{"id":22222,"date":"2021-10-12T22:02:02","date_gmt":"2021-10-12T19:02:02","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22222"},"modified":"2026-04-27T16:43:58","modified_gmt":"2026-04-27T13:43:58","slug":"systrarna-teirs-gard-pa-staketgatan-30-a","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22222","title":{"rendered":"Systrarna Teirs g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 30 A"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Staketgatan 30 A byggdes \u00e5ren 1846-1847 av \u00e5lderssmedmannen Rudolf Sundqvist. Tomten som ligger p\u00e5 S\u00f6dra Kvarnberget var f\u00f6re det obebyggd, f\u00f6rutom de v\u00e4derkvarnar som skulle ha funnits p\u00e5 omr\u00e5det i ett stort antal. G\u00e5rden som h\u00e4r kallas \u201dSystrarna Teirs g\u00e5rd\u201d, kunde lika g\u00e4rna heta \u201dSj\u00f6m\u00e4nnens g\u00e5rd\u201d, eftersom det under 1800-talet bodde flera sj\u00f6mansfamiljer d\u00e4r. Fotot taget fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2021. Uppgifterna har tagits ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och ur gamla tidningar. Lotta Sj\u00f6blad har bidragit med viktig information och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825, s\u00e5 ser man av den gula f\u00e4rgen att tomten nr 74, liksom granntomterna \u00e4r obebyggd. V\u00e4derkvarnar fanns det dock gott om och med en del av dessa kunde man s\u00e5ga virke och med de andra mala s\u00e4d. F\u00f6re \u00e5r 1808 gick det h\u00f6ga tullstaketet snett \u00f6ver granntomten 73.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6re \u00e5r 1840 <\/strong>\u00e4gdes den obebyggda tomten nr 74 av skeppare\u00e4nkan Brita Helena Strandman (1798-1874). Hon var syster till de k\u00e4nda Ekmanska sj\u00f6kaptenerna och hon hade varit gift med sj\u00f6kaptenen Johan Henric Strandman. Denne var f\u00f6dd i Kristinestad \u00e5r 1794 men omkom vid ett skeppsbrott \u00e5r 1835.<\/p>\n

\u00c5r 1840, 5 december 1840<\/strong> s\u00e5 s\u00e5lde \u00e4nkan Strandman den obebyggda tomten \u00e5t styrmannen Ivar Therstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1845, den 9 maj <\/strong>s\u00e5ldes Therstr\u00f6ms obebyggda g\u00e5rdstomt p\u00e5 offentlig auktion och det h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av smeds\u00e5ldermannen Rudolf Sundqvist (1811-1860). Han var f\u00f6dd i Kasab\u00f6le i Sastmola och dog i staden, men han bodde inte p\u00e5 tomten och det gjorde ingen annan heller. Enligt tillg\u00e4ngliga dokument, s\u00e5 \u00e4r det Rudolf Sundqvist som vid den h\u00e4r tiden byggde den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1846, den 10 december<\/strong> s\u00e5lde m\u00e4stersmeden Rudolf Sundqvist den bebyggda tomten \u00e5t sj\u00f6mannen Karl Rosenberg. M\u00e4stersmeden sj\u00e4lv hade d\u00e5 redan f\u00f6rv\u00e4rvat en tomt vid Badhusparlen och d\u00e4r byggt en g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 79.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1848<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 74 av sj\u00f6mannen Karl Rosenberg. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1815 och bodde d\u00e4r med hustrun Lovisa och p\u00e5 hyra bodde sj\u00f6manshustrun Eva Enlund.<\/p>\n

\u00c5r 1857, den 30 april<\/strong> avled sj\u00f6mannen Karl Rosenberg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Lovisa.<\/p>\n

\u00c5r 1860 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 74 av matros\u00e4nkan Lovisa Rosenberg. Hon var f\u00f6dd Ahlholm i Kask\u00f6 \u00e5r 1820 och \u00e5r 1842 flyttade hon till staden och nu bodde hon ensam. P\u00e5 hyra bodde skomakarges\u00e4llshustrun Henrika \u00d6stman, matrosen Jakob Johansson och qvinnan Anna Dahl.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av matros\u00e4nkan Lovisa Rosenberg, nu med sin sk\u00f6terska Maria. P\u00e5 hyra bodde matrosen Herman Studd med hustrun Greta och saltm\u00e4taren W. Berlin med hustrun Kristina.<\/p>\n

\u00c5r 1864, den 28 september<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Lovisa Rosenberg g\u00e5rden \u00e5t matrosen Johan Erik Holm, som sedan bodde d\u00e4r med hustrun Margareta. P\u00e5 hyra bodde den tidigare \u00e4garen matros\u00e4nkan Lovisa Rosenberg, sj\u00f6mans\u00e4nkan Fredrika S\u00f6derholm och sj\u00f6mannen H. A. S\u00f6derholm.<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> hade Johan Erik Holm avlidit och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Margareta Holm. Hon kallades Greta och var f\u00f6dd \u00e5r 1818 i Nykarleby men flyttade \u00e5r 1840 till Kristinestad. Hon hade tidigare varit gift med Jakob N\u00e4s och med honom f\u00e5tt dottern Maria (f.1844). P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde skr\u00e4ddaren August Lagerqvist med hustrun Rebecka och deras son som var ges\u00e4ll. Den tidigare \u00e4garen Lovisa Rosenberg bodde \u00e4nnu kvar.<\/p>\n

\u00c5ren 1870 till 1875 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Greta Holm. Hos henne bodde ocks\u00e5 dottern Maria och hennes man, matrosen Andreas<\/u> Kristian Holms\u00e9n. Andreas var f\u00f6dd i Norge \u00e5r 1841 och han flyttade \u00e5r 1869 till Kristinestad, d\u00e5 han gifte sig med Gretas dotter Maria (f.N\u00e4s 1844).<\/p>\n

\u00c5r 1873<\/strong> hade tomten nr 74 delats s\u00e5 att sj\u00f6mans\u00e4nkan Greta Holm \u00e4gde den s\u00f6dra delen A och den norra delen B \u00e4gdes nu av sj\u00f6mans\u00e4nkan Eva Enlund. \u00c4nnu i dag \u00e4r tomten nummer 74 delad och det finns 2 g\u00e5rdar p\u00e5 adressen Staketgatan 30.<\/p>\n

\u00c5r 1880, i februari\u00a0<\/strong>avled matrosen Andreas Holms\u00e9n vid ett h\u00e4ftigt skeppsbrott och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Maria Holms\u00e9n. Hos \u00e4nkan bodde barnen Andreas Severin, Kristina, Ivar och dottern Anna Maria och Marias mor Greta Holm. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Alfred Andersson (f.1839) med hustrun Ida (f.1843) med 3 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1885 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av matros\u00e4nkan Maria Holms\u00e9n, som bodde med 4 barn och sin mor Greta Holm (f.1818). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Alfred Andersson med sin familj.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rdarna p\u00e5 Staketgatan 30 l\u00e5g i tiderna p\u00e5 tomt nr 74. Skissen visar l\u00e4get omkring 1890, som ocks\u00e5 visar att det gamla tullstaketet gick utanf\u00f6r tomt 74 fram till 1808, d\u00e5 det togs ur bruk.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1890 \u2013 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och halva tomten av \u00e4nkan Maria Holms\u00e9n, som bodde med s\u00f6nerna Karl (f.1873) och Ivar (f.1876). Modern Greta bodde ocks\u00e5 d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1896, den 14 mars <\/strong>avled \u00e4nkan Maria Holms\u00e9n och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna, s\u00f6nerna Karl Kristian och Ivar, som b\u00e5da bodde i g\u00e5rden. Sonen Ivar bodde med hustrun Emma (f.1873) och 3 pojkar. Marias \u00e4ldre son Karl bodde ocks\u00e5 d\u00e4r och det gjorde ocks\u00e5 deras mormor Greta (f.1818). P\u00e5 hyra bodde fiskhandlaren Gustaf Vikman (f.1849) med hustrun Anna (f.1861).<\/p>\n

\"\"
Auktionen kungjordes endast i den finska tidningen Suupohjan Kaiku, eftersom Kristinestads Tidning just f\u00f6re julen 1900 hade blivit indragen p\u00e5 grund av den ryska censuren.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1902, den 29 juli<\/strong> s\u00e5ldes g\u00e5rden p\u00e5 auktion genom ombudet Johan Karlberg. Denne hade f\u00e5tt fullmakt av Karl Kristian Holms\u00e9n i Amerika och Ivars \u00e4nka Emma Holms\u00e9n att s\u00e4lja g\u00e5rden p\u00e5 auktion. Auktionen kungjordes i stadens kyrka, i den finska lokaltidningen Suupohjan Kaiku och genom utringning i gath\u00f6rnen. H\u00f6gsta budet p\u00e5 2 001 mark gavs av fiskaren Johan Granberg, som efter n\u00e5gra dagar betalade in k\u00f6peskillingen \u00e5t auktionskammaren och han fick d\u00e5 lagfart p\u00e5 s\u00f6dra tomten. Den h\u00e4r fiskaren Granberg hade den 13 mars 1901 k\u00f6pt den norra g\u00e5rden p\u00e5 samma tomt av fiskaren Johan Karlberg och hans hustru Wilhelmina f\u00f6r 3 500 mark. Detta betyder att han efter aff\u00e4ren \u00e4gde hela tomten 74 med dess b\u00e5da g\u00e5rdar.<\/p>\n

\u00c5r 1903, den 18 augusti <\/strong>s\u00e5lde fiskaren Johan Granberg den s\u00f6dra bebyggda tomten nr 70 f\u00f6r 2 550 finska mark \u00e5t arbetaren Oskar Perjus (f.1879) och hustrun Adelina (f.1877) g\u00e5rden A, som ligger s\u00f6der om g\u00e5rden B. Arbetaren Alexander Rajam\u00e4ki (f.1876) var skriven i g\u00e5rden fast han hade rest till Amerika. F\u00f6rre vaktm\u00e4staren Johan Vilhelm St\u00e5hle (f.1825) bodde dock i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1910 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden A och en del av tomten nr 70 av Oskar Perjus, som nu \u00e4r postiljon och som bodde med hustrun Adelina och 2 mindre d\u00f6ttrar. Arbetaren Karl Sj\u00f6holm var skriven i g\u00e5rden men han hade utvandrat till Amerika. Arbetaren Johan Erland M\u00e4nnist\u00f6 (f.1886) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Hulda (f.1885) och en liten son, och \u00e4nkan Klara Gabbels (f.1938) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1910, den 28 september<\/strong> s\u00e5lde Oskar och Adelina Perjus g\u00e5rden f\u00f6r 3 800 mark \u00e5t fiskaren Wilhelm Lindstr\u00f6m och hans hustru Alexandra, som inte sj\u00e4lva bodde d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1911, den 7 oktober<\/strong> s\u00e5lde fiskaren Lindstr\u00f6m g\u00e5rden vidare \u00e5t sj\u00f6mannen Karl Ivar Andersson f\u00f6r 4 300 mark. Han var son till sj\u00f6mannen Johan Alfred Andersson och Ida (f. H\u00f6gman). Karl Ivar var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med Josefina Nissander (f\u00f6dd 1877-dog barnl\u00f6s 1902) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. \u00c5r 1903 gifte Karl Ivar om sig med Johanna (f\u00f6dd H\u00e5kans i N\u00e4rpes) och med henne fick Karl Ivar sonen Ivar (f.1899) som for till Amerika 1921.<\/p>\n

\u00c5r 1915 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden A av sj\u00f6mannen Karl Ivar Andersson och han bodde d\u00e4r med sin familj. P\u00e5 hyra bodde Hilma Sofia Andersson (f.1874) med 2 s\u00f6ner. \u00c4nkan Greta Agn\u00e4s (f.1854) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra och arbetaren Karl Sj\u00f6holm var skriven i g\u00e5rden fast han hade utvandrat.<\/p>\n

\u00c5r 1916, den 20 mars<\/strong> tecknade sj\u00f6mannen Andersson en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tv\u00e5 byggnaderna p\u00e5 sin \u00e4gande tomthalva\u00a0 Trots att de var byggda i mitten av 1850-talet s\u00e5 hade de hittills varit of\u00f6rs\u00e4krade. Andersson uppgav att huvudbyggnaden skulle vara uppf\u00f6rd av timmer \u00e5r 1850, att den var br\u00e4dfodrad och r\u00f6dm\u00e5lad. G\u00e5rden hade 4 rum, den var 14,85 meter l\u00e5ng och 5,75 meter bred och hade ett tak av asfaltfilt. Denna byggnad f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 6 000 mark. Uthuset p\u00e5 g\u00e5rden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 800 mark och det var i d\u00e5ligt skick och hade br\u00e4dtak. Det var uppf\u00f6rt \u00e5r 1850 av stock och delvis av br\u00e4der och var 13,50 meter l\u00e5ngt. I uthuset fanns foderlada, f\u00e4hus, latrin med spillningskast och ett vedlider.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1916, den 20 mars tecknade sj\u00f6mannen Karl Andersson en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tv\u00e5 byggnaderna och till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet bifogade han denna planteckning som visar var byggnaderna fanns.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1918 i oktober<\/strong> s\u00e5lde sj\u00f6mannen Andersson g\u00e5rden f\u00f6r 16 000 mark \u00e5t systrarna Helmi och Ester Teir. De hade f\u00f6re k\u00f6pet \u00e4gt en annan g\u00e5rd n\u00e4ra r\u00e5dhuset p\u00e5 Staketgatan 1, p\u00e5 en del av tomten 124. D\u00e4r bodde de med sina f\u00f6r\u00e4ldrar och den g\u00e5rden s\u00e5lde de samma dag \u00e5t aff\u00e4rsmannen Axel Lilltr\u00e4sk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden A av fr\u00f6knarna, handlanden Helmi Teir (1886-1959) och hennes syster Ester Teir (f.1889). Fr\u00f6knarna skrev ofta sitt namn Their, medan f\u00f6r\u00e4ldrarna alltid skrev Teir. Fr\u00f6knarnas far, sadelmakaren Adrian Teir (1847-1934), som nu var \u00e4nkling bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden. Adrian var f\u00f6dd i N\u00e4rpes och han blev l\u00e4rling hos sadelmakaren Rehnberg. Efter en tid i Helsingfors \u00e5terv\u00e4nde han \u00e5r 1886 f\u00f6r att bli sadelmakare i Kristinestad. Adrian var gift med Ulrika Finneblad, som var f\u00f6dd 1848 i Toby och hon dog i Kristinestad 1919. Arbetaren Karl Sj\u00f6holm var ocks\u00e5 skriven i g\u00e5rden, trots att han hade farit till Amerika.<\/p>\n

Helmi Teir hade sedan 1914 en egen delikatessaff\u00e4r i Parmanens g\u00e5rd p\u00e5 \u00f6vre Salutorget p\u00e5 adressen R\u00e5dhusgatan 2. Denna aff\u00e4r hade hon \u00f6vertagit av handlande Halme, som flyttade till Tammerfors f\u00f6r att bli konditor d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1921 i januari<\/strong> utn\u00e4mndes Ester Teir till bokh\u00e5llare vid postkontoret i Bj\u00f6rneborg, och redan f\u00f6ljande m\u00e5nad flyttade hon dit. F\u00f6re avresan ordnade Arbetets W\u00e4nner en stor avskedsfest f\u00f6r henne, eftersom hon i flera \u00e5r hade suttit i dess styrelse. Den h\u00e4r f\u00f6reningen r\u00e5kade fylla 25 \u00e5r i mars samma \u00e5r och d\u00e5 passade Ester p\u00e5 att skicka ett telegram fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg, d\u00e4r hon gratulerade f\u00f6reningen. P\u00e5 julaftonen 1921 f\u00f6rlovade sig Ester Teir med j\u00e4rnv\u00e4gstelegrafisten Rafael Sj\u00f6blad (1894-1944) och f\u00f6ljande sommar gifte de sig.<\/p>\n

\u00c5r 1921 i november<\/strong> s\u00e5lde handlanden Helmi Teir sin delikatessaff\u00e4r p\u00e5 R\u00e5dhusgatan 2 \u00e5t Valter Klockars fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Denne fortsatte med aff\u00e4ren och han hade ocks\u00e5 planer p\u00e5 att \u00f6ppna en biograf i samma byggnad. F\u00f6rs\u00e4ljningen av butiken skedde samma \u00e5r, som hon fick sin dotter Lisbet. Efter att Helmi s\u00e5lde sin aff\u00e4r arbetade hon som butiksbitr\u00e4de och varje \u00e5r hyrde hon ut rum i g\u00e5rden \u00e5t 2 studerande.<\/p>\n

Under senare delen av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes halva g\u00e5rden A av Ester, som i augusti 1922 hade gift sig med telegrafisten Rafael Sj\u00f6blad (1894-1944) och andra halvan av hennes syster fr\u00f6ken, f\u00f6re detta handlanden Helmi Teir (f.1886). Hos Helmi bodde ocks\u00e5 lilla dottern Lisbet och hennes far, \u00e4nklingen Adrian Teir.\u00a0 Rafael Sj\u00f6blad hade sedan 1913 arbetat som telegrafist p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen. Han hade varit stationerad p\u00e5 olika orter, bland annat i Tuuri och i T\u00f6ys\u00e4. \u00c5r 1923 f\u00f6ddes sonen Per Magnus i Kristinestad och efter en tid flyttade familjen till Aronkyl\u00e4 i Kauhajoki, d\u00e4r Rafael fick arbete som j\u00e4rnv\u00e4gstelegrafist. Under tiden i Kauhajoki var Ester och Rafael mycket aktiva i f\u00f6reningslivet och de b\u00e5de spelade och regisserade flera teaterstycken d\u00e4r. Ester deltog aktivt i Lotta Sv\u00e4rd-r\u00f6relsen och Rafael var minst lika aktiv i den lokala skyddsk\u00e5ren.<\/p>\n

Under tiden i Kauhajoki fick Ester och Rafael sin andra son, H\u00e5kan som f\u00f6ddes \u00e5r 1927. I slutet av 1920-talet hade Ester Sj\u00f6blad ocks\u00e5 en aff\u00e4r, d\u00e4r hon s\u00e5lde textiler och andra dylika varor. F\u00f6ljande \u00e5r \u00f6ppnade hon ett resandehem i Aronkyl\u00e4, som hon drev fram tills de flyttade tillbaka till Kristinestad i oktober 1935. Rafael fick d\u00e5 tj\u00e4nst som bokh\u00e5llare p\u00e5 stationen i staden och den tj\u00e4nsten innehade han tills han dog p\u00e5 H\u00f6g\u00e5sen \u00e5r 1944.<\/p>\n

Under hela 1930- och 40-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden A p\u00e5 Staketgatan 30 av fru Ester Sj\u00f6blad och fr\u00f6ken Helmi Teir, som bodde med sin dotter Lisbet (f.1921). Sadelmakaren Adrian avled i januari 1934 i den s\u00e4llsynt h\u00f6ga \u00e5ldern av 85 \u00e5r. Under hela 30-talet fanns det m\u00e5nga hyresg\u00e4ster i g\u00e5rden. Under 40-talet d\u00e4remot fanns det hyresg\u00e4ster mera s\u00e4llan, och endast f\u00f6r kortare perioder. D\u00e5 Ester och Rafael med sina s\u00f6ner flyttade tillbaka till staden \u00e5r 1935 b\u00f6rjade de bo p\u00e5 hyra p\u00e5 Strandgatan 61.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden A gemensamt av fru Ester Sj\u00f6blad och fr\u00f6ken Helmi Teir och det ser ut som att Helmis dotter Lisbet en tid bodde i Vasa och \u00e5r 1953 hade hon flyttat till Munsala. \u00c5r 1954 flyttade Lisbet till Danmark, d\u00e4r hon sedan bodde s\u00e5 l\u00e4nge hon levde. I st\u00e4llet hade Ester Sj\u00f6blad flyttat in ungef\u00e4r 1953, tillsammans med sonen Per Magnus \u00e5r 1955, som var styrman. Ester, som varit \u00e4nka sedan \u00e5r 1944 hade tidigare bott p\u00e5 hyra p\u00e5 Strandgatan 61. P\u00e5 hyra bodde nu arbetaren Niilo Hautala (f.1916) med hustrun Elma Helena (f\u00f6dd Torkkola i Stor\u00e5 1916) och deras barn Annikki och Hilkka Helena. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetare\u00e4nkan Vilhelmina Granfors (f\u00f6dd i Tj\u00f6ck 1874, d\u00f6d i staden 1957).<\/p>\n

I slutet av 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden gemensamt av systrarna Ester Sj\u00f6blad och fr\u00f6ken Helmi Teir, och dottern Lisbet var ocks\u00e5 skriven d\u00e4r trots att hon hade flyttat till Danmark. I g\u00e5rden bodde \u00e4nkan Ester Sj\u00f6blad. Sonen Per Magnus \u00e4r skriven i g\u00e5rden men han arbetade som styrman p\u00e5 S\/S Walborg och den andra sonen H\u00e5kan arbetade som dekorat\u00f6r i Helsingfors. Per Magnus, som ocks\u00e5 kallades PM gifte sig \u00e5r 1958 med Saga \u00d6ist och samma \u00e5r fick de dottern Charlotta. De skilde sig 1962 och \u00e5r 1969 gifte sig PM med Ester R\u00f6nnberg och de bodde i Eken\u00e4s. Per Magnus, som var \u00f6verstyrman dog i Lagos i Nigeria 1976 och \u00e4r begraven i Eken\u00e4s.<\/p>\n

\u00c5r 1959 i september<\/strong> avled g\u00e5rds\u00e4garen Helmi Teir och efter det \u00f6vertogs hennes del i juni 1960 av dottern, lantm\u00e4terikanslisten Lisbet. Hon bodde dock inte i g\u00e5rden l\u00e4ngre, f\u00f6r hon bodde ju i Danmark. D\u00e4r var hon sambo med Max Hansen och de bodde i Kors\u00f8r i mer \u00e4n 20 \u00e5r, \u00e4nda tills hon dog \u00e5r 1981, barnl\u00f6s och ogift. Den andra del\u00e4garen Ester Sj\u00f6blad bodde fortfarande kvar och sonen Per Magnus var ocks\u00e5 skriven d\u00e4r, fast han nu var styrman p\u00e5 M\/S Frey. P\u00e5 hyra bodde nu tv\u00e4tterskan Kirsti Tanskanen (f.1918) med sina 3 d\u00f6ttrar och en son. De hade tidigare bott i Lindahls g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 35.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes halva g\u00e5rden av Lisbet Teir, som sj\u00e4lv bodde i Danmark och andra halvan av hennes moster Ester Sj\u00f6blad. Ester bodde d\u00e4r och sonen Per Magnus var ocks\u00e5 skriven d\u00e4r, fast han nu arbetade p\u00e5 S\/S Sara. Per Magnus hade med hustrun och dottern i n\u00e5gra \u00e5rs tid bott p\u00e5 Vinkelgatan 10, nuvarande K\u00f6pmansgatan 3 p\u00e5 \u00d6stra sidan i Grankulls g\u00e5rd, men d\u00e5 han \u00e5r 1962 skilde sig s\u00e5 skrev han sig p\u00e5 moderns adress p\u00e5 Staketgatan 30. Kirsti Tanskanen bodde p\u00e5 hyra med ett par av barnen. De \u00f6vriga hade flyttat till Helsingfors.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Ester Sj\u00f6blad och Lisbet Teir men ingendera bodde d\u00e4r. Lisbet bodde i Danmark med Max Hansen, och hennes moster Ester Sj\u00f6blad bodde nu p\u00e5 De gamlas Hem. Det var endast Kirsti Tanskanen, som bodde d\u00e4r med sin yngsta dotter, som fortfarande studerade.<\/p>\n

\u00c5r 1971 <\/strong>dog Ester Sj\u00f6blad och hennes del av g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av s\u00f6nerna Per Magnus och H\u00e5kan. Den andra delen \u00e4gdes av Lisbet Teir men det var endast en av d\u00f6ttrarna Tanskanen som bodde d\u00e4r p\u00e5 hyra. Vid den h\u00e4r tiden bodde det mest tillf\u00e4lliga hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

\"\"
Det \u00e4r l\u00e4nge sedan n\u00e5gon har bott i g\u00e5rden p\u00e5 Staketgatan 30 A. Den saknar b\u00e5de vatten och avlopp men skulle nog vara ett fint ”renoveringsobjekt f\u00f6r den h\u00e4ndige”. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1984, den 17 februari <\/strong>\u00f6vertogs g\u00e5rden och halva tomten av Esters sondotter Charlotta Sj\u00f6blad, som d\u00e5 l\u00f6ste ut de andra del\u00e4garna men hon bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lv. Efter det har ingen bott stadigvarande i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 2025<\/strong> s\u00e5lde Charlotta ”Lotta” Sj\u00f6blad g\u00e5rden \u00e5t den nuvarande \u00e4garen Dag Bj\u00f6rklund, som genast p\u00e5b\u00f6rjade en omfattande renovering som ber\u00e4knas ta n\u00e5got \u00e5r. G\u00e5rden var d\u00e5 i d\u00e5ligt skick men inte i s\u00e5 d\u00e5ligt skick att den inte g\u00e5r att renovera, konstaterade Dag.<\/p>\n

\"\"
S\u00f6dra farstukvisten fotograferad av Staffan Martikainen sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00f6dra farstukvisten fotograferad genom sommargr\u00f6nskan \u00e5r 2024 av Staffan Martikainen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uthuset fotograferat av Staffan Martikainen sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det \u00e4r inte s\u00e5 enkelt att fotografera d\u00e5 vegetationen \u00e4r t\u00e4t. Fotot av Dag Bj\u00f6rklund 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den s\u00f6dra farstukvisten skymtar bakom buskarna. Foto Dag Bj\u00f6rklund 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rdsplanen r\u00f6jdes f\u00f6re renoveringen kunde inledas 2025. Foto Dag Bj\u00f6rklund.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
S\u00f6dra farstukvisten fotograferad av Dag Bj\u00f6rklund f\u00f6re rivningen 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
<\/div>\n
\"\"
P\u00e5 Teuvo Kanervas foto fr\u00e5n 1981 syns de b\u00e5da g\u00e5rdarna p\u00e5 Staketgatan 30 mitt i bild, B till v\u00e4nster och A till h\u00f6ger. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Annonser.<\/strong><\/h4>\n

Under den tid som Helmi Teir hade sin aff\u00e4r p\u00e5 R\u00e5dhusgatan 2, s\u00e5 annonserade hon flitigt och bj\u00f6d ut sina delikatesser. Men tanke p\u00e5 att v\u00e4rldskriget p\u00e5gick under hennes tid som handlande, s\u00e5 kan man fr\u00e5ga sig varifr\u00e5n hon k\u00f6pte in sina varor. Sj\u00f6farten stod stilla under l\u00e5nga perioder och efter februarirevolutionen i Ryssland \u00e5r 1917, s\u00e5 blev det helt stopp med livsmedelsleveranser d\u00e4rifr\u00e5n. Den finska regeringen tvingades att snabbt inf\u00f6ra handelsrestriktioner och ransonera de viktigaste varorna, som kaffe och socker, br\u00f6d och mj\u00f6l. I de st\u00f6rre st\u00e4derna i Finland r\u00e5dde hungersn\u00f6d 1917 och inte blev situationen b\u00e4ttre heller f\u00f6ljande \u00e5r d\u00e5 inb\u00f6rdeskriget br\u00f6t ut. Men p\u00e5 n\u00e5got vis kunde Helmi f\u00e5 tag p\u00e5 delikatesser och till och med ”f\u00e4rska konserver”.<\/p>\n

\"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2021. Uppgifterna har tagits ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och ur gamla tidningar. Lotta Sj\u00f6blad har bidragit med viktig information och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia F\u00f6re \u00e5r 1840 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Systrarna Teirs g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 30 A<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18663,"menu_order":30,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22222","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22222","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22222"}],"version-history":[{"count":32,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22222\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30846,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22222\/revisions\/30846"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18663"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22222"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}