{"id":22347,"date":"2021-11-04T18:08:29","date_gmt":"2021-11-04T16:08:29","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22347"},"modified":"2025-12-20T23:35:01","modified_gmt":"2025-12-20T21:35:01","slug":"torpet-pa-ostra-langgatan-28","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22347","title":{"rendered":"Torpet p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 28"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden i h\u00f6rnet av \u00d6stra L\u00e5nggatan och Kolargr\u00e4nden byggdes troligtvis p\u00e5 1920-talet av f\u00f6rs\u00e4kringsinspekt\u00f6ren Otto Yl\u00e4nk\u00f6. F\u00f6re det revs den gamla byggnaden som hade byggts p\u00e5 1800-talet och som under de oroliga tiderna 1914 \u2013 1920 \u00e4gdes av \u201dSocialistf\u00f6reningen Torppa\u201d. F\u00f6re inb\u00f6rdeskriget fram till intagningen av staden i januari 1918 var Torpet r\u00f6dgardisternas m\u00f6teslokal och samlingsst\u00e4lle. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.\u00a0<\/strong><\/span><\/p>\n

<\/div>\n

Historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 har den h\u00e4r tomten f\u00e5tt nummer 16 i det fj\u00e4rde kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av Eric Abrahamssons \u00e4nka.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1801<\/strong> avled borgaren och \u00e4nklingen Abraham Holm och den bebyggda tomten \u00f6vertogs av d\u00f6ttrarna:<\/p>\n

a). Maria, som var gift med Henrik \u00d6sterlund och med honom fick hon s\u00f6nerna Anders Henrik och Gabriel.<\/p>\n

b). Magdalena, som var gift med skepparen Hans Henrik Wahlberg, och de fick \u00e5tminstone dottern Maria Magdalena.<\/p>\n

c). Anna Elisabeth, som var gift med sj\u00f6mannen Mickel Bergendahl. Inga barn.<\/p>\n

\u00c5r 1815 <\/strong>\u00e4gdes tomten, som d\u00e5 hade nr 11 och g\u00e5rden av sj\u00f6mansdottern Maria Magdalena<\/span> Holm (1758-1812), som gifte sig med skepparen Hans Henrik Wahlberg (1754-1833).<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> hade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 11 \u00f6vertagits av Magdalenas sv\u00e4rson, sj\u00f6mannen Jacob T\u00f6rnqvist (1795-1854). Han var f\u00f6dd i Siiro i Stor\u00e5 och han var gift med Maria Wahlberg (1789-1849). P\u00e5 hyra bodde den f\u00f6re detta l\u00e4nsmannen L.H. \u00c5berg som bodde med hustrun Anna och en son.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten, som hade nummer 11 av sj\u00f6mannen och arbetaren Jacob T\u00f6rnqvist, som bodde med hustrun Maria.<\/p>\n

\"\"
I den nya stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 hade tomten nr 11 f\u00e5tt numret 213 i det fj\u00e4rde kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av sj\u00f6mannen Jacob T\u00f6rnqvist (1795-1854).<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 213 i det fj\u00e4rde kvarteret av arbetskarlen Jacob T\u00f6rnqvist (1795-1854). Jakob bodde d\u00e4r med n\u00e5gra\u00a0 barn, bland annat dottern Magdalena (1823-1903), som var gift med handlanden Gabriel Holmudd och den andra dottern Maria Antoinetta, som var gift med skr\u00e4ddarges\u00e4llen Carl Ingstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1854<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av arbetaren Jakob T\u00f6rnqvist. P\u00e5 hyra bodde dottern, ges\u00e4llshustrun Maria Ingstr\u00f6m och f\u00f6re detta vaktm\u00e4staren Gustaf Berndt T\u00f6tterstr\u00f6m (1820-1897) med hustrun Augusta (f. Starcke 1827-1900). T\u00f6tterstr\u00f6ms hade tidigare bott i Monolas g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 61.<\/p>\n

\u00c5r 1857<\/strong> verkst\u00e4lldes arvskifte efter avlidna Maria och Jacob T\u00f6rnqvist. Halva g\u00e5rden \u00e4rvdes av dottern Magdalena, som var gift med r\u00e5dmannen Gabriel Holmudd och den andra av dottern Maria, som var gift med skr\u00e4ddareges\u00e4llen Carl Ingstr\u00f6m. I februari 1857 s\u00e5ldes Holmudds halva g\u00e5rd p\u00e5 konkursauktion och den ropades d\u00e5 in av stadsbetj\u00e4nten Wilhelm Renfors. Maria Ingstr\u00f6m s\u00e5lde den andra g\u00e5rdshalvan \u00e5t snickaren Erik Nils Ekblom. I februari och i b\u00f6rjan av mars m\u00e5nad 1858 k\u00f6pte Magdalena Holmudd tillbaka b\u00e5da g\u00e5rdshalvorna, allts\u00e5 den ena av Renfors och den andra av Ekblom.<\/p>\n

\u00c5r 1858, den 8 mars<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Magdalena hela tomten 213 med alla byggnader \u00e5t f\u00f6re detta handlanden Carl Johan Parman (1808-1862) f\u00f6r 375 rubel silver. Han var sedan 1832 gift med Sofia Elisabeth<\/span> Lacke (1809-1870) och de hade m\u00e5nga barn. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade Carl Johan 400 rubel silver av Handelssocietetens pensionskassa med dess f\u00f6rest\u00e5ndare Simon Anders Wendelin. De hade ju tidigare bott en l\u00e5ng tid i Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av f\u00f6re detta handlaren Carl Johan Parman och hans hustru Elisabeth.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av \u00e4nkan Elisabeth Parman, eftersom Carl Johan hade avlidit 1862. Elisabeth var f\u00f6dd Lacke \u00e5r 1809 i Brahestad och \u00e5r 1832 flyttade hon till Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Elisabeth Parman. P\u00e5 hyra bodde snickaren A. H. Ekblom (1807-1890) med hustrun Maria (f. Sundn\u00e4s i Skaftung \u00e5r 1825). De hade tidigare \u00e4gt granng\u00e5rden Strandgatan 28, den s\u00f6dra g\u00e5rden men den s\u00e5ldes p\u00e5 konkursauktion 1869.\u00a0 Matrosen J. B\u00e4ckman bodde ocks\u00e5 d\u00e4r p\u00e5 hyra med hustrun Mina.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Parmans arvingar, d\u00e5 Elisabeth hade avlidit \u00e5r 1870. P\u00e5 hyra bodde snickaren Anders W\u00f6rst\u00e9n med hustrun Maria, qvinnan Karolina Plym, \u00e5karen Karl Hallberg och sj\u00f6mannen Karl Johan Sundblad.<\/p>\n

\u00c5r 1876, den 15 februari<\/strong> s\u00e5lde Wilhelm Parman den bebyggda tomten nr 213 \u00e5t r\u00e5dmans\u00e4nkan Magdalena<\/span> Wilhelmina Holmudd (1823-1903).\u00a0 Hon var dotter till den tidigare \u00e4garen Jakob T\u00f6rnqvist, och \u00e5r 1849 hade hon gift sig med \u00e4nklingen Gabriel Holmudd (1800-1856) och de bodde d\u00e5 p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 53.<\/a> Inga hyresg\u00e4ster finns antecknade.<\/p>\n

\u00c5r 1880 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Magdalena Holmudd.<\/p>\n

\u00c5ren 1885 – 1890 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Magdalena Holmudd och p\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Lund (f.1818).<\/p>\n

\u00c5r 1895 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Magdalena Holmudd. Inga hyresg\u00e4ster finns antecknade.<\/p>\n

\u00c5r 1898 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Magdalena Holmudd. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Maria Ingstr\u00f6m (f.1827) och jungfrun Mina Lill\u00e5hls (f.1856).<\/p>\n

\u00c5ren 1900 – 1902<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Magdalena Holmudd. P\u00e5 hyra bodde skr\u00e4ddare\u00e4nkan Maria Ingstr\u00f6m (f.1827) och arbeterskan Helena Talvitie (f.1853) med en liten dotter. Arbeterskan Maria Nissander (f.1860) som var blind bodde p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1903<\/strong>\u00a0avled handlande\u00e4nkan Magdalena Holmudd och g\u00e5rden \u00f6vertogs av enda \u00f6verlevande barnet, dottern Thekla<\/span> Wilhelmina, som d\u00e5 var gift med farmaren Knut Henriksson och bosatta i Canada. De skrev en fullmakt fr\u00e5n Canada att Maria Holmudd i N\u00e4rpes skulle f\u00e5 s\u00e4lja g\u00e5rden och l\u00f6s\u00f6ret.<\/p>\n

\u00c5r 1903, den 23 maj<\/strong> s\u00e5lde fullmaktshavaren Maria Holmudd i N\u00e4rpes den bebyggda g\u00e5rden \u00e5t skogvakten Juho Kuusinen f\u00f6r 2 500 mark. Han bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lv utan han bodde p\u00e5 Kyrkogatan 1,<\/a> invid V\u00e4stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\u00c5r 1904, den 20 juli<\/strong> s\u00e5lde skogsvaktaren Juho Kuusinen den bebyggda tomten 213 f\u00f6r 3 000 mark \u00e5t skomakarem\u00e4staren Axel Lepist\u00f6\u00a0 (f.1864) med hustrun Alina (f.1865) och modern Vilhelmina Leikas (f.1846). I k\u00f6pet ingick ocks\u00e5 den mangel som fanns i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skomakaren Axel Lepist\u00f6 (f.1864) som bodde d\u00e4r med hustrun Alina och modern Vilhelmina Leikas.<\/p>\n

\u00c5r 1907, den 11 november\u00a0<\/strong>s\u00e5lde skomakaren Lepist\u00f6\u00a0 g\u00e5rden p\u00e5\u00a0 \u00d6stra L\u00e5nggatan 28 \u00e5t urmakaren Isak Peltonen f\u00f6r 3 000 mark. Skomakaren Axel Lepist\u00f6 med hustrun Alina och modern Vilhelmina Leikas fortsatte att bo p\u00e5 hyra. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Nikolai Brunfelt (f.1881) med hustrun Amanda (f.1885).<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> den 23 februari s\u00e5lde urmakaren Isak Peltonen och hans hustru g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 213 \u00e5t \u201dSocialistf\u00f6reningen Torppa\u201d f\u00f6r 4 000 mark. F\u00f6reningen hette p\u00e5 riktigt ”Kristiinan Suomalainen Ty\u00f6v\u00e4enyhdistys” och d\u00e4r bodde arbetaren Mikko Heikkil\u00e4 (f.1879) p\u00e5 hyra med hustrun Ida (f.1890) och 3 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5ren 1916 \u2013 1920<\/strong> \u00e4gdes arbetarnas lokal Torpet p\u00e5 tomt nr 213 av \u201dSocialistf\u00f6reningen Torppa\u201d men ingen bodde i g\u00e5rden, utan de anv\u00e4nde g\u00e5rden som samlingslokal och f\u00f6r m\u00f6ten.<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 8 oktober<\/strong> besl\u00f6t ”Kristiinan Suomalainen Ty\u00f6v\u00e4enyhdistys” efter omr\u00f6stning med 10 r\u00f6ster f\u00f6r och 4 emot, att g\u00e5rden skall s\u00e4ljas. Redan den 18 oktober uppgjordes ett k\u00f6pebrev med fabrik\u00f6ren Frans Ludvig och hans hustru Maria Wihuri d\u00e4r de \u00f6vertog arbetarnas lokal Torpet f\u00f6r 9 500 mark. I juni \u00f6ppnade den lokala Marthaf\u00f6reningen daghemmet \u201dBarnkrubban\u201d i det f\u00f6re detta torpet, med f\u00f6rest\u00e5ndarinnan M. Boije.<\/p>\n

\u00c5r 1922 den 5 oktober<\/strong> s\u00e5lde Frans Ludvig och Maria Wihuri g\u00e5rden \u00e5r herr E. A. Leikas f\u00f6r 90 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1923 i augusti<\/strong> gjorde E. A. Leikas en bytesaff\u00e4r med bonden Johan Stor\u00e5s. Stor\u00e5s gav ett hemman i B\u00f6tom \u00e5t Leikas i utbyte mot g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 28.<\/p>\n

\u00c5r 1923, den 19 september<\/strong> s\u00e5lde bonden Johan Stor\u00e5s g\u00e5rden och tomten \u00e5t f\u00f6rs\u00e4kringsgranskaren Otto Alexander Yl\u00e4nk\u00f6\u00a0 (f.1876) och hans hustru Anni (f. Barck \u00e5r1873) f\u00f6r 58 000 mark. Det \u00e4r h\u00f6gst troligt han som byggde den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar p\u00e5 tomten invid Kolargr\u00e4nden. De bodde i g\u00e5rden med barnen Veli Reino (f.1901, senare l\u00e4kare i Lappo), Tuure (f.1903, senare l\u00e4nsman i H\u00e4rm\u00e4), Osmo (f.1906, senare i apoteksbranschen), Aatos (f.1908, journalist och chefredakt\u00f6r i Kristinestad), Ossi (f.1910, senare kommunall\u00e4kare i Kiikkala och Suomusj\u00e4rvi) och minder\u00e5riga sonen Tyyko och dottern Hagar, gift Berg i Vasa.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 4 april<\/strong> s\u00e5lde makarna Yl\u00e4nk\u00f6 g\u00e5rden och tomten f\u00f6r 85 000 mark \u00e5t f\u00f6rs\u00e4kringsgranskaren Uuno Koivisto, som var f\u00f6dd \u00e5r 1883 och hans hustru Lyyli (f.1886) och de bodde d\u00e4r med flera barn.<\/p>\n

\u00c5r 1934<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Uuno Koivisto med hustrun Lyyli. Med dem bodde n\u00e5gra barn, bland annat Veikko Jalo Aatos (f.1912) som var gift med Gertrud (f.1911).<\/p>\n

\u00c5r 1935, den 11 februari<\/strong> s\u00e5ldes g\u00e5rden och tomten p\u00e5 exekutiv auktion och h\u00f6gsta budet p\u00e5 41 000 mark gavs av Kristinestads Sparbank, som hade inteckningar i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1935, den 11 maj<\/strong> s\u00e5lde sparbanken g\u00e5rden \u00e5t arbetsledaren Vilho Siltanen f\u00f6r 41 000 mark. Vilho var f\u00f6dd \u00e5r 1899 i staden och \u00e5r 1922 hade han gift sig med Irene Ingves, som var f\u00f6dd 1902 i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1939<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Vilho Siltanen och p\u00e5 hyra bodde fotografen Tyyne Aavamo, som var f\u00f6dd \u00e5r 1901 i Tammerfors.<\/p>\n

\u00c5r 1940, den 11 oktober<\/strong> s\u00e5lde arbetaren Vilho Siltanen g\u00e5rden f\u00f6r 112 500 mark \u00e5t folkskoll\u00e4raren Brage Sten.\u00a0 Brage var f\u00f6dd 1906 i P\u00f6rtom och var gift med Anni, som var f\u00f6dd \u00e5r 1915 i Vuokkiniemi i Karelen. De hade med sig 2 d\u00f6ttrar, Siv (f\u00f6dd 1934 i Jakobstad) och Annita (f\u00f6dd 1937 i Nykarleby). Brage utdimitterades fr\u00e5n seminariet i Nykarleby \u00e5r 1930 och han fick genast tj\u00e4nst vid den nya folkskolan i Karvat by i Oravais, d\u00e4r han stannade till 1939 d\u00e5 han flyttade till Kristinestad.<\/p>\n

Under hela 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Brage Sten, som bodde d\u00e4r med sin familj. \u00c5r 1945 invaldes Brage i stadens fullm\u00e4ktige och f\u00f6ljande fick han plats i stadsstyrelsen och han var under en l\u00e5ng tid en betydande politiker. P\u00e5 1950-talet fungerade Brage Sten som representant f\u00f6r F\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Tarmo och han hade flera andra betydande poster, till exempel i sparbanken, lokala sjukhuset och handelslaget. P\u00e5 hyra bodde arbetare\u00e4nkan Eliina Jaakkola (f.Rimpiviita 1868 i Stor\u00e5), som bodde med sin dotter, v\u00e4verskan Olga Elina (f.1903 i Lappfj\u00e4rd).<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> bodde Brage och Anni Sten ensamma i g\u00e5rden, eftersom de vuxna d\u00f6ttrarna har flyttat bort. Hyresg\u00e4sten Jaakkola hade ocks\u00e5 flyttat bort i slutet av 1950-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1967, den 28 april\u00a0<\/strong>s\u00e5lde l\u00e4raren Brage Sten g\u00e5rden \u00e5t r\u00f6rmokaren Leevi Hakala (1927-1983) f\u00f6r 19 500 mark. Han var f\u00f6dd i Dagsmark<\/a> och han gifte sig \u00e5r 1957 med Lila <\/u>Katri (f. Koivuluoma 1934 i staden) och de hade med sig 4 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1983, den 8 januari<\/strong> avled r\u00f6rmokaren Leevi Hakala och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Lila och barnen. G\u00e5rden \u00e4r fortfarande i sl\u00e4kten Hakalas \u00e4go.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rden i h\u00f6rnet av \u00d6stra L\u00e5nggatan och Kolargr\u00e4nden fotograferad fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

Annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Socialdemokratiska Kommunalorganisationen h\u00f6ll ett medborgarm\u00f6te i arbetarnas lokal Torpet i augusti 1917. Annons ur Syd-\u00d6sterbotten 22.8.1917.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I maj 1918 meddelades att ”Senaten har bemyndigat landsh\u00f6vdingarna att med kvarstad bel\u00e4gga och i sin v\u00e5rd \u00f6vertaga arbetarf\u00f6reningarnas, arbetarbolags och andra arbetarsammanslutningars s\u00e5v\u00e4l fasta som l\u00f6sa egendom \u00e5 de orter, \u00e5 vilka upprorsr\u00f6relsen utbretts, \u00e4vensom all de upproriska tillh\u00f6rande egendom, som l\u00e4mnats utan v\u00e5rd”. M\u00f6jligtvis togs ocks\u00e5 Torpet invid Kolargr\u00e4nden i kvarstad enligt senatens beslut. Notis i Syd-\u00d6sterbotten 25.5.1918.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1920 inr\u00e4ttade Marthaf\u00f6reningen ett daghem, som fick namnet ”Barnkrubban” i det f\u00f6re detta torpet. F\u00f6rest\u00e5ndarinna var fr\u00f6ken M. Boije och anm\u00e4lningar skulle g\u00f6ras till pr\u00e4stg\u00e5rden till kyrkoherdehustrun Tranchant. Annons i Syd-\u00d6sterbotten 23.6.1920.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.\u00a0 Historia. \u00c5r 1801 avled borgaren och \u00e4nklingen Abraham Holm och den bebyggda tomten \u00f6vertogs Forts\u00e4tt l\u00e4sa Torpet p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 28<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":28,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22347","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22347","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22347"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22347\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30596,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22347\/revisions\/30596"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22347"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}