finska mark. F\u00f6r \u00e5kerjorden betalas en avgift av \u00e4nda till 5 mk per hektar, beroende p\u00e5 jordens beskaffenhet. Staden har av jorden och korna en \u00e5rlig inkomst av ungef\u00e4r 15,000 mark. \u00a0Dessutom har den en \u00e5rlig inkomst p\u00e5 30,000 mark, som tillfaller staden i form av tv\u00e5 tredjedelar fr\u00e5n inkomsten av br\u00e4nnvinsmonopolet, staten f\u00e5r en tredjedel. I bro- och hamnpengar inflyter ett \u00f6verskott p\u00e5 10,000 mark och i r\u00e4ntor p\u00e5 besparade medel cirka 6,000 mk, eller sammanlagt en summa av cirka 60,000 mark.<\/p>\n

Inkomstskatten utg\u00f6r endast 1-2 procent. Denna kunde nog med stark ekonomi undvaras, men staden styrs av den finaste klick, som inte vill att den skall st\u00e5 tillbaka f\u00f6r andra st\u00e4der. Det vill alltid bli s\u00e5, att f\u00f6rm\u00f6genheten spelar en avg\u00f6rande roll vid valet av kommunens representanter, i det att en inkomst av 400 mark medf\u00f6r 1 r\u00f6st, medan 10,000 mk medf\u00f6r 25 r\u00f6ster, som \u00e4r det h\u00f6gsta r\u00f6stetal en person f\u00f6rfogar \u00f6ver.<\/p>\n

Den egendomliga sammanblandning av lands- och stadsf\u00f6rh\u00e5llanden, som utm\u00e4rker Kristinestad, har gett oss anledning att dr\u00f6ja litet utf\u00f6rligare vid orten.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dansken F. Riegel f\u00f6retog en resa till Finland \u00e5r 1896 och han bes\u00f6kte bland annat Kristinestad. I tidningen \u201dLandbov\u00e4nnen\u201d publicerade han en reseskildring, som Wasa Nyheter publicerade 23.8.1896 och lyder s\u00e5 h\u00e4r i moderniserad form:\u00a0 Fr\u00e5n en resa mot norr.\u00a0 Forts\u00e4tt l\u00e4sa En dansk i Kristinestad \u00e5r 1896.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21456,"menu_order":14,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22592","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22592","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22592"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22592\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":22595,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22592\/revisions\/22595"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21456"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22592"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}