{"id":22282,"date":"2021-10-26T22:34:11","date_gmt":"2021-10-26T19:34:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22282"},"modified":"2026-03-30T21:52:54","modified_gmt":"2026-03-30T18:52:54","slug":"handelslagets-gard-pa-ostra-langgatan-46","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22282","title":{"rendered":"Handelslagets g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 46"},"content":{"rendered":"
\"\"
Det h\u00e4r aff\u00e4rshuset uppf\u00f6rdes \u00e5r 1968 av Handelslaget La-Syd och var d\u00e5 landsdelens modernaste aff\u00e4r. Byggnaden uppf\u00f6rdes av byggnadsbyr\u00e5 Thure Nygren och det ersatte d\u00e5 Syd\u00f6sterbottens Handelslags aff\u00e4rshus, som var byggt \u00e5r 1782. La-Syd fusionerades \u00e5r 1985 med flera andra handelslag och d\u00e5 bildades Handelslaget Westbotnia med huvudkontor i N\u00e4rpes. \u00c5r 1989 s\u00e5lde Westbotnia aff\u00e4rshuset i staden \u00e5t n\u00e5gra privatpersoner, som hyrde ut aff\u00e4ren. G\u00e5rden har sedan \u00f6vertagits av Skoaff\u00e4r Pihlaja, som anv\u00e4nder hela huset som skoaff\u00e4r. Aff\u00e4rshuset finns p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 46 men anv\u00e4nder numera adressen Salutorget 6. Fotot fr\u00e5n sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. Kjell Rosenback har bidragit med flera fotografier fr\u00e5n handelslagets tid.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa om vilka brandf\u00f6rs\u00e4kringar, som har tecknats och hur byggnaderna hade byggts, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

<\/div>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 har tomten invid ”R\u00e5dstufvutorge” nr 8 i andra kvarteret. Den \u00e4gdes d\u00e5 av Hans Ekmans \u00e4nka och hennes m\u00e5g Anders L\u00f6fgren, som var gift med hennes dotter Magdalena. Byggnaden p\u00e5 \u00f6vre torget \u00e4r det gamla r\u00e5dhuset och den mindre byggnaden nedanf\u00f6r Strandgatan \u00e4r det \u00f6stra tullhuset, som efter 1808 flyttades till norrstan d\u00e4r det fortfarande st\u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1755 – 1780 <\/strong>\u00e4gdes tomt nr 8 av r\u00e5dman Anders L\u00f6fgren, och det ser ut som att hans sv\u00e4rmor \u00e4nkan Ekman hade avlidit. Han bodde d\u00e4r med hustrun Magdalena och dottern Anna, som var f\u00f6dd 1757.<\/p>\n

\u00c5r 1782<\/strong> s\u00e5 byggde r\u00e5dman och handlande Anders L\u00f6fgren den tv\u00e5v\u00e5nings g\u00e5rd, som sedan stod d\u00e4r \u00e4nda tills den revs p\u00e5 1960-talet. Den blev br\u00e4dfodrad f\u00f6rst 1794 och den m\u00e5lades med r\u00f6d f\u00e4rg. Den f\u00f6rs\u00e5gs med n\u00e4vertak och takved.<\/p>\n

\u00c5r 1786<\/strong> grundades stadens f\u00f6rsta apotek och f\u00f6r att sk\u00f6ta det antogs provisor Adam Rudqvist. Han var f\u00f6dd i Karlstad 1753, kom till Kristinestad 1786 och dog i staden \u00e5r 1794. Han \u00f6vertog det lager av mediciner och l\u00e4kemedel, som f\u00e4ltsk\u00e4ren Cederstedt hade innehaft i flera \u00e5r. Apoteket, som fick namnet ”Tvillingarna” placerades i L\u00f6fgrens g\u00e5rd vid torget. Efter Rudqvists d\u00f6d \u00e5r 1794 \u00f6vertogs apoteket ”Tvillingarna” av Abraham Remahl men denne dog redan 1797. F\u00f6ljande apotekare, Paul Heckens flyttade \u00e5r 1800 apoteket till Strandgatan 41.<\/p>\n

\u00c5r 1790 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden, som nu hade tomtnumret 10 av r\u00e5dman L\u00f6fgrens dotter Anna (1757-1809). Anna gifte sig med Gabriel Thurman fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg och i n\u00e5got skede flyttade hon dit eftersom hon dog d\u00e4r i januari 1809. P\u00e5 hyra bodde apotekaren Adam Rudqvist, som dog \u00e5r 1794.<\/p>\n

\u00c5r 1795 – 1799 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 10 av r\u00e5dman L\u00f6fgrens dotter Anna. P\u00e5 hyra bodde apotekare Adam Rudqvists \u00e4nka, Magdalena Rudqvist.<\/p>\n

\u00c5r 1803 – 1810 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 10 av r\u00e5d- och handelsmannen Aron Bergstr\u00f6m (f\u00f6dd 1752 i Nykarleby, d\u00f6d 1820 i Kristinestad), som ocks\u00e5 bodde d\u00e4r med sin familj och flera dr\u00e4ngar och pigor. Under den h\u00e4r tiden skulle det ha byggts en flygelbyggnad l\u00e4ngs \u00d6stra L\u00e5nggatan, som revs i b\u00f6rjan av 1900-talet, d\u00e5 en ny flygelbyggnad uppf\u00f6rdes.<\/p>\n

\u00c5r 1814<\/strong> hade tomten nr 10 f\u00f6rv\u00e4rvats av handelsmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg (1785-1852), som var f\u00f6dd i staden. Han var son till Maria H\u00e4ll, som \u00e5r 1797 gifte sig med skepparen Carl Henrik Berg och han v\u00e4xte upp p\u00e5 adressen Strandgatan 37, nuvarande Ungdomsg\u00e5rden. Johan gifte sig f\u00f6ljande \u00e5r med Margareta Lebell (1787-1831), som var dotter till Casper Lebell (1746-1813). Under \u00e5ren 1816 \u2013 1822 fick de 4 barn tillsammans. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 handelsbetj\u00e4nten Nils Nagell, en dr\u00e4ng och en piga. Nils Nagell f\u00f6rv\u00e4rvade sedan g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 25, d\u00e4r han i flera \u00e5r verkade som handlande.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 10 av handelsmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg med sin hustru Margareta, f\u00f6dd Lebell.<\/p>\n

\u00c5r 1825 <\/strong>bodde r\u00e5d- och handelsmannen Johan Sj\u00f6berg med hustrun Margareta, som kallades Greta p\u00e5 tomten nr 10 i det andra kvarteret. Hos dem bodde handelsbetj\u00e4nterna Johan Holmudd och Josef Holmgren, dr\u00e4ngarna Petter och Carl, och pigorna Christina, Maria och Carolina. P\u00e5 hyra bodde handelsmans\u00e4nkan Carolina Argillander, som ocks\u00e5 hade en piga Josefina.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomten nr 10 delats och fick d\u00e5 numrorna 97 och 98.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1834 d\u00e5 g\u00e5rds\u00e4garen, r\u00e5dmannen och handlanden Johan Sj\u00f6berg f\u00f6rs\u00e4krade byggnaderna 1 – 4, s\u00e5 hade tomten 98 f\u00f6ljande byggnader: 1: huvudbyggnad byggd av nytt timmer 1782. 2: magasin och boningsrum byggd 1804 av nytt timmer. 3: bost\u00e4der och dr\u00e4ngstuga, byggd av gammalt timmer 1828. 4: uthus och magasin byggt 1832. 5: f\u00e4hus och foderlada. 6,7 och 8 \u00e4r uthus av timmer eller br\u00e4der. Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes den mindre tomten nr 97, den s\u00e5 kallade Argilanderska tomten l\u00e4ngs \u00d6stra L\u00e5nggatan av hovr\u00e4tts extra notarien och stadsfiskalen Gustaf Jonas Sahlberg \u00a0(1793 i Bj\u00e4rn\u00e5, d\u00f6d i staden 1853). Han var gift med Lovisa Rikstr\u00f6m (1790-1857) i Eura\u00e5minne. Sahlberg hade k\u00f6pt tomten f\u00f6r 1 000 riksdaler av \u00e4nkan Maria Argilanders arvingar den 28 juni 1829. Maria hade varit gift med Carl Fredrik Argilander (1763-1799). D\u00e5 Maria dog \u00e5r 1816 \u00f6vertogs g\u00e5rden av barnen Carl (1789-1824), Elisabeth Magdalena (1794-1861) och Catharina Gustava (1797-1873) i 3 lika stora delar.<\/p>\n

Den st\u00f6rre tomten nr 98 vid torget \u00e4gdes av r\u00e5d- och handelsmannen Johan Sj\u00f6berg med hustrun Greta och hos dem bodde bokh\u00e5llaren Josef Holmgren, betj\u00e4nten Herman R\u00f6nnqvist, en dr\u00e4ng och 3 pigor. Sj\u00f6berg idkade b\u00e5de import- och exporthandel och vid den h\u00e4r tiden l\u00e4t han bygga fartyget ”Najaden” tillsammans med Simon Anders Wendelin. Han skaffade ocks\u00e5 egna fartyg, som han kunde skeppa sina varor med.<\/p>\n

\u00c5r 1833<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 98 av \u00e4nklingen Johan Sj\u00f6berg men nu bodde ocks\u00e5 hush\u00e5llerskan Carolina Finneman d\u00e4r f\u00f6rutom alla bokh\u00e5llare, betj\u00e4nter, pigor och dr\u00e4ngar.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> hade g\u00e5rden nr 97 \u00f6vertagits av k\u00e4llarm\u00e4staren och skr\u00e4ddaren Carl Gustaf Lundberg (1802-1847). Han var gift med Catharina Helena Solfvin och de fick tillsammans 8 barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 en l\u00e4rling och en ges\u00e4ll. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde tidigare \u00e4garen Jonas Sahlberg. G\u00e5rden vid torget p\u00e5 tomt 98 \u00e4gdes av r\u00e5d- och handelsmannen Sj\u00f6berg, som nu hade gift sig med hush\u00e5llerskan Carolina Finneman och med henne fick han ett barn.<\/p>\n

\u00c5r 1837, den 27 juli<\/strong> s\u00e5ldes skr\u00e4ddare Lundbergs g\u00e5rd p\u00e5 tomt 97 med underlydande donationsjord p\u00e5 offentlig auktion f\u00f6r t\u00e4ckande av en skuld. Utg\u00e5ngsbudet var 2 000 rubel och handelsbokh\u00e5llaren Magnus Vilhelm Cederstr\u00f6m gav det h\u00f6gsta budet p\u00e5 5 rubel, allts\u00e5 tillsammans 2 005 rubel silver.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan av handlanden Magnus Vilhelm Cederstr\u00f6m. G\u00e5rden vid torget \u00e4gdes av Johan Sj\u00f6berg, som bodde med hustrun Carolina (1792-1840) och hos dem bodde sonen Alexander (1822-1853) som var bokh\u00e5llare.<\/p>\n

\u00c5ren 1845 – 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan av handlanden Cederstr\u00f6m. G\u00e5rden vid torget \u00e4gdes av handlanden Johan Sj\u00f6berg. Hans tidigare hustru Carolina hade avlidit \u00e5r 1840 och 1842 gifte han sig f\u00f6r tredje g\u00e5ngen, nu med Maria \u00d6sterlund (1818-1869) fr\u00e5n staden. Med henne fick han 4 barn som alla levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\u00c5r 1852<\/strong> revs en del av huvudbyggnaden och i st\u00e4llet byggdes den till med en vinkel p\u00e5 g\u00e5rdssidan. Samma \u00e5r revererades hela byggnaden, allts\u00e5 rappades och vid samma tid var det flera andra byggnaderna, som f\u00f6rs\u00e5gs med samma ytmaterial. Flera rum blev tapetserade med franska tapeter vid den h\u00e4r tiden.<\/p>\n

\u00c5r 1852<\/strong> avled handlanden Johan Bernhard Sj\u00f6berg och g\u00e5rden nr 98 \u00f6vertogs av sonen Alexander och de andra arvingarna, som vid arvsskiftet 1853 delade g\u00e5rden mellan sig. Johan hade testamenterat en del av sin f\u00f6rm\u00f6genhet till v\u00e4lg\u00f6renhet. Hans son Alexander, som var sjuklig grundade ”Sj\u00f6bergska fattigfonden” i maj 1853 och med tiden blev denna fond en stor och viktig finansi\u00e4r vid fastighetsk\u00f6p i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan p\u00e5 tomt 97 av handlanden Cederstr\u00f6ms sterbhus och d\u00e4r bodde \u00e4nkan Katarina Cederstr\u00f6m. G\u00e5rden vid torget p\u00e5 tomt nr 98 \u00e4gdes nu av avlidna handlanden Sj\u00f6bergs arvingar. I g\u00e5rden bodde h\u00e4radsh\u00f6vding Georg Lindstr\u00f6m, tillsammans med pigan Maria, och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 handlanden Karl Henrik Berg.<\/p>\n

\u00c5r 1856, den 24 juli<\/strong> s\u00e5lde Johan Sj\u00f6bergs arvingar g\u00e5rden p\u00e5 auktion och handlanden Otto Axelin (1827-1865) gav det h\u00f6gsta budet p\u00e5 3 970 rubel silver. K\u00f6pet finansierades med Anna Maria Sj\u00f6bergs intecknade skuldsedel p\u00e5 3 000 rubel och resten betalades kontant. Handlanden Otto Axelin bodde sedan i g\u00e5rden med sin handelsbetj\u00e4nt Karl Wahlstr\u00f6m. Otto var f\u00f6dd i B\u00f6tom och han var son till klockaren Nils Henrik Axelin (f. i Honkilalhti i nuvarande Eura \u00e5r 1800-1838) som \u00e5r 1826 hade gift sig med Hedvig Hannula (1802-1893) fr\u00e5n B\u00f6tom. Otto Axelin flyttade till Kristinestad \u00e5r 1844. Ungef\u00e4r 1858 gifte han sig med Maria Carlstr\u00f6m (1829-1896), som var f\u00f6dd i Tavastehus och som flyttade till staden 1857. Maria var halvsyster till Carl Emil Carlstr\u00f6m (1818-1889), k\u00e4nd som en f\u00f6rm\u00f6gen handlande och far till kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m.<\/a> Mellan \u00e5ren 1859 och 1864 fick de 4 barn och den mest k\u00e4nda av dem \u00e4r Emil Axelin,<\/a> som f\u00f6ddes 1864, \u00e5ret innan fadern dog. Det h\u00e4r \u00e5ret bodde skr\u00e4ddare\u00e4nkan Katarina Lundberg p\u00e5 hyra, tillsammans med sin syster Ulrika och sin dotter Hedvig.<\/p>\n

\"\"
Otto Axelin fotograferad i St. Peterburg \u00e5r 1862, utl\u00e5nat av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1857<\/strong> byggdes g\u00e5rden till med en vinkel in mot g\u00e5rden i den \u00f6stra \u00e4ndan. Huset rappades och vitkalkades detta \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1858<\/strong> bodde stadsl\u00e4karen, medicine- och kirurgiedoktorn, samt riddaren Gustaf Forst\u00e9n (1815-1868) p\u00e5 hyra i Otto Axelins g\u00e5rd och han bodde med sin hush\u00e5llerska Lisette Svalskulla. L\u00e4karen hade tidigare bott i Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55<\/a> och ganska snart flyttade han vidare till nuvarande ungdomsg\u00e5rden<\/a>, sedan till g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 36<\/a> f\u00f6r att 1861 flytta till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 3, d\u00e4r han bodde tills han dog 1868.<\/p>\n

\u00c5r 1859, den 14 januari<\/strong> intr\u00e4ffade den stora stadsbranden, som fick sin b\u00f6rjan p\u00e5 andra sidan \u00d6stra L\u00e5nggatan. Som ett under klarade sig alla boningshus p\u00e5 tomten 98, medan d\u00e4remot alla fyra uthusbyggnader f\u00f6rst\u00f6rdes helt. P\u00e5 granntomten nr 97 f\u00f6rst\u00f6rdes samtliga byggnader, som d\u00e5 \u00e4gdes av \u00e4nkan Cederstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 97 av Cederstr\u00f6ms sterbhus men ingen bodde d\u00e4r eftersom samtliga byggnader f\u00f6rst\u00f6rdes i branden \u00e5ret innan. Tomten nr 98 \u00e4gdes av handlanden Otto Axelin med hustrun Maria och alla barn. Inga hyresg\u00e4ster vid den h\u00e4r tiden.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> hade handlanden Otto Axelin f\u00f6rv\u00e4rvat den obebyggda granntomten nr 97, s\u00e5 att han \u00e4gde b\u00e5da tomterna. I g\u00e5rden bodde hans bokh\u00e5llare H. Kullberg, dr\u00e4ngen Johan och pigorna Sofia, Kajsa och Josefina.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> i juni dog handlanden Otto Axelin, endast 38 \u00e5r gammal. G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Maria, som bodde med sina 3 barn. G\u00e5rds\u00e4garen Maria b\u00f6rjade genast hyra ut l\u00e4genheter, bland annat \u00e5t r\u00e5dmannen Carl Adam Savander (1826-1901) och hans hustru Aurora. Handlanden Henrik Strandman bodde ocks\u00e5 d\u00e4r p\u00e5 hyra med sin bokh\u00e5llare Berglund och det gjorde sj\u00f6mannen Michel Sj\u00f6gren med hustrun Maria ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1866, den 8 maj<\/strong> s\u00e5ldes avlidne handlanden Otto Axelins g\u00e5rd p\u00e5 tomt 98 p\u00e5 konkursauktion och h\u00f6gsta budet p\u00e5 13 200 mark gavs av \u00e4nkan Anna Maria Sj\u00f6berg, som hade tv\u00e5 inteckningar i g\u00e5rden. \u00c5r 1866, den 2 juni<\/strong> s\u00e5lde Otto Axelins konkursbo den mindre tomten nr 97 p\u00e5\u00a0 auktion och det h\u00f6gsta budet p\u00e5 1 200 mark gavs av Ottos sv\u00e5ger, handlanden Carl Emil Carlstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1866, den 27 juni<\/strong> s\u00e5lde Carl Emil Carlstr\u00f6m tomten nr 97 och g\u00e5rden \u00e5t r\u00e5dmans\u00e4nkan Anna Maria Sj\u00f6berg (1818-1869) f\u00f6r 1 200 mark. Hon hade ju varit gift med den tidigare \u00e4garen, r\u00e5dmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg (1785-1852) i dennes tredje \u00e4ktenskap.<\/p>\n

\u00c5r 1868<\/strong> \u00e4gdes allts\u00e5 b\u00e5da tomterna med alla g\u00e5rdar av r\u00e5dmans\u00e4nkan Anna Maria Sj\u00f6berg.\u00a0 Hon dog i maj 1869 och g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna. P\u00e5 hyra bodde handlanden Henrik Strandman och r\u00e5dmannen Savander med hustrun Aurora. Stadsfiskalen G. Ekl\u00f6f bodde p\u00e5 hyra med hustrun Karolina.<\/p>\n

\u00c5r 1870, den 5 december<\/strong> gjorde de m\u00e5nga arvingarna en f\u00f6rlikning om arvet efter avlidna Anna Maria Sj\u00f6berg och d\u00e4r best\u00e4mdes det att tomterna 97 och 98 skall tillfalla dotterdottern Fanny Wendelin (1863-1921). Fannys mor Sofia (f\u00f6dd Sj\u00f6berg (1843-1867) hade varit gift med Ludwig Wilhelm Wendelin. Tomterna med g\u00e5rdar v\u00e4rderades till 6 000 mark och Wendelin avsade sig d\u00e5 allt annat anspr\u00e5k p\u00e5 arv.<\/p>\n

\u00c5r 1870, den 6 december<\/strong> s\u00e5lde Fanny Wendelins far och f\u00f6rmyndare Ludwig Wilhelm Wendelin tomterna 97 och 98 med alla byggnader \u00e5t handlanden Henrik Strandman (1837-1889) f\u00f6r 6 000 mark. K\u00f6pet finansierades genom att Henrik l\u00e5nade 6 000 mark ur den Sj\u00f6bergska fattigfonden. Fyllnadsborgen tecknades av Henriks far Gustaf Eric Strandman (1804-1875) och handlanden Ludwig Wilhelm Wendelin.<\/p>\n

\u00c5r 1871<\/strong> gjorde handlande Henrik Strandman konkurs och tomterna 97 och 98 med alla byggnader s\u00e5ldes p\u00e5 konkursauktion den 15 december. H\u00f6gsta och godk\u00e4nda budet p\u00e5 7 625 mark gavs av handlanden Karl Alexander Holmstr\u00f6m (1847-1877). Han var f\u00f6dd i staden och han var son till Alexander Holmstr\u00f6m och Catharina Fabrin.\u00a0 Karl Alexander var sedan \u00e5r 1872 gift med Maria Wennerstrand (1849-1924), som var f\u00f6dd i staden. \u00a0De fick inga barn som levde till vuxen \u00e5lder. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade Holmstr\u00f6m 7 600 mark ur Sj\u00f6bergska fattigfonden och 25 mark tog han ur egen ficka. Handlande Wendelin hamnade igen att g\u00e5 i borgen f\u00f6r l\u00e5net. P\u00e5 hyra bodde stadsfiskalen Ekl\u00f6f och bagaren Anton Ekholm med hustrun Emma.<\/p>\n

\u00c5r 1877, den 27 april<\/strong> s\u00e5lde handlanden Holmstr\u00f6m de sammanbyggda tomterna 97 o 98 \u00e5t guld- och silversmeden Malakias Kuusinen f\u00f6r 12 000 mark. Malakias var f\u00f6dd i B\u00f6tom \u00e5r 1848 och han hade i Bj\u00f6rneborg gift sig med Wilhelmina Turdin (1844-1895). Han \u00f6ppnade redan 1875 en guldsmedsaff\u00e4r i staden och den innehade han \u00e4nda till sin d\u00f6d i maj 1891. De fick 5 barn men det ser ut som om endast ett levde till vuxen \u00e5lder. De hade ocks\u00e5 en fosterson Jeremias, som var f\u00f6dd \u00e5r 1864 i Kauhajoki.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av guldsmeden Malakias Kuusinen. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingen Nestor Westerbacka (f.1858) och en piga Sanna Hofrell (f.1858). P\u00e5 hyra bodde m\u00e5laren G. A. Rosendahl (f.1832) med hustrun Maria (f.1829) och en dotter Ida. Sj\u00f6mannen Gustaf Kinnare (f.1843) bodde ocks\u00e5 hyra med hustrun Anna (f.1847) och tv\u00e5 s\u00f6ner. Sj\u00f6mans\u00e4nkan Fredrika Orell (f.1844) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med tv\u00e5 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5ren 1885 till 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomterna 97 och 98 av guldsmeden Kuusinen. Hos hans familj bodde l\u00e4rlingarna Isak Saha (f.1865) och Erik Nestor Honkaniemi (f.1864) och pigorna Elina Nyby (f.1864) och Anna Per\u00e4l\u00e4 (f.1859). P\u00e5 hyra bodde f\u00f6re detta sj\u00f6kaptenen, numera handlande Johan Wilhelm Olin. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1846 i Norrstan och var son till tj\u00e4rvr\u00e4karen Christian Olin (1800-1881) och Brita Stina (f. Elfstr\u00f6m i Mustasaari 1806-1900). Sedan \u00e5r 1881 var han gift med svarvaredottern Paulina Salin (f\u00f6dd i staden 1855-1890). Om du vill l\u00e4sa vad tidningarna skrev om denna Olin, skall du klicka H\u00c4R<\/strong> <\/span><\/a>och om du vill se n\u00e5gra av hans tidningsannonser s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! \u00a0<\/strong><\/span><\/span><\/a>P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 styrmannen J. \u00d6sterman (f.1851) med hustrun Ulrika (1856).<\/p>\n

\"\"
Skissen visar hur g\u00e5rdarna var placerade i kvarteret omkring \u00e5r 1890. De sammanslagna tomterna 97 och 98 \u00e4gdes d\u00e5 av guldsmeden Malakias Kuusinen. Tomt 92 och 93 hade nyligen \u00f6vertagits av hotellinnehavaren Mathilda Berg, Lebellska g\u00e5rden p\u00e5 tomt 94 innehades av handlande Holmudd och den Fel\u00e9nska g\u00e5rden p\u00e5 nr 95 innehades av systrarna Wahlforss. Den Parmanska g\u00e5rden p\u00e5 tomt 23 \u00e4gdes vid denna tid av bagare\u00e4nkan Emma Nordgren.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1891, den 30 april<\/strong> avled g\u00e5rds\u00e4garen och guldsmeden Kuusinen och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Wilhelmina.<\/p>\n

\u00c5r 1895, den 15 mars<\/strong> avled g\u00e5rds\u00e4garinnan Wilhelmina Kuusinen och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna, barnen Filip Richard, Sulo Vilho och Siev\u00e4 Lemmet\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomterna 97-98 av guldsmeden Malakias Kuusinens arvingar. Trots att guldsmeden hade avlidit s\u00e5 bodde l\u00e4rlingen Matti Ojennus (f.1877) d\u00e4r liksom pigorna Sofia K\u00e4yr\u00e4 (f.1873) och Amalia Hietikko (f.1874). Handlanden \u00a0J. W. Olin, vars hustru Paulina dog \u00e5r 1890 bodde p\u00e5 hyra med sina barn. Ulrika \u00d6sterman, som nu var \u00e4nka bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med sonen Johan (f.1874). F\u00f6ljande \u00e5r bodde h\u00e4r ocks\u00e5 skomakareges\u00e4llhustrun Hulda Bergelin (f.1865) och torghandlaren Maria Andrejeff (f.1870).<\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> var det Kuusinens arvingar som var \u00e4gare och sj\u00f6kapten J. W. Olin, som var \u00e4nkling bodde d\u00e4r med sina barn. Ulrika \u00d6sterman bodde ocks\u00e5 kvar, liksom torghandlare Andrejeff. Guldsmeden Frans Roos (f.1855) som bodde i g\u00e5rden med hustrun Hulda (f.1864) \u00f6ppnade ocks\u00e5 aff\u00e4r h\u00e4r. Hos dem bodde l\u00e4rlingarna Jakob Kantonen (f.1873), Matts Rosenqvist (f.1880) och Joh. Sj\u00f6gren (f.1878). Bagaren Karl Rosengren (f.1872) bodde i g\u00e5rden p\u00e5 hyra med hustrun Alma (f.1866) och 3 barn. Bagare Rosengren hade \u00e5r 1893 flyttat till staden fr\u00e5n N\u00e4rpes och han f\u00f6rv\u00e4rvade d\u00e5 Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55<\/a>. Denna g\u00e5rd s\u00e5lde han efter n\u00e5gra \u00e5r och familjen bodde efter det p\u00e5 hyra vid torget. D\u00e5 bagaren d\u00f6df\u00f6rklarades \u00e5r 1909, s\u00e5 k\u00f6pte \u00e4nkan Alma f\u00f6re detta handlande S\u00f6dermans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 31.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rden fotograferad i slutet av 1800-talet, d\u00e5 den \u00e4nnu hade sin rappade yta och den \u00e4gdes av guldsmed Kuusinens arvingar, vars aff\u00e4r fanns l\u00e4ngst till v\u00e4nster. Mitt i g\u00e5rden med de stora reklamskyltarna fanns Hugo Sj\u00f6bloms agenturaff\u00e4r d\u00e4r han s\u00e5lde biljetter till Amerika och andra fj\u00e4rran l\u00e4nder. Hugo bodde sj\u00e4lv i Vasa, d\u00e4r han hade en likadan aff\u00e4r. I f\u00f6ljande d\u00f6rr till h\u00f6ger fanns Vin- och punchaff\u00e4ren och l\u00e4ngst till h\u00f6ger hade J. W. Olin sin aff\u00e4r. Bakom aff\u00e4rshuset till h\u00f6ger syns lite av den byggnad som byggdes \u00e5r 1804 och som revs n\u00e4stan 100 \u00e5r senare, d\u00e5 en ny byggnad uppf\u00f6rdes. Fotot l\u00e5nat av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av guldsmeds\u00e4nkan Wilhelmina Kuusinens arvingar, allts\u00e5 de 3 barnen. I maj 1900 avled Sulo Vilho och i juni avled Siev\u00e4 Lemmet\u00e4r, och g\u00e5rden \u00f6vertogs ensam av den tredje arvingen Filip Richard (f.1877). P\u00e5 hyra bodde handlanden ocks\u00e5 handlanden och f\u00f6re detta sj\u00f6kaptenen J. W. Olin med sonen Rafael (f.1882) och 4 mindre barn. Med dem bodde ocks\u00e5 de ogifta sv\u00e4gerskorna Maria \u201dMimmi\u201d Salin (1851-1944) och Hanna Salin (1848-1923).<\/p>\n

\u00c5r 1901 i mars<\/strong> s\u00e5lde Richard Kuusinen tomterna 97 och 98 och det stora aff\u00e4rshuset \u00e5t aff\u00e4rsmannen Hugo Sj\u00f6blom fr\u00e5n Vasa. Han var f\u00f6dd i Kauhajoki \u00e5r 1862 och han var son till forstuppsyningsmannen Carl Sj\u00f6blom (f\u00f6dd i Lovisa \u00e5r 1829, d\u00f6d i staden 1890). Hugos mor Aurora Wilhelmina \u00c5berg var f\u00f6dd i Kristinestad \u00e5r 1827 och familjen flyttade till hennes hemstad \u00e5r 1864. Hugo gifte sig 1884 med Alma Wallenius (f.1862 i staden) och de fick 3 d\u00f6ttrar. \u00c5r 1888 flyttade Hugo och Alma Sj\u00f6blom till P\u00e4nt\u00e4ne i Kauhajoki, d\u00e4r de hade k\u00f6pt ett hemman. Redan f\u00f6ljande \u00e5r, i november 1889 flyttade Hugo och Alma till Vasa d\u00e4r han arbetade \u00e5t Finska \u00c5ngfartygs Ab. \u00c5r 1891 grundade han en egen agenturfirma som s\u00e5lde biljetter \u00e5t de stora rederierna, som idkade trafik p\u00e5 de stora oceanerna. Efter en tid \u00f6ppnade han en filial ocks\u00e5 i Kristinestad i guldsmed Kuusinens g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 46. I Petsmo by i Kvevlax grundade Hugo Sj\u00f6blom en s\u00e5g med ett hyvleri, som han \u00e5r 1900 f\u00f6rstorade med en kvarn. Denna s\u00e5ginr\u00e4ttning s\u00e5lde han sedan \u00e5t ett nybildat bolag i Petsmo.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av aff\u00e4rsmannen Hugo Sj\u00f6blom men han bodde inte h\u00e4r sj\u00e4lv. Han l\u00e4t d\u00e5 uppf\u00f6ra en stilig, tv\u00e5v\u00e5ningsbyggnad l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan. Han renoverade ocks\u00e5 fasaden p\u00e5 byggnaden mot torget, s\u00e5 att den \u00e5terfick sin tr\u00e4panel i st\u00e4llet f\u00f6r den rappade ytan. Det h\u00e4r \u00e5ret k\u00f6pte han ocks\u00e5 den centrala tomten i h\u00f6rnet av Vasaesplanaden och R\u00e5dhusgatan i Vasa. P\u00e5 hyra bodde handlanden J. W. Olin med sina barn, och hos dem bodde ocks\u00e5 handelsbitr\u00e4det Elsa Lindberg och pigan Mili \u00d6hman (f.1880). Sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Karolina Sj\u00f6gren (f.1854) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r med sin dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1903 i juli<\/strong> \u00f6ppnade Wilhelm Nordberg en frukt- och delikatessaff\u00e4r i Hugo Sj\u00f6bloms g\u00e5rd. I maj 1905 s\u00e5lde Nordberg denna aff\u00e4r \u00e5t firman Haltia & Knuters fr\u00e5n Vasa. De hade en likadan aff\u00e4r i Vasa och de hade f\u00f6r avsikt att anv\u00e4nda aff\u00e4ren i staden som filial under namnet \u201dNya Frukt & Delikatesshandeln\u201d. I februari 1913 s\u00e5lde Haltia & Knuters den h\u00e4r aff\u00e4ren \u00e5t herr Hugo Schmaltz fr\u00e5n Vasa. I mars 1916 s\u00e5lde herr Schmaltz sin aff\u00e4r \u00e5t Johan Spolander fr\u00e5n staden.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Hugo Sj\u00f6blom i Vasa. Handlanden J. W. Olin bodde h\u00e4r och han hade ju sedan l\u00e4nge ocks\u00e5 sin aff\u00e4r i byggnaden. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 handlanden Engelbert Sundstr\u00f6m (f.1876) med hustrun Hilma (f.1874) och en son. De k\u00f6pte sedan g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 29. P\u00e5 hyra sedan 1903 bodde ocks\u00e5 handlanden Anna Wiik (1862-1929), som ocks\u00e5 hade en aff\u00e4r i g\u00e5rden fr\u00e5n \u00e5r 1908. Hon bodde med mor Anna (f.1822) och de hade tidigare bott i Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55.<\/a> Provinciall\u00e4karen Torsten Munsterhjelm bodde p\u00e5 hyra och han hade ocks\u00e5 sin mottagning i g\u00e5rden. Torsten Munsterhjelm (f\u00f6dd i Uskela 1856-1939) var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med Ellen L\u00f6nnblad (1864-1896), som var dotter till lagmannen L\u00f6nnblad, som hade varit h\u00e4radsh\u00f6vding i Vehmo domsaga. Torsten och Ellen hann f\u00e5 3 barn f\u00f6re Ellen dog i barns\u00e4ng 1896. I september 1900 gifte l\u00e4kare Munsterhjelm om sig med Ellens lillasyster Karin (1868-1908) och de fick en son \u00e5r 1903.<\/p>\n

\u00c5ren 1908 \u2013 1912<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Hugo Sj\u00f6blom i Vasa. P\u00e5 hyra bodde handlandena J. V. Olin och l\u00e4karen Munsterhjelm. \u00c5r 1908 \u00f6ppnade Anna Wiik en aff\u00e4r i g\u00e5rden och hon bodde ocks\u00e5 i samma g\u00e5rd. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 skr\u00e4ddarm\u00e4staren, pensionerade f\u00f6rre tillsk\u00e4raren Johan Vilhelm Ahlqvist (f.1868) med hustrun Hildur (f.1874). Ahlqvist \u00f6ppnade i februari 1907 \u201d Ett 1:sta klassens skr\u00e4dderi\u201d i g\u00e5rden och han hade d\u00e5 haft fler\u00e5rig utl\u00e4ndsk praktik.\u00a0 Han avslutade dock verksamheten redan i oktober 1908. Hos dem bodde ges\u00e4llen Hans St\u00e5hl (f.1886) och l\u00e4rlingen Anders St\u00e5hl (f.1890).<\/p>\n

\u00c5r 1911 i oktober<\/strong> \u00f6ppnade M. Haglund fr\u00e5n Vasa en tygaff\u00e4r i Hugo Sj\u00f6bloms g\u00e5rd och denna var i g\u00e5ng \u00e4nda till juni 1915, d\u00e5 den st\u00e4ngde. Redan i augusti samma \u00e5r \u00f6ppnade fr\u00f6ken O. Rehnb\u00e4ck en bokhandel i samma utrymme under namnet \u201dNya Bok- och Pappershandeln\u201d, som hade ett stort sortiment med religi\u00f6s litteratur. I juni 1921 flyttades den h\u00e4r bokhandeln till Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1912 p\u00e5 sommaren<\/strong> kunde Hugo Sj\u00f6blom st\u00e5tliga aff\u00e4rshus i Vasa invigas men Hugo sj\u00e4lv hann inte njuta av huset v\u00e4ldigt l\u00e4nge eftersom han avled redan p\u00e5 h\u00f6sten samma \u00e5r. \u00c4nkan Alma m\u00e4ktade inte beh\u00e5lla aff\u00e4rshuset och den omfattande r\u00f6relsen utan hon satte det i konkurs. Aff\u00e4rshuset ombildades sedan och fick d\u00e5 namnet Wasaborg. Det pryder fortfarande sin plats i n\u00e4rheten av torget i Vasa.<\/p>\n

\u00c5r 1914 i april<\/strong> s\u00e5ldes tomterna 97 och 98 med alla byggnader p\u00e5 auktion och det h\u00f6gsta budet p\u00e5 80\u00a0000 mark gavs av br\u00f6derna Eskil och Folke Carlstr\u00f6m. De var s\u00f6ner till kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m<\/a>, som s\u00e5 tragisk gick bort 1910. Hugo Sj\u00f6blads agenturaff\u00e4r s\u00e5ldes \u00e5t O. A. St\u00e5hle fr\u00e5n Kristinestad som fortsatte med r\u00f6relsen under namnet Emigrantkontoret.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes tomterna 97 och 98 av br\u00f6derna Carlstr\u00f6m, men de bodde inte h\u00e4r sj\u00e4lva, utan de bodde p\u00e5 hyra i August Sj\u00f6bloms g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 18, vid h\u00f6rnet till Parmansgatan. Folke Carlstr\u00f6m (1887-1944) var gift med Anna Elisabeth H\u00f6gmark (1889-1966) fr\u00e5n staden och de hade \u00e5tminstone en son. Han bror Eskil Carlstr\u00f6m (1889-1922) var gift med kommerser\u00e5det Gustaf Hyd\u00e9ns dotter Ingeborg (1894-1939) och de hade \u00e5tminstone en dotter. P\u00e5 hyra bodde handlanden J. V. Olin med flera barn, sin sv\u00e4gerska Mimmi Salin (f.1851) och pigan Albina Granqvist (f.1894). L\u00e4karen Munsterhjelm bodde \u00e4nnu kvar och det gjorde ocks\u00e5 handlanden Anna Wiik.<\/p>\n

\u00c5r 1917 i januari<\/strong> anm\u00e4lde Eskil Carlstr\u00f6m till magistraten att han \u201dh\u00e4rst\u00e4des t\u00e4nker bedriva handel med lovgivna in- och utl\u00e4ndska varor\u201d. Aff\u00e4rsverksamheten inleddes ocks\u00e5 och Eskil \u00f6ppnade till och med ett kontor i det utrymme d\u00e4r O. A. St\u00e5hle hade haft sitt Emigrantkontor. St\u00e5hle hade \u00e5ret innan k\u00f6pt Selma Huktelins g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 43 och han flyttade d\u00e5 sitt biljettkontor dit.<\/p>\n

\u00c5r 1917 i september<\/strong> s\u00e5lde br\u00f6derna Folke och Eskil Carlstr\u00f6m lite \u00f6verraskande tomterna och aff\u00e4rshusen \u00e5t en Fahler fr\u00e5n Vasa i september 1917, f\u00f6r 115\u00a0000 mark. Lika \u00f6verraskande var det att denne Fahler ett par dagar senare s\u00e5lde alltsammans vidare f\u00f6r 120\u00a0000 mark. K\u00f6pare var den finska aff\u00e4ren Kansallis-Kauppa O.Y. Sampo, som sedan december 1910 hade haft en aff\u00e4r i Parmanens aff\u00e4rshus p\u00e5 \u00f6vre torget<\/a>. De \u00f6ppnade aff\u00e4ren i den egna g\u00e5rden i juli 1918.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna av Kansallis-Kauppa Sampo. Handlanden J. W. Olin bodde kvar och det gjorde ocks\u00e5 sonen Jarl, som var ingenj\u00f6r och sj\u00f6kaptenen Paul Michael och arkitekten Matti. Tandl\u00e4karen Frans Norrback (f.1883) bodde h\u00e4r p\u00e5 hyra med hustrun Charlotta (f.1886).<\/p>\n

\u00c5r 1919 i juni<\/strong> \u00f6ppnade Pohjois-Suomen Pankki ett filialkontor i den l\u00e4genhet d\u00e4r emigrantkontoret tidigare hade varit inrymt. Den h\u00e4r aff\u00e4rsbanken hade grundats \u00e5ret innan i Ule\u00e5borg och det var den f\u00f6rsta finskspr\u00e5kiga banken i Kristinestad. Till kontorschef uts\u00e5gs ingenj\u00f6r Onni Porkka fr\u00e5n Teuva. \u00c5r 1923 i augusti bytte Pohjois-Suomen Pankki namn till Atlas Pankki Oy. Huvudkontoret fanns fortfarande i Ule\u00e5borg och verksamhetsomr\u00e5det var hela \u00d6sterbotten. Samtidigt flyttades kontoret i Kristinestad till Henriksons g\u00e5rd p\u00e5 andra sidan torget, d\u00e4r det verkade till 1926 d\u00e5 banken f\u00f6rv\u00e4rvade g\u00e5rden p\u00e5 \u00f6vre torget<\/a> och flyttade kontoret dit.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rdarna av Kansallis-Kauppa Sampo. F\u00f6rest\u00e5ndaren Juho Suomalainen (f.1879 i Ylistaro) bodde i g\u00e5rden med hustrun Aini (f. Rantanen i Kristinestad \u00e5r 1897) och 2 mindre d\u00f6ttrar. Handlande Johan Spolander som hade sin aff\u00e4r i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 h\u00e4r med hustrun Sigrid men de flyttade snart till \u00d6stra L\u00e5nggatan 36.<\/a> Handlanden Alex. Slotte (f.1878) bodde p\u00e5 hyra med sin Maria och de flyttade snart till sin nybyggda g\u00e5rd p\u00e5 Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen. Handlanden Anna Wiik bodde h\u00e4r p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 hennes handelsbitr\u00e4de Anna Printz. I slutet av 1920-talet \u00f6vertog Anna Printz den aff\u00e4r som Anna Wiik hade innehaft i m\u00e5nga \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1921, i september<\/strong> flyttade guldsmeden Jaakko Erland Kantonen sin aff\u00e4r fr\u00e5n Parmanens g\u00e5rd p\u00e5 andra sidan gatan, d\u00e4r den hade verkat i 17 \u00e5rs tid. Kantonen (1873-1952) var f\u00f6dd i B\u00f6tom och kom i l\u00e4ra hos guldsmederna Rosenblad och Kuusinen i Kristinestad. \u00c5r 1904 \u00f6ppnade han egen aff\u00e4r i Vilho Parmanens g\u00e5rd och n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1930-talet flyttade han till \u00c5bo, d\u00e4r han tog \u00f6ver sin farbrors guldsmedsaff\u00e4r.\u00a0 I september 1923 \u00f6ppnade Sigfrid Ulfves en ”Blomster- och Gr\u00f6nsakshandel” i det utrymme d\u00e4r Pohjois-Suomen Pankki hade haft sitt kontor sedan 1919.<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Kansallis-Kauppa Oy Sampo och dess f\u00f6rest\u00e5ndare Juho Suomalainen bodde d\u00e4r med sin familj. Handlanden John Spolander bodde \u00e4nnu h\u00e4r och han hade sedan 1916 sin egen aff\u00e4r i g\u00e5rden. D\u00e4remot hade handlande Anna Wiik avlidit \u00e5r 1929. H\u00e4radsh\u00f6vdingen Erik \u00c5str\u00f6m (f.1902) bodde h\u00e4r med hustrun Ingrid och han hade ocks\u00e5 en juridisk byr\u00e5 i g\u00e5rden. Guldsmeden Jaakko Kantonen bodde h\u00e4r med hustrun Amanda och han hade sin aff\u00e4r i g\u00e5rden och hos dem bodde alltid n\u00e5gon l\u00e4rling eller ges\u00e4ll. I januari 1928 flyttade Anna Printz sin aff\u00e4r till en lokal i Svenska g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1937, den 9 december<\/strong> s\u00e5lde Kansallis-Kauppa Oy Sampo tomterna med alla byggnader \u00e5t Syd\u00f6sterbottens handelslag f\u00f6r 925 000 mark. I samma veva k\u00f6pte Sampo den s\u00e5 kallade Krepelinska g\u00e5rden<\/a> p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 47 av Syd\u00f6sterbottens handelslag f\u00f6r 160 000 mark och flyttade d\u00e5 aff\u00e4ren dit. Handelslaget hade ett par m\u00e5nader tidigare k\u00f6pt den g\u00e5rden av Yttermark Sparbank f\u00f6r 150 000 mark. Syd\u00f6sterbottens handelslag hade sitt ursprung i Tj\u00f6ck och om du vill l\u00e4sa mera om det f\u00f6retaget och g\u00e5rdens fortsatta historia skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Aff\u00e4rshuset fotograferat sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Aff\u00e4rshusen p\u00e5 Salutorget s\u00f6dra sida fotograferade sommaren 2021. Till h\u00f6ger Pihlajas skoaff\u00e4r, l\u00e4ngre ned Josefsg\u00e5rden allts\u00e5 f\u00f6re detta stadshotellet<\/a> och l\u00e4ngst ned syns lite av Talas varuhus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uthusen p\u00e5 innerg\u00e5rden byggdes redan 1832 och ser ut att vara i relativt gott skick.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 12 september 1968 \u00f6ppnade Handelslaget La-Syd sin nya aff\u00e4r vid torget i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
La-Syds moderna aff\u00e4r och Esko Jyllis enkla korvkiosk vid Salutorget i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Interi\u00f6r fr\u00e5n Syd\u00f6sterbottens handelslags aff\u00e4r i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I b\u00f6rjan av 1900-talet \u00e5terfick byggnaden sin tr\u00e4fasad och nu har den gamla g\u00e5rden l\u00e4ngs \u00d6stra L\u00e5nggatan rivits och den nya har uppf\u00f6rts. Till v\u00e4nster syns J. W. Olins ”Siirtomaa- Ja Tehdastavara Liike”. P\u00e5 skylten h\u00f6gre upp s\u00e5 ser vi att Hugo Sj\u00f6blom s\u00e4ljer resor fr\u00e5n Kristinestad, via Hang\u00f6 till England. D\u00e4rifr\u00e5n kan man sedan ta sig till Amerika, Afrika, Australien och New Zeeland. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger ser vi den vackra 2-v\u00e5ningsbyggnad som Hugo Sj\u00f6blom uppf\u00f6rde l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan \u00e5r 1902. Fotot fr\u00e5n Fel\u00e9nska g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Hugo Sj\u00f6blom i Vasa var huvudagent f\u00f6r Skandinavien – Amerika Linjen och f\u00f6rutom i Vasa s\u00e5 hade han 5 agenter s\u00e5lde biljetter till Amerika. I Kristinestad hette agenten O. A. St\u00e5hle. Den stora affischen finns p\u00e5 Landsarkivet i Vasa.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. Kjell Rosenback har bidragit med flera fotografier fr\u00e5n handelslagets tid. L\u00e4nkar: Om du vill Forts\u00e4tt l\u00e4sa Handelslagets g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 46<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":46,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22282","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22282","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22282"}],"version-history":[{"count":57,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22282\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30761,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22282\/revisions\/30761"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22282"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}