{"id":22183,"date":"2021-10-07T22:34:16","date_gmt":"2021-10-07T19:34:16","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22183"},"modified":"2025-01-01T22:01:39","modified_gmt":"2025-01-01T20:01:39","slug":"fiskareankan-bergs-gard-pa-staketgatan-20","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22183","title":{"rendered":"\u00c4nkan Bergs g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 20"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1859 av arbetskarlen Johan Henrik H\u00e4ggstr\u00f6m, som var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd 1811 och dog i staden 1871. \u00c5tminstone en del av stockarna har tagits fr\u00e5n ett annat, brandskadat hus men det \u00e4r oklart var det huset hade st\u00e5tt. Fotot taget fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp och m\u00e5nga kristinestadsbor har hj\u00e4lpt till med viktig information.\u00a0<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om byggnaderna och om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar som \u00e4garna har tecknat, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 hade den h\u00e4r tomten nummer 41 i det f\u00f6rsta kvarteret och det var den tiden Matts S\u00f6derbergs andra tomt, som var obebyggd. Sj\u00e4lv bodde Matts S\u00f6derberg p\u00e5 tomt 14 som l\u00e5g l\u00e4ngre s\u00f6derut mellan de b\u00e5da l\u00e5nggatorna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 har tomten f\u00e5tt nummer 80 i det f\u00f6rsta kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes den obebodda tomten nr 80 av handlanden Gustaf Nystr\u00f6m (1796-1833), som bodde p\u00e5 h\u00f6rntomten i nuvarande Cornerhuset.<\/a> Nystr\u00f6m \u00e4gde ocks\u00e5 den obebodda granntomten p\u00e5 Staketgatan 18. Efter Nystr\u00f6ms d\u00f6d 1833 \u00f6vertogs den obebyggda tomten nr 80 av fiskaren Gustaf Widlund.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes tomten av fiskaren Gustaf Widlund, men han bodde inte d\u00e4r och ingen annan heller.<\/p>\n

Mellan \u00e5ren 1840 till 1859 <\/strong>\u00e4gdes tomten av urmakareges\u00e4llen, sedermera urmakaren Ludvig Friske, men ingen bodde p\u00e5 tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1859<\/strong> hade tomten \u00f6vertagits av arbetskarlen Johan H\u00e4ggstr\u00f6m och han uppf\u00f6rde d\u00e5 den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r kvar. Han var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd och hade \u00e5r 1833 flyttat till staden. Han var \u00e4nkling sedan 1858 men hann f\u00f6re det f\u00e5 flera barn: Anna 1836, Henrik Alfred 1840, Robert 1842, Maria Matilda 1845 som hade en o\u00e4kta son Carl Oskar (f.1866), Anders Wilhelm 1847, Antoinette (1849-1865), August 1851 och Bernhard 1856. En matros J. E. H\u00e4ggstr\u00f6m och en sj\u00f6man H. A. H\u00e4ggstr\u00f6m var ocks\u00e5 mantalsskrivna i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 80 av Johan H\u00e4ggstr\u00f6m och hos honom bodde ocks\u00e5 d\u00f6ttrarna Anna och Maria. P\u00e5 hyra bodde qvinnan Maria Bj\u00f6rkqvist, fiskare\u00e4nkan S\u00f6derstr\u00f6m med dottern Anna, matrosen G. A. S\u00f6derstr\u00f6m, sj\u00f6mannen M. W. S\u00f6derstr\u00f6m och Johans son, matrosen Robert H\u00e4ggstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 80 av arbetskarlen Johan H\u00e4ggstr\u00f6m, som bodde d\u00e4r med flera barn. P\u00e5 hyra bodde fiskaredottern Anna S\u00f6derstr\u00f6m med 2 d\u00f6ttrar, styrmannen G. A. S\u00f6derstr\u00f6m, sj\u00f6mannen A. H\u00e4ggstr\u00f6m och matrosen Henrik Andtfolk, som bodde med hustrun Anna och flera barn.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av arbetskarlen Johan H\u00e4ggstr\u00f6m och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 m\u00e4taren Henrik Andtfolk med hustrun Anna. Ocks\u00e5 matrosen Karl Johan \u00d6man bodde d\u00e4r med hustrun Maria. G\u00e5rds\u00e4garen Johan H\u00e4ggstr\u00f6m avled \u00e5r 1871 och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av fiskaren Karl Berg.<\/p>\n

\u00c5r 1873<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av fiskaren Karl <\/u>Johan Berg (1844-1889) och han var gift med Maria <\/u>Wilhelmina (f\u00f6dd Carlberg 1852-1929), som hade r\u00f6tterna i Sverige. De fick flera barn, bland annat Johanna Wilhelmina (1871-1924) som sedan gifte sig med August Richard Sj\u00f6blom (1870-1940) och de fick 5 barn, bland annat \u201dHotell Calle\u201d. Karl och Maria fick ocks\u00e5 dottern Mathilda Berg (1872-1949), som innehade Stadshotellet<\/a> under en l\u00e5ng tid. Stadsfiskalen och l\u00e4nsmannen John Berg (1884-1977) var ocks\u00e5 deras son. De fick ocks\u00e5 dottern Lilly Wilhelmina (1900-1990) som gifte sig med Einar B\u00e4ck fr\u00e5n norra \u00d6sterbotten och som sedan juni 1917 arbetade som redakt\u00f6r p\u00e5 Syd-\u00d6sterbotten. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde matrosen Karl Johan \u00d6man med hustrun Maria och qvinnan Augusta Hasselman.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fiskaren Karl Berg och hustrun Maria. P\u00e5 hyra bodde arbetskarlen Gustaf Wikman med hustrun Maria. Skomakaren Samuel Lindholm bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Anna.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fiskaren Karl Berg och hustrun Maria med 6 barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 mekanikus Johan Bj\u00f6rkqvist (f.1836) med hustrun Anna (f.1845) och fem barn. Ocks\u00e5 fiskaren Johan Johansson (f.1849) bodde i g\u00e5rden med hustrun Johanna (f.1854) och 4 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1887<\/strong> tecknade fiskaren Karl Johan Berg en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hans g\u00e5rd och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1889<\/strong> avled fiskaren Karl Berg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Maria Berg, som bodde med sonen Karl (f.1874) och 5 mindre barn.<\/p>\n

\"\"
Tomten nr 80 ligger invid Staketgatan mitt p\u00e5 kartan. Skissen visar situationen med g\u00e5rdar och r\u00e5ar ungef\u00e4r \u00e5r 1890.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av fiskare\u00e4nkan Maria Berg, som bodde med 6 barn. P\u00e5 hyra bodde timmermans\u00e4nkan Klara F\u00f6rn\u00e4s (f.1838) med 3 mindre barn. \u00c4nkefrun Fredrika Jellman (f.1821) bodde i g\u00e5rden med dottersonen Karl (f.1878).<\/p>\n

\u00c5r 1900 <\/strong>\u00e4gdes tomten nr 80 av fiskare\u00e4nkan Maria Berg 1852. Sonen Karl (f.1874) hade emigrerat till Amerika och det hade dottern Anni (f.1880) ocks\u00e5 gjort. Bertha (f.1882) d\u00e4remot och 3 mindre barn bodde i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde fr\u00f6ken Egilda Uggla (f.1842), fr\u00f6ken Sofia Lind (1835-1912) och arbetaren Klara F\u00f6rn\u00e4s (f.1838) med vuxna dottern Ida (f.1873) och 2 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> byggdes den g\u00e5rdsbyggnad som fortfarande st\u00e5r kvar men det \u00e4r sv\u00e5rt att veta vilka som bodde i g\u00e5rdsbyggnaden och vilka som bodde i gatubyggnaden.<\/p>\n

\"\"
Enligt uppgift skulle g\u00e5rdsbyggnaden vara uppf\u00f6rd \u00e5r 1904 och i s\u00e5 fall av fiskare\u00e4nkan Maria Berg.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 80 och b\u00e5da g\u00e5rdarna av fiskare\u00e4nkan Berg, som nu kallar sig Wilhelmina och hon bodde med flera barn. P\u00e5 hyra bodde fr\u00f6ken Egilda Uggla, styrmansdottern Aina Lundstr\u00f6m (f.1886), fr\u00f6ken Sofia Lind (f.1835) och timmermanssonen Axel Wilhelm Viktorsson F\u00f6rn\u00e4s, som var f\u00f6dd 1884 i \u00c5bo. F\u00f6rn\u00e4s for \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 till Amerika. Sommaren 1906 \u00f6ppnade stadsfiskalen John Berg ett kontor i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna av Wilhelmina Berg och med henne bodde flera barn. Hennes son John Berg var nu landskanslist och i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sj\u00f6kaptensdottern Sofia Lind. F\u00f6rn\u00e4s var fortfarande i Amerika men maskinisten Gustaf Stenlund (f.1866) bodde d\u00e4r med hustrun Sofia (f.1869) med 3 barn. Stenlunds blev f\u00f6ljande \u00e5r g\u00e5rds\u00e4gare p\u00e5 Staketgatan 6 d\u00e5 de f\u00f6rv\u00e4rvade snickare H\u00e4llbackas g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna av Wilhelmina Berg. Flera barn hade emigrerat till Amerika. P\u00e5 hyra bodde Egilda Uggla och arbetaren Karl Solax (f.1852) med hustrun Anna (f.1857). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 telegrafrevisorn Hugo Forsman (f.1884) med hustrun Helmi (f.1877). Wilhelmina \u00e4gde en fiskestuga i Alesundet, som hon i juni 1917 s\u00e5lde \u00e5t sj\u00f6mannen Wilhelm Ekqvist f\u00f6r 1\u00a0000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna av Wilhelmina Berg och med henne bodde yngsta dottern Elsa (f.1888) och 2 fosterbarn, som var Wilhelmina Bergs barnbarn. Det var s\u00e5 att Wilhelminas dotter Ellen Sofia<\/u> (f.1878) i Stockholm hade f\u00e5tt barn med Fritz Sj\u00f6str\u00f6m, som nu mormor Wilhelmina av n\u00e5gon anledning hade tagit hand om. Arbetare\u00e4nkan Anna Solax bodde i g\u00e5rden och det gjorde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Karl Andersson (f.1872) med hustrun Alina (f.1880).<\/p>\n

\u00c4nnu 1924<\/strong> bodde \u00e4nkan Maria Vilhelmina Berg i denna g\u00e5rd, tillsammans med dottern Elsa<\/u> Olivia (f.1888) och fosterbarnen Ellen Sj\u00f6str\u00f6m (1902-1969) och Johan Sj\u00f6str\u00f6m (f.1905). John Berg hade farit till Amerika liksom flera av Marias barn, Karl (f.1874), Anni (f.1880) och Vilhelm (f.1886). \u00c5tminstone John Berg \u00e5terv\u00e4nde och han blev sedan l\u00e4nsman i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1929 i november<\/strong> avled \u00e4nkan Maria Wilhelmina Berg i en \u00e5lder av 77 \u00e5r och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5\u00a0 av sterbhuset best\u00e5ende av Karl, Anni, Vilhelm och Elsa. P\u00e5 1930-talet bodde bland annat fil.kand. Paul Mattsson (f.1903), folkskoll\u00e4rarinnan Ellen Sj\u00f6str\u00f6m (f. 1902), vaktm\u00e4staren Alvar Westerholm (1896) med hustrun Ellen (1901) och en son i g\u00e5rden. \u00c4nkan Anni Eklund (1875) bodde d\u00e4r med sin dotter Gunvor (f.1902) och sonen Karl H\u00e5kan.<\/p>\n

I mitten av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av fiskare\u00e4nkan Wilhelmina Bergs sterbhus. D\u00e4r bodde dottern, banktj\u00e4nsteman Elsa Berg (f.1888) och dotterdottern Ellen Sj\u00f6str\u00f6m. P\u00e5 hyra bodde j\u00e4rnv\u00e4gsarbetaren Eino Karjalainen (f.1908 i Valkeala) med hustrun Fanni Henrika (f.Hakala 1908), och p\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 \u00f6verkondukt\u00f6ren Antero Hanhinen (f.1860) med sin hush\u00e5llerska Adolfina Mattila (f.1884). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 guldsmedssonen, kontoristen Tapio Sandelin (1902-1993) med sin hustru Elise Wilhelmina (f.Lillvik 1910-2008).<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av fiskare\u00e4nkan Wilhelmina Bergs sterbhus och d\u00e4r bodde hennes dotter Elsa Berg och dennes systerdotter Ellen Sj\u00f6str\u00f6m. P\u00e5 hyra bodde familjen Karjalainen, som nu hade sonen Kalevi Jalmari (f.1937). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 agrologen Runar Nordgren, som var f\u00f6dd \u00e5r 1911 i N\u00e4rpes. Han var gift med Aili Amanda (f. Salminen 1908 p\u00e5 V\u00e5rd\u00f6) och de hade 2 barn. Aili Amanda var enligt uppgift syster till den k\u00e4nda f\u00f6rfattaren Sally Salminen (1906-1976), som p\u00e5 1930-talet skrev den k\u00e4nda romanen Katrina.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av Wilhelmina Bergs sterbhus. Banktj\u00e4nstemannen Elsa Berg hade nu flyttat till strandbyggnaden p\u00e5 Strandgatan 46 bredvid Packhustorget och det gjorde ocks\u00e5 hennes systerdotter, l\u00e4rarinnan Ellen Sj\u00f6str\u00f6m. Det var Elsas syster, hotell\u00e4garen Matilda Berg som \u00e5r 1939 hade f\u00f6rv\u00e4rvat \u00e4nkefru Linds g\u00e5rd och dit flyttade b\u00e5de Elsa och Ellen.<\/p>\n

Elsas och Ellens villor i Alesundet.<\/strong><\/h5>\n

Elsa Berg hade \u00e5r 1938 flyttat en liten g\u00e5rd fr\u00e5n Tj\u00f6ck till en tomt nere vid havet och p\u00e5 samma tomt byggde Ellen Sj\u00f6str\u00f6m en egen villa. D\u00e4r vistades de sommartid i varsin stuga.<\/p>\n

\"\"
Det var \u00e5r 1938 som Elsa Berg l\u00e4t flytta en stuga fr\u00e5n Tj\u00f6ck och uppf\u00f6rde en villa n\u00e4ra havet i Alesundet. D\u00e5 Elsa avled 1964 s\u00e5 \u00f6vertogs villan av hennes systerson Carl Sj\u00f6blom, som byggde till ett rum ner mot havet, som Alesundsborna kallar kyrkan. Efter Carl Sj\u00f6bloms d\u00f6d \u00f6vertogs villan av hans sl\u00e4ktingar, som sedan s\u00e5lde den \u00e5t den nuvarande \u00e4garen. Fotot taget sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I slutet av 1930-talet l\u00e4t Ellen Sj\u00f6str\u00f6m uppf\u00f6ra denna villa i Alesundet p\u00e5 mostern Elsas tomt. Ellen var l\u00e4rarinna i folkskolan i staden och hon var k\u00e4nd som en str\u00e4ng och respektingivande. Efter hennes d\u00f6d 1969 \u00f6vertogs villan av sl\u00e4ktingar, som sedan s\u00e5lde villan \u00e5t den nuvarande \u00e4garen. Det \u00e4r allts\u00e5 numera samma \u00e4gare till b\u00e5de Elsas och Ellens villor, som ligger n\u00e4ra varandra. Fotot fr\u00e5n sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

P\u00e5 Staketgatan 20, i den gula g\u00e5rdsbyggnaden bodde i b\u00f6rjan av 1940-talet Wilhelmina Bergs dotterson Johan Sj\u00f6blom (1906-1988). Han var son till Johanna Berg (1871-1924) som var gift med August Sj\u00f6blom (1870-1940).\u00a0 Johan var gift med Elisabeth, som kallades Lisbet (f\u00f6dd Bj\u00f6rkman i Borg\u00e5 landskommun 1908, d\u00f6d 1974) och de hade 2 barn. Sonen Stig (f.1938) omkom i 16-\u00e5rs \u00e5lder ombord p\u00e5 ett lastfartyg, d\u00e5 han i m\u00f6rkret f\u00f6ll ned i lastrummet. Dottern Christina Margareta Elisabeth (f.1942) bor i Vancouver med sin familj.<\/p>\n

Agrologen Nordgren hade nu flyttat bort fr\u00e5n Staketgatan 20. Folkskoll\u00e4raren Brage Sten bodde d\u00e4r en tid med sin familj och det gjorde ocks\u00e5 tandteknikern Rafael Rask med sin hustru. Saga Axelin (1914-1964) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden och det gjorde ocks\u00e5 direkt\u00f6r Carl Viktor Enberg, som var f\u00f6dd i Lojo 1901 och var gift med Else Sofia Rosenkvist fr\u00e5n Nykarleby.<\/p>\n

I mitten av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da g\u00e5rdarna fortfarande av sterbhuset och d\u00e4r bodde maskinisten Johan Richard Sj\u00f6blom med sin familj i g\u00e5rdsbyggnaden. P\u00e5 hyra i gatubyggnaden bodde tandteknikern Rask med sin familj och under en tid bodde ocks\u00e5 skogsvakten Einar Sigvald Lundstr\u00f6m d\u00e4r. Han var f\u00f6dd 1912 i Korsn\u00e4s och han bodde med hustrun Edit Ragnhild (f\u00f6dd S\u00f6derman 1913) men efter en tid flyttade de till Gamla Karleby.<\/p>\n

I slutet av 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdarna fortfarande av sterbhuset. Maskinisten Johan Sj\u00f6blom bodde kvar i g\u00e5rdsbyggnaden och det gjorde ocks\u00e5 tandteknikern Rask i gatubyggnaden. Tidningsredakt\u00f6ren Jorma Kiuasper\u00e4 (f.1916) bodde p\u00e5 hyra en tid med hustrun Maire och dottern Marjatta och de hade f\u00f6re det bott i \u201dNystaden\u201d, allts\u00e5 p\u00e5 \u00d6stra sidan. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 direkt\u00f6r Gustav Adolf Bergstr\u00f6m (f\u00f6dd i St. Petersburg 1918) med hustrun Anna Lisa fr\u00e5n Vasa.<\/p>\n

\u00c5r 1956<\/strong> flyttade tandtekniker Rask till Glassbarnshuset och familjen Bergstr\u00f6m flyttade till Kristiinan Puu:s g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra sidan. I st\u00e4llet hade h\u00e4lsosyster H\u00f6gbacka, som var f\u00f6dd i Nedervetil 1913 flyttat in, och det gjorde ocks\u00e5 telefonisten Nyg\u00e5rd fr\u00e5n staden. Kvinnorna hade f\u00f6re det bott p\u00e5 Skolgatan 8 men de flyttade bort i b\u00f6rjan p\u00e5 1960-talet.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1960-talet<\/strong> var det Bergs sterbhus som \u00e4gde tomten och de b\u00e5da byggnaderna. Johan Sj\u00f6blom bodde i g\u00e5rdsbyggnaden med hustrun Lisbet och dottern Christina. P\u00e5 hyra bodde vaktm\u00e4staren Nils Skans (f.1929) med hustrun Helena (f.1931) och 2 barn. En lektor Sabel, som var f\u00f6dd i Korsholm bodde ocks\u00e5 h\u00e4r en kort tid.<\/p>\n

\u00c4nnu i mitten av 1960-talet<\/strong> bodde Johan och Lisbet Sj\u00f6blom i g\u00e5rdsbyggnaden tills de flyttade till en h\u00f6ghusl\u00e4genhet p\u00e5 Alesundsgatan, d\u00e4r de sedan bodde s\u00e5 l\u00e4nge de levde. I samma veva flyttade dottern Christina till Helsingfors. P\u00e5 hyra bodde l\u00e4raren Johannes Weegar en tid. Han var f\u00f6dd i P\u00f6rtom 1896 och bodde med hustrun Signe, som var fr\u00e5n Jeppo. Efter Weegar flyttade Bror Erik Kjerulf dit. Han var f\u00f6dd i Jakobstad och var gift med Christina Margareta Sj\u00f6blom fr\u00e5n staden. Efter Kjerulf flyttade tullvaktaren Erik \u00d6sterholm och hustrun Hulda Irene dit.<\/p>\n

Omkring 1966<\/strong> d\u00e5 \u00d6sterholm flyttade bort s\u00e5 flyttade kommissarie Soini Kuusisto dit och han hade tidigare bott i polis Utters g\u00e5rdsbyggnad p\u00e5 Strandgatan 28. Soini var f\u00f6dd \u00e5r 1935 i Kask\u00f6 och han var gift med Annikki Hautala (f\u00f6dd 1938 i Stor\u00e5). Med sig hade de ocks\u00e5 den \u00e4ldre sonen och de bodde i g\u00e5rdsbyggnaden.<\/p>\n

I slutet av 1960-talet<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna av Bergs sterbhus, som sk\u00f6ttes av Carl Sj\u00f6blom. P\u00e5 hyra bodde tullvaktaren Erik \u00d6sterholm (f.1900) d\u00e4r med hustrun Hulda Irene (f. Franzell i Amerika 1902). I g\u00e5rdsbyggnaden bodde kommissarie Kuusisto med hustru och 2 s\u00f6ner. \u00a0Lempi M\u00e4kel\u00e4 (f.1896) bodde d\u00e4r en tid p\u00e5 hyra.<\/p>\n

Fram till 1978<\/strong> bodde kommissarie Soini Kuusisto med sin familj i g\u00e5rdsbyggnaden. I gatubyggnaden bodde d\u00e5 bland annat Lars Nyg\u00e5rd med sin familj. I gatubyggnaden bodde det hela tiden folk p\u00e5 hyra under l\u00e4ngre eller kortare tider.<\/p>\n

\u00c5r 1991, den 13 september <\/b>s\u00e5lde fiskare\u00e4nkan Wilhelmina Bergs sterbhus genom ombudet Carl Sj\u00f6blom tomten och b\u00e5da g\u00e5rdarna som d\u00e5 var obebodda \u00e5t lagerarbetaren Roy L\u00e5ngfors och Outi Sepp\u00e4l\u00e4.<\/p>\n

\u00c5r 1991, den 14 oktober<\/strong> s\u00e5lde Roy och Outi den v\u00e4stra h\u00e4lften av tomten med gatubyggnaden \u00e5t Roys syster och hennes man. Dessa har sedan \u00f6vertagit hela tomten med alla byggnader.<\/p>\n

De nuvarande \u00e4garna anv\u00e4nder gatubyggnaden som stadigvarande bostad. G\u00e5rdsbyggnaden har tidvis varit uthyrd och anv\u00e4nds nu som fritidsbostad. De nuvarande \u00e4garna har gjort en grundlig renovering av gatubyggnaden och den \u00e4r i dag skyddad av museiverket.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Trots att det inte bodde n\u00e5gra b\u00f6nder i Kristinestad, s\u00e5 fanns det kor i m\u00e5nga g\u00e5rdar. Det gjorde det ocks\u00e5 i \u00e4nkan Bergs g\u00e5rd, d\u00e4r uthuset med f\u00e4huset syns till h\u00f6ger. Fotot ser ut att vara taget efter kriget och i s\u00e5 fall kan det vara Elisabet Sj\u00f6blom som st\u00e5r till v\u00e4nster i m\u00f6rka kl\u00e4der och hennes man Johan Sj\u00f6blom st\u00e5r l\u00e4ngst till h\u00f6ger. Kvinnan med den rutiga kl\u00e4nningen ser ut att vara Ellen Sj\u00f6str\u00f6m och de \u00f6vriga personerna mitt i bild kan vara \u00e4nkan Bergs barn. Fotot utl\u00e5nat av Roger Lundell.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sl\u00e4kten \u00e4r samlad p\u00e5 Ellen Sj\u00f6str\u00f6ms villa i Alesundet. Till v\u00e4nster vid bordet sitter folkskoll\u00e4rarinnan Ellen Sj\u00f6str\u00f6m bredvid August Sj\u00f6blom. Kvinnan i mitten \u00e4r tillsvidare ok\u00e4nd men f\u00f6ljande \u00e4r villagrannen Anni Cederwall och och banktj\u00e4nstemannen Elsa Berg. Kvinnan i f\u00f6nstret kan vara Hulda Lassfolk och flickan som sitter n\u00e4ra verandan \u00e4r Ulla B\u00e4ck, som var August Sj\u00f6bloms barnbarn. Fotot som \u00e4r utl\u00e5nat av Roger Lundell \u00e4r taget just f\u00f6re kriget.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Eftersom tomten \u00e4r \u00f6ver 1 000 kvm stor s\u00e5 ryms det ocks\u00e5 en g\u00e5rdsbyggnad p\u00e5 den. I tomtens \u00f6stra \u00e4nda finns det en l\u00e4nga med gamla uthus, d\u00e4r det i tiderna fanns allt fr\u00e5n f\u00e4hus till utedass och vedlider till h\u00f6lada.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden har hela tiden anv\u00e4nts som bostad. Vid den senaste renoveringen framgick det dock att n\u00e5gon g\u00e5ng har det funnits ocks\u00e5 en d\u00f6rr mot gatan i g\u00e5rdens norra \u00e4nda. M\u00f6jligtvis skulle denna d\u00f6rr ha \u00f6ppnats sommaren 1906 d\u00e5 stadsfiskalens kontor inrymdes i g\u00e5rden. L\u00e4ngst till v\u00e4nster syns lite av gaveln p\u00e5 g\u00e5rdsbyggnaden. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fiskare\u00e4nkan Bergs son John verkade som t.f. stadsfiskal \u00e5r 1906 och kontoret flyttades d\u00e5 till hans hemg\u00e5rd. M\u00f6jligtvis var det d\u00e5 som en d\u00f6rr mot gatan \u00f6ppnades. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 16 juni 1906.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sofi Lind bodde p\u00e5 hyra i ”Enkefru Vilhelmina Bergs g\u00e5rd Stakettgatan 20” och efter hennes d\u00f6d s\u00e5ldes tillh\u00f6righeterna p\u00e5 auktion. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 27 juli 1912.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Wilhelmina Berg bj\u00f6d ut ett rum och k\u00f6k, som hade elektrisk belysning. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 19 augusti 1916.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i oktober 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp och m\u00e5nga kristinestadsbor har hj\u00e4lpt till med viktig information.\u00a0 L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa Forts\u00e4tt l\u00e4sa \u00c4nkan Bergs g\u00e5rd p\u00e5 Staketgatan 20<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18663,"menu_order":20,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22183","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22183","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22183"}],"version-history":[{"count":18,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22183\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29441,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22183\/revisions\/29441"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18663"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22183"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}