Lappfj\u00e4rd.\u00a0<\/strong><\/h5>\nGlad \u00f6ver de stora h\u00e4ndelser som de senaste dagarna intr\u00e4ffat, vill jag s\u00e4nda n\u00e5gra rader till \u00bbArbetet\u00bb \u00e4ven fr\u00e5n denna ort. Det kan n\u00e4mligen vara s\u00e5 gott att arbetarklassen i alla delar av det svenska Finland f\u00e5r b\u00f6rja k\u00e4nna sin samh\u00f6righet genom att f\u00e5 de talrika or\u00e4ttvisor, som \u00e4nnu, den politiska friheten till trots, existerar runt om i landet mot det arbetande folket, p\u00e5visade. Vi m\u00e5ste f\u00e5 alla att inse hur de b\u00f6r f\u00f6rh\u00e5lla sig till de h\u00e4ndelser som nu timat och sluta sig kring arbetarklassens gemensamma sak.<\/p>\n
Livsmedelsfr\u00e5gan \u00e4r \u00e4ven h\u00e4r uppe i \u00d6sterbotten mycket br\u00e4nnande. Jord\u00e4garna \u00e4r i allm\u00e4nhet mycket oben\u00e4gna att s\u00e4lja livsmedel till g\u00e5ngbara priser. Bl.a. r\u00e5dde h\u00e4r f\u00f6r en tid sedan stor spannm\u00e5lsbrist, beroende av att de, som har spannm\u00e5l till avsalu inte s\u00e5lde till g\u00e5ngbara priser. Det h\u00e4nde sig ocks\u00e5 att en arbetare p\u00e5 ett st\u00e4lle blev avvisad d\u00e5 han \u00f6nskade k\u00f6pa r\u00e5g, det hette att det inte fanns. Men senare kom en finsktalande uppk\u00f6pare och bj\u00f6d 70 mark per tunna \u2014 och d\u00e5 fanns det rikligt med spannm\u00e5l. F\u00f6ljden av detta blev emellertid att det dagen efter syntes en annons i \u00bbSyd-\u00d6sterbotten\u00bb med uppgift att kommunalfullm\u00e4ktige skulle sammantr\u00e4da f\u00f6r att tills\u00e4tta en livsmedelsn\u00e4mnd. Denna skulle f\u00e5 i uppdrag att anskaffa spannm\u00e5l f\u00f6r arbetarklassens behov till ett pris av 50 penni per kg eller 60 mark per tunna. Efter den dagen har det inte heller m\u00f6tt n\u00e5gra sv\u00e5righeter att f\u00e5 k\u00f6pa en 50 eller 100 liter r\u00e5g efter 2 mark kappen.<\/p>\n
l Lappfj\u00e4rd finns en liten andelshandel med ett f\u00e5tal medlemmar. Den har \u00e4ven levt i knappa omst\u00e4ndigheter, emedan den varit mera litet anlitad. D\u00e4rtill har bidragit det ogynnsamma l\u00e4get, d. v. s. byn \u00e4r vidstr\u00e4ckt och en del arbetare f\u00e5r f\u00f6ljaktligen l\u00e5ng v\u00e4g, vilken avh\u00e5ller dem fr\u00e5n att bes\u00f6ka densamma annat \u00e4n vid tr\u00e4ngande behov. De dagliga sm\u00e5 uppk\u00f6pen kommer d\u00e4rf\u00f6r att g\u00f6ras i n\u00e4rmaste butik, om man ocks\u00e5 \u00e4r medveten om att man d\u00e4rmed motarbetar andelsid\u00e9ns utveckling och gynnar privatskinneriet. \u00a0Men \u00e4ven arbetaren \u00e4r beroende av de praktiska sidorna h\u00e4rutinnan, oavsett att tiden inte alltid medger att f\u00f6rfara annorlunda. Vi har nog sett hur de privata handelsm\u00e4nnen kan kl\u00e5 sina kunder. Bl.a. har vi en s\u00e5dan h\u00e4r, som under fyra \u00e5r \u00bbf\u00f6rtj\u00e4nat\u00bb s\u00e5 mycket, att han senaste sommar byggde sig ett st\u00e5tligt privatpalats.<\/p>\n
Det \u00e4r dock att hoppas, att andelsf\u00f6retaget h\u00e4rst\u00e4des skall kunna utveckla sig och undantr\u00e4nga privathandlarna. Det fordras blott att allm\u00e4nheten riktigt kommer till insikt om vad saken g\u00e4ller s\u00e5 tar den densamma i sina h\u00e4nder. En sak som nu borde ligga arbetarna \u00e4ven i Lappfj\u00e4rd om hj\u00e4rtat, vore att f\u00e5 till st\u00e5nd en arbetarf\u00f6rening inom kommunen. H\u00e4r finns flera hundra arbetare, som lever p\u00e5 sidan om allt det som f\u00f6rsigg\u00e5r inom det arbetande folkets leder. I synnerhet borde den nu intr\u00e4dande ljusare tiden vara \u00e4gnad att samla arbetarklassen, varhelst den finns, till gemensamt upptr\u00e4dande. Nu erbjuds friare f\u00f6rh\u00e5llanden som g\u00f6r f\u00f6reningslivet l\u00e4ttare och arbetsm\u00f6jligheterna o\u00e4ndligt mycket st\u00f6rre. Men det vilar en egendomlig skr\u00e4ck f\u00f6r b\u00f6ndernas f\u00f6rf\u00f6ljelse mot arbetarna h\u00e4r uppe. De fruktar att bli utsatta f\u00f6r den \u00e4gande klassens spott och spe om de tog ett steg i riktning mot organisation f\u00f6r att skydda och tillgodose sina privata intressen.<\/p>\n
Tidningen \u00bbArbetet\u00bb \u00e4r r\u00e4tt litet spridd h\u00e4r i Lappfj\u00e4rd. Detta \u00e4r just det sorgliga i saken. Skulle man f\u00e5 arbetarna att l\u00e4sa v\u00e5r egen tidning, vore det \u00f6vriga arbetet l\u00e4tt. F\u00f6r min egen del har jag f\u00f6rs\u00f6kt sprida den upplysning, jag f\u00f6rm\u00e5tt bland kamraterna. Men det \u00e4r sv\u00e5rt och otacksamt. Skulle d\u00e4remot \u00bbArbetets\u00bb redaktion kunna s\u00e4nda mig n\u00e5gra exemplar av tidningen, i den m\u00e5n det finns s\u00e5dana bevarade, skulle jag g\u00e4rna \u00e5ta mig att sprida dem, s\u00e5 att de sj\u00e4lva kommer att f\u00e5 l\u00e4sa. Det vore nog den b\u00e4sta agitationen h\u00e4r, d\u00e4r man inpluggat den f\u00f6rest\u00e4llningen att socialisterna inte \u00e4r m\u00e4nniskor.<\/p>\n
I \u00f6vrigt \u00e4r de makthavande inom kommunen gr\u00e4nsl\u00f6st h\u00e4nsynsl\u00f6sa och stormodiga. Pengarna \u00e4r de enda best\u00e4mmande i kommunens angel\u00e4genheter. Den f\u00f6rest\u00e4llningen att allt vett finns i deras huvuden som lyckats bestj\u00e4la samh\u00e4llet och sina medm\u00e4nniskor b\u00e4st, \u00e4r allm\u00e4n. Den fattiges hj\u00e4rna betraktas som oanv\u00e4ndbar att t\u00e4nka med, om de ocks\u00e5 fick tusen bevis f\u00f6r att den \u00e4r av b\u00e4ttre kvalitet \u00e4n stormagarnas. Den sociala efterblivenheten \u00e4r en skamfl\u00e4ck f\u00f6r v\u00e5r vakna tid. Vad skulle det finsktalande proletariatet, som visat sig s\u00e5 beundransv\u00e4rt upplyst, t\u00e4nka om oss ifall de skulle komma i ber\u00f6ring med de v\u00e5ra och om de s\u00e5g hur h\u00e4r st\u00e5r till? Ja, det \u00e4r nog b\u00e4st att inte t\u00e4nka s\u00e5 l\u00e5ngt. Folkpartiet har trott sig komma att profitera av det h\u00e4rskande m\u00f6rkret, trots att \u00e4ven det nu borde se att det intet annat inflytande \u00e4ger \u00e4n det som deras fr\u00e5n arbetarklassen r\u00f6vade pengar kan sk\u00e4nka.<\/p>\n
F\u00f6r att ge en liten illustration till den p\u00e5 folkpartih\u00e5ll omskrutna lagligheten och r\u00e4ttvisan och allt vad det nu heter, m\u00e5 f\u00f6ljande h\u00e4ndelse refereras: Kommunen tillsatte \u2014 bland m\u00e5nga andra \u2014 f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan en bostadsn\u00e4mnd som skulle bland annat ha inseende \u00f6ver pr\u00e4st och klockarbost\u00e4llets skogar och ha till uppgift att se till var de underlydande skulle f\u00e5 hugga sina f\u00f6rn\u00f6denheter. I samband h\u00e4rmed har vi en skogsvakt, om vars tillkomst vore ett och annat att s\u00e4ga. N\u00e4r tj\u00e4nsten anslogs ledig ans\u00f6ktes den av en arbetares son, som innehade kompetens emedan han genomg\u00e5tt skogvaktarskola. Men han fick dock inte platsen utan gavs den \u00e5t kommunens klockare, emedan \u201dhan var sl\u00e4kt med forstm\u00e4stare Granit”, som hade inflytande i denna fr\u00e5ga. \u00a0Hur detta kunde f\u00f6rsigg\u00e5 \u00e4r obegripligt. Klockaren hade v\u00e4l i likhet med andra d\u00f6dliga sett skogar p\u00e5 avst\u00e5nd fr\u00e5n landsv\u00e4gen, men n\u00e5gon annan f\u00f6ruts\u00e4ttning till tj\u00e4nsten kan han om\u00f6jligen ha haft \u2014 fr\u00e5nsett en oerh\u00f6rd fr\u00e4ckhet att ta emot en tj\u00e4nst som han inte hade en aning om. Vad \u00e4r detta annat \u00e4n det rena bobrikofferiet?<\/p>\n
Varf\u00f6r rackar man ned p\u00e5 \u00bbamiralerna\u00bb i senaten, n\u00e4r man f\u00f6rfar p\u00e5 samma s\u00e4tt varhelst tillf\u00e4llet och den r\u00e5a best\u00e4mmandemakten st\u00e5r till buds? Emellertid anser jag, att lagligheten \u00e4ven h\u00e4rutinnan b\u00f6r \u00e5terst\u00e4llas. Klockaren b\u00f6r h\u00e5lla sig till sina psalmer och \u2014 mycket g\u00e4rna \u2014 till koppj\u00e4rnet. Men han b\u00f6r avg\u00e5 fr\u00e5n skogsvaktarsysslan fr\u00e5n vilken han dagligen undantr\u00e4ngt en kompetent person. Om detta inte kan ske f\u00f6rr, s\u00e5 b\u00f6r arbetarna inse att det med den allm\u00e4nna kommunala r\u00f6str\u00e4ttens emanerande, \u00e4r en naturlig \u00e5tg\u00e4rd \u2014 liksom otaliga andra i samma stil. S\u00e4nder h\u00e4rmed en h\u00e4lsning till \u00bbArbetets\u00bb l\u00e4sare och v\u00e4nner!<\/p>\n
Signaturen V. K. skrev s\u00e5 h\u00e4r i tidningen \u201dArbetaren\u201d 27.4.1917: <\/strong><\/span><\/p>\nLappfj\u00e4rd. <\/strong><\/h5>\nAnnandag p\u00e5sk den 9 april var arbetarna i Lappfj\u00e4rd sammankallade till m\u00f6te hos kamrat Nikodemus Lamis, varvid besl\u00f6ts att bilda en arbetarf\u00f6rening till vilken f\u00e5r ansluta sig s\u00e5v\u00e4l svensk- som finsktalande. Till m\u00f6tet infann sig \u00e4ven ett stort antal ortsbor, vilket tydde p\u00e5 att saken v\u00e4ckt intresse. Finlands svenska arbetarf\u00f6rbunds stadgar genomgicks och godk\u00e4ndes utan diskussion som r\u00e4ttesn\u00f6re f\u00f6r den nya f\u00f6reningen.<\/p>\n
D\u00e4refter skreds till att inskriva medlemmar, varvid de finsktalande kamraterna n\u00e4stan mangrant antecknade sig. D\u00e4remot var de svensktalande som vanligt litet tveksamma, men av dem ansl\u00f6t sig ett betydande antal bl.a. n\u00e5gra gamla gubbar. Heder \u00e5t gubbarna! Ungdomen d\u00e4remot undandrog sig sig st\u00f6rre delen. Hela antalet vid tillf\u00e4llet inskrivna uppgick till 87 personer ett vackert resultat. Prenumerationer p\u00e5 \u00bbArbetet\u00bb upptogs av kamrat W. Gr\u00f6nros, som fick en del nya s\u00e5dana. D\u00e4refter valdes styrelse f\u00f6r f\u00f6reningen. Till ordf\u00f6rande uts\u00e5gs enh\u00e4lligt kamrat C. Nordman viceordf\u00f6rande blev V. Hannus, sekr. V. Kivim\u00e4ki och kass\u00f6r N. Lauri.<\/p>\n
Efter m\u00f6tets slut h\u00f6ll styrelsen sammantr\u00e4de, varvid besl\u00f6ts att rekvirera medlemsb\u00f6cker, s\u00e5ngb\u00f6cker och bokf\u00f6ringsb\u00f6cker fr\u00e5n f\u00f6rbundsstyrelsen. Av tidningar besl\u00f6ts prenumerera p\u00e5 Arbetet, Fram, Ty\u00f6mies och Vapaa Sana, vardera ett exemplar till f\u00f6reningens l\u00e4sesal. \u00d6ver denna tilldragelse \u00e4r Lappfj\u00e4rdsborna, d.v.s. de makthavande, gr\u00f6na av ilska. En arbetarf\u00f6rening i denna s\u00e4lla och trygga vr\u00e5 av v\u00e4rlden kan de inte f\u00f6rsona sig med. Bl.a. har \u00bbLappfj\u00e4rds majest\u00e4t\u00bb och andra adliga h\u00e4rst\u00e4des yttrat att de skall skjuta alla socialister! Jag skulle emellertid r\u00e5da de h\u00f6ga herrarna att inte vara just precis s\u00e5 str\u00e4nga med oss! Skulle de det oaktat s\u00e4tta sitt beslut i verkst\u00e4llighet, vill jag bara upplysa om att det kommer att st\u00e4lla sig dyrt!<\/p>\n
Pro primo finns det s\u00e5 f\u00f6rd\u00f6mt mycket av denna vara (\u00f6kningen \u00e4r m\u00e4rkbar f\u00f6r varje dag), pro sekundo \u00e4r krutet dyrt dessa tider! Jag vill d\u00e4rf\u00f6r ge ett gott r\u00e5d: Tag saken med ro! Vi har nu en g\u00e5ng blivit s\u00e5dana som vi tvungits att bli av v\u00e5ra h\u00f6ga herrar. Och vidare: Tacka er gudomliga pappa att vi n\u00f6jer oss med att vara socialister. Vi skulle nog ha riklig anledning att bli n\u00e5got \u00e4nnu v\u00e4rre! Ett annat r\u00e5d: prenumerera p\u00e5 \u00bbArbetet\u00bb och tag reda p\u00e5 vad socialismen, \u00e4r, och skrik sedan!<\/p>\n
Med kamratlig partih\u00e4lsning! V. K.<\/p>\n
\u00a0<\/strong>Syd-\u00d6sterbotten 5.5.1917:<\/span><\/p>\nStrejk p\u00e5 Varvet.<\/strong><\/h5>\nEfter det att arbetet f\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan p\u00e5 AB Neptuns skeppsvarv \u00e5terupptagits med f\u00f6rh\u00f6jd avl\u00f6ning, har arbetarna \u00e5terigen yrkat p\u00e5 en f\u00f6rh\u00f6jning av timl\u00f6nen. Detta beroende p\u00e5 8 timmars arbetsdag, som numera inf\u00f6rts och varigenom arbetarnas dagspeng minskats. N\u00e4r direktionen inte utan bolagsst\u00e4mmans h\u00f6rande ansett sig kunna bevilja den fordradef\u00f6rh\u00f6jningen fr\u00e5n 75 penni till 94 penni per timme, har varvets 26 timmerm\u00e4n inlett en strejk. Bolagsst\u00e4mma \u00e4r utlyst till n\u00e4sta l\u00f6rdag.<\/p>\n
8 timmars arbetsdag.<\/strong><\/h5>\nStadsfullm\u00e4ktige i staden behandlade i torsdags den anh\u00e5llan som Finlands Fabriks- och Utarbetaref\u00f6rbunds Kristinestads filial inl\u00e4mnat om inf\u00f6rande av 8 timmars arbetsdag f\u00f6r kommunens arbetare med en j\u00e4msidig f\u00f6rh\u00f6jning av arbetsl\u00f6nen s\u00e5 att dagspenningen inte genom arbetsdagens f\u00f6rkortning skulle minskas och fullm\u00e4ktige besl\u00f6t att inf\u00f6ra 8 timmars arbetsdag f\u00f6r dagsverkare i kommunens arbeten och d\u00e4rj\u00e4mte \u00e4ven h\u00f6ja timl\u00f6nen s\u00e5 att dagspenningen inte skulle minskas. \u00a0Likas\u00e5 besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige att uppmana dr\u00e4tselkammaren att s\u00e5vitt m\u00f6jligt tr\u00e4da i f\u00f6rfattning om utgivandet av alla stadens arbeten p\u00e5 ackord. En av arbetarna senare inl\u00e4mnad skrivelse med anh\u00e5llan att den tid som \u00e5tg\u00e5r f\u00f6r att tillryggal\u00e4gga v\u00e4gen till och fr\u00e5n arbetsplatserna skulle som arbetstid ber\u00e4knas, f\u00f6ranledde efter fattandet av ovan n\u00e4mnda beslut ingen \u00e5tg\u00e4rd fr\u00e5n fullm\u00e4ktiges sida.\u00a0\u00c5tta timmars arbetsdag har inf\u00f6rts i herr Isak Aaltos skr\u00e4dderiaff\u00e4r i staden.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 16.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nSocialister och bajonetter. <\/strong>Grovt \u00f6verv\u00e5ld.<\/strong><\/h5>\nEtt utslag av denna nu s\u00e5 moderna kombination har vi att notera fr\u00e5n H\u00e4rkmeri. D\u00e4r hade f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan, enligt vad oss meddelas, finsktalande arbetare med bist\u00e5nd av rysk milit\u00e4r annekterat ungdomsf\u00f6reningslokalen och p\u00e5 densamma hissat n\u00e5gon arbetarf\u00f6reningsduk, med befallning att den skulle fladdra d\u00e4r dag och natt. Hur det var s\u00e5 befanns dock flaggan en morgon vara f\u00f6rsvunnen. Detta gav milit\u00e4ren anledning att f\u00f6rra m\u00e5ndagen h\u00e4kta ett par ungdomsf\u00f6reningen n\u00e4rst\u00e5ende personer och f\u00f6ra dem till sina logementer, d\u00e4r n\u00e5got slags f\u00f6rh\u00f6r med de anh\u00e5llna f\u00f6ranstaltades. H\u00e4r kom till anv\u00e4ndning metoder, som i v\u00e5rt land tidigare anv\u00e4nts endast av den st\u00f6rtade tsarregimen. Efter vad oss ber\u00e4ttats torde man under hot och genom avskjutande av \u201dskr\u00e4mskott\u201d f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rm\u00e5 ungdomarna att erk\u00e4nna att de hade halat ned den r\u00f6da flaggan. Sedan de en tid h\u00e5llits insp\u00e4rrade under bevakning erbj\u00f6ds dem friheten mot n\u00e5got slags kaution, som d\u00e5 den i vittnens n\u00e4rvaro skulle erl\u00e4ggas inte mottogs, men v\u00e4l blev de anh\u00e5llna fria.<\/p>\n
S\u00e5 har oss ber\u00e4ttats. Av f\u00f6rekommen anledning har vi inte varit i tillf\u00e4lle att kontrollera detaljerna, men vi har \u00e5 andra sidan inte heller sk\u00e4l att misstro v\u00e5ra sagesm\u00e4n. \u00c4r nu detta den frihet som oss tillf\u00f6rs\u00e4krats? \u00c4r detta personlig oantastbarhet och okr\u00e4nkbarhet av \u00e4gander\u00e4tten? \u00c4r den kulturfientlighet, som framlyser i detta hemfridsbrott och sk\u00e4ndande av en kulturf\u00f6renings hem och h\u00e4rd, en blomma av den nyvunna friheten, s\u00e5 har denna sannerligen urartat till p\u00f6belv\u00e4lde och terror.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 16.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMedborgarm\u00f6te i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h5>\nSenaste s\u00f6ndag samlades mera betydande medborgare inom kommunen till ett m\u00f6te i Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att diskutera det nuvarande sakl\u00e4get. Sedan fr\u00e5gan belysts av olika talare, enades m\u00f6tet om f\u00f6ljande resolution:<\/p>\n
\u201dMedborgare i Lappfj\u00e4rd f\u00f6rsamlade till m\u00f6te uttala att Finlands framtid b\u00f6r byggas p\u00e5 den politiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetens grund och storfurstens best\u00e4mmande r\u00e4tt \u00f6verflyttas p\u00e5 landets inhemska regering\u201d.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 26.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMellanfallet i H\u00e4rkmeri. Anm\u00e4lan till guvern\u00f6ren.<\/strong><\/h5>\nDen av oss tidigare omtalade h\u00e4ndelsen, d\u00e5 ryska soldater och arbetare annekterade ungdomsf\u00f6reningshuset i H\u00e4rkmeri, har anm\u00e4lts f\u00f6r kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd. Till belysande av den grova v\u00e5lds\u00e5tg\u00e4rden anf\u00f6r vi ett utdrag ur kommunalfullm\u00e4ktiges protokoll f\u00f6r den 11 maj, d\u00e4r det under \u00a7 7 heter:<\/p>\n
\u201dFullm\u00e4ktige till k\u00e4nnedom samt i och f\u00f6r vidtagande av n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder meddelade fullm\u00e4ktiges ledam\u00f6ter fr\u00e5n H\u00e4rkmeri by, att s\u00e4rskilda f\u00f6r allm\u00e4nna ordningen och s\u00e4kerheten i h\u00f6g grad st\u00f6rande upptr\u00e4den intr\u00e4ffat i H\u00e4rkmeri, varom n\u00e4rmare meddelande inh\u00e4mtas genom en till fullm\u00e4ktige ingiven av s\u00e4rskilda personer undertecknad s\u00e5lydande skrivelse:<\/p>\n
Till kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd ber undertecknade medlemmar av H\u00e4rkmeri bysamh\u00e4lle f\u00e5 anf\u00f6ra f\u00f6ljande i och f\u00f6r vidtagande av beh\u00f6riga \u00e5tg\u00e4rder. P\u00e5skdagen 8 april 1917 firades p\u00e5 H\u00e4rkmeri lokal en medborgerlig revolutionsfest, till vilken \u00e4ven de p\u00e5 orten stationerade ryska soldaterna inbjudits och f\u00f6reningen hade avgiftsfritt uppl\u00e5tit lokal f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let. Vid festen ifr\u00e5ga placerades Arbetaref\u00f6reningens fana p\u00e5 ungdomslokalen, sedan ungdomsf\u00f6reningens flagga avl\u00e4gsnats fr\u00e5n sin plats. Efter festens slut f\u00f6rmodade man, att fanan frivilligt skulle avl\u00e4gsnas fr\u00e5n f\u00f6reningslokalen av arbetaref\u00f6reningen. Men s\u00e5 skedde inte.<\/p>\n
Vid hot om repressalier har sedermera f\u00f6rbjudits, att fanan skulle f\u00e5 avl\u00e4gsnas fr\u00e5n sin plats, men har ingen av ungdomsf\u00f6reningens medlemmar, enligt vad vi ha oss bekant, h\u00f6rt att n\u00e5gon av soldaterna skulle f\u00f6rbjudit detta. Natten till den 6 maj avl\u00e4gsnades den s\u00f6ndriga flaggan fr\u00e5n sin plats. P\u00e5 s\u00e4rskild anh\u00e5llan anst\u00e4lldes f\u00f6rh\u00f6r av poliskonstapeln Gustaf \u00c5djers p\u00e5 ungdomslokalen inf\u00f6r slutna d\u00f6rrar med en st\u00f6rre samling bybor, utan att n\u00e5gon klarhet kunde vinnas, vem som avl\u00e4gsnat densamma. Vid samma tillf\u00e4lle meddelade poliskonstapel \u00c5djers \u00e5t f\u00f6reningens ordf\u00f6rande att f\u00f6reningen inte f\u00e5r mots\u00e4tta sig arbetarf\u00f6reningen och soldaterna att f\u00e5 h\u00e5lla sina sammantr\u00e4den p\u00e5 f\u00f6reningslokalen n\u00e4rhelst dessa s\u00e5 \u00f6nskade.<\/p>\n
F\u00f6ljande dag eller m\u00e5ndagen den 7 maj p\u00e5 kv\u00e4llen infann sig en soldat j\u00e4mte tv\u00e5 civila p\u00e5 folkskolan i H\u00e4rkmeri med befallning, att studeranden Hilding Appel omedelbart skulle f\u00f6lja med till kasernen, d\u00e4r f\u00f6rh\u00f6r ang\u00e5ende nedtagningen av flaggan p\u00e5 ungdomshuset skulle anst\u00e4llas, d\u00e4r han kvarh\u00f6lls under bevakning till klockan 2 p\u00e5 natten, d\u00e5 han frigavs, sedan H\u00e4rkmeri ungdomsf\u00f6rening tvingats att uppr\u00e4tta ny flagga med inskription H. T. Y. (H\u00e4rkmerin Ty\u00f6v\u00e4en Yhdistys).<\/p>\n
Tillika f\u00e5r vi meddela, att en stor del av byns inv\u00e5nare k\u00e4nner sig helt f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver, att soldaterna avlossa det ena skottet efter det andra p\u00e5 olika st\u00e4llen inom byn.<\/p>\n
H\u00e4rkmeri den 14 maj 1917. August Grannas, kommunalfullm\u00e4ktig, Karl Berg, kommunalfullm\u00e4ktig, Otto Emil Grannas, kommunalfullm\u00e4ktig, Axel Grannas, kommunalfullm\u00e4ktigeledamot, August Geisor, bonde i H\u00e4rkmeri, Erik August Teir, n\u00e4mndeman. W. S. F\u00f6rn\u00e4s, kommunalfullm\u00e4ktig, Gunnar Berg, ordf. f\u00f6r H\u00e4rkmeri U. F.”<\/p>\n
Efter att med ber\u00e4ttigad f\u00f6rv\u00e5ning och indignation tagit del av f\u00f6rest\u00e5ende skrivelse omf\u00f6rm\u00e4lda fall, d\u00e4r personlig frihet och \u00e4gander\u00e4tten p\u00e5 de mest of\u00f6rsynta s\u00e4tt blivit kr\u00e4nkta, besl\u00f6t Lappfj\u00e4rds fullm\u00e4ktige genom protokollsutdrag omedelbart hos guvern\u00f6rs\u00e4mbetet h\u00e4rom anm\u00e4la samt tillika anh\u00e5lla om \u00e5tg\u00e4rd d\u00e4rh\u00e4n, att dylika f\u00f6r allm\u00e4nna lugnet och ordningen st\u00f6rande upptr\u00e4den m\u00e5tte st\u00e4vjas och att de, som i f\u00f6rber\u00f6rda avseende gjort sig skyldiga till \u00f6verv\u00e5ld m\u00e5tte befordras till laga ansvar.<\/p>\n
Tidningens kommentar:<\/strong><\/span> D\u00e5 man genoml\u00e4ser ovanst\u00e5ende protokollsutdrag kan man inte underl\u00e5ta att fr\u00e5ga sig vems \u00e4renden g\u00e5r poliskonstapeln Gustaf \u00c5djers egentligen? En offentlig f\u00f6rklaring vore kanske inte ur v\u00e4gen.<\/p>\nIns\u00e4ndare av l\u00e4nsman Nordlund och polis \u00c5djers i Syd-\u00d6sterbotten 2.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/19170602-Nordlunds-svar.jpg\")
<\/p>\n
![\"\"](\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/09\/19170602-Gustaf-Adjers-svarar-tidningen.jpg\")
<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 6.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMilit\u00e4r\u00f6verv\u00e5ld.<\/strong><\/h5>\nSenaste s\u00f6ndag, den 3 juni firade Lappfj\u00e4rd Ungdomsf\u00f6rening sitt sedvanliga m\u00e5nadsm\u00f6te p\u00e5 Ungdomshemmet. Under det att s\u00e5ngk\u00f6ren upptr\u00e4dde instormade en skock soldater i m\u00f6teslokalen. K\u00f6ren befalldes att tystna, vakter uppst\u00e4lldes vid d\u00f6rrar och f\u00f6nster och m\u00f6tet avbr\u00f6ts. De manliga m\u00f6tesdeltagarna fick under hot och skr\u00e4n order att dra sig mot festsalens h\u00f6gra sida, och d\u00e4refter vidtog en h\u00e4nsynsl\u00f6s kroppsvisitation, f\u00f6r att s\u00e5som det sades ta reda p\u00e5 om ungdomarna var bev\u00e4pnade med revolvrar och knivar.<\/p>\n
N\u00e5gra m\u00f6tesdeltagare protesterade mot \u00f6verv\u00e5ldet, varvid soldaterna fann sig f\u00f6ranl\u00e5tna att uppta deras namn. N\u00e4r sist och slutligen soldatflocken efter v\u00e4lf\u00f6rr\u00e4ttat v\u00e4rv utan att hitta n\u00e5got, avl\u00e4gsnade sig skedde detta med hot om att det skulle komma att g\u00e5 illa f\u00f6r dem, som v\u00e5gat protestera. Saken har blivit anm\u00e4ld \u00e5t vederb\u00f6rande, men man vet inte om anstalter vidtas f\u00f6r att hindra dylika \u00f6vergrepp. Det \u00e4r redan andra g\u00e5ngen \u00f6verv\u00e5ld av milit\u00e4ren f\u00f6rekommit p\u00e5 en ungdomslokal i Lappfj\u00e4rd kommun, och fr\u00e5gas hur l\u00e4nge dylikt kan tolereras.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 9.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nEn skribent fr\u00e5n Sideby skrev till tidningen att ett allm\u00e4nt medborgarm\u00f6te hade h\u00e5llits p\u00e5 ungdomslokalen. L\u00e4rare Gran h\u00e4lsade v\u00e4lkommen och l\u00e4rare Norrback valdes till m\u00f6tesordf\u00f6rande. P\u00e5 m\u00f6tet dryftades flera viktiga fr\u00e5gor men den viktigaste var nog den som handlade om s\u00e4kerheten i landet:<\/p>\n
.\u201dD\u00e4rp\u00e5 upptogs fr\u00e5gan om beh\u00f6vligheten av en brandk\u00e5r, som tillika skulle fungera som ordnings- och skyddsk\u00e5r och framh\u00f6lls nogsamt behovet av en dylik institution. F\u00f6r vidtagande av f\u00f6rberedande \u00e5tg\u00e4rder i saken valdes en kommitt\u00e9, best\u00e5ende av W. L\u00e5ngvik, A. Norrback, och E. Storsj\u00f6 f\u00f6r kyrkobyn, Axel Hed och W. Mellang\u00e5rd f\u00f6r \u00d6mossa samt Artur Ingves och Josef H\u00f6ijer f\u00f6r Skaftung. Kommitt\u00e9n skulle inkomma med f\u00f6rslag i fr\u00e5gan till kommunalst\u00e4mman den 11 juni.\u201d<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 27.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nSvenska lantmannaf\u00f6rbundets avdelning i H\u00e4rkmeri h\u00f6ll ett m\u00f6te p\u00e5 ungdomslokalen, d\u00e4r de diskuterade verksamheten. Efter f\u00f6rhandlingarna diskuterades den 8 timmars arbetsdag som regeringen hade inf\u00f6rt inom jordbruket. De diskuterade ocks\u00e5 den nya kommunallagen och behovet av bildandet av skyddsk\u00e5rer.<\/p>\n
\u201dMed anledning av livsmedelsknappheten besl\u00f6ts ing\u00e5 till kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd med anh\u00e5llan om vidtagande av \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att om m\u00f6jligt avl\u00e4gsna den h\u00e4r f\u00f6rlagda ryska milit\u00e4ren.\u201d<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 7.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nKommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd sammantr\u00e4dde den 2 juli och d\u00e4r diskuterades fr\u00e5gan om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r ryska milit\u00e4rens avl\u00e4gsnande fr\u00e5n kommunerna, eftersom milit\u00e4rens vistelse i landet v\u00e5llar stora kostnader och livsmedelsbrist. De \u00e5stadkommer sedligt f\u00f6rd\u00e4rv, utom det att milit\u00e4ren ofta f\u00f6rorsakar och underst\u00f6der oordningar i landet.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 11.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nGeneralguvern\u00f6ren i Finland skickade en dagorder till den ryska 42:dra arm\u00e9k\u00e5ren, som lydde s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
\u201dEnligt meddelande av generalguvern\u00f6ren \u00f6ver Finland har fr\u00e5n den lokala befolkningens sida under de senaste tiderna anf\u00f6rts klagom\u00e5l \u00f6ver att soldater, som tillh\u00f6r de i Finland f\u00f6rlagda ryska trupperna, ofta t.o.m. med de chefernas och soldatkommitt\u00e9ernas vetskap, blandat sig i landets inre angel\u00e4genheter och s\u00e5lunda grovt brutit mot den i landet g\u00e4llande fria, autonoma ordningen.<\/p>\n
Chefskapet f\u00f6r samtliga truppavdelningar, liksom soldatkommitt\u00e9erna uppmanas att genast f\u00f6rklara f\u00f6r soldaterna, att dylika tilltag fr\u00e5n deras sida inte kan tolereras. De skall ocks\u00e5 p\u00e5peka att efter den ryska revolutionen och \u00e5terst\u00e4llande av Finlands grundlagar \u00e4r all inblandning fr\u00e5n deras sida i avg\u00f6rande av landets inre angel\u00e4genheter, samt den lokala befolkningen f\u00f6rehavanden b\u00f6r anses som olaglig. Det st\u00e5r allts\u00e5 i strid med Finlands autonoma ordning och en dylik inblandning fr\u00e5n soldaternas sida blott v\u00e4cker ber\u00e4ttigat missn\u00f6je och ogillande bland befolkningen.\u201d<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 18.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nLivsmedelsbristen behandlades ocks\u00e5 p\u00e5 en kommunalst\u00e4mma i Sideby. P\u00e5 grund av torka s\u00e5g sk\u00f6rden ut att bli liten och d\u00e4rf\u00f6r besl\u00f6t st\u00e4mman att en anh\u00e5llan skall skickas till guvern\u00f6ren att den ryska milit\u00e4ren m\u00e5ste dras bort. Det var lokalbefolkningen som skulle f\u00f6da soldaterna och det som blev \u00f6ver kunde anv\u00e4ndas av b\u00f6nderna sj\u00e4lva. Likas\u00e5 skulle det anh\u00e5llas att varken folk eller h\u00e4star mera kunde tvingas till milit\u00e4rarbete eller att ingen tv\u00e5ngsutskrivning av h\u00e4star eller slaktboskap h\u00e4refter skulle f\u00f6rekomma. Den kommitt\u00e9 som dittills hade verkst\u00e4llt utskrivningarna, skulle uppl\u00f6sas tills kommunen hade f\u00e5tt svar p\u00e5 sina fr\u00e5gor.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbottens skrev 4.6.1917<\/strong><\/span> om en vild h\u00e4stjakt som ett ryskt tv\u00e5spann \u00e5stadkom p\u00e5 Strandgatan fr\u00e5n torget s\u00f6derut mot den ryska kasernen som var inrymt i folkskolan. H\u00e4sten \u201dhade p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt gjort revolt och spr\u00e4ngde f\u00f6r l\u00f6sa tyglar blint fram, s\u00e5 det sj\u00f6ng i gatustenen. Och nyfiknas ansikten tittade i f\u00f6nstren, som vanligt \u00e4r. Mitt f\u00f6r Sundmans bokhandel (p\u00e5 Strandgatan 49, Lasses anm.)<\/span> sp\u00e4rrade en annan h\u00e4stfora passagen, men den hann vika undan. Ytterd\u00f6rren till bokhandeln r\u00e5kade st\u00e5 \u00f6ppen, s\u00e5 att den drabbades d\u00e5 i alla fall av den framst\u00f6rtande krigiskheten. D\u00f6rren revs loss och slogs i gatan, s\u00e5 att glasrutorna splittrades och tr\u00e4virket fick betydande skavanker. De skenande h\u00e4starna rusade vidare, s\u00e5 att dammet stod i moln, fastnade h\u00e4r och d\u00e4r i en stolpe och f\u00f6rsvann bort\u00e5t folkskolekasernen\u201d.<\/p>\nFr\u00e5n Sideby skrevs i samma nummer att n\u00e5gra familjer d\u00e4r har varit utan br\u00f6d i flera veckor. Livsmedelsn\u00e4mnden, vars f\u00f6rr\u00e5d av mj\u00f6l l\u00e4nge har varit slut, har flera g\u00e5nger skrivit och best\u00e4llt mj\u00f6l av staten men tillsvidare har de inte ens f\u00e5tt n\u00e5got svar. Lyckligtvis har sidebyborna lyckats f\u00e5 en god f\u00e5ngst av torsk.<\/p>\n
Fr\u00e5n Kask\u00f6 skrevs att bonden Valdemar Nyg\u00e5rd fr\u00e5n N\u00e4rpes har f\u00f6r\u00e4rat mus\u00e9et i Kask\u00f6 med en bit n\u00f6dbr\u00f6d fr\u00e5n hungers\u00e5ret 1867. Br\u00f6det \u00e4r tillverkat i Moln\u00e5 i N\u00e4rpes och ser ut att best\u00e5 av agnar och ridamm, och till utseendet p\u00e5minner det om torkad kog\u00f6dsel. Br\u00f6dbiten \u00e4r ett dystert minne p\u00e5 hungersn\u00f6den f\u00f6r 50 \u00e5r sedan.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten skrev 22.8.1917<\/strong><\/span> att de ryska trupperna som fanns i Finland den h\u00e4r tiden kr\u00e4vde f\u00f6ljande: \u201dDen ryska milit\u00e4rens intendentstyrelse fordrar f\u00f6r milit\u00e4rens r\u00e4kning ca 500 drittlar sm\u00f6r per vecka, k\u00f6tt 2 \u2013 6\u00a0000 kroppar i m\u00e5naden och h\u00f6 minst 40\u00a0000 kg per dag. H\u00e4rtill kommer den mj\u00f6lkm\u00e4ngd, som ryska milit\u00e4ren i Finland anv\u00e4nder och de stora mj\u00f6lkpartier som dagligen exporteras till Petrograd.\u201d<\/p>\nSyd-\u00d6sterbotten 29.8.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nPolisen i Kristinestad har synbarligen inte varit i enlighet med den moderna milistidens krav. I l\u00f6rdags p\u00e5 eftermiddagen samlades n\u00e4mligen n\u00e5got tiotal personer med avsikt att g\u00e5 i demonstration till poliskammaren. Deltagandet var dock s\u00e5 lamt att f\u00f6rst vid 6-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen fick man ihop en st\u00f6rre skara, som fordrade att poliserna, liksom i andra st\u00e4der i landet, b\u00f6r avl\u00e4gga b\u00e5de uniform och sabel. Sedan de p\u00e5 kontoret varande poliserna en stund \u00f6verlagt med kommissarien, som f\u00f6renade sig med dem att avst\u00e5 fr\u00e5n att b\u00e4ra sablar och uniformer. Revolvrarna ans\u00e5gs dock s\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga, att polisen till\u00e4ts att b\u00e4ra dessa.<\/p>\n
Stadsfullm\u00e4ktige sammantr\u00e4dde i g\u00e5r kv\u00e4ll f\u00f6r att vidta \u00e5tg\u00e4rder med anledning av p\u00f6beltilltaget att avv\u00e4pna stadens polis. Ett snabbt inskridande besl\u00f6ts och ans\u00e5gs att en skyddsk\u00e5r omedelbart b\u00f6r inr\u00e4ttas. F\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let tillsattes en tremannakommitt\u00e9, som i dagens blad riktar en maning till alla vakna och plikttrogna medborgare i samh\u00e4llet att tr\u00e4da in i skyddsk\u00e5ren.<\/p>\n
Till r\u00e5dhuset i morgon kv\u00e4ll halv 7! Upp att v\u00e4rna mot anarkistiska tilltag. Alla idrottsm\u00e4n med!<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/19170829-skyddskar-grundad-i-staden.jpg\")
Den 28 augusti 1917 inr\u00e4ttade staden en skyddsk\u00e5r med uppgift att skydda stadens inv\u00e5nare och deras egendomar mot r\u00f6dgardisternas och de ryska soldaternas v\u00e5ldsd\u00e5d. Avv\u00e4pnandet av poliserna gav anledning till denna drastiska \u00e5tg\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\nSyd-\u00d6sterbotten 1.9.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nSkyddsk\u00e5r.<\/strong><\/h4>\nVid i torsdags h\u00e5llet m\u00f6te p\u00e5 r\u00e5dhuset, varvid n\u00e4rvar ett hundratal stadsbor f\u00f6rehades fr\u00e5gan om \u00e5tg\u00e4rder mot yttringarna av anarki inom samh\u00e4llet. Man har ju i gott minne l\u00f6rdagens upptr\u00e4dande av en ansvarsl\u00f6s folkhop mot stadens polismakt. N\u00e5got annat sk\u00e4l f\u00f6r tilltaget \u00e4n en skandal\u00f6s lust att visa vem makten tillh\u00f6r, genom att op\u00e5kallat blanda sig i ordningens uppr\u00e4tth\u00e5llares f\u00f6rh\u00e5llanden kan inte rimligtvis sp\u00e5ras.<\/p>\n
Sansade medborgare m\u00e5ste ju uppr\u00f6ras av att konstatera dylik mani att komma uppl\u00f6sning och oreda \u00e5stad. F\u00f6r att vid behov kunna bibringa den ordinarie polisen bildades omedelbart en skyddsk\u00e5r, som redan anses ha tr\u00e4tt i funktion. Ett stort antal personer skrev genast in sig i k\u00e5ren och flera villiga kan \u00e4nnu g\u00f6ra det. De mest n\u00f6dv\u00e4ndiga organisatoriska \u00e5tg\u00e4rderna vidtogs ocks\u00e5 och detaljerna \u00f6verl\u00e4mnades \u00e5t en kommitt\u00e9.<\/p>\n
Faktum att en organisation till samh\u00e4llets skydd mot anarkifaran f\u00e5tts till st\u00e5nd b\u00f6r g\u00f6ra sitt till att verka lugnande och allm\u00e4nheten kan med f\u00f6rtroende trygga sig till den nya k\u00e5ren. Ifall n\u00e5got tumult h\u00e4nder, \u00e4r k\u00e5rm\u00e4nnen utan vidare redo att utkommenderas.<\/p>\n
Fr\u00e5n Sideby rapporteras att nattvakter nu har b\u00f6rjat patrullera sina utstakade banor, f\u00f6r att om m\u00f6jligt f\u00f6rhindra de l\u00e5ngfingrade nattstr\u00f6varna att g\u00f6ra oangen\u00e4ma p\u00e5h\u00e4lsningar hos folk. F\u00e5ren tycks ha mer \u00e4n annat fallit dem i smaken, men det m\u00e5ste man ju f\u00f6rst\u00e5 eftersom f\u00e5rk\u00f6tt \u00e4r gott. Skyddsk\u00e5ren i kyrkbyn bli snart f\u00e4rdigt ordnad. I \u00d6mossa har huliganerna motsatt sig bildandet av en skyddsk\u00e5r, s\u00e5 att tillsvidare \u00e4r det endast kyrkbyn, som best\u00e5r sig med en v\u00e4lbeh\u00f6vlig s\u00e5dan. Man f\u00e5r hoppas att Skaftung inte f\u00f6ljer \u00d6mossabornas klanderv\u00e4rda exempel.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbottens 19.9.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nBr\u00f6dbrist hotar i staden.<\/strong><\/h4>\nDet utlovade s\u00e4dpartiet 10\u00a0000 kg har numera anl\u00e4nt och av detta anv\u00e4nds 4\u00a0000 kg till t\u00e4ckande av det felande under sista konsumtionsperioden, samt 6\u00a0000 kg f\u00f6r den nya perioden. Dock svara 6\u00a0000 kg endast mot en veckas f\u00f6rbrukning.<\/p>\n
Livsmedelsn\u00e4mnden har h\u00f6rt sig f\u00f6r hos det av senaten befullm\u00e4ktigade importbolaget, men d\u00e4rifr\u00e5n kan ingenting utlovas. \u00c4ven i n\u00e4rmaste omnejd har det gjorts f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 k\u00f6pa r\u00e5g, korn och havre men utan resultat. Orsaken till detta ser ut att vara att ombud f\u00f6r andra orters livsmedelsn\u00e4mnder k\u00f6pt upp spannm\u00e5l till h\u00f6ga priser och n\u00e4mnden i Kristinestad har inte haft r\u00e4tt att \u00f6verskrida maximipriserna.<\/p>\n
Enligt rykten finns det utsikter att f\u00e5 8\u00a0000 kg vete f\u00f6r malning men n\u00e4r det partiet kommer \u00e4r ovisst.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten l\u00f6rdagen den 24.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nDen r\u00f6da terrorn.<\/strong><\/h4>\nSedan f\u00f6rra onsdagen har landet st\u00e5tt stilla. I sex dagar har Finlands socialdemokrater lekt \u201drevolution\u201d med ett samh\u00e4lle, som st\u00e5r vid branten av sin underg\u00e5ng, ett f\u00f6rsvarsl\u00f6st, sv\u00e4ltande samh\u00e4lle, som st\u00e5r inf\u00f6r hungersn\u00f6d och anarki. I sex dagar har detta parti provocerat okunniga och f\u00f6rvildade ryska knekthopar mot oskyldiga medborgares liv, frihet och egendom.<\/p>\n
I sex dagar har det socialistiska skr\u00e4ckv\u00e4ldet satt \u00e5sido de enklaste medborgerliga r\u00e4ttigheter, personlig oantastlighet, yttrande-, press-, f\u00f6rsamlings och f\u00f6reningsfrihet, \u201dh\u00e4ktat\u201d och misshandlat medborgare, avsatt tj\u00e4nstem\u00e4n, beg\u00e5tt hemfridsbrott. I sex dagar har socialisterna avbrutit j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken, telefonen, telegrafen och posten och kommit \u00e5stad ett avbr\u00e4ck p\u00e5 alla omr\u00e5den, fr\u00e4mst med avseende p\u00e5 varuanskaffningen och f\u00f6rdelningen av livsf\u00f6rn\u00f6denheter, som inte kan botas. P\u00e5 sjunde dagen kan de se p\u00e5 sitt verk: ett samh\u00e4lle, som ropar p\u00e5 br\u00f6d, frihet, ordning, skydd, lag. Och vad kan dessa ge?<\/p>\n
En lag om att ingen f\u00e5r arbeta mer \u00e4n \u00e5tta timmar i fabrikerna, det \u00e4r svaret p\u00e5 br\u00f6dn\u00f6den. Ett r\u00f6tt garde, som sj\u00e4lvt \u00e4r en fara f\u00f6r liv och egendom, det \u00e4r svaret p\u00e5 samh\u00e4llets fordran p\u00e5 ordning, frihet och skydd. \u00a0Men det \u00e4r ocks\u00e5 allt. Ocks\u00e5 fr\u00e5n socialistsynpunkt \u00e4r det v\u00e4l nu ganska gott i Finland. Det skall vara finl\u00e4ndska socialdemokrater f\u00f6r att komma p\u00e5 tanken att prisge sitt v\u00e4rnl\u00f6sa, hungrande lands medborgare \u00e5t fr\u00e4mmande soldater. Segern var billig och triumfen l\u00e4tt vunnen. Det betyder naturligtvis mindre f\u00f6r dem att de \u00e4r i minoritet i land och lantdag.<\/p>\n
Huvudsaken \u00e4r att det finl\u00e4ndska arbetarr\u00e5d, som nu alldeles on\u00f6digt pryds med namnet \u201dsenat\u201d, i broderlig f\u00f6rening med det ryska matrosr\u00e5det i Helsingfors bekl\u00e4des med skr\u00e4ckv\u00e4ldets maktfullkomlighet. Detta synes ha varit revolutionens f\u00f6rn\u00e4msta vinst. Herr Stahovitsch hade erbjudit socialdemokraterna makten, herr Nekrasov hade gjort detsamma. Varf\u00f6r d\u00e5 detta revolution\u00e4ra spektakel? Det socialistiska kasernr\u00e5det m\u00e5 regera b\u00e4st det kan i gula borgen,de borgerliga skall inte resa hinder p\u00e5 dess v\u00e4g till makten. I l\u00e4ngden l\u00e4r det nog bli ganska sv\u00e5rt att sitta p\u00e5 ryska bajonetter och styra ett sv\u00e4ltande folk.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten l\u00f6rdagen den 24.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nStrejken i Kristinestad.<\/strong><\/h4>\nNatten mot onsdagen den 14 november utbr\u00f6t i huvudstaden en storstrejk, som var utlyst av socialisternas \u201drevolution\u00e4ra centralr\u00e5d\u201d i Helsingfors. Underr\u00e4ttelser om denna strejk n\u00e5dde Kristinestad direkt efter utbrott, men trots detta gick allting i gamla sp\u00e5r \u00e4nda till fredagen. De socialistiska ledarna i v\u00e5r stad saknade n\u00e4rmare meddelanden om h\u00e4ndelserna p\u00e5 andra orter och hade inte erh\u00e5llit n\u00e5gra order vad de skulle g\u00f6ra.<\/p>\n
Under fredagen h\u00e4nde ingenting men en tydlig nervositet kunde k\u00e4nnas. Inte p\u00e5 kv\u00e4llen heller h\u00f6rdes n\u00e5gonting om vilka \u00e5tg\u00e4rder de skulle vidta. N\u00e5gra r\u00f6dgardister v\u00e4nde sig i alla fall till den ryska milit\u00e4ren och intalade den ett som annat, f\u00f6r att f\u00e5 den \u00f6vertalad att g\u00f6ra n\u00e5got. Med dessa soldaters hj\u00e4lp v\u00e5gade socialisterna f\u00f6rklara strejk fr\u00e5n kl. 12 natten mot l\u00f6rdagen.<\/p>\n
Vakter utsattes genast i patruller om tre r\u00f6dgardister och tre soldater. Till utomst\u00e5ende meddelades ingenting om strejken eller dess \u00e4ndam\u00e5l. Inte ens alla socialister som deltog i patrullerna p\u00e5 gatorna hade fullt reda p\u00e5 vad saken g\u00e4llde, utan visade titt som t\u00e4tt sin okunnighet.<\/p>\n
En och annan sen nattvandrare antastades av patrullerna om l\u00f6rdagsnatten och utfr\u00e5gades och hotades att bli h\u00e4mtade till \u201dTorpet\u201d. \u00c4nnu fredag kv\u00e4ll arbetade tidningstryckerierna med att trycka f\u00f6ljande dags tidningar.<\/p>\n
Men p\u00e5 l\u00f6rdag morgon b\u00f6rjade emellertid den f\u00f6reg\u00e5ende kv\u00e4ll utsedda strejkkommitt\u00e9n att arbeta f\u00f6r fullt. De skickade ut strejkvakter till kontoren och f\u00f6rbj\u00f6d allt arbete, genom att visa upp n\u00e5gon slags order. Tidningens l\u00f6rdagsupplaga fick l\u00e4mna outdelad.<\/p>\n
Patruller str\u00f6vade omkring i staden och delade ut st\u00e4ngningsp\u00e5bud f\u00f6r aff\u00e4rerna och hindrade arbetet p\u00e5 arbetsplatserna. Trots upprepade tills\u00e4gelser av de r\u00f6da, var det ingen som lydde till en b\u00f6rjan. S\u00e5 utsattes en tidsgr\u00e4ns till kl.12 p\u00e5 dagen. F\u00f6r att ge eftertryck \u00e5t hotet drog det r\u00f6da gardet genom staden och tvingade butikerna att st\u00e4nga.<\/p>\n
Redan p\u00e5 morgonen kr\u00e4vde folkviljan att polisen skulle demokratiseras. De strejkande infann sig p\u00e5 polisstationen och kr\u00e4vde att de skulle \u00f6verta den. Polismakten protesterade inte ens utan l\u00e4mnade alltsammans, de \u00f6verl\u00e4t sina revolvrar och sablar och s\u00e5 gick de. Den nya ordningsmakten, allts\u00e5 r\u00f6dgardisterna tog sedan lokalen i besittning.<\/p>\n
Till chef p\u00e5 poliskammaren uts\u00e5gs skr\u00e4ddaren Frans Aarnio och han fick en grupp med r\u00f6dgardister till sin hj\u00e4lp. De hissade ocks\u00e5 en r\u00f6d flagga p\u00e5 polishuset, s\u00e5 att de nu fick ett andra h\u00f6gkvarter p\u00e5 poliskammaren i r\u00e5dhuset, f\u00f6rutom Torpet i Norrstan.<\/p>\n
Vapenletningar.<\/h3>\n
Senare p\u00e5 l\u00f6rdagen f\u00e4stes de strejkandes uppm\u00e4rksamhet vid att det m\u00f6jligen skulle finnas vapenf\u00f6rr\u00e5d i staden. De borgerliga m\u00e5ste naturligtvis ber\u00f6vas alla anfalls- och f\u00f6rsvarsmedel, s\u00e5 att \u201dfolkviljan\u201d skulle kunna h\u00e4rska tryggt. Ungef\u00e4r kl.2 syntes en bev\u00e4pnad milit\u00e4rpatrull, som leddes av socialistista r\u00f6dgardister, styra sin steg upp mot r\u00e5dhuset.<\/p>\n
Truppen gjorde halt utanf\u00f6r och fordrade nycklarna till k\u00e4llaren, som de sedan granskade. Det enda de hittade var ett litet lager potatis som livsmedelsn\u00e4mnden hade f\u00f6rvarat d\u00e4r. Sedan skulle resten av byggnaden granskas. Alla rum skulle granskas, ocks\u00e5 butkor och vedl\u00e5rar, \u00e4nda upp till vinden men de hittade ingenting.<\/p>\n
D\u00e4refter g\u00e4llde det att granska den gamla kyrkan d\u00e4r bredvid. D\u00e4r klev de omkring och granskade b\u00e5de l\u00e4ktare och predikstol. Som man kan t\u00e4nka sig hittade de inga vapen d\u00e4r heller. Sedan blev det lugnt den dagen.<\/p>\n
En soar\u00e9 med f\u00f6rhinder.<\/strong><\/h4>\nStrejken fortgick om s\u00f6ndagen. Postkontoret st\u00e4ngdes och en av postiljonerna h\u00e4mtades upp till strejkkansliet p\u00e5 r\u00e5dhuset men han sl\u00e4pptes dock senare.<\/p>\n
P\u00e5 kv\u00e4llen skulle det vara en teaterf\u00f6rest\u00e4llning p\u00e5 Arbetets W\u00e4nners lokal i Norrstan. Och p\u00e5 goda grundar antog man d\u00e4r att den nya ordningsmakten hade f\u00f6r avsikt att trakassera, s\u00e5vida de inte beg\u00e4rde om tillst\u00e5nd. F\u00f6r att undvika m\u00f6jligt obehag f\u00f6r publiken s\u00e5 inhiberades f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n
De personer som skulle medverka i teaterstycket besl\u00f6t dock p\u00e5 egen bev\u00e5g att de skall f\u00f6rs\u00f6ka spela och de gjorde d\u00e4rf\u00f6r vissa f\u00f6rberedelser. Publik b\u00f6rjade ocks\u00e5 str\u00f6mma till och det gjorde socialister ocks\u00e5, som f\u00f6rbj\u00f6d hela tillst\u00e4llningen.<\/p>\n
Sk\u00e5despelarna v\u00e4grade att foga sig och det s\u00e5g ocks\u00e5 ut som om soar\u00e9n skulle g\u00e5 att genomf\u00f6ras. Rungande hurrarop h\u00f6rdes redan bland publiken men s\u00e5 kallades r\u00f6dgardisterna p\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkning och de v\u00e4nde sig till de ryska soldaterna.<\/p>\n
F\u00f6rest\u00e4llningen hade redan b\u00f6rjat d\u00e5 det kom ene underr\u00e4ttelse att soldatr\u00e5det hade f\u00f6rbjudit tillst\u00e4llningen. Allting avbr\u00f6ts och publiken avl\u00e4gsnade sig lugnt.<\/p>\n
Oro i staden.<\/strong><\/h4>\n\u00c4nnu p\u00e5 m\u00e5ndagen hade inga underr\u00e4ttelser getts om strejken. Fr\u00e5n Helsingfors ryktades det att orsakerna till strejkerna var avl\u00e4gsnade, eftersom de omtvistade lagf\u00f6rslagen hade godk\u00e4nts av lantdagen. Aff\u00e4rerna i staden \u00f6ppnades d\u00e4rf\u00f6r igen men de strejkande st\u00e4ngde dem omedelbart. De som v\u00e4grade st\u00e4nga blev trakasserade.<\/p>\n
J\u00e4rnhandlaren Koskinen, som hade aff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan h\u00e4ktade d\u00e5 och bortf\u00f6rdes fr\u00e5n sitt hem. Han frigavs dock p\u00e5 kv\u00e4llen. P\u00e5 kv\u00e4llen h\u00f6rdes det att strejkerna hade avslutats p\u00e5 flera orter. Socialisterna i Kristinestad ans\u00e5g dock, att deras vinningar hade varit f\u00f6r sm\u00e5 och de besl\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r att forts\u00e4tta strejken.<\/p>\n
H\u00e4ktningar.<\/strong><\/h4>\nP\u00e5 tisdagen riktades r\u00f6dgardisternas uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 den kommunala skyddsk\u00e5ren. Den hade inte \u00e4nnu det minsta ingripit, utan den hade f\u00f6rh\u00e5llit sig avvaktande. F\u00f6rfr\u00e5gningar om k\u00e5ren gjorden dock och de kr\u00e4vde att f\u00e5 medlemsf\u00f6rteckningar. N\u00e5gra s\u00e5dana fick de inte och d\u00e4rf\u00f6r anh\u00f6lls k\u00e5rcheferna, ingenj\u00f6r Jarl Olin och kontoristen Hugo Juthas och de sp\u00e4rrades in i polish\u00e4ktet p\u00e5 r\u00e5dhuset. D\u00e4r kvarh\u00f6lls de \u00e4nda till onsdag kv\u00e4ll.<\/p>\n
Tidvis infann sig socialister i deras cell och de dukade upp historier om h\u00e4ktningar \u00a0av skyddsk\u00e5rister p\u00e5 andra orter, och f\u00f6r att skr\u00e4mmas sade de att skyddsk\u00e5rister ocks\u00e5 hade arkebuserats. Efter medling kunde de tv\u00e5 anh\u00e5llna friges vid 7-tiden onsdag kv\u00e4ll.<\/p>\n
L\u00e4raren vid den finska skolan, magister Ikola h\u00e4ktades ocks\u00e5 han d\u00e4rf\u00f6r att han hade sk\u00e4mtat om socialisternas g\u00f6rande och l\u00e5tande. Han frigavs redan p\u00e5 tisdag kv\u00e4ll.<\/p>\n
Husunders\u00f6kningar.<\/strong><\/h4>\nUnder tisdagens lopp f\u00f6retogs husunders\u00f6kningar hos ett flertal privatpersoner. De letade nu efter gev\u00e4r och revolvrar hos enskilda och de s\u00f6kte ocks\u00e5 efter livsmedel. Ibland s\u00e5gs att socialisternas utskickade f\u00f6rde vapen till poliskammaren. De kom \u00f6ver hagelgev\u00e4r, revolvrar och n\u00e5got salongsgev\u00e4r. Enligt uppgift s\u00e5 skulle ocks\u00e5 en kulspruta ha hittats men den visade sig vara ett gammalt muskedunder, som kunde klassas som museif\u00f6rem\u00e5l.<\/p>\n
Unders\u00f6kning verkst\u00e4lldes ocks\u00e5 hos borgm\u00e4stare Elis Granfelt. Han var d\u00e5 inte hemma men det oaktat br\u00f6t de sig in d\u00e4r. De hittade dock ingenting av det som de hade hoppats p\u00e5.<\/p>\n
Strejken avbl\u00e5ses.<\/strong><\/h4>\nRedan p\u00e5 tisdags f\u00f6rmiddag kunde man ana att de strejkande delvis \u00f6nskade ett slut p\u00e5 strejken. De ans\u00e5g \u00e4ndock att de inte hade vunnit tillr\u00e4ckligt p\u00e5 den, s\u00e5 de ville forts\u00e4tta f\u00f6r att f\u00e5 flera krav genomdrivna i staden. Ibland ringde de till tidningens kontor och ber\u00e4ttade att strejken snart kommer att upph\u00f6ra, men s\u00e5 skedde inte.<\/p>\n
I gath\u00f6rnen spikade de sedan proklamationer om att strejken var avbl\u00e5st kl. 6 p\u00e5 kv\u00e4llen. Vid denna tid f\u00f6retogs en demonstration p\u00e5 torget, bland annat med tal. Senare p\u00e5 kv\u00e4llen var det lugnt i staden.<\/p>\n
Milism\u00e4n b\u00f6rjade visa sig p\u00e5 gatorna och de hade f\u00f6rsetts med r\u00f6da armbindlar. Socialisterna h\u00f6ll fortfarande polisinr\u00e4ttningen besatt.<\/p>\n
Redakt\u00f6rens kommentar.<\/strong><\/h4>\nMan m\u00e5ste uttala sin djupa f\u00f6rv\u00e5ning \u00f6ver att medlemmar av ett parti, som har \u201dFrihet, j\u00e4mlikhet och broderskap\u201d p\u00e5 sitt program och vill f\u00f6rb\u00e4ttra de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, kan s\u00e4nka sig till att g\u00f6ra revolt mot samh\u00e4llet i en sv\u00e5r och tung tid. Nu om n\u00e5gonsin skulle det g\u00e4lla att bevara sinnet kallt och inte predika ve och f\u00f6rg\u00f6relse \u00f6ver oskyldiga medborgare.<\/p>\n
Arbetarnas hat v\u00e4jde inte f\u00f6r att ta st\u00f6d av fr\u00e4mmande lands bajonetter \u2013 mot det egna folket. Samh\u00e4llets minst sansade element, d\u00e4ribland s\u00e5dana som inte har levat alldeles of\u00f6rvitligt, fordrar att f\u00e5 ta hand om ledning av landet. Man m\u00e5ste f\u00f6rv\u00e5nas om verkliga socialdemokrater l\u00e4ngre vill h\u00f6ra till ett parti, som nu undandrar sig avsvaret f\u00f6r den nu f\u00f6rsigg\u00e5ngna v\u00e5ldsstrejken.<\/p>\n
Storstrejken av november 1917 \u00e4r en skamfl\u00e4ck i socialdemokratins historia i Finland. Den \u00e4r ett nedsl\u00e5ende bevis p\u00e5 den d\u00e5liga disciplin som r\u00e5der just nu och som \u00e4r en stor fara f\u00f6r landet.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten onsdagen den 28.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nM\u00e5ndagen den 26 november sammantr\u00e4dde stadsfullm\u00e4ktige till m\u00f6te, men p\u00e5 grund av de r\u00e5dande omst\u00e4ndigheterna kunde n\u00e5gra beslut inte fattas.<\/p>\n
Efter strejken \u00e4r polisinr\u00e4ttningen fortfarande annekterad av de r\u00f6da garder, trots att strejken \u00e4r av avbl\u00e5st. R\u00f6dgardisterna har fortsatt med sina egenm\u00e4ktiga trakasserier. S\u00e5 anh\u00f6lls i slutet av senaste vecka redakt\u00f6r Paasonen p\u00e5 \u00f6ppen gata och trots protest h\u00e4mtades han till milislokalen, d\u00e4r han beskylldes f\u00f6r l\u00f6gnaktiga tidningsuppgifter och han hotades med repressalier. Han frigavs dock senare.<\/p>\n
Vapenskr\u00e4cken sp\u00f6kade \u00e4nnu, eftersom banm\u00e4stare K. A. Gabrielsson anh\u00f6lls eftersom han hade en revolver. Denna hade han dock r\u00e4tt att b\u00e4ra och p\u00e5 order av j\u00e4rnv\u00e4gsadministrationen m\u00e5sta han dock sl\u00e4ppas.<\/p>\n
Under strejkdagarna beslagtog det r\u00f6da gardet \u00e5tskilliga hagelgev\u00e4r, revolvrar och andra vapen. En del av dessa har numera f\u00e5tts tillbaka. Ocks\u00e5 de andra som kvarh\u00e5lls m\u00e5ste \u00e5terl\u00e4mnas, eftersom privatpersoner i lag inte \u00e4r f\u00f6rbjudna att b\u00e4ra vapen.<\/p>\n
Som de r\u00f6das milischef p\u00e5 orten l\u00e4r nu fungera slaktaren M\u00e4nnist\u00f6. Skr\u00e4ddaren eller kommissarien Aarnio befinner sig n\u00e4mligen i Stor\u00e5. Det klarnar v\u00e4l i sinom tid vad han utr\u00e4ttar d\u00e4r.<\/p>\n
Den nya ordningsmakten i staden ser inte ut att vilja \u201d\u00e5terg\u00e5 till n\u00e4ringarna\u201d och l\u00e4mna polisinr\u00e4ttningen ifr\u00e5n sig. Tv\u00e4rtom bef\u00e4ster den sig i allsk\u00f6ns ro utan att akta p\u00e5 opinionen och f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 andra orter. I socialistbladet Vapaa Sana kung\u00f6r n\u00e4mligen chefen f\u00f6r \u201dordningsgardet\u201d Frans Aarnio att milischefs, en \u00f6vermilismans och 10 milism\u00e4nsbefattningar vid \u201dKristinestads milisinr\u00e4ttning\u201d \u00e4r lediga att ans\u00f6kas f\u00f6re den 7 december. Ans\u00f6kningar b\u00f6r \u00e5tf\u00f6ljas av l\u00e4karbevis, pr\u00e4stbevis och andra rekommendationer. S\u00f6kande b\u00f6r ha tillh\u00f6rt det socialdemokratiska partiet minst 2 \u00e5r och ha fyllt 25 \u00e5r men inte vara \u00f6ver 40 \u00e5r.<\/p>\n
En verkligt modern kompetensfordran, som i v\u00e4rldshistorien daterar sig november 1917!<\/p>\n
Klasspolis i Kristinestad! Vad s\u00e4ger samh\u00e4llet till denna nya socialistbragd? \u00c4r det inte p\u00e5 tiden att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att laglig ordning \u00e5ter skall f\u00e5s till st\u00e5nd? Varje sunt t\u00e4nkande m\u00e5ste ju reagera och d\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs det handling nu!<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/19171130-Vapaa-Sana-Aarnio-soker-milisman.jpg\")
Frans Aarnio, som \u00e4r ”J\u00e4rjestyskaartin p\u00e4\u00e4llikk\u00f6” annonserade 30.11.1917 i Vapaa Sana, d\u00e4r han s\u00f6kte en stor m\u00e4ngd milism\u00e4n till stationen i Kristinestad. Ans\u00f6kningarna skulle skickas till Hj. Virtanen i Kansalliseuras g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 22.<\/figcaption><\/figure>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/19171201-Mote-pa-radhuset.jpg\")
Det \u00e4r kris i staden och stadsfullm\u00e4ktige kan inte h\u00e5lla m\u00f6te och ett allm\u00e4nt m\u00f6te utlyses p\u00e5 r\u00e5dhuset. Annons i Syd-\u00d6sterbotten 1.12.1917.<\/figcaption><\/figure>\nOnsdagen den 5 december 1917 h\u00f6lls ett protestm\u00f6te i Kristinestad, som blev st\u00f6rt av r\u00f6dgardister och tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev s\u00e5 h\u00e4r efter\u00e5t, l\u00f6rdagen den 8.12.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMed anledning av de i denna landsdel f\u00f6r\u00f6vade socialistiska tilltagen hade ett opinionsm\u00f6te f\u00f6r ett stort antal landskommuner sammankallats i Kristinestad.. I hundraden hade b\u00f6nder och jordfolk \u00e4ven infunnit sig. M\u00f6tet skulle b\u00f6rja kl. 1 men p\u00e5 grund av t\u00e5gets f\u00f6rsening, kunde det b\u00f6rja f\u00f6rst n\u00e4rmare kl.3.<\/p>\n
Redan f\u00f6re m\u00f6tet hade r\u00f6dgardisterna uttalat hotelser och de hoppades d\u00e4rf\u00f6r att m\u00f6tet skulle inhiberas. D\u00e5 inte hotelserna hade avsedd verkan, s\u00e5 tillgrep de andra \u00e5tg\u00e4rder. Fr\u00e5n \u00d6stermark, allts\u00e5 Teuva kom mer \u00e4n 50 personer, som dessv\u00e4rre saknade l\u00e4nsmanspass. De r\u00f6da socialisterna l\u00e4t d\u00e5 alla dessa sitta insp\u00e4rrade p\u00e5 t\u00e5get och hindrade dem att delta i m\u00f6tet. Fr\u00e5n m\u00f6tesledningens sida gjordes ingenting, eftersom man hade best\u00e4mt att man inte skall ge en enda anledning till n\u00e5got v\u00e5ld.<\/p>\n
Till f\u00f6rst spelade ett hornkapell Bj\u00f6rneborgarnas marsch. Sedan inleddes m\u00f6tet av magister Lindstr\u00f6m med ett tal p\u00e5 svenska, d\u00e4r han p\u00e5minde om de blodsd\u00e5d och v\u00e5ldsamheter, som p\u00e5 flera orter beg\u00e5tts i socialdemokratiska partiets namn. Han framh\u00f6ll att m\u00f6tets \u00e4ndam\u00e5l \u00e4r att uttala en protest mot medborgarf\u00f6rtrycket.<\/p>\n
Lindstr\u00f6m ber\u00f6rde ocks\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandena i staden, till exempel hur polisinr\u00e4ttningen godtyckligt blivit inkr\u00e4ktad och fortfarande \u00e4r i de r\u00f6das v\u00e5ld. han ber\u00e4ttade ocks\u00e5 att r\u00f6dgardisterna hade kr\u00e4vt en penningsumma av staden, som de skulle f\u00f6rdela mellan sig.<\/p>\n
P\u00e5 finska talade rektor U. Sepp\u00e4, som p\u00e5minde om klubbekriget d\u00e5 Syd\u00f6sterbottens folk reste sig mot v\u00e5ldet. Han inpr\u00e4glade med kraftiga ord vikten av gemensamt upptr\u00e4dande f\u00f6r hemfrid och frihet mot de oansvariga huliganerna. Efter de h\u00e4r talen h\u00f6rdes hurra- och brarop. En del r\u00f6dgardister skr\u00e4nade med alasrop, till och med mitt under rektor Sepp\u00e4s tal.<\/p>\n
F\u00f6ljande talare var l\u00e4raren Frans Teir fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som h\u00f6ll ett kraftigt och v\u00e4lformat tal. Till estraden hade nu anl\u00e4nt r\u00f6dgardisternas chef, skr\u00e4ddaren Frans Aarnio med sina hantlangare och de f\u00f6rs\u00f6kte hindra talaren Teir men de lyckades inte med det.<\/p>\n
Aarnio v\u00e4nde sig d\u00e5 till n\u00e5gra ryska soldater, som stod d\u00e4r bredvid och han f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5verka dessa men det lyckades inte heller.<\/p>\n
D\u00e5 l\u00e4raren Teir hade avslutat sitt tal tr\u00e4ngde sig Aarnio upp i talarstolen och folkmassan gav sitt ogillande till k\u00e4nna. Trots detta hotade Aarnio att han skulle st\u00e5 kvar fast till morgonen om det skulle g\u00e4lla. D\u00e5 larmet inte avtog steg en vaktsoldat fram och tecknade tystnad. D\u00e5 ov\u00e4sendet dock fortfor framtr\u00e4dde l\u00e4raren Jalas och manade till stillhet och d\u00e5 lugnade \u00e5h\u00f6rarna ned sig.<\/p>\n
Genast b\u00f6rjade Aarnio efter en stunds bet\u00e4nkande att slunga ut l\u00f6gner och beskyllningar och han \u00f6ste ovett \u00f6ver de borgerliga. D\u00e5 Aarnio hade t\u00f6mt ut all sin galla och slutade, s\u00e5 tr\u00e4ngde r\u00f6dgardisten Eklund upp i talarstolen och fortsatte i samma anda.<\/p>\n
D\u00e5 detta inte syntes ta n\u00e5gon \u00e4nde, s\u00e5 b\u00f6rjade orkestern spela musik. Detta retade tydligen r\u00f6dgardisterna eftersom en Aho med n\u00e5gra kamrater v\u00e4nde sig till de ryska soldaterna, som de fick \u00f6vertalade att avbryta musiken.<\/p>\n
D\u00e5 m\u00f6tets fredliga forts\u00e4ttning st\u00f6rdes p\u00e5 torget, s\u00e5 drog sig allm\u00e4nheten mot r\u00e5dhuset och d\u00e4r p\u00e5 trappan uppl\u00e4stes tv\u00e5 kl\u00e4mmar, som godk\u00e4ndes enh\u00e4lligt. Kl\u00e4mmarna lydde s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
1). Medborgare i Syd\u00f6sterbotten uttalar sitt skarpaste ogillande av de terroristiska d\u00e5d, som i socialdemokratiska partiets namn satts i g\u00e5ng under en tid, d\u00e5 folkets alla krafter borde anv\u00e4ndas f\u00f6r m\u00f6tande av den hotande n\u00f6dtiden och f\u00f6r vinnande av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i v\u00e5rt land och framh\u00e5lla sin avsiktvara att som en man underst\u00f6der alla de styrelse\u00e5tg\u00e4rder, som syftar till att \u00e5terinf\u00f6ra fred och ordning, samt g\u00f6ra slut p\u00e5 det socialdemokratiska partiets f\u00f6rr\u00e4diska samarbete med en f\u00f6r oss fr\u00e4mmande soldatesk.<\/p>\n
2). P\u00e5 grund av detta anser medborgarm\u00f6tet n\u00f6digt att alla kommuner i Sy\u00f6sterbotten sammansluta sig f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llandet av fred och ordning i sin landsdel och att f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l omedelbart tills\u00e4tts en av kommunerna utsedd gemensam kommitt\u00e9.<\/p>\n
Den f\u00f6rstn\u00e4mnda av dessa kl\u00e4mmar besl\u00f6ts att skriftligen skickas till lantdagens k\u00e4nnedom. Skrivelsen undertecknades sedermera av det f\u00f6ljande diskussionsm\u00f6tets ordf\u00f6rande och sekreterare, samt en man fr\u00e5n varje kommun, som var representerad.<\/p>\n
R\u00f6dgardisterna fortsatte med sina skr\u00e4nande brandtal p\u00e5 torget. Det \u00e4r att m\u00e4rka att till m\u00f6tet var kallade alla de som inte godk\u00e4nner terroristd\u00e5den utan fordrar lagens h\u00e5llande i kraft. Trots detta upptr\u00e4dde h\u00e4r v\u00e5ldsm\u00e4n och st\u00f6rde ett fredligt m\u00f6te. P\u00e5 m\u00f6tesdeltagarna, som uppgick till \u00f6ver tusen, gav r\u00f6dgardisternas upptr\u00e4dande ett mer \u00e4n tydligt bevis p\u00e5 folkfrihetsf\u00f6rtrycket.<\/p>\n
Lantborna fick verkligen se hur oroselementen b\u00e4r sig \u00e5t. Och utan tvivel var detta en kraftig sporre att verka f\u00f6r sammanslutning och energisk aktion mot anarko-socialisterna.<\/p>\n
\u00d6verl\u00e4ggningsm\u00f6tet vidtog efter\u00e5t kl. 4 p\u00e5 r\u00e5dhuset och de kringliggande kommunerna var ganska talrikt f\u00f6retr\u00e4dda. Att leda f\u00f6rhandlingarna valdes magister Einar Wichmann, och till sekreterare valdes djurl\u00e4kare Laurell. D\u00e4refter diskuterades n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en s\u00e4rskild centralkommitt\u00e9 mellan kommunerna. Enh\u00e4lligt besl\u00f6ts det att bilda en s\u00e5dan och till medlemmar valdes fr\u00e5n Kristinestad G. Aminoff och U. Sepp\u00e4, fr\u00e5n landsf\u00f6rsamlingen i Tj\u00f6ck Viktor Hinds och Mikael Mangs, fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd Emil Knus och djurl\u00e4kare Laurell, fr\u00e5n Sideby A. Grankull och H. Hanses.<\/p>\n
P\u00e5 m\u00f6tet besl\u00f6ts att varje kommun skulle se till att ordentliga skyddsk\u00e5rer skulle verka.<\/p>\n![\"\"](\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/10\/19171208-Finland-sjalvstandigt.jpg\")
I en anspr\u00e5ksl\u00f6s notis p\u00e5 andra sidan i Syd-\u00d6sterbotten, st\u00e5r det att lantdagen har beslutat att Finland skall f\u00f6rklaras som en sj\u00e4lvst\u00e4ndig republik. 88 lantdagsm\u00e4n r\u00f6stade emot men av den orsaken att de \u00f6nskade att fr\u00e5gan f\u00f6rst skulle ha diskuterats med de styrande i Ryssland. Notisen inf\u00f6rdes 8.12.1917.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Den ryska revolutionen i mars 1917, d\u00e5 tsaren st\u00f6rtades och makten \u00f6vertogs av en tempor\u00e4r regering var b\u00f6rjan p\u00e5 en orolig tid b\u00e5de i Ryssland och i Finland. V\u00e4rldskriget hade p\u00e5g\u00e5tt sedan 1914 och de ryska motg\u00e5ngarna ledde till ett Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tiden mellan ryska revolutionen i mars och Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i december.<\/span>
Lappfj\u00e4rd. <\/strong><\/h5>\nAnnandag p\u00e5sk den 9 april var arbetarna i Lappfj\u00e4rd sammankallade till m\u00f6te hos kamrat Nikodemus Lamis, varvid besl\u00f6ts att bilda en arbetarf\u00f6rening till vilken f\u00e5r ansluta sig s\u00e5v\u00e4l svensk- som finsktalande. Till m\u00f6tet infann sig \u00e4ven ett stort antal ortsbor, vilket tydde p\u00e5 att saken v\u00e4ckt intresse. Finlands svenska arbetarf\u00f6rbunds stadgar genomgicks och godk\u00e4ndes utan diskussion som r\u00e4ttesn\u00f6re f\u00f6r den nya f\u00f6reningen.<\/p>\n
D\u00e4refter skreds till att inskriva medlemmar, varvid de finsktalande kamraterna n\u00e4stan mangrant antecknade sig. D\u00e4remot var de svensktalande som vanligt litet tveksamma, men av dem ansl\u00f6t sig ett betydande antal bl.a. n\u00e5gra gamla gubbar. Heder \u00e5t gubbarna! Ungdomen d\u00e4remot undandrog sig sig st\u00f6rre delen. Hela antalet vid tillf\u00e4llet inskrivna uppgick till 87 personer ett vackert resultat. Prenumerationer p\u00e5 \u00bbArbetet\u00bb upptogs av kamrat W. Gr\u00f6nros, som fick en del nya s\u00e5dana. D\u00e4refter valdes styrelse f\u00f6r f\u00f6reningen. Till ordf\u00f6rande uts\u00e5gs enh\u00e4lligt kamrat C. Nordman viceordf\u00f6rande blev V. Hannus, sekr. V. Kivim\u00e4ki och kass\u00f6r N. Lauri.<\/p>\n
Efter m\u00f6tets slut h\u00f6ll styrelsen sammantr\u00e4de, varvid besl\u00f6ts att rekvirera medlemsb\u00f6cker, s\u00e5ngb\u00f6cker och bokf\u00f6ringsb\u00f6cker fr\u00e5n f\u00f6rbundsstyrelsen. Av tidningar besl\u00f6ts prenumerera p\u00e5 Arbetet, Fram, Ty\u00f6mies och Vapaa Sana, vardera ett exemplar till f\u00f6reningens l\u00e4sesal. \u00d6ver denna tilldragelse \u00e4r Lappfj\u00e4rdsborna, d.v.s. de makthavande, gr\u00f6na av ilska. En arbetarf\u00f6rening i denna s\u00e4lla och trygga vr\u00e5 av v\u00e4rlden kan de inte f\u00f6rsona sig med. Bl.a. har \u00bbLappfj\u00e4rds majest\u00e4t\u00bb och andra adliga h\u00e4rst\u00e4des yttrat att de skall skjuta alla socialister! Jag skulle emellertid r\u00e5da de h\u00f6ga herrarna att inte vara just precis s\u00e5 str\u00e4nga med oss! Skulle de det oaktat s\u00e4tta sitt beslut i verkst\u00e4llighet, vill jag bara upplysa om att det kommer att st\u00e4lla sig dyrt!<\/p>\n
Pro primo finns det s\u00e5 f\u00f6rd\u00f6mt mycket av denna vara (\u00f6kningen \u00e4r m\u00e4rkbar f\u00f6r varje dag), pro sekundo \u00e4r krutet dyrt dessa tider! Jag vill d\u00e4rf\u00f6r ge ett gott r\u00e5d: Tag saken med ro! Vi har nu en g\u00e5ng blivit s\u00e5dana som vi tvungits att bli av v\u00e5ra h\u00f6ga herrar. Och vidare: Tacka er gudomliga pappa att vi n\u00f6jer oss med att vara socialister. Vi skulle nog ha riklig anledning att bli n\u00e5got \u00e4nnu v\u00e4rre! Ett annat r\u00e5d: prenumerera p\u00e5 \u00bbArbetet\u00bb och tag reda p\u00e5 vad socialismen, \u00e4r, och skrik sedan!<\/p>\n
Med kamratlig partih\u00e4lsning! V. K.<\/p>\n
\u00a0<\/strong>Syd-\u00d6sterbotten 5.5.1917:<\/span><\/p>\nStrejk p\u00e5 Varvet.<\/strong><\/h5>\nEfter det att arbetet f\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan p\u00e5 AB Neptuns skeppsvarv \u00e5terupptagits med f\u00f6rh\u00f6jd avl\u00f6ning, har arbetarna \u00e5terigen yrkat p\u00e5 en f\u00f6rh\u00f6jning av timl\u00f6nen. Detta beroende p\u00e5 8 timmars arbetsdag, som numera inf\u00f6rts och varigenom arbetarnas dagspeng minskats. N\u00e4r direktionen inte utan bolagsst\u00e4mmans h\u00f6rande ansett sig kunna bevilja den fordradef\u00f6rh\u00f6jningen fr\u00e5n 75 penni till 94 penni per timme, har varvets 26 timmerm\u00e4n inlett en strejk. Bolagsst\u00e4mma \u00e4r utlyst till n\u00e4sta l\u00f6rdag.<\/p>\n
8 timmars arbetsdag.<\/strong><\/h5>\nStadsfullm\u00e4ktige i staden behandlade i torsdags den anh\u00e5llan som Finlands Fabriks- och Utarbetaref\u00f6rbunds Kristinestads filial inl\u00e4mnat om inf\u00f6rande av 8 timmars arbetsdag f\u00f6r kommunens arbetare med en j\u00e4msidig f\u00f6rh\u00f6jning av arbetsl\u00f6nen s\u00e5 att dagspenningen inte genom arbetsdagens f\u00f6rkortning skulle minskas och fullm\u00e4ktige besl\u00f6t att inf\u00f6ra 8 timmars arbetsdag f\u00f6r dagsverkare i kommunens arbeten och d\u00e4rj\u00e4mte \u00e4ven h\u00f6ja timl\u00f6nen s\u00e5 att dagspenningen inte skulle minskas. \u00a0Likas\u00e5 besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige att uppmana dr\u00e4tselkammaren att s\u00e5vitt m\u00f6jligt tr\u00e4da i f\u00f6rfattning om utgivandet av alla stadens arbeten p\u00e5 ackord. En av arbetarna senare inl\u00e4mnad skrivelse med anh\u00e5llan att den tid som \u00e5tg\u00e5r f\u00f6r att tillryggal\u00e4gga v\u00e4gen till och fr\u00e5n arbetsplatserna skulle som arbetstid ber\u00e4knas, f\u00f6ranledde efter fattandet av ovan n\u00e4mnda beslut ingen \u00e5tg\u00e4rd fr\u00e5n fullm\u00e4ktiges sida.\u00a0\u00c5tta timmars arbetsdag har inf\u00f6rts i herr Isak Aaltos skr\u00e4dderiaff\u00e4r i staden.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 16.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nSocialister och bajonetter. <\/strong>Grovt \u00f6verv\u00e5ld.<\/strong><\/h5>\nEtt utslag av denna nu s\u00e5 moderna kombination har vi att notera fr\u00e5n H\u00e4rkmeri. D\u00e4r hade f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan, enligt vad oss meddelas, finsktalande arbetare med bist\u00e5nd av rysk milit\u00e4r annekterat ungdomsf\u00f6reningslokalen och p\u00e5 densamma hissat n\u00e5gon arbetarf\u00f6reningsduk, med befallning att den skulle fladdra d\u00e4r dag och natt. Hur det var s\u00e5 befanns dock flaggan en morgon vara f\u00f6rsvunnen. Detta gav milit\u00e4ren anledning att f\u00f6rra m\u00e5ndagen h\u00e4kta ett par ungdomsf\u00f6reningen n\u00e4rst\u00e5ende personer och f\u00f6ra dem till sina logementer, d\u00e4r n\u00e5got slags f\u00f6rh\u00f6r med de anh\u00e5llna f\u00f6ranstaltades. H\u00e4r kom till anv\u00e4ndning metoder, som i v\u00e5rt land tidigare anv\u00e4nts endast av den st\u00f6rtade tsarregimen. Efter vad oss ber\u00e4ttats torde man under hot och genom avskjutande av \u201dskr\u00e4mskott\u201d f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rm\u00e5 ungdomarna att erk\u00e4nna att de hade halat ned den r\u00f6da flaggan. Sedan de en tid h\u00e5llits insp\u00e4rrade under bevakning erbj\u00f6ds dem friheten mot n\u00e5got slags kaution, som d\u00e5 den i vittnens n\u00e4rvaro skulle erl\u00e4ggas inte mottogs, men v\u00e4l blev de anh\u00e5llna fria.<\/p>\n
S\u00e5 har oss ber\u00e4ttats. Av f\u00f6rekommen anledning har vi inte varit i tillf\u00e4lle att kontrollera detaljerna, men vi har \u00e5 andra sidan inte heller sk\u00e4l att misstro v\u00e5ra sagesm\u00e4n. \u00c4r nu detta den frihet som oss tillf\u00f6rs\u00e4krats? \u00c4r detta personlig oantastbarhet och okr\u00e4nkbarhet av \u00e4gander\u00e4tten? \u00c4r den kulturfientlighet, som framlyser i detta hemfridsbrott och sk\u00e4ndande av en kulturf\u00f6renings hem och h\u00e4rd, en blomma av den nyvunna friheten, s\u00e5 har denna sannerligen urartat till p\u00f6belv\u00e4lde och terror.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 16.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMedborgarm\u00f6te i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h5>\nSenaste s\u00f6ndag samlades mera betydande medborgare inom kommunen till ett m\u00f6te i Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att diskutera det nuvarande sakl\u00e4get. Sedan fr\u00e5gan belysts av olika talare, enades m\u00f6tet om f\u00f6ljande resolution:<\/p>\n
\u201dMedborgare i Lappfj\u00e4rd f\u00f6rsamlade till m\u00f6te uttala att Finlands framtid b\u00f6r byggas p\u00e5 den politiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetens grund och storfurstens best\u00e4mmande r\u00e4tt \u00f6verflyttas p\u00e5 landets inhemska regering\u201d.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 26.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMellanfallet i H\u00e4rkmeri. Anm\u00e4lan till guvern\u00f6ren.<\/strong><\/h5>\nDen av oss tidigare omtalade h\u00e4ndelsen, d\u00e5 ryska soldater och arbetare annekterade ungdomsf\u00f6reningshuset i H\u00e4rkmeri, har anm\u00e4lts f\u00f6r kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd. Till belysande av den grova v\u00e5lds\u00e5tg\u00e4rden anf\u00f6r vi ett utdrag ur kommunalfullm\u00e4ktiges protokoll f\u00f6r den 11 maj, d\u00e4r det under \u00a7 7 heter:<\/p>\n
\u201dFullm\u00e4ktige till k\u00e4nnedom samt i och f\u00f6r vidtagande av n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder meddelade fullm\u00e4ktiges ledam\u00f6ter fr\u00e5n H\u00e4rkmeri by, att s\u00e4rskilda f\u00f6r allm\u00e4nna ordningen och s\u00e4kerheten i h\u00f6g grad st\u00f6rande upptr\u00e4den intr\u00e4ffat i H\u00e4rkmeri, varom n\u00e4rmare meddelande inh\u00e4mtas genom en till fullm\u00e4ktige ingiven av s\u00e4rskilda personer undertecknad s\u00e5lydande skrivelse:<\/p>\n
Till kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd ber undertecknade medlemmar av H\u00e4rkmeri bysamh\u00e4lle f\u00e5 anf\u00f6ra f\u00f6ljande i och f\u00f6r vidtagande av beh\u00f6riga \u00e5tg\u00e4rder. P\u00e5skdagen 8 april 1917 firades p\u00e5 H\u00e4rkmeri lokal en medborgerlig revolutionsfest, till vilken \u00e4ven de p\u00e5 orten stationerade ryska soldaterna inbjudits och f\u00f6reningen hade avgiftsfritt uppl\u00e5tit lokal f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let. Vid festen ifr\u00e5ga placerades Arbetaref\u00f6reningens fana p\u00e5 ungdomslokalen, sedan ungdomsf\u00f6reningens flagga avl\u00e4gsnats fr\u00e5n sin plats. Efter festens slut f\u00f6rmodade man, att fanan frivilligt skulle avl\u00e4gsnas fr\u00e5n f\u00f6reningslokalen av arbetaref\u00f6reningen. Men s\u00e5 skedde inte.<\/p>\n
Vid hot om repressalier har sedermera f\u00f6rbjudits, att fanan skulle f\u00e5 avl\u00e4gsnas fr\u00e5n sin plats, men har ingen av ungdomsf\u00f6reningens medlemmar, enligt vad vi ha oss bekant, h\u00f6rt att n\u00e5gon av soldaterna skulle f\u00f6rbjudit detta. Natten till den 6 maj avl\u00e4gsnades den s\u00f6ndriga flaggan fr\u00e5n sin plats. P\u00e5 s\u00e4rskild anh\u00e5llan anst\u00e4lldes f\u00f6rh\u00f6r av poliskonstapeln Gustaf \u00c5djers p\u00e5 ungdomslokalen inf\u00f6r slutna d\u00f6rrar med en st\u00f6rre samling bybor, utan att n\u00e5gon klarhet kunde vinnas, vem som avl\u00e4gsnat densamma. Vid samma tillf\u00e4lle meddelade poliskonstapel \u00c5djers \u00e5t f\u00f6reningens ordf\u00f6rande att f\u00f6reningen inte f\u00e5r mots\u00e4tta sig arbetarf\u00f6reningen och soldaterna att f\u00e5 h\u00e5lla sina sammantr\u00e4den p\u00e5 f\u00f6reningslokalen n\u00e4rhelst dessa s\u00e5 \u00f6nskade.<\/p>\n
F\u00f6ljande dag eller m\u00e5ndagen den 7 maj p\u00e5 kv\u00e4llen infann sig en soldat j\u00e4mte tv\u00e5 civila p\u00e5 folkskolan i H\u00e4rkmeri med befallning, att studeranden Hilding Appel omedelbart skulle f\u00f6lja med till kasernen, d\u00e4r f\u00f6rh\u00f6r ang\u00e5ende nedtagningen av flaggan p\u00e5 ungdomshuset skulle anst\u00e4llas, d\u00e4r han kvarh\u00f6lls under bevakning till klockan 2 p\u00e5 natten, d\u00e5 han frigavs, sedan H\u00e4rkmeri ungdomsf\u00f6rening tvingats att uppr\u00e4tta ny flagga med inskription H. T. Y. (H\u00e4rkmerin Ty\u00f6v\u00e4en Yhdistys).<\/p>\n
Tillika f\u00e5r vi meddela, att en stor del av byns inv\u00e5nare k\u00e4nner sig helt f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver, att soldaterna avlossa det ena skottet efter det andra p\u00e5 olika st\u00e4llen inom byn.<\/p>\n
H\u00e4rkmeri den 14 maj 1917. August Grannas, kommunalfullm\u00e4ktig, Karl Berg, kommunalfullm\u00e4ktig, Otto Emil Grannas, kommunalfullm\u00e4ktig, Axel Grannas, kommunalfullm\u00e4ktigeledamot, August Geisor, bonde i H\u00e4rkmeri, Erik August Teir, n\u00e4mndeman. W. S. F\u00f6rn\u00e4s, kommunalfullm\u00e4ktig, Gunnar Berg, ordf. f\u00f6r H\u00e4rkmeri U. F.”<\/p>\n
Efter att med ber\u00e4ttigad f\u00f6rv\u00e5ning och indignation tagit del av f\u00f6rest\u00e5ende skrivelse omf\u00f6rm\u00e4lda fall, d\u00e4r personlig frihet och \u00e4gander\u00e4tten p\u00e5 de mest of\u00f6rsynta s\u00e4tt blivit kr\u00e4nkta, besl\u00f6t Lappfj\u00e4rds fullm\u00e4ktige genom protokollsutdrag omedelbart hos guvern\u00f6rs\u00e4mbetet h\u00e4rom anm\u00e4la samt tillika anh\u00e5lla om \u00e5tg\u00e4rd d\u00e4rh\u00e4n, att dylika f\u00f6r allm\u00e4nna lugnet och ordningen st\u00f6rande upptr\u00e4den m\u00e5tte st\u00e4vjas och att de, som i f\u00f6rber\u00f6rda avseende gjort sig skyldiga till \u00f6verv\u00e5ld m\u00e5tte befordras till laga ansvar.<\/p>\n
Tidningens kommentar:<\/strong><\/span> D\u00e5 man genoml\u00e4ser ovanst\u00e5ende protokollsutdrag kan man inte underl\u00e5ta att fr\u00e5ga sig vems \u00e4renden g\u00e5r poliskonstapeln Gustaf \u00c5djers egentligen? En offentlig f\u00f6rklaring vore kanske inte ur v\u00e4gen.<\/p>\nIns\u00e4ndare av l\u00e4nsman Nordlund och polis \u00c5djers i Syd-\u00d6sterbotten 2.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 6.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMilit\u00e4r\u00f6verv\u00e5ld.<\/strong><\/h5>\nSenaste s\u00f6ndag, den 3 juni firade Lappfj\u00e4rd Ungdomsf\u00f6rening sitt sedvanliga m\u00e5nadsm\u00f6te p\u00e5 Ungdomshemmet. Under det att s\u00e5ngk\u00f6ren upptr\u00e4dde instormade en skock soldater i m\u00f6teslokalen. K\u00f6ren befalldes att tystna, vakter uppst\u00e4lldes vid d\u00f6rrar och f\u00f6nster och m\u00f6tet avbr\u00f6ts. De manliga m\u00f6tesdeltagarna fick under hot och skr\u00e4n order att dra sig mot festsalens h\u00f6gra sida, och d\u00e4refter vidtog en h\u00e4nsynsl\u00f6s kroppsvisitation, f\u00f6r att s\u00e5som det sades ta reda p\u00e5 om ungdomarna var bev\u00e4pnade med revolvrar och knivar.<\/p>\n
N\u00e5gra m\u00f6tesdeltagare protesterade mot \u00f6verv\u00e5ldet, varvid soldaterna fann sig f\u00f6ranl\u00e5tna att uppta deras namn. N\u00e4r sist och slutligen soldatflocken efter v\u00e4lf\u00f6rr\u00e4ttat v\u00e4rv utan att hitta n\u00e5got, avl\u00e4gsnade sig skedde detta med hot om att det skulle komma att g\u00e5 illa f\u00f6r dem, som v\u00e5gat protestera. Saken har blivit anm\u00e4ld \u00e5t vederb\u00f6rande, men man vet inte om anstalter vidtas f\u00f6r att hindra dylika \u00f6vergrepp. Det \u00e4r redan andra g\u00e5ngen \u00f6verv\u00e5ld av milit\u00e4ren f\u00f6rekommit p\u00e5 en ungdomslokal i Lappfj\u00e4rd kommun, och fr\u00e5gas hur l\u00e4nge dylikt kan tolereras.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 9.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nEn skribent fr\u00e5n Sideby skrev till tidningen att ett allm\u00e4nt medborgarm\u00f6te hade h\u00e5llits p\u00e5 ungdomslokalen. L\u00e4rare Gran h\u00e4lsade v\u00e4lkommen och l\u00e4rare Norrback valdes till m\u00f6tesordf\u00f6rande. P\u00e5 m\u00f6tet dryftades flera viktiga fr\u00e5gor men den viktigaste var nog den som handlade om s\u00e4kerheten i landet:<\/p>\n
.\u201dD\u00e4rp\u00e5 upptogs fr\u00e5gan om beh\u00f6vligheten av en brandk\u00e5r, som tillika skulle fungera som ordnings- och skyddsk\u00e5r och framh\u00f6lls nogsamt behovet av en dylik institution. F\u00f6r vidtagande av f\u00f6rberedande \u00e5tg\u00e4rder i saken valdes en kommitt\u00e9, best\u00e5ende av W. L\u00e5ngvik, A. Norrback, och E. Storsj\u00f6 f\u00f6r kyrkobyn, Axel Hed och W. Mellang\u00e5rd f\u00f6r \u00d6mossa samt Artur Ingves och Josef H\u00f6ijer f\u00f6r Skaftung. Kommitt\u00e9n skulle inkomma med f\u00f6rslag i fr\u00e5gan till kommunalst\u00e4mman den 11 juni.\u201d<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 27.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nSvenska lantmannaf\u00f6rbundets avdelning i H\u00e4rkmeri h\u00f6ll ett m\u00f6te p\u00e5 ungdomslokalen, d\u00e4r de diskuterade verksamheten. Efter f\u00f6rhandlingarna diskuterades den 8 timmars arbetsdag som regeringen hade inf\u00f6rt inom jordbruket. De diskuterade ocks\u00e5 den nya kommunallagen och behovet av bildandet av skyddsk\u00e5rer.<\/p>\n
\u201dMed anledning av livsmedelsknappheten besl\u00f6ts ing\u00e5 till kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd med anh\u00e5llan om vidtagande av \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att om m\u00f6jligt avl\u00e4gsna den h\u00e4r f\u00f6rlagda ryska milit\u00e4ren.\u201d<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 7.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nKommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd sammantr\u00e4dde den 2 juli och d\u00e4r diskuterades fr\u00e5gan om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r ryska milit\u00e4rens avl\u00e4gsnande fr\u00e5n kommunerna, eftersom milit\u00e4rens vistelse i landet v\u00e5llar stora kostnader och livsmedelsbrist. De \u00e5stadkommer sedligt f\u00f6rd\u00e4rv, utom det att milit\u00e4ren ofta f\u00f6rorsakar och underst\u00f6der oordningar i landet.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 11.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nGeneralguvern\u00f6ren i Finland skickade en dagorder till den ryska 42:dra arm\u00e9k\u00e5ren, som lydde s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
\u201dEnligt meddelande av generalguvern\u00f6ren \u00f6ver Finland har fr\u00e5n den lokala befolkningens sida under de senaste tiderna anf\u00f6rts klagom\u00e5l \u00f6ver att soldater, som tillh\u00f6r de i Finland f\u00f6rlagda ryska trupperna, ofta t.o.m. med de chefernas och soldatkommitt\u00e9ernas vetskap, blandat sig i landets inre angel\u00e4genheter och s\u00e5lunda grovt brutit mot den i landet g\u00e4llande fria, autonoma ordningen.<\/p>\n
Chefskapet f\u00f6r samtliga truppavdelningar, liksom soldatkommitt\u00e9erna uppmanas att genast f\u00f6rklara f\u00f6r soldaterna, att dylika tilltag fr\u00e5n deras sida inte kan tolereras. De skall ocks\u00e5 p\u00e5peka att efter den ryska revolutionen och \u00e5terst\u00e4llande av Finlands grundlagar \u00e4r all inblandning fr\u00e5n deras sida i avg\u00f6rande av landets inre angel\u00e4genheter, samt den lokala befolkningen f\u00f6rehavanden b\u00f6r anses som olaglig. Det st\u00e5r allts\u00e5 i strid med Finlands autonoma ordning och en dylik inblandning fr\u00e5n soldaternas sida blott v\u00e4cker ber\u00e4ttigat missn\u00f6je och ogillande bland befolkningen.\u201d<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 18.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nLivsmedelsbristen behandlades ocks\u00e5 p\u00e5 en kommunalst\u00e4mma i Sideby. P\u00e5 grund av torka s\u00e5g sk\u00f6rden ut att bli liten och d\u00e4rf\u00f6r besl\u00f6t st\u00e4mman att en anh\u00e5llan skall skickas till guvern\u00f6ren att den ryska milit\u00e4ren m\u00e5ste dras bort. Det var lokalbefolkningen som skulle f\u00f6da soldaterna och det som blev \u00f6ver kunde anv\u00e4ndas av b\u00f6nderna sj\u00e4lva. Likas\u00e5 skulle det anh\u00e5llas att varken folk eller h\u00e4star mera kunde tvingas till milit\u00e4rarbete eller att ingen tv\u00e5ngsutskrivning av h\u00e4star eller slaktboskap h\u00e4refter skulle f\u00f6rekomma. Den kommitt\u00e9 som dittills hade verkst\u00e4llt utskrivningarna, skulle uppl\u00f6sas tills kommunen hade f\u00e5tt svar p\u00e5 sina fr\u00e5gor.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbottens skrev 4.6.1917<\/strong><\/span> om en vild h\u00e4stjakt som ett ryskt tv\u00e5spann \u00e5stadkom p\u00e5 Strandgatan fr\u00e5n torget s\u00f6derut mot den ryska kasernen som var inrymt i folkskolan. H\u00e4sten \u201dhade p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt gjort revolt och spr\u00e4ngde f\u00f6r l\u00f6sa tyglar blint fram, s\u00e5 det sj\u00f6ng i gatustenen. Och nyfiknas ansikten tittade i f\u00f6nstren, som vanligt \u00e4r. Mitt f\u00f6r Sundmans bokhandel (p\u00e5 Strandgatan 49, Lasses anm.)<\/span> sp\u00e4rrade en annan h\u00e4stfora passagen, men den hann vika undan. Ytterd\u00f6rren till bokhandeln r\u00e5kade st\u00e5 \u00f6ppen, s\u00e5 att den drabbades d\u00e5 i alla fall av den framst\u00f6rtande krigiskheten. D\u00f6rren revs loss och slogs i gatan, s\u00e5 att glasrutorna splittrades och tr\u00e4virket fick betydande skavanker. De skenande h\u00e4starna rusade vidare, s\u00e5 att dammet stod i moln, fastnade h\u00e4r och d\u00e4r i en stolpe och f\u00f6rsvann bort\u00e5t folkskolekasernen\u201d.<\/p>\nFr\u00e5n Sideby skrevs i samma nummer att n\u00e5gra familjer d\u00e4r har varit utan br\u00f6d i flera veckor. Livsmedelsn\u00e4mnden, vars f\u00f6rr\u00e5d av mj\u00f6l l\u00e4nge har varit slut, har flera g\u00e5nger skrivit och best\u00e4llt mj\u00f6l av staten men tillsvidare har de inte ens f\u00e5tt n\u00e5got svar. Lyckligtvis har sidebyborna lyckats f\u00e5 en god f\u00e5ngst av torsk.<\/p>\n
Fr\u00e5n Kask\u00f6 skrevs att bonden Valdemar Nyg\u00e5rd fr\u00e5n N\u00e4rpes har f\u00f6r\u00e4rat mus\u00e9et i Kask\u00f6 med en bit n\u00f6dbr\u00f6d fr\u00e5n hungers\u00e5ret 1867. Br\u00f6det \u00e4r tillverkat i Moln\u00e5 i N\u00e4rpes och ser ut att best\u00e5 av agnar och ridamm, och till utseendet p\u00e5minner det om torkad kog\u00f6dsel. Br\u00f6dbiten \u00e4r ett dystert minne p\u00e5 hungersn\u00f6den f\u00f6r 50 \u00e5r sedan.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten skrev 22.8.1917<\/strong><\/span> att de ryska trupperna som fanns i Finland den h\u00e4r tiden kr\u00e4vde f\u00f6ljande: \u201dDen ryska milit\u00e4rens intendentstyrelse fordrar f\u00f6r milit\u00e4rens r\u00e4kning ca 500 drittlar sm\u00f6r per vecka, k\u00f6tt 2 \u2013 6\u00a0000 kroppar i m\u00e5naden och h\u00f6 minst 40\u00a0000 kg per dag. H\u00e4rtill kommer den mj\u00f6lkm\u00e4ngd, som ryska milit\u00e4ren i Finland anv\u00e4nder och de stora mj\u00f6lkpartier som dagligen exporteras till Petrograd.\u201d<\/p>\nSyd-\u00d6sterbotten 29.8.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nPolisen i Kristinestad har synbarligen inte varit i enlighet med den moderna milistidens krav. I l\u00f6rdags p\u00e5 eftermiddagen samlades n\u00e4mligen n\u00e5got tiotal personer med avsikt att g\u00e5 i demonstration till poliskammaren. Deltagandet var dock s\u00e5 lamt att f\u00f6rst vid 6-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen fick man ihop en st\u00f6rre skara, som fordrade att poliserna, liksom i andra st\u00e4der i landet, b\u00f6r avl\u00e4gga b\u00e5de uniform och sabel. Sedan de p\u00e5 kontoret varande poliserna en stund \u00f6verlagt med kommissarien, som f\u00f6renade sig med dem att avst\u00e5 fr\u00e5n att b\u00e4ra sablar och uniformer. Revolvrarna ans\u00e5gs dock s\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga, att polisen till\u00e4ts att b\u00e4ra dessa.<\/p>\n
Stadsfullm\u00e4ktige sammantr\u00e4dde i g\u00e5r kv\u00e4ll f\u00f6r att vidta \u00e5tg\u00e4rder med anledning av p\u00f6beltilltaget att avv\u00e4pna stadens polis. Ett snabbt inskridande besl\u00f6ts och ans\u00e5gs att en skyddsk\u00e5r omedelbart b\u00f6r inr\u00e4ttas. F\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let tillsattes en tremannakommitt\u00e9, som i dagens blad riktar en maning till alla vakna och plikttrogna medborgare i samh\u00e4llet att tr\u00e4da in i skyddsk\u00e5ren.<\/p>\n
Till r\u00e5dhuset i morgon kv\u00e4ll halv 7! Upp att v\u00e4rna mot anarkistiska tilltag. Alla idrottsm\u00e4n med!<\/p>\nDen 28 augusti 1917 inr\u00e4ttade staden en skyddsk\u00e5r med uppgift att skydda stadens inv\u00e5nare och deras egendomar mot r\u00f6dgardisternas och de ryska soldaternas v\u00e5ldsd\u00e5d. Avv\u00e4pnandet av poliserna gav anledning till denna drastiska \u00e5tg\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\nSyd-\u00d6sterbotten 1.9.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nSkyddsk\u00e5r.<\/strong><\/h4>\nVid i torsdags h\u00e5llet m\u00f6te p\u00e5 r\u00e5dhuset, varvid n\u00e4rvar ett hundratal stadsbor f\u00f6rehades fr\u00e5gan om \u00e5tg\u00e4rder mot yttringarna av anarki inom samh\u00e4llet. Man har ju i gott minne l\u00f6rdagens upptr\u00e4dande av en ansvarsl\u00f6s folkhop mot stadens polismakt. N\u00e5got annat sk\u00e4l f\u00f6r tilltaget \u00e4n en skandal\u00f6s lust att visa vem makten tillh\u00f6r, genom att op\u00e5kallat blanda sig i ordningens uppr\u00e4tth\u00e5llares f\u00f6rh\u00e5llanden kan inte rimligtvis sp\u00e5ras.<\/p>\n
Sansade medborgare m\u00e5ste ju uppr\u00f6ras av att konstatera dylik mani att komma uppl\u00f6sning och oreda \u00e5stad. F\u00f6r att vid behov kunna bibringa den ordinarie polisen bildades omedelbart en skyddsk\u00e5r, som redan anses ha tr\u00e4tt i funktion. Ett stort antal personer skrev genast in sig i k\u00e5ren och flera villiga kan \u00e4nnu g\u00f6ra det. De mest n\u00f6dv\u00e4ndiga organisatoriska \u00e5tg\u00e4rderna vidtogs ocks\u00e5 och detaljerna \u00f6verl\u00e4mnades \u00e5t en kommitt\u00e9.<\/p>\n
Faktum att en organisation till samh\u00e4llets skydd mot anarkifaran f\u00e5tts till st\u00e5nd b\u00f6r g\u00f6ra sitt till att verka lugnande och allm\u00e4nheten kan med f\u00f6rtroende trygga sig till den nya k\u00e5ren. Ifall n\u00e5got tumult h\u00e4nder, \u00e4r k\u00e5rm\u00e4nnen utan vidare redo att utkommenderas.<\/p>\n
Fr\u00e5n Sideby rapporteras att nattvakter nu har b\u00f6rjat patrullera sina utstakade banor, f\u00f6r att om m\u00f6jligt f\u00f6rhindra de l\u00e5ngfingrade nattstr\u00f6varna att g\u00f6ra oangen\u00e4ma p\u00e5h\u00e4lsningar hos folk. F\u00e5ren tycks ha mer \u00e4n annat fallit dem i smaken, men det m\u00e5ste man ju f\u00f6rst\u00e5 eftersom f\u00e5rk\u00f6tt \u00e4r gott. Skyddsk\u00e5ren i kyrkbyn bli snart f\u00e4rdigt ordnad. I \u00d6mossa har huliganerna motsatt sig bildandet av en skyddsk\u00e5r, s\u00e5 att tillsvidare \u00e4r det endast kyrkbyn, som best\u00e5r sig med en v\u00e4lbeh\u00f6vlig s\u00e5dan. Man f\u00e5r hoppas att Skaftung inte f\u00f6ljer \u00d6mossabornas klanderv\u00e4rda exempel.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbottens 19.9.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nBr\u00f6dbrist hotar i staden.<\/strong><\/h4>\nDet utlovade s\u00e4dpartiet 10\u00a0000 kg har numera anl\u00e4nt och av detta anv\u00e4nds 4\u00a0000 kg till t\u00e4ckande av det felande under sista konsumtionsperioden, samt 6\u00a0000 kg f\u00f6r den nya perioden. Dock svara 6\u00a0000 kg endast mot en veckas f\u00f6rbrukning.<\/p>\n
Livsmedelsn\u00e4mnden har h\u00f6rt sig f\u00f6r hos det av senaten befullm\u00e4ktigade importbolaget, men d\u00e4rifr\u00e5n kan ingenting utlovas. \u00c4ven i n\u00e4rmaste omnejd har det gjorts f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 k\u00f6pa r\u00e5g, korn och havre men utan resultat. Orsaken till detta ser ut att vara att ombud f\u00f6r andra orters livsmedelsn\u00e4mnder k\u00f6pt upp spannm\u00e5l till h\u00f6ga priser och n\u00e4mnden i Kristinestad har inte haft r\u00e4tt att \u00f6verskrida maximipriserna.<\/p>\n
Enligt rykten finns det utsikter att f\u00e5 8\u00a0000 kg vete f\u00f6r malning men n\u00e4r det partiet kommer \u00e4r ovisst.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten l\u00f6rdagen den 24.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nDen r\u00f6da terrorn.<\/strong><\/h4>\nSedan f\u00f6rra onsdagen har landet st\u00e5tt stilla. I sex dagar har Finlands socialdemokrater lekt \u201drevolution\u201d med ett samh\u00e4lle, som st\u00e5r vid branten av sin underg\u00e5ng, ett f\u00f6rsvarsl\u00f6st, sv\u00e4ltande samh\u00e4lle, som st\u00e5r inf\u00f6r hungersn\u00f6d och anarki. I sex dagar har detta parti provocerat okunniga och f\u00f6rvildade ryska knekthopar mot oskyldiga medborgares liv, frihet och egendom.<\/p>\n
I sex dagar har det socialistiska skr\u00e4ckv\u00e4ldet satt \u00e5sido de enklaste medborgerliga r\u00e4ttigheter, personlig oantastlighet, yttrande-, press-, f\u00f6rsamlings och f\u00f6reningsfrihet, \u201dh\u00e4ktat\u201d och misshandlat medborgare, avsatt tj\u00e4nstem\u00e4n, beg\u00e5tt hemfridsbrott. I sex dagar har socialisterna avbrutit j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken, telefonen, telegrafen och posten och kommit \u00e5stad ett avbr\u00e4ck p\u00e5 alla omr\u00e5den, fr\u00e4mst med avseende p\u00e5 varuanskaffningen och f\u00f6rdelningen av livsf\u00f6rn\u00f6denheter, som inte kan botas. P\u00e5 sjunde dagen kan de se p\u00e5 sitt verk: ett samh\u00e4lle, som ropar p\u00e5 br\u00f6d, frihet, ordning, skydd, lag. Och vad kan dessa ge?<\/p>\n
En lag om att ingen f\u00e5r arbeta mer \u00e4n \u00e5tta timmar i fabrikerna, det \u00e4r svaret p\u00e5 br\u00f6dn\u00f6den. Ett r\u00f6tt garde, som sj\u00e4lvt \u00e4r en fara f\u00f6r liv och egendom, det \u00e4r svaret p\u00e5 samh\u00e4llets fordran p\u00e5 ordning, frihet och skydd. \u00a0Men det \u00e4r ocks\u00e5 allt. Ocks\u00e5 fr\u00e5n socialistsynpunkt \u00e4r det v\u00e4l nu ganska gott i Finland. Det skall vara finl\u00e4ndska socialdemokrater f\u00f6r att komma p\u00e5 tanken att prisge sitt v\u00e4rnl\u00f6sa, hungrande lands medborgare \u00e5t fr\u00e4mmande soldater. Segern var billig och triumfen l\u00e4tt vunnen. Det betyder naturligtvis mindre f\u00f6r dem att de \u00e4r i minoritet i land och lantdag.<\/p>\n
Huvudsaken \u00e4r att det finl\u00e4ndska arbetarr\u00e5d, som nu alldeles on\u00f6digt pryds med namnet \u201dsenat\u201d, i broderlig f\u00f6rening med det ryska matrosr\u00e5det i Helsingfors bekl\u00e4des med skr\u00e4ckv\u00e4ldets maktfullkomlighet. Detta synes ha varit revolutionens f\u00f6rn\u00e4msta vinst. Herr Stahovitsch hade erbjudit socialdemokraterna makten, herr Nekrasov hade gjort detsamma. Varf\u00f6r d\u00e5 detta revolution\u00e4ra spektakel? Det socialistiska kasernr\u00e5det m\u00e5 regera b\u00e4st det kan i gula borgen,de borgerliga skall inte resa hinder p\u00e5 dess v\u00e4g till makten. I l\u00e4ngden l\u00e4r det nog bli ganska sv\u00e5rt att sitta p\u00e5 ryska bajonetter och styra ett sv\u00e4ltande folk.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten l\u00f6rdagen den 24.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nStrejken i Kristinestad.<\/strong><\/h4>\nNatten mot onsdagen den 14 november utbr\u00f6t i huvudstaden en storstrejk, som var utlyst av socialisternas \u201drevolution\u00e4ra centralr\u00e5d\u201d i Helsingfors. Underr\u00e4ttelser om denna strejk n\u00e5dde Kristinestad direkt efter utbrott, men trots detta gick allting i gamla sp\u00e5r \u00e4nda till fredagen. De socialistiska ledarna i v\u00e5r stad saknade n\u00e4rmare meddelanden om h\u00e4ndelserna p\u00e5 andra orter och hade inte erh\u00e5llit n\u00e5gra order vad de skulle g\u00f6ra.<\/p>\n
Under fredagen h\u00e4nde ingenting men en tydlig nervositet kunde k\u00e4nnas. Inte p\u00e5 kv\u00e4llen heller h\u00f6rdes n\u00e5gonting om vilka \u00e5tg\u00e4rder de skulle vidta. N\u00e5gra r\u00f6dgardister v\u00e4nde sig i alla fall till den ryska milit\u00e4ren och intalade den ett som annat, f\u00f6r att f\u00e5 den \u00f6vertalad att g\u00f6ra n\u00e5got. Med dessa soldaters hj\u00e4lp v\u00e5gade socialisterna f\u00f6rklara strejk fr\u00e5n kl. 12 natten mot l\u00f6rdagen.<\/p>\n
Vakter utsattes genast i patruller om tre r\u00f6dgardister och tre soldater. Till utomst\u00e5ende meddelades ingenting om strejken eller dess \u00e4ndam\u00e5l. Inte ens alla socialister som deltog i patrullerna p\u00e5 gatorna hade fullt reda p\u00e5 vad saken g\u00e4llde, utan visade titt som t\u00e4tt sin okunnighet.<\/p>\n
En och annan sen nattvandrare antastades av patrullerna om l\u00f6rdagsnatten och utfr\u00e5gades och hotades att bli h\u00e4mtade till \u201dTorpet\u201d. \u00c4nnu fredag kv\u00e4ll arbetade tidningstryckerierna med att trycka f\u00f6ljande dags tidningar.<\/p>\n
Men p\u00e5 l\u00f6rdag morgon b\u00f6rjade emellertid den f\u00f6reg\u00e5ende kv\u00e4ll utsedda strejkkommitt\u00e9n att arbeta f\u00f6r fullt. De skickade ut strejkvakter till kontoren och f\u00f6rbj\u00f6d allt arbete, genom att visa upp n\u00e5gon slags order. Tidningens l\u00f6rdagsupplaga fick l\u00e4mna outdelad.<\/p>\n
Patruller str\u00f6vade omkring i staden och delade ut st\u00e4ngningsp\u00e5bud f\u00f6r aff\u00e4rerna och hindrade arbetet p\u00e5 arbetsplatserna. Trots upprepade tills\u00e4gelser av de r\u00f6da, var det ingen som lydde till en b\u00f6rjan. S\u00e5 utsattes en tidsgr\u00e4ns till kl.12 p\u00e5 dagen. F\u00f6r att ge eftertryck \u00e5t hotet drog det r\u00f6da gardet genom staden och tvingade butikerna att st\u00e4nga.<\/p>\n
Redan p\u00e5 morgonen kr\u00e4vde folkviljan att polisen skulle demokratiseras. De strejkande infann sig p\u00e5 polisstationen och kr\u00e4vde att de skulle \u00f6verta den. Polismakten protesterade inte ens utan l\u00e4mnade alltsammans, de \u00f6verl\u00e4t sina revolvrar och sablar och s\u00e5 gick de. Den nya ordningsmakten, allts\u00e5 r\u00f6dgardisterna tog sedan lokalen i besittning.<\/p>\n
Till chef p\u00e5 poliskammaren uts\u00e5gs skr\u00e4ddaren Frans Aarnio och han fick en grupp med r\u00f6dgardister till sin hj\u00e4lp. De hissade ocks\u00e5 en r\u00f6d flagga p\u00e5 polishuset, s\u00e5 att de nu fick ett andra h\u00f6gkvarter p\u00e5 poliskammaren i r\u00e5dhuset, f\u00f6rutom Torpet i Norrstan.<\/p>\n
Vapenletningar.<\/h3>\n
Senare p\u00e5 l\u00f6rdagen f\u00e4stes de strejkandes uppm\u00e4rksamhet vid att det m\u00f6jligen skulle finnas vapenf\u00f6rr\u00e5d i staden. De borgerliga m\u00e5ste naturligtvis ber\u00f6vas alla anfalls- och f\u00f6rsvarsmedel, s\u00e5 att \u201dfolkviljan\u201d skulle kunna h\u00e4rska tryggt. Ungef\u00e4r kl.2 syntes en bev\u00e4pnad milit\u00e4rpatrull, som leddes av socialistista r\u00f6dgardister, styra sin steg upp mot r\u00e5dhuset.<\/p>\n
Truppen gjorde halt utanf\u00f6r och fordrade nycklarna till k\u00e4llaren, som de sedan granskade. Det enda de hittade var ett litet lager potatis som livsmedelsn\u00e4mnden hade f\u00f6rvarat d\u00e4r. Sedan skulle resten av byggnaden granskas. Alla rum skulle granskas, ocks\u00e5 butkor och vedl\u00e5rar, \u00e4nda upp till vinden men de hittade ingenting.<\/p>\n
D\u00e4refter g\u00e4llde det att granska den gamla kyrkan d\u00e4r bredvid. D\u00e4r klev de omkring och granskade b\u00e5de l\u00e4ktare och predikstol. Som man kan t\u00e4nka sig hittade de inga vapen d\u00e4r heller. Sedan blev det lugnt den dagen.<\/p>\n
En soar\u00e9 med f\u00f6rhinder.<\/strong><\/h4>\nStrejken fortgick om s\u00f6ndagen. Postkontoret st\u00e4ngdes och en av postiljonerna h\u00e4mtades upp till strejkkansliet p\u00e5 r\u00e5dhuset men han sl\u00e4pptes dock senare.<\/p>\n
P\u00e5 kv\u00e4llen skulle det vara en teaterf\u00f6rest\u00e4llning p\u00e5 Arbetets W\u00e4nners lokal i Norrstan. Och p\u00e5 goda grundar antog man d\u00e4r att den nya ordningsmakten hade f\u00f6r avsikt att trakassera, s\u00e5vida de inte beg\u00e4rde om tillst\u00e5nd. F\u00f6r att undvika m\u00f6jligt obehag f\u00f6r publiken s\u00e5 inhiberades f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n
De personer som skulle medverka i teaterstycket besl\u00f6t dock p\u00e5 egen bev\u00e5g att de skall f\u00f6rs\u00f6ka spela och de gjorde d\u00e4rf\u00f6r vissa f\u00f6rberedelser. Publik b\u00f6rjade ocks\u00e5 str\u00f6mma till och det gjorde socialister ocks\u00e5, som f\u00f6rbj\u00f6d hela tillst\u00e4llningen.<\/p>\n
Sk\u00e5despelarna v\u00e4grade att foga sig och det s\u00e5g ocks\u00e5 ut som om soar\u00e9n skulle g\u00e5 att genomf\u00f6ras. Rungande hurrarop h\u00f6rdes redan bland publiken men s\u00e5 kallades r\u00f6dgardisterna p\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkning och de v\u00e4nde sig till de ryska soldaterna.<\/p>\n
F\u00f6rest\u00e4llningen hade redan b\u00f6rjat d\u00e5 det kom ene underr\u00e4ttelse att soldatr\u00e5det hade f\u00f6rbjudit tillst\u00e4llningen. Allting avbr\u00f6ts och publiken avl\u00e4gsnade sig lugnt.<\/p>\n
Oro i staden.<\/strong><\/h4>\n\u00c4nnu p\u00e5 m\u00e5ndagen hade inga underr\u00e4ttelser getts om strejken. Fr\u00e5n Helsingfors ryktades det att orsakerna till strejkerna var avl\u00e4gsnade, eftersom de omtvistade lagf\u00f6rslagen hade godk\u00e4nts av lantdagen. Aff\u00e4rerna i staden \u00f6ppnades d\u00e4rf\u00f6r igen men de strejkande st\u00e4ngde dem omedelbart. De som v\u00e4grade st\u00e4nga blev trakasserade.<\/p>\n
J\u00e4rnhandlaren Koskinen, som hade aff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan h\u00e4ktade d\u00e5 och bortf\u00f6rdes fr\u00e5n sitt hem. Han frigavs dock p\u00e5 kv\u00e4llen. P\u00e5 kv\u00e4llen h\u00f6rdes det att strejkerna hade avslutats p\u00e5 flera orter. Socialisterna i Kristinestad ans\u00e5g dock, att deras vinningar hade varit f\u00f6r sm\u00e5 och de besl\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r att forts\u00e4tta strejken.<\/p>\n
H\u00e4ktningar.<\/strong><\/h4>\nP\u00e5 tisdagen riktades r\u00f6dgardisternas uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 den kommunala skyddsk\u00e5ren. Den hade inte \u00e4nnu det minsta ingripit, utan den hade f\u00f6rh\u00e5llit sig avvaktande. F\u00f6rfr\u00e5gningar om k\u00e5ren gjorden dock och de kr\u00e4vde att f\u00e5 medlemsf\u00f6rteckningar. N\u00e5gra s\u00e5dana fick de inte och d\u00e4rf\u00f6r anh\u00f6lls k\u00e5rcheferna, ingenj\u00f6r Jarl Olin och kontoristen Hugo Juthas och de sp\u00e4rrades in i polish\u00e4ktet p\u00e5 r\u00e5dhuset. D\u00e4r kvarh\u00f6lls de \u00e4nda till onsdag kv\u00e4ll.<\/p>\n
Tidvis infann sig socialister i deras cell och de dukade upp historier om h\u00e4ktningar \u00a0av skyddsk\u00e5rister p\u00e5 andra orter, och f\u00f6r att skr\u00e4mmas sade de att skyddsk\u00e5rister ocks\u00e5 hade arkebuserats. Efter medling kunde de tv\u00e5 anh\u00e5llna friges vid 7-tiden onsdag kv\u00e4ll.<\/p>\n
L\u00e4raren vid den finska skolan, magister Ikola h\u00e4ktades ocks\u00e5 han d\u00e4rf\u00f6r att han hade sk\u00e4mtat om socialisternas g\u00f6rande och l\u00e5tande. Han frigavs redan p\u00e5 tisdag kv\u00e4ll.<\/p>\n
Husunders\u00f6kningar.<\/strong><\/h4>\nUnder tisdagens lopp f\u00f6retogs husunders\u00f6kningar hos ett flertal privatpersoner. De letade nu efter gev\u00e4r och revolvrar hos enskilda och de s\u00f6kte ocks\u00e5 efter livsmedel. Ibland s\u00e5gs att socialisternas utskickade f\u00f6rde vapen till poliskammaren. De kom \u00f6ver hagelgev\u00e4r, revolvrar och n\u00e5got salongsgev\u00e4r. Enligt uppgift s\u00e5 skulle ocks\u00e5 en kulspruta ha hittats men den visade sig vara ett gammalt muskedunder, som kunde klassas som museif\u00f6rem\u00e5l.<\/p>\n
Unders\u00f6kning verkst\u00e4lldes ocks\u00e5 hos borgm\u00e4stare Elis Granfelt. Han var d\u00e5 inte hemma men det oaktat br\u00f6t de sig in d\u00e4r. De hittade dock ingenting av det som de hade hoppats p\u00e5.<\/p>\n
Strejken avbl\u00e5ses.<\/strong><\/h4>\nRedan p\u00e5 tisdags f\u00f6rmiddag kunde man ana att de strejkande delvis \u00f6nskade ett slut p\u00e5 strejken. De ans\u00e5g \u00e4ndock att de inte hade vunnit tillr\u00e4ckligt p\u00e5 den, s\u00e5 de ville forts\u00e4tta f\u00f6r att f\u00e5 flera krav genomdrivna i staden. Ibland ringde de till tidningens kontor och ber\u00e4ttade att strejken snart kommer att upph\u00f6ra, men s\u00e5 skedde inte.<\/p>\n
I gath\u00f6rnen spikade de sedan proklamationer om att strejken var avbl\u00e5st kl. 6 p\u00e5 kv\u00e4llen. Vid denna tid f\u00f6retogs en demonstration p\u00e5 torget, bland annat med tal. Senare p\u00e5 kv\u00e4llen var det lugnt i staden.<\/p>\n
Milism\u00e4n b\u00f6rjade visa sig p\u00e5 gatorna och de hade f\u00f6rsetts med r\u00f6da armbindlar. Socialisterna h\u00f6ll fortfarande polisinr\u00e4ttningen besatt.<\/p>\n
Redakt\u00f6rens kommentar.<\/strong><\/h4>\nMan m\u00e5ste uttala sin djupa f\u00f6rv\u00e5ning \u00f6ver att medlemmar av ett parti, som har \u201dFrihet, j\u00e4mlikhet och broderskap\u201d p\u00e5 sitt program och vill f\u00f6rb\u00e4ttra de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, kan s\u00e4nka sig till att g\u00f6ra revolt mot samh\u00e4llet i en sv\u00e5r och tung tid. Nu om n\u00e5gonsin skulle det g\u00e4lla att bevara sinnet kallt och inte predika ve och f\u00f6rg\u00f6relse \u00f6ver oskyldiga medborgare.<\/p>\n
Arbetarnas hat v\u00e4jde inte f\u00f6r att ta st\u00f6d av fr\u00e4mmande lands bajonetter \u2013 mot det egna folket. Samh\u00e4llets minst sansade element, d\u00e4ribland s\u00e5dana som inte har levat alldeles of\u00f6rvitligt, fordrar att f\u00e5 ta hand om ledning av landet. Man m\u00e5ste f\u00f6rv\u00e5nas om verkliga socialdemokrater l\u00e4ngre vill h\u00f6ra till ett parti, som nu undandrar sig avsvaret f\u00f6r den nu f\u00f6rsigg\u00e5ngna v\u00e5ldsstrejken.<\/p>\n
Storstrejken av november 1917 \u00e4r en skamfl\u00e4ck i socialdemokratins historia i Finland. Den \u00e4r ett nedsl\u00e5ende bevis p\u00e5 den d\u00e5liga disciplin som r\u00e5der just nu och som \u00e4r en stor fara f\u00f6r landet.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten onsdagen den 28.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nM\u00e5ndagen den 26 november sammantr\u00e4dde stadsfullm\u00e4ktige till m\u00f6te, men p\u00e5 grund av de r\u00e5dande omst\u00e4ndigheterna kunde n\u00e5gra beslut inte fattas.<\/p>\n
Efter strejken \u00e4r polisinr\u00e4ttningen fortfarande annekterad av de r\u00f6da garder, trots att strejken \u00e4r av avbl\u00e5st. R\u00f6dgardisterna har fortsatt med sina egenm\u00e4ktiga trakasserier. S\u00e5 anh\u00f6lls i slutet av senaste vecka redakt\u00f6r Paasonen p\u00e5 \u00f6ppen gata och trots protest h\u00e4mtades han till milislokalen, d\u00e4r han beskylldes f\u00f6r l\u00f6gnaktiga tidningsuppgifter och han hotades med repressalier. Han frigavs dock senare.<\/p>\n
Vapenskr\u00e4cken sp\u00f6kade \u00e4nnu, eftersom banm\u00e4stare K. A. Gabrielsson anh\u00f6lls eftersom han hade en revolver. Denna hade han dock r\u00e4tt att b\u00e4ra och p\u00e5 order av j\u00e4rnv\u00e4gsadministrationen m\u00e5sta han dock sl\u00e4ppas.<\/p>\n
Under strejkdagarna beslagtog det r\u00f6da gardet \u00e5tskilliga hagelgev\u00e4r, revolvrar och andra vapen. En del av dessa har numera f\u00e5tts tillbaka. Ocks\u00e5 de andra som kvarh\u00e5lls m\u00e5ste \u00e5terl\u00e4mnas, eftersom privatpersoner i lag inte \u00e4r f\u00f6rbjudna att b\u00e4ra vapen.<\/p>\n
Som de r\u00f6das milischef p\u00e5 orten l\u00e4r nu fungera slaktaren M\u00e4nnist\u00f6. Skr\u00e4ddaren eller kommissarien Aarnio befinner sig n\u00e4mligen i Stor\u00e5. Det klarnar v\u00e4l i sinom tid vad han utr\u00e4ttar d\u00e4r.<\/p>\n
Den nya ordningsmakten i staden ser inte ut att vilja \u201d\u00e5terg\u00e5 till n\u00e4ringarna\u201d och l\u00e4mna polisinr\u00e4ttningen ifr\u00e5n sig. Tv\u00e4rtom bef\u00e4ster den sig i allsk\u00f6ns ro utan att akta p\u00e5 opinionen och f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 andra orter. I socialistbladet Vapaa Sana kung\u00f6r n\u00e4mligen chefen f\u00f6r \u201dordningsgardet\u201d Frans Aarnio att milischefs, en \u00f6vermilismans och 10 milism\u00e4nsbefattningar vid \u201dKristinestads milisinr\u00e4ttning\u201d \u00e4r lediga att ans\u00f6kas f\u00f6re den 7 december. Ans\u00f6kningar b\u00f6r \u00e5tf\u00f6ljas av l\u00e4karbevis, pr\u00e4stbevis och andra rekommendationer. S\u00f6kande b\u00f6r ha tillh\u00f6rt det socialdemokratiska partiet minst 2 \u00e5r och ha fyllt 25 \u00e5r men inte vara \u00f6ver 40 \u00e5r.<\/p>\n
En verkligt modern kompetensfordran, som i v\u00e4rldshistorien daterar sig november 1917!<\/p>\n
Klasspolis i Kristinestad! Vad s\u00e4ger samh\u00e4llet till denna nya socialistbragd? \u00c4r det inte p\u00e5 tiden att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att laglig ordning \u00e5ter skall f\u00e5s till st\u00e5nd? Varje sunt t\u00e4nkande m\u00e5ste ju reagera och d\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs det handling nu!<\/p>\nFrans Aarnio, som \u00e4r ”J\u00e4rjestyskaartin p\u00e4\u00e4llikk\u00f6” annonserade 30.11.1917 i Vapaa Sana, d\u00e4r han s\u00f6kte en stor m\u00e4ngd milism\u00e4n till stationen i Kristinestad. Ans\u00f6kningarna skulle skickas till Hj. Virtanen i Kansalliseuras g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 22.<\/figcaption><\/figure>\nDet \u00e4r kris i staden och stadsfullm\u00e4ktige kan inte h\u00e5lla m\u00f6te och ett allm\u00e4nt m\u00f6te utlyses p\u00e5 r\u00e5dhuset. Annons i Syd-\u00d6sterbotten 1.12.1917.<\/figcaption><\/figure>\nOnsdagen den 5 december 1917 h\u00f6lls ett protestm\u00f6te i Kristinestad, som blev st\u00f6rt av r\u00f6dgardister och tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev s\u00e5 h\u00e4r efter\u00e5t, l\u00f6rdagen den 8.12.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMed anledning av de i denna landsdel f\u00f6r\u00f6vade socialistiska tilltagen hade ett opinionsm\u00f6te f\u00f6r ett stort antal landskommuner sammankallats i Kristinestad.. I hundraden hade b\u00f6nder och jordfolk \u00e4ven infunnit sig. M\u00f6tet skulle b\u00f6rja kl. 1 men p\u00e5 grund av t\u00e5gets f\u00f6rsening, kunde det b\u00f6rja f\u00f6rst n\u00e4rmare kl.3.<\/p>\n
Redan f\u00f6re m\u00f6tet hade r\u00f6dgardisterna uttalat hotelser och de hoppades d\u00e4rf\u00f6r att m\u00f6tet skulle inhiberas. D\u00e5 inte hotelserna hade avsedd verkan, s\u00e5 tillgrep de andra \u00e5tg\u00e4rder. Fr\u00e5n \u00d6stermark, allts\u00e5 Teuva kom mer \u00e4n 50 personer, som dessv\u00e4rre saknade l\u00e4nsmanspass. De r\u00f6da socialisterna l\u00e4t d\u00e5 alla dessa sitta insp\u00e4rrade p\u00e5 t\u00e5get och hindrade dem att delta i m\u00f6tet. Fr\u00e5n m\u00f6tesledningens sida gjordes ingenting, eftersom man hade best\u00e4mt att man inte skall ge en enda anledning till n\u00e5got v\u00e5ld.<\/p>\n
Till f\u00f6rst spelade ett hornkapell Bj\u00f6rneborgarnas marsch. Sedan inleddes m\u00f6tet av magister Lindstr\u00f6m med ett tal p\u00e5 svenska, d\u00e4r han p\u00e5minde om de blodsd\u00e5d och v\u00e5ldsamheter, som p\u00e5 flera orter beg\u00e5tts i socialdemokratiska partiets namn. Han framh\u00f6ll att m\u00f6tets \u00e4ndam\u00e5l \u00e4r att uttala en protest mot medborgarf\u00f6rtrycket.<\/p>\n
Lindstr\u00f6m ber\u00f6rde ocks\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandena i staden, till exempel hur polisinr\u00e4ttningen godtyckligt blivit inkr\u00e4ktad och fortfarande \u00e4r i de r\u00f6das v\u00e5ld. han ber\u00e4ttade ocks\u00e5 att r\u00f6dgardisterna hade kr\u00e4vt en penningsumma av staden, som de skulle f\u00f6rdela mellan sig.<\/p>\n
P\u00e5 finska talade rektor U. Sepp\u00e4, som p\u00e5minde om klubbekriget d\u00e5 Syd\u00f6sterbottens folk reste sig mot v\u00e5ldet. Han inpr\u00e4glade med kraftiga ord vikten av gemensamt upptr\u00e4dande f\u00f6r hemfrid och frihet mot de oansvariga huliganerna. Efter de h\u00e4r talen h\u00f6rdes hurra- och brarop. En del r\u00f6dgardister skr\u00e4nade med alasrop, till och med mitt under rektor Sepp\u00e4s tal.<\/p>\n
F\u00f6ljande talare var l\u00e4raren Frans Teir fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som h\u00f6ll ett kraftigt och v\u00e4lformat tal. Till estraden hade nu anl\u00e4nt r\u00f6dgardisternas chef, skr\u00e4ddaren Frans Aarnio med sina hantlangare och de f\u00f6rs\u00f6kte hindra talaren Teir men de lyckades inte med det.<\/p>\n
Aarnio v\u00e4nde sig d\u00e5 till n\u00e5gra ryska soldater, som stod d\u00e4r bredvid och han f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5verka dessa men det lyckades inte heller.<\/p>\n
D\u00e5 l\u00e4raren Teir hade avslutat sitt tal tr\u00e4ngde sig Aarnio upp i talarstolen och folkmassan gav sitt ogillande till k\u00e4nna. Trots detta hotade Aarnio att han skulle st\u00e5 kvar fast till morgonen om det skulle g\u00e4lla. D\u00e5 larmet inte avtog steg en vaktsoldat fram och tecknade tystnad. D\u00e5 ov\u00e4sendet dock fortfor framtr\u00e4dde l\u00e4raren Jalas och manade till stillhet och d\u00e5 lugnade \u00e5h\u00f6rarna ned sig.<\/p>\n
Genast b\u00f6rjade Aarnio efter en stunds bet\u00e4nkande att slunga ut l\u00f6gner och beskyllningar och han \u00f6ste ovett \u00f6ver de borgerliga. D\u00e5 Aarnio hade t\u00f6mt ut all sin galla och slutade, s\u00e5 tr\u00e4ngde r\u00f6dgardisten Eklund upp i talarstolen och fortsatte i samma anda.<\/p>\n
D\u00e5 detta inte syntes ta n\u00e5gon \u00e4nde, s\u00e5 b\u00f6rjade orkestern spela musik. Detta retade tydligen r\u00f6dgardisterna eftersom en Aho med n\u00e5gra kamrater v\u00e4nde sig till de ryska soldaterna, som de fick \u00f6vertalade att avbryta musiken.<\/p>\n
D\u00e5 m\u00f6tets fredliga forts\u00e4ttning st\u00f6rdes p\u00e5 torget, s\u00e5 drog sig allm\u00e4nheten mot r\u00e5dhuset och d\u00e4r p\u00e5 trappan uppl\u00e4stes tv\u00e5 kl\u00e4mmar, som godk\u00e4ndes enh\u00e4lligt. Kl\u00e4mmarna lydde s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
1). Medborgare i Syd\u00f6sterbotten uttalar sitt skarpaste ogillande av de terroristiska d\u00e5d, som i socialdemokratiska partiets namn satts i g\u00e5ng under en tid, d\u00e5 folkets alla krafter borde anv\u00e4ndas f\u00f6r m\u00f6tande av den hotande n\u00f6dtiden och f\u00f6r vinnande av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i v\u00e5rt land och framh\u00e5lla sin avsiktvara att som en man underst\u00f6der alla de styrelse\u00e5tg\u00e4rder, som syftar till att \u00e5terinf\u00f6ra fred och ordning, samt g\u00f6ra slut p\u00e5 det socialdemokratiska partiets f\u00f6rr\u00e4diska samarbete med en f\u00f6r oss fr\u00e4mmande soldatesk.<\/p>\n
2). P\u00e5 grund av detta anser medborgarm\u00f6tet n\u00f6digt att alla kommuner i Sy\u00f6sterbotten sammansluta sig f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llandet av fred och ordning i sin landsdel och att f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l omedelbart tills\u00e4tts en av kommunerna utsedd gemensam kommitt\u00e9.<\/p>\n
Den f\u00f6rstn\u00e4mnda av dessa kl\u00e4mmar besl\u00f6ts att skriftligen skickas till lantdagens k\u00e4nnedom. Skrivelsen undertecknades sedermera av det f\u00f6ljande diskussionsm\u00f6tets ordf\u00f6rande och sekreterare, samt en man fr\u00e5n varje kommun, som var representerad.<\/p>\n
R\u00f6dgardisterna fortsatte med sina skr\u00e4nande brandtal p\u00e5 torget. Det \u00e4r att m\u00e4rka att till m\u00f6tet var kallade alla de som inte godk\u00e4nner terroristd\u00e5den utan fordrar lagens h\u00e5llande i kraft. Trots detta upptr\u00e4dde h\u00e4r v\u00e5ldsm\u00e4n och st\u00f6rde ett fredligt m\u00f6te. P\u00e5 m\u00f6tesdeltagarna, som uppgick till \u00f6ver tusen, gav r\u00f6dgardisternas upptr\u00e4dande ett mer \u00e4n tydligt bevis p\u00e5 folkfrihetsf\u00f6rtrycket.<\/p>\n
Lantborna fick verkligen se hur oroselementen b\u00e4r sig \u00e5t. Och utan tvivel var detta en kraftig sporre att verka f\u00f6r sammanslutning och energisk aktion mot anarko-socialisterna.<\/p>\n
\u00d6verl\u00e4ggningsm\u00f6tet vidtog efter\u00e5t kl. 4 p\u00e5 r\u00e5dhuset och de kringliggande kommunerna var ganska talrikt f\u00f6retr\u00e4dda. Att leda f\u00f6rhandlingarna valdes magister Einar Wichmann, och till sekreterare valdes djurl\u00e4kare Laurell. D\u00e4refter diskuterades n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en s\u00e4rskild centralkommitt\u00e9 mellan kommunerna. Enh\u00e4lligt besl\u00f6ts det att bilda en s\u00e5dan och till medlemmar valdes fr\u00e5n Kristinestad G. Aminoff och U. Sepp\u00e4, fr\u00e5n landsf\u00f6rsamlingen i Tj\u00f6ck Viktor Hinds och Mikael Mangs, fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd Emil Knus och djurl\u00e4kare Laurell, fr\u00e5n Sideby A. Grankull och H. Hanses.<\/p>\n
P\u00e5 m\u00f6tet besl\u00f6ts att varje kommun skulle se till att ordentliga skyddsk\u00e5rer skulle verka.<\/p>\nI en anspr\u00e5ksl\u00f6s notis p\u00e5 andra sidan i Syd-\u00d6sterbotten, st\u00e5r det att lantdagen har beslutat att Finland skall f\u00f6rklaras som en sj\u00e4lvst\u00e4ndig republik. 88 lantdagsm\u00e4n r\u00f6stade emot men av den orsaken att de \u00f6nskade att fr\u00e5gan f\u00f6rst skulle ha diskuterats med de styrande i Ryssland. Notisen inf\u00f6rdes 8.12.1917.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Den ryska revolutionen i mars 1917, d\u00e5 tsaren st\u00f6rtades och makten \u00f6vertogs av en tempor\u00e4r regering var b\u00f6rjan p\u00e5 en orolig tid b\u00e5de i Ryssland och i Finland. V\u00e4rldskriget hade p\u00e5g\u00e5tt sedan 1914 och de ryska motg\u00e5ngarna ledde till ett Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tiden mellan ryska revolutionen i mars och Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i december.<\/span>
Strejk p\u00e5 Varvet.<\/strong><\/h5>\nEfter det att arbetet f\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan p\u00e5 AB Neptuns skeppsvarv \u00e5terupptagits med f\u00f6rh\u00f6jd avl\u00f6ning, har arbetarna \u00e5terigen yrkat p\u00e5 en f\u00f6rh\u00f6jning av timl\u00f6nen. Detta beroende p\u00e5 8 timmars arbetsdag, som numera inf\u00f6rts och varigenom arbetarnas dagspeng minskats. N\u00e4r direktionen inte utan bolagsst\u00e4mmans h\u00f6rande ansett sig kunna bevilja den fordradef\u00f6rh\u00f6jningen fr\u00e5n 75 penni till 94 penni per timme, har varvets 26 timmerm\u00e4n inlett en strejk. Bolagsst\u00e4mma \u00e4r utlyst till n\u00e4sta l\u00f6rdag.<\/p>\n
8 timmars arbetsdag.<\/strong><\/h5>\nStadsfullm\u00e4ktige i staden behandlade i torsdags den anh\u00e5llan som Finlands Fabriks- och Utarbetaref\u00f6rbunds Kristinestads filial inl\u00e4mnat om inf\u00f6rande av 8 timmars arbetsdag f\u00f6r kommunens arbetare med en j\u00e4msidig f\u00f6rh\u00f6jning av arbetsl\u00f6nen s\u00e5 att dagspenningen inte genom arbetsdagens f\u00f6rkortning skulle minskas och fullm\u00e4ktige besl\u00f6t att inf\u00f6ra 8 timmars arbetsdag f\u00f6r dagsverkare i kommunens arbeten och d\u00e4rj\u00e4mte \u00e4ven h\u00f6ja timl\u00f6nen s\u00e5 att dagspenningen inte skulle minskas. \u00a0Likas\u00e5 besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige att uppmana dr\u00e4tselkammaren att s\u00e5vitt m\u00f6jligt tr\u00e4da i f\u00f6rfattning om utgivandet av alla stadens arbeten p\u00e5 ackord. En av arbetarna senare inl\u00e4mnad skrivelse med anh\u00e5llan att den tid som \u00e5tg\u00e5r f\u00f6r att tillryggal\u00e4gga v\u00e4gen till och fr\u00e5n arbetsplatserna skulle som arbetstid ber\u00e4knas, f\u00f6ranledde efter fattandet av ovan n\u00e4mnda beslut ingen \u00e5tg\u00e4rd fr\u00e5n fullm\u00e4ktiges sida.\u00a0\u00c5tta timmars arbetsdag har inf\u00f6rts i herr Isak Aaltos skr\u00e4dderiaff\u00e4r i staden.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 16.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nSocialister och bajonetter. <\/strong>Grovt \u00f6verv\u00e5ld.<\/strong><\/h5>\nEtt utslag av denna nu s\u00e5 moderna kombination har vi att notera fr\u00e5n H\u00e4rkmeri. D\u00e4r hade f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan, enligt vad oss meddelas, finsktalande arbetare med bist\u00e5nd av rysk milit\u00e4r annekterat ungdomsf\u00f6reningslokalen och p\u00e5 densamma hissat n\u00e5gon arbetarf\u00f6reningsduk, med befallning att den skulle fladdra d\u00e4r dag och natt. Hur det var s\u00e5 befanns dock flaggan en morgon vara f\u00f6rsvunnen. Detta gav milit\u00e4ren anledning att f\u00f6rra m\u00e5ndagen h\u00e4kta ett par ungdomsf\u00f6reningen n\u00e4rst\u00e5ende personer och f\u00f6ra dem till sina logementer, d\u00e4r n\u00e5got slags f\u00f6rh\u00f6r med de anh\u00e5llna f\u00f6ranstaltades. H\u00e4r kom till anv\u00e4ndning metoder, som i v\u00e5rt land tidigare anv\u00e4nts endast av den st\u00f6rtade tsarregimen. Efter vad oss ber\u00e4ttats torde man under hot och genom avskjutande av \u201dskr\u00e4mskott\u201d f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rm\u00e5 ungdomarna att erk\u00e4nna att de hade halat ned den r\u00f6da flaggan. Sedan de en tid h\u00e5llits insp\u00e4rrade under bevakning erbj\u00f6ds dem friheten mot n\u00e5got slags kaution, som d\u00e5 den i vittnens n\u00e4rvaro skulle erl\u00e4ggas inte mottogs, men v\u00e4l blev de anh\u00e5llna fria.<\/p>\n
S\u00e5 har oss ber\u00e4ttats. Av f\u00f6rekommen anledning har vi inte varit i tillf\u00e4lle att kontrollera detaljerna, men vi har \u00e5 andra sidan inte heller sk\u00e4l att misstro v\u00e5ra sagesm\u00e4n. \u00c4r nu detta den frihet som oss tillf\u00f6rs\u00e4krats? \u00c4r detta personlig oantastbarhet och okr\u00e4nkbarhet av \u00e4gander\u00e4tten? \u00c4r den kulturfientlighet, som framlyser i detta hemfridsbrott och sk\u00e4ndande av en kulturf\u00f6renings hem och h\u00e4rd, en blomma av den nyvunna friheten, s\u00e5 har denna sannerligen urartat till p\u00f6belv\u00e4lde och terror.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 16.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMedborgarm\u00f6te i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h5>\nSenaste s\u00f6ndag samlades mera betydande medborgare inom kommunen till ett m\u00f6te i Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att diskutera det nuvarande sakl\u00e4get. Sedan fr\u00e5gan belysts av olika talare, enades m\u00f6tet om f\u00f6ljande resolution:<\/p>\n
\u201dMedborgare i Lappfj\u00e4rd f\u00f6rsamlade till m\u00f6te uttala att Finlands framtid b\u00f6r byggas p\u00e5 den politiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetens grund och storfurstens best\u00e4mmande r\u00e4tt \u00f6verflyttas p\u00e5 landets inhemska regering\u201d.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 26.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMellanfallet i H\u00e4rkmeri. Anm\u00e4lan till guvern\u00f6ren.<\/strong><\/h5>\nDen av oss tidigare omtalade h\u00e4ndelsen, d\u00e5 ryska soldater och arbetare annekterade ungdomsf\u00f6reningshuset i H\u00e4rkmeri, har anm\u00e4lts f\u00f6r kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd. Till belysande av den grova v\u00e5lds\u00e5tg\u00e4rden anf\u00f6r vi ett utdrag ur kommunalfullm\u00e4ktiges protokoll f\u00f6r den 11 maj, d\u00e4r det under \u00a7 7 heter:<\/p>\n
\u201dFullm\u00e4ktige till k\u00e4nnedom samt i och f\u00f6r vidtagande av n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder meddelade fullm\u00e4ktiges ledam\u00f6ter fr\u00e5n H\u00e4rkmeri by, att s\u00e4rskilda f\u00f6r allm\u00e4nna ordningen och s\u00e4kerheten i h\u00f6g grad st\u00f6rande upptr\u00e4den intr\u00e4ffat i H\u00e4rkmeri, varom n\u00e4rmare meddelande inh\u00e4mtas genom en till fullm\u00e4ktige ingiven av s\u00e4rskilda personer undertecknad s\u00e5lydande skrivelse:<\/p>\n
Till kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd ber undertecknade medlemmar av H\u00e4rkmeri bysamh\u00e4lle f\u00e5 anf\u00f6ra f\u00f6ljande i och f\u00f6r vidtagande av beh\u00f6riga \u00e5tg\u00e4rder. P\u00e5skdagen 8 april 1917 firades p\u00e5 H\u00e4rkmeri lokal en medborgerlig revolutionsfest, till vilken \u00e4ven de p\u00e5 orten stationerade ryska soldaterna inbjudits och f\u00f6reningen hade avgiftsfritt uppl\u00e5tit lokal f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let. Vid festen ifr\u00e5ga placerades Arbetaref\u00f6reningens fana p\u00e5 ungdomslokalen, sedan ungdomsf\u00f6reningens flagga avl\u00e4gsnats fr\u00e5n sin plats. Efter festens slut f\u00f6rmodade man, att fanan frivilligt skulle avl\u00e4gsnas fr\u00e5n f\u00f6reningslokalen av arbetaref\u00f6reningen. Men s\u00e5 skedde inte.<\/p>\n
Vid hot om repressalier har sedermera f\u00f6rbjudits, att fanan skulle f\u00e5 avl\u00e4gsnas fr\u00e5n sin plats, men har ingen av ungdomsf\u00f6reningens medlemmar, enligt vad vi ha oss bekant, h\u00f6rt att n\u00e5gon av soldaterna skulle f\u00f6rbjudit detta. Natten till den 6 maj avl\u00e4gsnades den s\u00f6ndriga flaggan fr\u00e5n sin plats. P\u00e5 s\u00e4rskild anh\u00e5llan anst\u00e4lldes f\u00f6rh\u00f6r av poliskonstapeln Gustaf \u00c5djers p\u00e5 ungdomslokalen inf\u00f6r slutna d\u00f6rrar med en st\u00f6rre samling bybor, utan att n\u00e5gon klarhet kunde vinnas, vem som avl\u00e4gsnat densamma. Vid samma tillf\u00e4lle meddelade poliskonstapel \u00c5djers \u00e5t f\u00f6reningens ordf\u00f6rande att f\u00f6reningen inte f\u00e5r mots\u00e4tta sig arbetarf\u00f6reningen och soldaterna att f\u00e5 h\u00e5lla sina sammantr\u00e4den p\u00e5 f\u00f6reningslokalen n\u00e4rhelst dessa s\u00e5 \u00f6nskade.<\/p>\n
F\u00f6ljande dag eller m\u00e5ndagen den 7 maj p\u00e5 kv\u00e4llen infann sig en soldat j\u00e4mte tv\u00e5 civila p\u00e5 folkskolan i H\u00e4rkmeri med befallning, att studeranden Hilding Appel omedelbart skulle f\u00f6lja med till kasernen, d\u00e4r f\u00f6rh\u00f6r ang\u00e5ende nedtagningen av flaggan p\u00e5 ungdomshuset skulle anst\u00e4llas, d\u00e4r han kvarh\u00f6lls under bevakning till klockan 2 p\u00e5 natten, d\u00e5 han frigavs, sedan H\u00e4rkmeri ungdomsf\u00f6rening tvingats att uppr\u00e4tta ny flagga med inskription H. T. Y. (H\u00e4rkmerin Ty\u00f6v\u00e4en Yhdistys).<\/p>\n
Tillika f\u00e5r vi meddela, att en stor del av byns inv\u00e5nare k\u00e4nner sig helt f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver, att soldaterna avlossa det ena skottet efter det andra p\u00e5 olika st\u00e4llen inom byn.<\/p>\n
H\u00e4rkmeri den 14 maj 1917. August Grannas, kommunalfullm\u00e4ktig, Karl Berg, kommunalfullm\u00e4ktig, Otto Emil Grannas, kommunalfullm\u00e4ktig, Axel Grannas, kommunalfullm\u00e4ktigeledamot, August Geisor, bonde i H\u00e4rkmeri, Erik August Teir, n\u00e4mndeman. W. S. F\u00f6rn\u00e4s, kommunalfullm\u00e4ktig, Gunnar Berg, ordf. f\u00f6r H\u00e4rkmeri U. F.”<\/p>\n
Efter att med ber\u00e4ttigad f\u00f6rv\u00e5ning och indignation tagit del av f\u00f6rest\u00e5ende skrivelse omf\u00f6rm\u00e4lda fall, d\u00e4r personlig frihet och \u00e4gander\u00e4tten p\u00e5 de mest of\u00f6rsynta s\u00e4tt blivit kr\u00e4nkta, besl\u00f6t Lappfj\u00e4rds fullm\u00e4ktige genom protokollsutdrag omedelbart hos guvern\u00f6rs\u00e4mbetet h\u00e4rom anm\u00e4la samt tillika anh\u00e5lla om \u00e5tg\u00e4rd d\u00e4rh\u00e4n, att dylika f\u00f6r allm\u00e4nna lugnet och ordningen st\u00f6rande upptr\u00e4den m\u00e5tte st\u00e4vjas och att de, som i f\u00f6rber\u00f6rda avseende gjort sig skyldiga till \u00f6verv\u00e5ld m\u00e5tte befordras till laga ansvar.<\/p>\n
Tidningens kommentar:<\/strong><\/span> D\u00e5 man genoml\u00e4ser ovanst\u00e5ende protokollsutdrag kan man inte underl\u00e5ta att fr\u00e5ga sig vems \u00e4renden g\u00e5r poliskonstapeln Gustaf \u00c5djers egentligen? En offentlig f\u00f6rklaring vore kanske inte ur v\u00e4gen.<\/p>\nIns\u00e4ndare av l\u00e4nsman Nordlund och polis \u00c5djers i Syd-\u00d6sterbotten 2.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n<\/p>\n
<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 6.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMilit\u00e4r\u00f6verv\u00e5ld.<\/strong><\/h5>\nSenaste s\u00f6ndag, den 3 juni firade Lappfj\u00e4rd Ungdomsf\u00f6rening sitt sedvanliga m\u00e5nadsm\u00f6te p\u00e5 Ungdomshemmet. Under det att s\u00e5ngk\u00f6ren upptr\u00e4dde instormade en skock soldater i m\u00f6teslokalen. K\u00f6ren befalldes att tystna, vakter uppst\u00e4lldes vid d\u00f6rrar och f\u00f6nster och m\u00f6tet avbr\u00f6ts. De manliga m\u00f6tesdeltagarna fick under hot och skr\u00e4n order att dra sig mot festsalens h\u00f6gra sida, och d\u00e4refter vidtog en h\u00e4nsynsl\u00f6s kroppsvisitation, f\u00f6r att s\u00e5som det sades ta reda p\u00e5 om ungdomarna var bev\u00e4pnade med revolvrar och knivar.<\/p>\n
N\u00e5gra m\u00f6tesdeltagare protesterade mot \u00f6verv\u00e5ldet, varvid soldaterna fann sig f\u00f6ranl\u00e5tna att uppta deras namn. N\u00e4r sist och slutligen soldatflocken efter v\u00e4lf\u00f6rr\u00e4ttat v\u00e4rv utan att hitta n\u00e5got, avl\u00e4gsnade sig skedde detta med hot om att det skulle komma att g\u00e5 illa f\u00f6r dem, som v\u00e5gat protestera. Saken har blivit anm\u00e4ld \u00e5t vederb\u00f6rande, men man vet inte om anstalter vidtas f\u00f6r att hindra dylika \u00f6vergrepp. Det \u00e4r redan andra g\u00e5ngen \u00f6verv\u00e5ld av milit\u00e4ren f\u00f6rekommit p\u00e5 en ungdomslokal i Lappfj\u00e4rd kommun, och fr\u00e5gas hur l\u00e4nge dylikt kan tolereras.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 9.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nEn skribent fr\u00e5n Sideby skrev till tidningen att ett allm\u00e4nt medborgarm\u00f6te hade h\u00e5llits p\u00e5 ungdomslokalen. L\u00e4rare Gran h\u00e4lsade v\u00e4lkommen och l\u00e4rare Norrback valdes till m\u00f6tesordf\u00f6rande. P\u00e5 m\u00f6tet dryftades flera viktiga fr\u00e5gor men den viktigaste var nog den som handlade om s\u00e4kerheten i landet:<\/p>\n
.\u201dD\u00e4rp\u00e5 upptogs fr\u00e5gan om beh\u00f6vligheten av en brandk\u00e5r, som tillika skulle fungera som ordnings- och skyddsk\u00e5r och framh\u00f6lls nogsamt behovet av en dylik institution. F\u00f6r vidtagande av f\u00f6rberedande \u00e5tg\u00e4rder i saken valdes en kommitt\u00e9, best\u00e5ende av W. L\u00e5ngvik, A. Norrback, och E. Storsj\u00f6 f\u00f6r kyrkobyn, Axel Hed och W. Mellang\u00e5rd f\u00f6r \u00d6mossa samt Artur Ingves och Josef H\u00f6ijer f\u00f6r Skaftung. Kommitt\u00e9n skulle inkomma med f\u00f6rslag i fr\u00e5gan till kommunalst\u00e4mman den 11 juni.\u201d<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 27.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nSvenska lantmannaf\u00f6rbundets avdelning i H\u00e4rkmeri h\u00f6ll ett m\u00f6te p\u00e5 ungdomslokalen, d\u00e4r de diskuterade verksamheten. Efter f\u00f6rhandlingarna diskuterades den 8 timmars arbetsdag som regeringen hade inf\u00f6rt inom jordbruket. De diskuterade ocks\u00e5 den nya kommunallagen och behovet av bildandet av skyddsk\u00e5rer.<\/p>\n
\u201dMed anledning av livsmedelsknappheten besl\u00f6ts ing\u00e5 till kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd med anh\u00e5llan om vidtagande av \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att om m\u00f6jligt avl\u00e4gsna den h\u00e4r f\u00f6rlagda ryska milit\u00e4ren.\u201d<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 7.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nKommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd sammantr\u00e4dde den 2 juli och d\u00e4r diskuterades fr\u00e5gan om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r ryska milit\u00e4rens avl\u00e4gsnande fr\u00e5n kommunerna, eftersom milit\u00e4rens vistelse i landet v\u00e5llar stora kostnader och livsmedelsbrist. De \u00e5stadkommer sedligt f\u00f6rd\u00e4rv, utom det att milit\u00e4ren ofta f\u00f6rorsakar och underst\u00f6der oordningar i landet.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 11.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nGeneralguvern\u00f6ren i Finland skickade en dagorder till den ryska 42:dra arm\u00e9k\u00e5ren, som lydde s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
\u201dEnligt meddelande av generalguvern\u00f6ren \u00f6ver Finland har fr\u00e5n den lokala befolkningens sida under de senaste tiderna anf\u00f6rts klagom\u00e5l \u00f6ver att soldater, som tillh\u00f6r de i Finland f\u00f6rlagda ryska trupperna, ofta t.o.m. med de chefernas och soldatkommitt\u00e9ernas vetskap, blandat sig i landets inre angel\u00e4genheter och s\u00e5lunda grovt brutit mot den i landet g\u00e4llande fria, autonoma ordningen.<\/p>\n
Chefskapet f\u00f6r samtliga truppavdelningar, liksom soldatkommitt\u00e9erna uppmanas att genast f\u00f6rklara f\u00f6r soldaterna, att dylika tilltag fr\u00e5n deras sida inte kan tolereras. De skall ocks\u00e5 p\u00e5peka att efter den ryska revolutionen och \u00e5terst\u00e4llande av Finlands grundlagar \u00e4r all inblandning fr\u00e5n deras sida i avg\u00f6rande av landets inre angel\u00e4genheter, samt den lokala befolkningen f\u00f6rehavanden b\u00f6r anses som olaglig. Det st\u00e5r allts\u00e5 i strid med Finlands autonoma ordning och en dylik inblandning fr\u00e5n soldaternas sida blott v\u00e4cker ber\u00e4ttigat missn\u00f6je och ogillande bland befolkningen.\u201d<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 18.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nLivsmedelsbristen behandlades ocks\u00e5 p\u00e5 en kommunalst\u00e4mma i Sideby. P\u00e5 grund av torka s\u00e5g sk\u00f6rden ut att bli liten och d\u00e4rf\u00f6r besl\u00f6t st\u00e4mman att en anh\u00e5llan skall skickas till guvern\u00f6ren att den ryska milit\u00e4ren m\u00e5ste dras bort. Det var lokalbefolkningen som skulle f\u00f6da soldaterna och det som blev \u00f6ver kunde anv\u00e4ndas av b\u00f6nderna sj\u00e4lva. Likas\u00e5 skulle det anh\u00e5llas att varken folk eller h\u00e4star mera kunde tvingas till milit\u00e4rarbete eller att ingen tv\u00e5ngsutskrivning av h\u00e4star eller slaktboskap h\u00e4refter skulle f\u00f6rekomma. Den kommitt\u00e9 som dittills hade verkst\u00e4llt utskrivningarna, skulle uppl\u00f6sas tills kommunen hade f\u00e5tt svar p\u00e5 sina fr\u00e5gor.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbottens skrev 4.6.1917<\/strong><\/span> om en vild h\u00e4stjakt som ett ryskt tv\u00e5spann \u00e5stadkom p\u00e5 Strandgatan fr\u00e5n torget s\u00f6derut mot den ryska kasernen som var inrymt i folkskolan. H\u00e4sten \u201dhade p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt gjort revolt och spr\u00e4ngde f\u00f6r l\u00f6sa tyglar blint fram, s\u00e5 det sj\u00f6ng i gatustenen. Och nyfiknas ansikten tittade i f\u00f6nstren, som vanligt \u00e4r. Mitt f\u00f6r Sundmans bokhandel (p\u00e5 Strandgatan 49, Lasses anm.)<\/span> sp\u00e4rrade en annan h\u00e4stfora passagen, men den hann vika undan. Ytterd\u00f6rren till bokhandeln r\u00e5kade st\u00e5 \u00f6ppen, s\u00e5 att den drabbades d\u00e5 i alla fall av den framst\u00f6rtande krigiskheten. D\u00f6rren revs loss och slogs i gatan, s\u00e5 att glasrutorna splittrades och tr\u00e4virket fick betydande skavanker. De skenande h\u00e4starna rusade vidare, s\u00e5 att dammet stod i moln, fastnade h\u00e4r och d\u00e4r i en stolpe och f\u00f6rsvann bort\u00e5t folkskolekasernen\u201d.<\/p>\nFr\u00e5n Sideby skrevs i samma nummer att n\u00e5gra familjer d\u00e4r har varit utan br\u00f6d i flera veckor. Livsmedelsn\u00e4mnden, vars f\u00f6rr\u00e5d av mj\u00f6l l\u00e4nge har varit slut, har flera g\u00e5nger skrivit och best\u00e4llt mj\u00f6l av staten men tillsvidare har de inte ens f\u00e5tt n\u00e5got svar. Lyckligtvis har sidebyborna lyckats f\u00e5 en god f\u00e5ngst av torsk.<\/p>\n
Fr\u00e5n Kask\u00f6 skrevs att bonden Valdemar Nyg\u00e5rd fr\u00e5n N\u00e4rpes har f\u00f6r\u00e4rat mus\u00e9et i Kask\u00f6 med en bit n\u00f6dbr\u00f6d fr\u00e5n hungers\u00e5ret 1867. Br\u00f6det \u00e4r tillverkat i Moln\u00e5 i N\u00e4rpes och ser ut att best\u00e5 av agnar och ridamm, och till utseendet p\u00e5minner det om torkad kog\u00f6dsel. Br\u00f6dbiten \u00e4r ett dystert minne p\u00e5 hungersn\u00f6den f\u00f6r 50 \u00e5r sedan.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten skrev 22.8.1917<\/strong><\/span> att de ryska trupperna som fanns i Finland den h\u00e4r tiden kr\u00e4vde f\u00f6ljande: \u201dDen ryska milit\u00e4rens intendentstyrelse fordrar f\u00f6r milit\u00e4rens r\u00e4kning ca 500 drittlar sm\u00f6r per vecka, k\u00f6tt 2 \u2013 6\u00a0000 kroppar i m\u00e5naden och h\u00f6 minst 40\u00a0000 kg per dag. H\u00e4rtill kommer den mj\u00f6lkm\u00e4ngd, som ryska milit\u00e4ren i Finland anv\u00e4nder och de stora mj\u00f6lkpartier som dagligen exporteras till Petrograd.\u201d<\/p>\nSyd-\u00d6sterbotten 29.8.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nPolisen i Kristinestad har synbarligen inte varit i enlighet med den moderna milistidens krav. I l\u00f6rdags p\u00e5 eftermiddagen samlades n\u00e4mligen n\u00e5got tiotal personer med avsikt att g\u00e5 i demonstration till poliskammaren. Deltagandet var dock s\u00e5 lamt att f\u00f6rst vid 6-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen fick man ihop en st\u00f6rre skara, som fordrade att poliserna, liksom i andra st\u00e4der i landet, b\u00f6r avl\u00e4gga b\u00e5de uniform och sabel. Sedan de p\u00e5 kontoret varande poliserna en stund \u00f6verlagt med kommissarien, som f\u00f6renade sig med dem att avst\u00e5 fr\u00e5n att b\u00e4ra sablar och uniformer. Revolvrarna ans\u00e5gs dock s\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga, att polisen till\u00e4ts att b\u00e4ra dessa.<\/p>\n
Stadsfullm\u00e4ktige sammantr\u00e4dde i g\u00e5r kv\u00e4ll f\u00f6r att vidta \u00e5tg\u00e4rder med anledning av p\u00f6beltilltaget att avv\u00e4pna stadens polis. Ett snabbt inskridande besl\u00f6ts och ans\u00e5gs att en skyddsk\u00e5r omedelbart b\u00f6r inr\u00e4ttas. F\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let tillsattes en tremannakommitt\u00e9, som i dagens blad riktar en maning till alla vakna och plikttrogna medborgare i samh\u00e4llet att tr\u00e4da in i skyddsk\u00e5ren.<\/p>\n
Till r\u00e5dhuset i morgon kv\u00e4ll halv 7! Upp att v\u00e4rna mot anarkistiska tilltag. Alla idrottsm\u00e4n med!<\/p>\nDen 28 augusti 1917 inr\u00e4ttade staden en skyddsk\u00e5r med uppgift att skydda stadens inv\u00e5nare och deras egendomar mot r\u00f6dgardisternas och de ryska soldaternas v\u00e5ldsd\u00e5d. Avv\u00e4pnandet av poliserna gav anledning till denna drastiska \u00e5tg\u00e4rd.<\/figcaption><\/figure>\nSyd-\u00d6sterbotten 1.9.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nSkyddsk\u00e5r.<\/strong><\/h4>\nVid i torsdags h\u00e5llet m\u00f6te p\u00e5 r\u00e5dhuset, varvid n\u00e4rvar ett hundratal stadsbor f\u00f6rehades fr\u00e5gan om \u00e5tg\u00e4rder mot yttringarna av anarki inom samh\u00e4llet. Man har ju i gott minne l\u00f6rdagens upptr\u00e4dande av en ansvarsl\u00f6s folkhop mot stadens polismakt. N\u00e5got annat sk\u00e4l f\u00f6r tilltaget \u00e4n en skandal\u00f6s lust att visa vem makten tillh\u00f6r, genom att op\u00e5kallat blanda sig i ordningens uppr\u00e4tth\u00e5llares f\u00f6rh\u00e5llanden kan inte rimligtvis sp\u00e5ras.<\/p>\n
Sansade medborgare m\u00e5ste ju uppr\u00f6ras av att konstatera dylik mani att komma uppl\u00f6sning och oreda \u00e5stad. F\u00f6r att vid behov kunna bibringa den ordinarie polisen bildades omedelbart en skyddsk\u00e5r, som redan anses ha tr\u00e4tt i funktion. Ett stort antal personer skrev genast in sig i k\u00e5ren och flera villiga kan \u00e4nnu g\u00f6ra det. De mest n\u00f6dv\u00e4ndiga organisatoriska \u00e5tg\u00e4rderna vidtogs ocks\u00e5 och detaljerna \u00f6verl\u00e4mnades \u00e5t en kommitt\u00e9.<\/p>\n
Faktum att en organisation till samh\u00e4llets skydd mot anarkifaran f\u00e5tts till st\u00e5nd b\u00f6r g\u00f6ra sitt till att verka lugnande och allm\u00e4nheten kan med f\u00f6rtroende trygga sig till den nya k\u00e5ren. Ifall n\u00e5got tumult h\u00e4nder, \u00e4r k\u00e5rm\u00e4nnen utan vidare redo att utkommenderas.<\/p>\n
Fr\u00e5n Sideby rapporteras att nattvakter nu har b\u00f6rjat patrullera sina utstakade banor, f\u00f6r att om m\u00f6jligt f\u00f6rhindra de l\u00e5ngfingrade nattstr\u00f6varna att g\u00f6ra oangen\u00e4ma p\u00e5h\u00e4lsningar hos folk. F\u00e5ren tycks ha mer \u00e4n annat fallit dem i smaken, men det m\u00e5ste man ju f\u00f6rst\u00e5 eftersom f\u00e5rk\u00f6tt \u00e4r gott. Skyddsk\u00e5ren i kyrkbyn bli snart f\u00e4rdigt ordnad. I \u00d6mossa har huliganerna motsatt sig bildandet av en skyddsk\u00e5r, s\u00e5 att tillsvidare \u00e4r det endast kyrkbyn, som best\u00e5r sig med en v\u00e4lbeh\u00f6vlig s\u00e5dan. Man f\u00e5r hoppas att Skaftung inte f\u00f6ljer \u00d6mossabornas klanderv\u00e4rda exempel.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbottens 19.9.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nBr\u00f6dbrist hotar i staden.<\/strong><\/h4>\nDet utlovade s\u00e4dpartiet 10\u00a0000 kg har numera anl\u00e4nt och av detta anv\u00e4nds 4\u00a0000 kg till t\u00e4ckande av det felande under sista konsumtionsperioden, samt 6\u00a0000 kg f\u00f6r den nya perioden. Dock svara 6\u00a0000 kg endast mot en veckas f\u00f6rbrukning.<\/p>\n
Livsmedelsn\u00e4mnden har h\u00f6rt sig f\u00f6r hos det av senaten befullm\u00e4ktigade importbolaget, men d\u00e4rifr\u00e5n kan ingenting utlovas. \u00c4ven i n\u00e4rmaste omnejd har det gjorts f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 k\u00f6pa r\u00e5g, korn och havre men utan resultat. Orsaken till detta ser ut att vara att ombud f\u00f6r andra orters livsmedelsn\u00e4mnder k\u00f6pt upp spannm\u00e5l till h\u00f6ga priser och n\u00e4mnden i Kristinestad har inte haft r\u00e4tt att \u00f6verskrida maximipriserna.<\/p>\n
Enligt rykten finns det utsikter att f\u00e5 8\u00a0000 kg vete f\u00f6r malning men n\u00e4r det partiet kommer \u00e4r ovisst.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten l\u00f6rdagen den 24.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nDen r\u00f6da terrorn.<\/strong><\/h4>\nSedan f\u00f6rra onsdagen har landet st\u00e5tt stilla. I sex dagar har Finlands socialdemokrater lekt \u201drevolution\u201d med ett samh\u00e4lle, som st\u00e5r vid branten av sin underg\u00e5ng, ett f\u00f6rsvarsl\u00f6st, sv\u00e4ltande samh\u00e4lle, som st\u00e5r inf\u00f6r hungersn\u00f6d och anarki. I sex dagar har detta parti provocerat okunniga och f\u00f6rvildade ryska knekthopar mot oskyldiga medborgares liv, frihet och egendom.<\/p>\n
I sex dagar har det socialistiska skr\u00e4ckv\u00e4ldet satt \u00e5sido de enklaste medborgerliga r\u00e4ttigheter, personlig oantastlighet, yttrande-, press-, f\u00f6rsamlings och f\u00f6reningsfrihet, \u201dh\u00e4ktat\u201d och misshandlat medborgare, avsatt tj\u00e4nstem\u00e4n, beg\u00e5tt hemfridsbrott. I sex dagar har socialisterna avbrutit j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken, telefonen, telegrafen och posten och kommit \u00e5stad ett avbr\u00e4ck p\u00e5 alla omr\u00e5den, fr\u00e4mst med avseende p\u00e5 varuanskaffningen och f\u00f6rdelningen av livsf\u00f6rn\u00f6denheter, som inte kan botas. P\u00e5 sjunde dagen kan de se p\u00e5 sitt verk: ett samh\u00e4lle, som ropar p\u00e5 br\u00f6d, frihet, ordning, skydd, lag. Och vad kan dessa ge?<\/p>\n
En lag om att ingen f\u00e5r arbeta mer \u00e4n \u00e5tta timmar i fabrikerna, det \u00e4r svaret p\u00e5 br\u00f6dn\u00f6den. Ett r\u00f6tt garde, som sj\u00e4lvt \u00e4r en fara f\u00f6r liv och egendom, det \u00e4r svaret p\u00e5 samh\u00e4llets fordran p\u00e5 ordning, frihet och skydd. \u00a0Men det \u00e4r ocks\u00e5 allt. Ocks\u00e5 fr\u00e5n socialistsynpunkt \u00e4r det v\u00e4l nu ganska gott i Finland. Det skall vara finl\u00e4ndska socialdemokrater f\u00f6r att komma p\u00e5 tanken att prisge sitt v\u00e4rnl\u00f6sa, hungrande lands medborgare \u00e5t fr\u00e4mmande soldater. Segern var billig och triumfen l\u00e4tt vunnen. Det betyder naturligtvis mindre f\u00f6r dem att de \u00e4r i minoritet i land och lantdag.<\/p>\n
Huvudsaken \u00e4r att det finl\u00e4ndska arbetarr\u00e5d, som nu alldeles on\u00f6digt pryds med namnet \u201dsenat\u201d, i broderlig f\u00f6rening med det ryska matrosr\u00e5det i Helsingfors bekl\u00e4des med skr\u00e4ckv\u00e4ldets maktfullkomlighet. Detta synes ha varit revolutionens f\u00f6rn\u00e4msta vinst. Herr Stahovitsch hade erbjudit socialdemokraterna makten, herr Nekrasov hade gjort detsamma. Varf\u00f6r d\u00e5 detta revolution\u00e4ra spektakel? Det socialistiska kasernr\u00e5det m\u00e5 regera b\u00e4st det kan i gula borgen,de borgerliga skall inte resa hinder p\u00e5 dess v\u00e4g till makten. I l\u00e4ngden l\u00e4r det nog bli ganska sv\u00e5rt att sitta p\u00e5 ryska bajonetter och styra ett sv\u00e4ltande folk.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten l\u00f6rdagen den 24.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nStrejken i Kristinestad.<\/strong><\/h4>\nNatten mot onsdagen den 14 november utbr\u00f6t i huvudstaden en storstrejk, som var utlyst av socialisternas \u201drevolution\u00e4ra centralr\u00e5d\u201d i Helsingfors. Underr\u00e4ttelser om denna strejk n\u00e5dde Kristinestad direkt efter utbrott, men trots detta gick allting i gamla sp\u00e5r \u00e4nda till fredagen. De socialistiska ledarna i v\u00e5r stad saknade n\u00e4rmare meddelanden om h\u00e4ndelserna p\u00e5 andra orter och hade inte erh\u00e5llit n\u00e5gra order vad de skulle g\u00f6ra.<\/p>\n
Under fredagen h\u00e4nde ingenting men en tydlig nervositet kunde k\u00e4nnas. Inte p\u00e5 kv\u00e4llen heller h\u00f6rdes n\u00e5gonting om vilka \u00e5tg\u00e4rder de skulle vidta. N\u00e5gra r\u00f6dgardister v\u00e4nde sig i alla fall till den ryska milit\u00e4ren och intalade den ett som annat, f\u00f6r att f\u00e5 den \u00f6vertalad att g\u00f6ra n\u00e5got. Med dessa soldaters hj\u00e4lp v\u00e5gade socialisterna f\u00f6rklara strejk fr\u00e5n kl. 12 natten mot l\u00f6rdagen.<\/p>\n
Vakter utsattes genast i patruller om tre r\u00f6dgardister och tre soldater. Till utomst\u00e5ende meddelades ingenting om strejken eller dess \u00e4ndam\u00e5l. Inte ens alla socialister som deltog i patrullerna p\u00e5 gatorna hade fullt reda p\u00e5 vad saken g\u00e4llde, utan visade titt som t\u00e4tt sin okunnighet.<\/p>\n
En och annan sen nattvandrare antastades av patrullerna om l\u00f6rdagsnatten och utfr\u00e5gades och hotades att bli h\u00e4mtade till \u201dTorpet\u201d. \u00c4nnu fredag kv\u00e4ll arbetade tidningstryckerierna med att trycka f\u00f6ljande dags tidningar.<\/p>\n
Men p\u00e5 l\u00f6rdag morgon b\u00f6rjade emellertid den f\u00f6reg\u00e5ende kv\u00e4ll utsedda strejkkommitt\u00e9n att arbeta f\u00f6r fullt. De skickade ut strejkvakter till kontoren och f\u00f6rbj\u00f6d allt arbete, genom att visa upp n\u00e5gon slags order. Tidningens l\u00f6rdagsupplaga fick l\u00e4mna outdelad.<\/p>\n
Patruller str\u00f6vade omkring i staden och delade ut st\u00e4ngningsp\u00e5bud f\u00f6r aff\u00e4rerna och hindrade arbetet p\u00e5 arbetsplatserna. Trots upprepade tills\u00e4gelser av de r\u00f6da, var det ingen som lydde till en b\u00f6rjan. S\u00e5 utsattes en tidsgr\u00e4ns till kl.12 p\u00e5 dagen. F\u00f6r att ge eftertryck \u00e5t hotet drog det r\u00f6da gardet genom staden och tvingade butikerna att st\u00e4nga.<\/p>\n
Redan p\u00e5 morgonen kr\u00e4vde folkviljan att polisen skulle demokratiseras. De strejkande infann sig p\u00e5 polisstationen och kr\u00e4vde att de skulle \u00f6verta den. Polismakten protesterade inte ens utan l\u00e4mnade alltsammans, de \u00f6verl\u00e4t sina revolvrar och sablar och s\u00e5 gick de. Den nya ordningsmakten, allts\u00e5 r\u00f6dgardisterna tog sedan lokalen i besittning.<\/p>\n
Till chef p\u00e5 poliskammaren uts\u00e5gs skr\u00e4ddaren Frans Aarnio och han fick en grupp med r\u00f6dgardister till sin hj\u00e4lp. De hissade ocks\u00e5 en r\u00f6d flagga p\u00e5 polishuset, s\u00e5 att de nu fick ett andra h\u00f6gkvarter p\u00e5 poliskammaren i r\u00e5dhuset, f\u00f6rutom Torpet i Norrstan.<\/p>\n
Vapenletningar.<\/h3>\n
Senare p\u00e5 l\u00f6rdagen f\u00e4stes de strejkandes uppm\u00e4rksamhet vid att det m\u00f6jligen skulle finnas vapenf\u00f6rr\u00e5d i staden. De borgerliga m\u00e5ste naturligtvis ber\u00f6vas alla anfalls- och f\u00f6rsvarsmedel, s\u00e5 att \u201dfolkviljan\u201d skulle kunna h\u00e4rska tryggt. Ungef\u00e4r kl.2 syntes en bev\u00e4pnad milit\u00e4rpatrull, som leddes av socialistista r\u00f6dgardister, styra sin steg upp mot r\u00e5dhuset.<\/p>\n
Truppen gjorde halt utanf\u00f6r och fordrade nycklarna till k\u00e4llaren, som de sedan granskade. Det enda de hittade var ett litet lager potatis som livsmedelsn\u00e4mnden hade f\u00f6rvarat d\u00e4r. Sedan skulle resten av byggnaden granskas. Alla rum skulle granskas, ocks\u00e5 butkor och vedl\u00e5rar, \u00e4nda upp till vinden men de hittade ingenting.<\/p>\n
D\u00e4refter g\u00e4llde det att granska den gamla kyrkan d\u00e4r bredvid. D\u00e4r klev de omkring och granskade b\u00e5de l\u00e4ktare och predikstol. Som man kan t\u00e4nka sig hittade de inga vapen d\u00e4r heller. Sedan blev det lugnt den dagen.<\/p>\n
En soar\u00e9 med f\u00f6rhinder.<\/strong><\/h4>\nStrejken fortgick om s\u00f6ndagen. Postkontoret st\u00e4ngdes och en av postiljonerna h\u00e4mtades upp till strejkkansliet p\u00e5 r\u00e5dhuset men han sl\u00e4pptes dock senare.<\/p>\n
P\u00e5 kv\u00e4llen skulle det vara en teaterf\u00f6rest\u00e4llning p\u00e5 Arbetets W\u00e4nners lokal i Norrstan. Och p\u00e5 goda grundar antog man d\u00e4r att den nya ordningsmakten hade f\u00f6r avsikt att trakassera, s\u00e5vida de inte beg\u00e4rde om tillst\u00e5nd. F\u00f6r att undvika m\u00f6jligt obehag f\u00f6r publiken s\u00e5 inhiberades f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n
De personer som skulle medverka i teaterstycket besl\u00f6t dock p\u00e5 egen bev\u00e5g att de skall f\u00f6rs\u00f6ka spela och de gjorde d\u00e4rf\u00f6r vissa f\u00f6rberedelser. Publik b\u00f6rjade ocks\u00e5 str\u00f6mma till och det gjorde socialister ocks\u00e5, som f\u00f6rbj\u00f6d hela tillst\u00e4llningen.<\/p>\n
Sk\u00e5despelarna v\u00e4grade att foga sig och det s\u00e5g ocks\u00e5 ut som om soar\u00e9n skulle g\u00e5 att genomf\u00f6ras. Rungande hurrarop h\u00f6rdes redan bland publiken men s\u00e5 kallades r\u00f6dgardisterna p\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkning och de v\u00e4nde sig till de ryska soldaterna.<\/p>\n
F\u00f6rest\u00e4llningen hade redan b\u00f6rjat d\u00e5 det kom ene underr\u00e4ttelse att soldatr\u00e5det hade f\u00f6rbjudit tillst\u00e4llningen. Allting avbr\u00f6ts och publiken avl\u00e4gsnade sig lugnt.<\/p>\n
Oro i staden.<\/strong><\/h4>\n\u00c4nnu p\u00e5 m\u00e5ndagen hade inga underr\u00e4ttelser getts om strejken. Fr\u00e5n Helsingfors ryktades det att orsakerna till strejkerna var avl\u00e4gsnade, eftersom de omtvistade lagf\u00f6rslagen hade godk\u00e4nts av lantdagen. Aff\u00e4rerna i staden \u00f6ppnades d\u00e4rf\u00f6r igen men de strejkande st\u00e4ngde dem omedelbart. De som v\u00e4grade st\u00e4nga blev trakasserade.<\/p>\n
J\u00e4rnhandlaren Koskinen, som hade aff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan h\u00e4ktade d\u00e5 och bortf\u00f6rdes fr\u00e5n sitt hem. Han frigavs dock p\u00e5 kv\u00e4llen. P\u00e5 kv\u00e4llen h\u00f6rdes det att strejkerna hade avslutats p\u00e5 flera orter. Socialisterna i Kristinestad ans\u00e5g dock, att deras vinningar hade varit f\u00f6r sm\u00e5 och de besl\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r att forts\u00e4tta strejken.<\/p>\n
H\u00e4ktningar.<\/strong><\/h4>\nP\u00e5 tisdagen riktades r\u00f6dgardisternas uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 den kommunala skyddsk\u00e5ren. Den hade inte \u00e4nnu det minsta ingripit, utan den hade f\u00f6rh\u00e5llit sig avvaktande. F\u00f6rfr\u00e5gningar om k\u00e5ren gjorden dock och de kr\u00e4vde att f\u00e5 medlemsf\u00f6rteckningar. N\u00e5gra s\u00e5dana fick de inte och d\u00e4rf\u00f6r anh\u00f6lls k\u00e5rcheferna, ingenj\u00f6r Jarl Olin och kontoristen Hugo Juthas och de sp\u00e4rrades in i polish\u00e4ktet p\u00e5 r\u00e5dhuset. D\u00e4r kvarh\u00f6lls de \u00e4nda till onsdag kv\u00e4ll.<\/p>\n
Tidvis infann sig socialister i deras cell och de dukade upp historier om h\u00e4ktningar \u00a0av skyddsk\u00e5rister p\u00e5 andra orter, och f\u00f6r att skr\u00e4mmas sade de att skyddsk\u00e5rister ocks\u00e5 hade arkebuserats. Efter medling kunde de tv\u00e5 anh\u00e5llna friges vid 7-tiden onsdag kv\u00e4ll.<\/p>\n
L\u00e4raren vid den finska skolan, magister Ikola h\u00e4ktades ocks\u00e5 han d\u00e4rf\u00f6r att han hade sk\u00e4mtat om socialisternas g\u00f6rande och l\u00e5tande. Han frigavs redan p\u00e5 tisdag kv\u00e4ll.<\/p>\n
Husunders\u00f6kningar.<\/strong><\/h4>\nUnder tisdagens lopp f\u00f6retogs husunders\u00f6kningar hos ett flertal privatpersoner. De letade nu efter gev\u00e4r och revolvrar hos enskilda och de s\u00f6kte ocks\u00e5 efter livsmedel. Ibland s\u00e5gs att socialisternas utskickade f\u00f6rde vapen till poliskammaren. De kom \u00f6ver hagelgev\u00e4r, revolvrar och n\u00e5got salongsgev\u00e4r. Enligt uppgift s\u00e5 skulle ocks\u00e5 en kulspruta ha hittats men den visade sig vara ett gammalt muskedunder, som kunde klassas som museif\u00f6rem\u00e5l.<\/p>\n
Unders\u00f6kning verkst\u00e4lldes ocks\u00e5 hos borgm\u00e4stare Elis Granfelt. Han var d\u00e5 inte hemma men det oaktat br\u00f6t de sig in d\u00e4r. De hittade dock ingenting av det som de hade hoppats p\u00e5.<\/p>\n
Strejken avbl\u00e5ses.<\/strong><\/h4>\nRedan p\u00e5 tisdags f\u00f6rmiddag kunde man ana att de strejkande delvis \u00f6nskade ett slut p\u00e5 strejken. De ans\u00e5g \u00e4ndock att de inte hade vunnit tillr\u00e4ckligt p\u00e5 den, s\u00e5 de ville forts\u00e4tta f\u00f6r att f\u00e5 flera krav genomdrivna i staden. Ibland ringde de till tidningens kontor och ber\u00e4ttade att strejken snart kommer att upph\u00f6ra, men s\u00e5 skedde inte.<\/p>\n
I gath\u00f6rnen spikade de sedan proklamationer om att strejken var avbl\u00e5st kl. 6 p\u00e5 kv\u00e4llen. Vid denna tid f\u00f6retogs en demonstration p\u00e5 torget, bland annat med tal. Senare p\u00e5 kv\u00e4llen var det lugnt i staden.<\/p>\n
Milism\u00e4n b\u00f6rjade visa sig p\u00e5 gatorna och de hade f\u00f6rsetts med r\u00f6da armbindlar. Socialisterna h\u00f6ll fortfarande polisinr\u00e4ttningen besatt.<\/p>\n
Redakt\u00f6rens kommentar.<\/strong><\/h4>\nMan m\u00e5ste uttala sin djupa f\u00f6rv\u00e5ning \u00f6ver att medlemmar av ett parti, som har \u201dFrihet, j\u00e4mlikhet och broderskap\u201d p\u00e5 sitt program och vill f\u00f6rb\u00e4ttra de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, kan s\u00e4nka sig till att g\u00f6ra revolt mot samh\u00e4llet i en sv\u00e5r och tung tid. Nu om n\u00e5gonsin skulle det g\u00e4lla att bevara sinnet kallt och inte predika ve och f\u00f6rg\u00f6relse \u00f6ver oskyldiga medborgare.<\/p>\n
Arbetarnas hat v\u00e4jde inte f\u00f6r att ta st\u00f6d av fr\u00e4mmande lands bajonetter \u2013 mot det egna folket. Samh\u00e4llets minst sansade element, d\u00e4ribland s\u00e5dana som inte har levat alldeles of\u00f6rvitligt, fordrar att f\u00e5 ta hand om ledning av landet. Man m\u00e5ste f\u00f6rv\u00e5nas om verkliga socialdemokrater l\u00e4ngre vill h\u00f6ra till ett parti, som nu undandrar sig avsvaret f\u00f6r den nu f\u00f6rsigg\u00e5ngna v\u00e5ldsstrejken.<\/p>\n
Storstrejken av november 1917 \u00e4r en skamfl\u00e4ck i socialdemokratins historia i Finland. Den \u00e4r ett nedsl\u00e5ende bevis p\u00e5 den d\u00e5liga disciplin som r\u00e5der just nu och som \u00e4r en stor fara f\u00f6r landet.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten onsdagen den 28.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nM\u00e5ndagen den 26 november sammantr\u00e4dde stadsfullm\u00e4ktige till m\u00f6te, men p\u00e5 grund av de r\u00e5dande omst\u00e4ndigheterna kunde n\u00e5gra beslut inte fattas.<\/p>\n
Efter strejken \u00e4r polisinr\u00e4ttningen fortfarande annekterad av de r\u00f6da garder, trots att strejken \u00e4r av avbl\u00e5st. R\u00f6dgardisterna har fortsatt med sina egenm\u00e4ktiga trakasserier. S\u00e5 anh\u00f6lls i slutet av senaste vecka redakt\u00f6r Paasonen p\u00e5 \u00f6ppen gata och trots protest h\u00e4mtades han till milislokalen, d\u00e4r han beskylldes f\u00f6r l\u00f6gnaktiga tidningsuppgifter och han hotades med repressalier. Han frigavs dock senare.<\/p>\n
Vapenskr\u00e4cken sp\u00f6kade \u00e4nnu, eftersom banm\u00e4stare K. A. Gabrielsson anh\u00f6lls eftersom han hade en revolver. Denna hade han dock r\u00e4tt att b\u00e4ra och p\u00e5 order av j\u00e4rnv\u00e4gsadministrationen m\u00e5sta han dock sl\u00e4ppas.<\/p>\n
Under strejkdagarna beslagtog det r\u00f6da gardet \u00e5tskilliga hagelgev\u00e4r, revolvrar och andra vapen. En del av dessa har numera f\u00e5tts tillbaka. Ocks\u00e5 de andra som kvarh\u00e5lls m\u00e5ste \u00e5terl\u00e4mnas, eftersom privatpersoner i lag inte \u00e4r f\u00f6rbjudna att b\u00e4ra vapen.<\/p>\n
Som de r\u00f6das milischef p\u00e5 orten l\u00e4r nu fungera slaktaren M\u00e4nnist\u00f6. Skr\u00e4ddaren eller kommissarien Aarnio befinner sig n\u00e4mligen i Stor\u00e5. Det klarnar v\u00e4l i sinom tid vad han utr\u00e4ttar d\u00e4r.<\/p>\n
Den nya ordningsmakten i staden ser inte ut att vilja \u201d\u00e5terg\u00e5 till n\u00e4ringarna\u201d och l\u00e4mna polisinr\u00e4ttningen ifr\u00e5n sig. Tv\u00e4rtom bef\u00e4ster den sig i allsk\u00f6ns ro utan att akta p\u00e5 opinionen och f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 andra orter. I socialistbladet Vapaa Sana kung\u00f6r n\u00e4mligen chefen f\u00f6r \u201dordningsgardet\u201d Frans Aarnio att milischefs, en \u00f6vermilismans och 10 milism\u00e4nsbefattningar vid \u201dKristinestads milisinr\u00e4ttning\u201d \u00e4r lediga att ans\u00f6kas f\u00f6re den 7 december. Ans\u00f6kningar b\u00f6r \u00e5tf\u00f6ljas av l\u00e4karbevis, pr\u00e4stbevis och andra rekommendationer. S\u00f6kande b\u00f6r ha tillh\u00f6rt det socialdemokratiska partiet minst 2 \u00e5r och ha fyllt 25 \u00e5r men inte vara \u00f6ver 40 \u00e5r.<\/p>\n
En verkligt modern kompetensfordran, som i v\u00e4rldshistorien daterar sig november 1917!<\/p>\n
Klasspolis i Kristinestad! Vad s\u00e4ger samh\u00e4llet till denna nya socialistbragd? \u00c4r det inte p\u00e5 tiden att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att laglig ordning \u00e5ter skall f\u00e5s till st\u00e5nd? Varje sunt t\u00e4nkande m\u00e5ste ju reagera och d\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs det handling nu!<\/p>\nFrans Aarnio, som \u00e4r ”J\u00e4rjestyskaartin p\u00e4\u00e4llikk\u00f6” annonserade 30.11.1917 i Vapaa Sana, d\u00e4r han s\u00f6kte en stor m\u00e4ngd milism\u00e4n till stationen i Kristinestad. Ans\u00f6kningarna skulle skickas till Hj. Virtanen i Kansalliseuras g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 22.<\/figcaption><\/figure>\nDet \u00e4r kris i staden och stadsfullm\u00e4ktige kan inte h\u00e5lla m\u00f6te och ett allm\u00e4nt m\u00f6te utlyses p\u00e5 r\u00e5dhuset. Annons i Syd-\u00d6sterbotten 1.12.1917.<\/figcaption><\/figure>\nOnsdagen den 5 december 1917 h\u00f6lls ett protestm\u00f6te i Kristinestad, som blev st\u00f6rt av r\u00f6dgardister och tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev s\u00e5 h\u00e4r efter\u00e5t, l\u00f6rdagen den 8.12.1917:<\/strong><\/span><\/p>\nMed anledning av de i denna landsdel f\u00f6r\u00f6vade socialistiska tilltagen hade ett opinionsm\u00f6te f\u00f6r ett stort antal landskommuner sammankallats i Kristinestad.. I hundraden hade b\u00f6nder och jordfolk \u00e4ven infunnit sig. M\u00f6tet skulle b\u00f6rja kl. 1 men p\u00e5 grund av t\u00e5gets f\u00f6rsening, kunde det b\u00f6rja f\u00f6rst n\u00e4rmare kl.3.<\/p>\n
Redan f\u00f6re m\u00f6tet hade r\u00f6dgardisterna uttalat hotelser och de hoppades d\u00e4rf\u00f6r att m\u00f6tet skulle inhiberas. D\u00e5 inte hotelserna hade avsedd verkan, s\u00e5 tillgrep de andra \u00e5tg\u00e4rder. Fr\u00e5n \u00d6stermark, allts\u00e5 Teuva kom mer \u00e4n 50 personer, som dessv\u00e4rre saknade l\u00e4nsmanspass. De r\u00f6da socialisterna l\u00e4t d\u00e5 alla dessa sitta insp\u00e4rrade p\u00e5 t\u00e5get och hindrade dem att delta i m\u00f6tet. Fr\u00e5n m\u00f6tesledningens sida gjordes ingenting, eftersom man hade best\u00e4mt att man inte skall ge en enda anledning till n\u00e5got v\u00e5ld.<\/p>\n
Till f\u00f6rst spelade ett hornkapell Bj\u00f6rneborgarnas marsch. Sedan inleddes m\u00f6tet av magister Lindstr\u00f6m med ett tal p\u00e5 svenska, d\u00e4r han p\u00e5minde om de blodsd\u00e5d och v\u00e5ldsamheter, som p\u00e5 flera orter beg\u00e5tts i socialdemokratiska partiets namn. Han framh\u00f6ll att m\u00f6tets \u00e4ndam\u00e5l \u00e4r att uttala en protest mot medborgarf\u00f6rtrycket.<\/p>\n
Lindstr\u00f6m ber\u00f6rde ocks\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandena i staden, till exempel hur polisinr\u00e4ttningen godtyckligt blivit inkr\u00e4ktad och fortfarande \u00e4r i de r\u00f6das v\u00e5ld. han ber\u00e4ttade ocks\u00e5 att r\u00f6dgardisterna hade kr\u00e4vt en penningsumma av staden, som de skulle f\u00f6rdela mellan sig.<\/p>\n
P\u00e5 finska talade rektor U. Sepp\u00e4, som p\u00e5minde om klubbekriget d\u00e5 Syd\u00f6sterbottens folk reste sig mot v\u00e5ldet. Han inpr\u00e4glade med kraftiga ord vikten av gemensamt upptr\u00e4dande f\u00f6r hemfrid och frihet mot de oansvariga huliganerna. Efter de h\u00e4r talen h\u00f6rdes hurra- och brarop. En del r\u00f6dgardister skr\u00e4nade med alasrop, till och med mitt under rektor Sepp\u00e4s tal.<\/p>\n
F\u00f6ljande talare var l\u00e4raren Frans Teir fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som h\u00f6ll ett kraftigt och v\u00e4lformat tal. Till estraden hade nu anl\u00e4nt r\u00f6dgardisternas chef, skr\u00e4ddaren Frans Aarnio med sina hantlangare och de f\u00f6rs\u00f6kte hindra talaren Teir men de lyckades inte med det.<\/p>\n
Aarnio v\u00e4nde sig d\u00e5 till n\u00e5gra ryska soldater, som stod d\u00e4r bredvid och han f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5verka dessa men det lyckades inte heller.<\/p>\n
D\u00e5 l\u00e4raren Teir hade avslutat sitt tal tr\u00e4ngde sig Aarnio upp i talarstolen och folkmassan gav sitt ogillande till k\u00e4nna. Trots detta hotade Aarnio att han skulle st\u00e5 kvar fast till morgonen om det skulle g\u00e4lla. D\u00e5 larmet inte avtog steg en vaktsoldat fram och tecknade tystnad. D\u00e5 ov\u00e4sendet dock fortfor framtr\u00e4dde l\u00e4raren Jalas och manade till stillhet och d\u00e5 lugnade \u00e5h\u00f6rarna ned sig.<\/p>\n
Genast b\u00f6rjade Aarnio efter en stunds bet\u00e4nkande att slunga ut l\u00f6gner och beskyllningar och han \u00f6ste ovett \u00f6ver de borgerliga. D\u00e5 Aarnio hade t\u00f6mt ut all sin galla och slutade, s\u00e5 tr\u00e4ngde r\u00f6dgardisten Eklund upp i talarstolen och fortsatte i samma anda.<\/p>\n
D\u00e5 detta inte syntes ta n\u00e5gon \u00e4nde, s\u00e5 b\u00f6rjade orkestern spela musik. Detta retade tydligen r\u00f6dgardisterna eftersom en Aho med n\u00e5gra kamrater v\u00e4nde sig till de ryska soldaterna, som de fick \u00f6vertalade att avbryta musiken.<\/p>\n
D\u00e5 m\u00f6tets fredliga forts\u00e4ttning st\u00f6rdes p\u00e5 torget, s\u00e5 drog sig allm\u00e4nheten mot r\u00e5dhuset och d\u00e4r p\u00e5 trappan uppl\u00e4stes tv\u00e5 kl\u00e4mmar, som godk\u00e4ndes enh\u00e4lligt. Kl\u00e4mmarna lydde s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n
1). Medborgare i Syd\u00f6sterbotten uttalar sitt skarpaste ogillande av de terroristiska d\u00e5d, som i socialdemokratiska partiets namn satts i g\u00e5ng under en tid, d\u00e5 folkets alla krafter borde anv\u00e4ndas f\u00f6r m\u00f6tande av den hotande n\u00f6dtiden och f\u00f6r vinnande av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i v\u00e5rt land och framh\u00e5lla sin avsiktvara att som en man underst\u00f6der alla de styrelse\u00e5tg\u00e4rder, som syftar till att \u00e5terinf\u00f6ra fred och ordning, samt g\u00f6ra slut p\u00e5 det socialdemokratiska partiets f\u00f6rr\u00e4diska samarbete med en f\u00f6r oss fr\u00e4mmande soldatesk.<\/p>\n
2). P\u00e5 grund av detta anser medborgarm\u00f6tet n\u00f6digt att alla kommuner i Sy\u00f6sterbotten sammansluta sig f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llandet av fred och ordning i sin landsdel och att f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l omedelbart tills\u00e4tts en av kommunerna utsedd gemensam kommitt\u00e9.<\/p>\n
Den f\u00f6rstn\u00e4mnda av dessa kl\u00e4mmar besl\u00f6ts att skriftligen skickas till lantdagens k\u00e4nnedom. Skrivelsen undertecknades sedermera av det f\u00f6ljande diskussionsm\u00f6tets ordf\u00f6rande och sekreterare, samt en man fr\u00e5n varje kommun, som var representerad.<\/p>\n
R\u00f6dgardisterna fortsatte med sina skr\u00e4nande brandtal p\u00e5 torget. Det \u00e4r att m\u00e4rka att till m\u00f6tet var kallade alla de som inte godk\u00e4nner terroristd\u00e5den utan fordrar lagens h\u00e5llande i kraft. Trots detta upptr\u00e4dde h\u00e4r v\u00e5ldsm\u00e4n och st\u00f6rde ett fredligt m\u00f6te. P\u00e5 m\u00f6tesdeltagarna, som uppgick till \u00f6ver tusen, gav r\u00f6dgardisternas upptr\u00e4dande ett mer \u00e4n tydligt bevis p\u00e5 folkfrihetsf\u00f6rtrycket.<\/p>\n
Lantborna fick verkligen se hur oroselementen b\u00e4r sig \u00e5t. Och utan tvivel var detta en kraftig sporre att verka f\u00f6r sammanslutning och energisk aktion mot anarko-socialisterna.<\/p>\n
\u00d6verl\u00e4ggningsm\u00f6tet vidtog efter\u00e5t kl. 4 p\u00e5 r\u00e5dhuset och de kringliggande kommunerna var ganska talrikt f\u00f6retr\u00e4dda. Att leda f\u00f6rhandlingarna valdes magister Einar Wichmann, och till sekreterare valdes djurl\u00e4kare Laurell. D\u00e4refter diskuterades n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en s\u00e4rskild centralkommitt\u00e9 mellan kommunerna. Enh\u00e4lligt besl\u00f6ts det att bilda en s\u00e5dan och till medlemmar valdes fr\u00e5n Kristinestad G. Aminoff och U. Sepp\u00e4, fr\u00e5n landsf\u00f6rsamlingen i Tj\u00f6ck Viktor Hinds och Mikael Mangs, fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd Emil Knus och djurl\u00e4kare Laurell, fr\u00e5n Sideby A. Grankull och H. Hanses.<\/p>\n
P\u00e5 m\u00f6tet besl\u00f6ts att varje kommun skulle se till att ordentliga skyddsk\u00e5rer skulle verka.<\/p>\nI en anspr\u00e5ksl\u00f6s notis p\u00e5 andra sidan i Syd-\u00d6sterbotten, st\u00e5r det att lantdagen har beslutat att Finland skall f\u00f6rklaras som en sj\u00e4lvst\u00e4ndig republik. 88 lantdagsm\u00e4n r\u00f6stade emot men av den orsaken att de \u00f6nskade att fr\u00e5gan f\u00f6rst skulle ha diskuterats med de styrande i Ryssland. Notisen inf\u00f6rdes 8.12.1917.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"Den ryska revolutionen i mars 1917, d\u00e5 tsaren st\u00f6rtades och makten \u00f6vertogs av en tempor\u00e4r regering var b\u00f6rjan p\u00e5 en orolig tid b\u00e5de i Ryssland och i Finland. V\u00e4rldskriget hade p\u00e5g\u00e5tt sedan 1914 och de ryska motg\u00e5ngarna ledde till ett Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tiden mellan ryska revolutionen i mars och Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i december.<\/span>
Stadsfullm\u00e4ktige i staden behandlade i torsdags den anh\u00e5llan som Finlands Fabriks- och Utarbetaref\u00f6rbunds Kristinestads filial inl\u00e4mnat om inf\u00f6rande av 8 timmars arbetsdag f\u00f6r kommunens arbetare med en j\u00e4msidig f\u00f6rh\u00f6jning av arbetsl\u00f6nen s\u00e5 att dagspenningen inte genom arbetsdagens f\u00f6rkortning skulle minskas och fullm\u00e4ktige besl\u00f6t att inf\u00f6ra 8 timmars arbetsdag f\u00f6r dagsverkare i kommunens arbeten och d\u00e4rj\u00e4mte \u00e4ven h\u00f6ja timl\u00f6nen s\u00e5 att dagspenningen inte skulle minskas. \u00a0Likas\u00e5 besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige att uppmana dr\u00e4tselkammaren att s\u00e5vitt m\u00f6jligt tr\u00e4da i f\u00f6rfattning om utgivandet av alla stadens arbeten p\u00e5 ackord. En av arbetarna senare inl\u00e4mnad skrivelse med anh\u00e5llan att den tid som \u00e5tg\u00e5r f\u00f6r att tillryggal\u00e4gga v\u00e4gen till och fr\u00e5n arbetsplatserna skulle som arbetstid ber\u00e4knas, f\u00f6ranledde efter fattandet av ovan n\u00e4mnda beslut ingen \u00e5tg\u00e4rd fr\u00e5n fullm\u00e4ktiges sida.\u00a0\u00c5tta timmars arbetsdag har inf\u00f6rts i herr Isak Aaltos skr\u00e4dderiaff\u00e4r i staden.<\/p>\n
Syd-\u00d6sterbotten 16.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Ett utslag av denna nu s\u00e5 moderna kombination har vi att notera fr\u00e5n H\u00e4rkmeri. D\u00e4r hade f\u00f6r n\u00e5gon tid sedan, enligt vad oss meddelas, finsktalande arbetare med bist\u00e5nd av rysk milit\u00e4r annekterat ungdomsf\u00f6reningslokalen och p\u00e5 densamma hissat n\u00e5gon arbetarf\u00f6reningsduk, med befallning att den skulle fladdra d\u00e4r dag och natt. Hur det var s\u00e5 befanns dock flaggan en morgon vara f\u00f6rsvunnen. Detta gav milit\u00e4ren anledning att f\u00f6rra m\u00e5ndagen h\u00e4kta ett par ungdomsf\u00f6reningen n\u00e4rst\u00e5ende personer och f\u00f6ra dem till sina logementer, d\u00e4r n\u00e5got slags f\u00f6rh\u00f6r med de anh\u00e5llna f\u00f6ranstaltades. H\u00e4r kom till anv\u00e4ndning metoder, som i v\u00e5rt land tidigare anv\u00e4nts endast av den st\u00f6rtade tsarregimen. Efter vad oss ber\u00e4ttats torde man under hot och genom avskjutande av \u201dskr\u00e4mskott\u201d f\u00f6rs\u00f6kt f\u00f6rm\u00e5 ungdomarna att erk\u00e4nna att de hade halat ned den r\u00f6da flaggan. Sedan de en tid h\u00e5llits insp\u00e4rrade under bevakning erbj\u00f6ds dem friheten mot n\u00e5got slags kaution, som d\u00e5 den i vittnens n\u00e4rvaro skulle erl\u00e4ggas inte mottogs, men v\u00e4l blev de anh\u00e5llna fria.<\/p>\n S\u00e5 har oss ber\u00e4ttats. Av f\u00f6rekommen anledning har vi inte varit i tillf\u00e4lle att kontrollera detaljerna, men vi har \u00e5 andra sidan inte heller sk\u00e4l att misstro v\u00e5ra sagesm\u00e4n. \u00c4r nu detta den frihet som oss tillf\u00f6rs\u00e4krats? \u00c4r detta personlig oantastbarhet och okr\u00e4nkbarhet av \u00e4gander\u00e4tten? \u00c4r den kulturfientlighet, som framlyser i detta hemfridsbrott och sk\u00e4ndande av en kulturf\u00f6renings hem och h\u00e4rd, en blomma av den nyvunna friheten, s\u00e5 har denna sannerligen urartat till p\u00f6belv\u00e4lde och terror.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 16.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Senaste s\u00f6ndag samlades mera betydande medborgare inom kommunen till ett m\u00f6te i Lappfj\u00e4rd f\u00f6r att diskutera det nuvarande sakl\u00e4get. Sedan fr\u00e5gan belysts av olika talare, enades m\u00f6tet om f\u00f6ljande resolution:<\/p>\n \u201dMedborgare i Lappfj\u00e4rd f\u00f6rsamlade till m\u00f6te uttala att Finlands framtid b\u00f6r byggas p\u00e5 den politiska sj\u00e4lvst\u00e4ndighetens grund och storfurstens best\u00e4mmande r\u00e4tt \u00f6verflyttas p\u00e5 landets inhemska regering\u201d.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 26.5.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Den av oss tidigare omtalade h\u00e4ndelsen, d\u00e5 ryska soldater och arbetare annekterade ungdomsf\u00f6reningshuset i H\u00e4rkmeri, har anm\u00e4lts f\u00f6r kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd. Till belysande av den grova v\u00e5lds\u00e5tg\u00e4rden anf\u00f6r vi ett utdrag ur kommunalfullm\u00e4ktiges protokoll f\u00f6r den 11 maj, d\u00e4r det under \u00a7 7 heter:<\/p>\n \u201dFullm\u00e4ktige till k\u00e4nnedom samt i och f\u00f6r vidtagande av n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder meddelade fullm\u00e4ktiges ledam\u00f6ter fr\u00e5n H\u00e4rkmeri by, att s\u00e4rskilda f\u00f6r allm\u00e4nna ordningen och s\u00e4kerheten i h\u00f6g grad st\u00f6rande upptr\u00e4den intr\u00e4ffat i H\u00e4rkmeri, varom n\u00e4rmare meddelande inh\u00e4mtas genom en till fullm\u00e4ktige ingiven av s\u00e4rskilda personer undertecknad s\u00e5lydande skrivelse:<\/p>\n Till kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd ber undertecknade medlemmar av H\u00e4rkmeri bysamh\u00e4lle f\u00e5 anf\u00f6ra f\u00f6ljande i och f\u00f6r vidtagande av beh\u00f6riga \u00e5tg\u00e4rder. P\u00e5skdagen 8 april 1917 firades p\u00e5 H\u00e4rkmeri lokal en medborgerlig revolutionsfest, till vilken \u00e4ven de p\u00e5 orten stationerade ryska soldaterna inbjudits och f\u00f6reningen hade avgiftsfritt uppl\u00e5tit lokal f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let. Vid festen ifr\u00e5ga placerades Arbetaref\u00f6reningens fana p\u00e5 ungdomslokalen, sedan ungdomsf\u00f6reningens flagga avl\u00e4gsnats fr\u00e5n sin plats. Efter festens slut f\u00f6rmodade man, att fanan frivilligt skulle avl\u00e4gsnas fr\u00e5n f\u00f6reningslokalen av arbetaref\u00f6reningen. Men s\u00e5 skedde inte.<\/p>\n Vid hot om repressalier har sedermera f\u00f6rbjudits, att fanan skulle f\u00e5 avl\u00e4gsnas fr\u00e5n sin plats, men har ingen av ungdomsf\u00f6reningens medlemmar, enligt vad vi ha oss bekant, h\u00f6rt att n\u00e5gon av soldaterna skulle f\u00f6rbjudit detta. Natten till den 6 maj avl\u00e4gsnades den s\u00f6ndriga flaggan fr\u00e5n sin plats. P\u00e5 s\u00e4rskild anh\u00e5llan anst\u00e4lldes f\u00f6rh\u00f6r av poliskonstapeln Gustaf \u00c5djers p\u00e5 ungdomslokalen inf\u00f6r slutna d\u00f6rrar med en st\u00f6rre samling bybor, utan att n\u00e5gon klarhet kunde vinnas, vem som avl\u00e4gsnat densamma. Vid samma tillf\u00e4lle meddelade poliskonstapel \u00c5djers \u00e5t f\u00f6reningens ordf\u00f6rande att f\u00f6reningen inte f\u00e5r mots\u00e4tta sig arbetarf\u00f6reningen och soldaterna att f\u00e5 h\u00e5lla sina sammantr\u00e4den p\u00e5 f\u00f6reningslokalen n\u00e4rhelst dessa s\u00e5 \u00f6nskade.<\/p>\n F\u00f6ljande dag eller m\u00e5ndagen den 7 maj p\u00e5 kv\u00e4llen infann sig en soldat j\u00e4mte tv\u00e5 civila p\u00e5 folkskolan i H\u00e4rkmeri med befallning, att studeranden Hilding Appel omedelbart skulle f\u00f6lja med till kasernen, d\u00e4r f\u00f6rh\u00f6r ang\u00e5ende nedtagningen av flaggan p\u00e5 ungdomshuset skulle anst\u00e4llas, d\u00e4r han kvarh\u00f6lls under bevakning till klockan 2 p\u00e5 natten, d\u00e5 han frigavs, sedan H\u00e4rkmeri ungdomsf\u00f6rening tvingats att uppr\u00e4tta ny flagga med inskription H. T. Y. (H\u00e4rkmerin Ty\u00f6v\u00e4en Yhdistys).<\/p>\n Tillika f\u00e5r vi meddela, att en stor del av byns inv\u00e5nare k\u00e4nner sig helt f\u00f6rv\u00e5nade \u00f6ver, att soldaterna avlossa det ena skottet efter det andra p\u00e5 olika st\u00e4llen inom byn.<\/p>\n H\u00e4rkmeri den 14 maj 1917. August Grannas, kommunalfullm\u00e4ktig, Karl Berg, kommunalfullm\u00e4ktig, Otto Emil Grannas, kommunalfullm\u00e4ktig, Axel Grannas, kommunalfullm\u00e4ktigeledamot, August Geisor, bonde i H\u00e4rkmeri, Erik August Teir, n\u00e4mndeman. W. S. F\u00f6rn\u00e4s, kommunalfullm\u00e4ktig, Gunnar Berg, ordf. f\u00f6r H\u00e4rkmeri U. F.”<\/p>\n Efter att med ber\u00e4ttigad f\u00f6rv\u00e5ning och indignation tagit del av f\u00f6rest\u00e5ende skrivelse omf\u00f6rm\u00e4lda fall, d\u00e4r personlig frihet och \u00e4gander\u00e4tten p\u00e5 de mest of\u00f6rsynta s\u00e4tt blivit kr\u00e4nkta, besl\u00f6t Lappfj\u00e4rds fullm\u00e4ktige genom protokollsutdrag omedelbart hos guvern\u00f6rs\u00e4mbetet h\u00e4rom anm\u00e4la samt tillika anh\u00e5lla om \u00e5tg\u00e4rd d\u00e4rh\u00e4n, att dylika f\u00f6r allm\u00e4nna lugnet och ordningen st\u00f6rande upptr\u00e4den m\u00e5tte st\u00e4vjas och att de, som i f\u00f6rber\u00f6rda avseende gjort sig skyldiga till \u00f6verv\u00e5ld m\u00e5tte befordras till laga ansvar.<\/p>\n Tidningens kommentar:<\/strong><\/span> D\u00e5 man genoml\u00e4ser ovanst\u00e5ende protokollsutdrag kan man inte underl\u00e5ta att fr\u00e5ga sig vems \u00e4renden g\u00e5r poliskonstapeln Gustaf \u00c5djers egentligen? En offentlig f\u00f6rklaring vore kanske inte ur v\u00e4gen.<\/p>\n Ins\u00e4ndare av l\u00e4nsman Nordlund och polis \u00c5djers i Syd-\u00d6sterbotten 2.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 6.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Senaste s\u00f6ndag, den 3 juni firade Lappfj\u00e4rd Ungdomsf\u00f6rening sitt sedvanliga m\u00e5nadsm\u00f6te p\u00e5 Ungdomshemmet. Under det att s\u00e5ngk\u00f6ren upptr\u00e4dde instormade en skock soldater i m\u00f6teslokalen. K\u00f6ren befalldes att tystna, vakter uppst\u00e4lldes vid d\u00f6rrar och f\u00f6nster och m\u00f6tet avbr\u00f6ts. De manliga m\u00f6tesdeltagarna fick under hot och skr\u00e4n order att dra sig mot festsalens h\u00f6gra sida, och d\u00e4refter vidtog en h\u00e4nsynsl\u00f6s kroppsvisitation, f\u00f6r att s\u00e5som det sades ta reda p\u00e5 om ungdomarna var bev\u00e4pnade med revolvrar och knivar.<\/p>\n N\u00e5gra m\u00f6tesdeltagare protesterade mot \u00f6verv\u00e5ldet, varvid soldaterna fann sig f\u00f6ranl\u00e5tna att uppta deras namn. N\u00e4r sist och slutligen soldatflocken efter v\u00e4lf\u00f6rr\u00e4ttat v\u00e4rv utan att hitta n\u00e5got, avl\u00e4gsnade sig skedde detta med hot om att det skulle komma att g\u00e5 illa f\u00f6r dem, som v\u00e5gat protestera. Saken har blivit anm\u00e4ld \u00e5t vederb\u00f6rande, men man vet inte om anstalter vidtas f\u00f6r att hindra dylika \u00f6vergrepp. Det \u00e4r redan andra g\u00e5ngen \u00f6verv\u00e5ld av milit\u00e4ren f\u00f6rekommit p\u00e5 en ungdomslokal i Lappfj\u00e4rd kommun, och fr\u00e5gas hur l\u00e4nge dylikt kan tolereras.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 9.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n En skribent fr\u00e5n Sideby skrev till tidningen att ett allm\u00e4nt medborgarm\u00f6te hade h\u00e5llits p\u00e5 ungdomslokalen. L\u00e4rare Gran h\u00e4lsade v\u00e4lkommen och l\u00e4rare Norrback valdes till m\u00f6tesordf\u00f6rande. P\u00e5 m\u00f6tet dryftades flera viktiga fr\u00e5gor men den viktigaste var nog den som handlade om s\u00e4kerheten i landet:<\/p>\n .\u201dD\u00e4rp\u00e5 upptogs fr\u00e5gan om beh\u00f6vligheten av en brandk\u00e5r, som tillika skulle fungera som ordnings- och skyddsk\u00e5r och framh\u00f6lls nogsamt behovet av en dylik institution. F\u00f6r vidtagande av f\u00f6rberedande \u00e5tg\u00e4rder i saken valdes en kommitt\u00e9, best\u00e5ende av W. L\u00e5ngvik, A. Norrback, och E. Storsj\u00f6 f\u00f6r kyrkobyn, Axel Hed och W. Mellang\u00e5rd f\u00f6r \u00d6mossa samt Artur Ingves och Josef H\u00f6ijer f\u00f6r Skaftung. Kommitt\u00e9n skulle inkomma med f\u00f6rslag i fr\u00e5gan till kommunalst\u00e4mman den 11 juni.\u201d<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 27.6.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Svenska lantmannaf\u00f6rbundets avdelning i H\u00e4rkmeri h\u00f6ll ett m\u00f6te p\u00e5 ungdomslokalen, d\u00e4r de diskuterade verksamheten. Efter f\u00f6rhandlingarna diskuterades den 8 timmars arbetsdag som regeringen hade inf\u00f6rt inom jordbruket. De diskuterade ocks\u00e5 den nya kommunallagen och behovet av bildandet av skyddsk\u00e5rer.<\/p>\n \u201dMed anledning av livsmedelsknappheten besl\u00f6ts ing\u00e5 till kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd med anh\u00e5llan om vidtagande av \u00e5tg\u00e4rd f\u00f6r att om m\u00f6jligt avl\u00e4gsna den h\u00e4r f\u00f6rlagda ryska milit\u00e4ren.\u201d<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 7.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Kommunalfullm\u00e4ktige i Lappfj\u00e4rd sammantr\u00e4dde den 2 juli och d\u00e4r diskuterades fr\u00e5gan om \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r ryska milit\u00e4rens avl\u00e4gsnande fr\u00e5n kommunerna, eftersom milit\u00e4rens vistelse i landet v\u00e5llar stora kostnader och livsmedelsbrist. De \u00e5stadkommer sedligt f\u00f6rd\u00e4rv, utom det att milit\u00e4ren ofta f\u00f6rorsakar och underst\u00f6der oordningar i landet.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 11.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Generalguvern\u00f6ren i Finland skickade en dagorder till den ryska 42:dra arm\u00e9k\u00e5ren, som lydde s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n \u201dEnligt meddelande av generalguvern\u00f6ren \u00f6ver Finland har fr\u00e5n den lokala befolkningens sida under de senaste tiderna anf\u00f6rts klagom\u00e5l \u00f6ver att soldater, som tillh\u00f6r de i Finland f\u00f6rlagda ryska trupperna, ofta t.o.m. med de chefernas och soldatkommitt\u00e9ernas vetskap, blandat sig i landets inre angel\u00e4genheter och s\u00e5lunda grovt brutit mot den i landet g\u00e4llande fria, autonoma ordningen.<\/p>\n Chefskapet f\u00f6r samtliga truppavdelningar, liksom soldatkommitt\u00e9erna uppmanas att genast f\u00f6rklara f\u00f6r soldaterna, att dylika tilltag fr\u00e5n deras sida inte kan tolereras. De skall ocks\u00e5 p\u00e5peka att efter den ryska revolutionen och \u00e5terst\u00e4llande av Finlands grundlagar \u00e4r all inblandning fr\u00e5n deras sida i avg\u00f6rande av landets inre angel\u00e4genheter, samt den lokala befolkningen f\u00f6rehavanden b\u00f6r anses som olaglig. Det st\u00e5r allts\u00e5 i strid med Finlands autonoma ordning och en dylik inblandning fr\u00e5n soldaternas sida blott v\u00e4cker ber\u00e4ttigat missn\u00f6je och ogillande bland befolkningen.\u201d<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 18.7.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Livsmedelsbristen behandlades ocks\u00e5 p\u00e5 en kommunalst\u00e4mma i Sideby. P\u00e5 grund av torka s\u00e5g sk\u00f6rden ut att bli liten och d\u00e4rf\u00f6r besl\u00f6t st\u00e4mman att en anh\u00e5llan skall skickas till guvern\u00f6ren att den ryska milit\u00e4ren m\u00e5ste dras bort. Det var lokalbefolkningen som skulle f\u00f6da soldaterna och det som blev \u00f6ver kunde anv\u00e4ndas av b\u00f6nderna sj\u00e4lva. Likas\u00e5 skulle det anh\u00e5llas att varken folk eller h\u00e4star mera kunde tvingas till milit\u00e4rarbete eller att ingen tv\u00e5ngsutskrivning av h\u00e4star eller slaktboskap h\u00e4refter skulle f\u00f6rekomma. Den kommitt\u00e9 som dittills hade verkst\u00e4llt utskrivningarna, skulle uppl\u00f6sas tills kommunen hade f\u00e5tt svar p\u00e5 sina fr\u00e5gor.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbottens skrev 4.6.1917<\/strong><\/span> om en vild h\u00e4stjakt som ett ryskt tv\u00e5spann \u00e5stadkom p\u00e5 Strandgatan fr\u00e5n torget s\u00f6derut mot den ryska kasernen som var inrymt i folkskolan. H\u00e4sten \u201dhade p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt gjort revolt och spr\u00e4ngde f\u00f6r l\u00f6sa tyglar blint fram, s\u00e5 det sj\u00f6ng i gatustenen. Och nyfiknas ansikten tittade i f\u00f6nstren, som vanligt \u00e4r. Mitt f\u00f6r Sundmans bokhandel (p\u00e5 Strandgatan 49, Lasses anm.)<\/span> sp\u00e4rrade en annan h\u00e4stfora passagen, men den hann vika undan. Ytterd\u00f6rren till bokhandeln r\u00e5kade st\u00e5 \u00f6ppen, s\u00e5 att den drabbades d\u00e5 i alla fall av den framst\u00f6rtande krigiskheten. D\u00f6rren revs loss och slogs i gatan, s\u00e5 att glasrutorna splittrades och tr\u00e4virket fick betydande skavanker. De skenande h\u00e4starna rusade vidare, s\u00e5 att dammet stod i moln, fastnade h\u00e4r och d\u00e4r i en stolpe och f\u00f6rsvann bort\u00e5t folkskolekasernen\u201d.<\/p>\n Fr\u00e5n Sideby skrevs i samma nummer att n\u00e5gra familjer d\u00e4r har varit utan br\u00f6d i flera veckor. Livsmedelsn\u00e4mnden, vars f\u00f6rr\u00e5d av mj\u00f6l l\u00e4nge har varit slut, har flera g\u00e5nger skrivit och best\u00e4llt mj\u00f6l av staten men tillsvidare har de inte ens f\u00e5tt n\u00e5got svar. Lyckligtvis har sidebyborna lyckats f\u00e5 en god f\u00e5ngst av torsk.<\/p>\n Fr\u00e5n Kask\u00f6 skrevs att bonden Valdemar Nyg\u00e5rd fr\u00e5n N\u00e4rpes har f\u00f6r\u00e4rat mus\u00e9et i Kask\u00f6 med en bit n\u00f6dbr\u00f6d fr\u00e5n hungers\u00e5ret 1867. Br\u00f6det \u00e4r tillverkat i Moln\u00e5 i N\u00e4rpes och ser ut att best\u00e5 av agnar och ridamm, och till utseendet p\u00e5minner det om torkad kog\u00f6dsel. Br\u00f6dbiten \u00e4r ett dystert minne p\u00e5 hungersn\u00f6den f\u00f6r 50 \u00e5r sedan.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten skrev 22.8.1917<\/strong><\/span> att de ryska trupperna som fanns i Finland den h\u00e4r tiden kr\u00e4vde f\u00f6ljande: \u201dDen ryska milit\u00e4rens intendentstyrelse fordrar f\u00f6r milit\u00e4rens r\u00e4kning ca 500 drittlar sm\u00f6r per vecka, k\u00f6tt 2 \u2013 6\u00a0000 kroppar i m\u00e5naden och h\u00f6 minst 40\u00a0000 kg per dag. H\u00e4rtill kommer den mj\u00f6lkm\u00e4ngd, som ryska milit\u00e4ren i Finland anv\u00e4nder och de stora mj\u00f6lkpartier som dagligen exporteras till Petrograd.\u201d<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 29.8.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Polisen i Kristinestad har synbarligen inte varit i enlighet med den moderna milistidens krav. I l\u00f6rdags p\u00e5 eftermiddagen samlades n\u00e4mligen n\u00e5got tiotal personer med avsikt att g\u00e5 i demonstration till poliskammaren. Deltagandet var dock s\u00e5 lamt att f\u00f6rst vid 6-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen fick man ihop en st\u00f6rre skara, som fordrade att poliserna, liksom i andra st\u00e4der i landet, b\u00f6r avl\u00e4gga b\u00e5de uniform och sabel. Sedan de p\u00e5 kontoret varande poliserna en stund \u00f6verlagt med kommissarien, som f\u00f6renade sig med dem att avst\u00e5 fr\u00e5n att b\u00e4ra sablar och uniformer. Revolvrarna ans\u00e5gs dock s\u00e5 n\u00f6dv\u00e4ndiga, att polisen till\u00e4ts att b\u00e4ra dessa.<\/p>\n Stadsfullm\u00e4ktige sammantr\u00e4dde i g\u00e5r kv\u00e4ll f\u00f6r att vidta \u00e5tg\u00e4rder med anledning av p\u00f6beltilltaget att avv\u00e4pna stadens polis. Ett snabbt inskridande besl\u00f6ts och ans\u00e5gs att en skyddsk\u00e5r omedelbart b\u00f6r inr\u00e4ttas. F\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let tillsattes en tremannakommitt\u00e9, som i dagens blad riktar en maning till alla vakna och plikttrogna medborgare i samh\u00e4llet att tr\u00e4da in i skyddsk\u00e5ren.<\/p>\n Till r\u00e5dhuset i morgon kv\u00e4ll halv 7! Upp att v\u00e4rna mot anarkistiska tilltag. Alla idrottsm\u00e4n med!<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten 1.9.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Vid i torsdags h\u00e5llet m\u00f6te p\u00e5 r\u00e5dhuset, varvid n\u00e4rvar ett hundratal stadsbor f\u00f6rehades fr\u00e5gan om \u00e5tg\u00e4rder mot yttringarna av anarki inom samh\u00e4llet. Man har ju i gott minne l\u00f6rdagens upptr\u00e4dande av en ansvarsl\u00f6s folkhop mot stadens polismakt. N\u00e5got annat sk\u00e4l f\u00f6r tilltaget \u00e4n en skandal\u00f6s lust att visa vem makten tillh\u00f6r, genom att op\u00e5kallat blanda sig i ordningens uppr\u00e4tth\u00e5llares f\u00f6rh\u00e5llanden kan inte rimligtvis sp\u00e5ras.<\/p>\n Sansade medborgare m\u00e5ste ju uppr\u00f6ras av att konstatera dylik mani att komma uppl\u00f6sning och oreda \u00e5stad. F\u00f6r att vid behov kunna bibringa den ordinarie polisen bildades omedelbart en skyddsk\u00e5r, som redan anses ha tr\u00e4tt i funktion. Ett stort antal personer skrev genast in sig i k\u00e5ren och flera villiga kan \u00e4nnu g\u00f6ra det. De mest n\u00f6dv\u00e4ndiga organisatoriska \u00e5tg\u00e4rderna vidtogs ocks\u00e5 och detaljerna \u00f6verl\u00e4mnades \u00e5t en kommitt\u00e9.<\/p>\n Faktum att en organisation till samh\u00e4llets skydd mot anarkifaran f\u00e5tts till st\u00e5nd b\u00f6r g\u00f6ra sitt till att verka lugnande och allm\u00e4nheten kan med f\u00f6rtroende trygga sig till den nya k\u00e5ren. Ifall n\u00e5got tumult h\u00e4nder, \u00e4r k\u00e5rm\u00e4nnen utan vidare redo att utkommenderas.<\/p>\n Fr\u00e5n Sideby rapporteras att nattvakter nu har b\u00f6rjat patrullera sina utstakade banor, f\u00f6r att om m\u00f6jligt f\u00f6rhindra de l\u00e5ngfingrade nattstr\u00f6varna att g\u00f6ra oangen\u00e4ma p\u00e5h\u00e4lsningar hos folk. F\u00e5ren tycks ha mer \u00e4n annat fallit dem i smaken, men det m\u00e5ste man ju f\u00f6rst\u00e5 eftersom f\u00e5rk\u00f6tt \u00e4r gott. Skyddsk\u00e5ren i kyrkbyn bli snart f\u00e4rdigt ordnad. I \u00d6mossa har huliganerna motsatt sig bildandet av en skyddsk\u00e5r, s\u00e5 att tillsvidare \u00e4r det endast kyrkbyn, som best\u00e5r sig med en v\u00e4lbeh\u00f6vlig s\u00e5dan. Man f\u00e5r hoppas att Skaftung inte f\u00f6ljer \u00d6mossabornas klanderv\u00e4rda exempel.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbottens 19.9.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Det utlovade s\u00e4dpartiet 10\u00a0000 kg har numera anl\u00e4nt och av detta anv\u00e4nds 4\u00a0000 kg till t\u00e4ckande av det felande under sista konsumtionsperioden, samt 6\u00a0000 kg f\u00f6r den nya perioden. Dock svara 6\u00a0000 kg endast mot en veckas f\u00f6rbrukning.<\/p>\n Livsmedelsn\u00e4mnden har h\u00f6rt sig f\u00f6r hos det av senaten befullm\u00e4ktigade importbolaget, men d\u00e4rifr\u00e5n kan ingenting utlovas. \u00c4ven i n\u00e4rmaste omnejd har det gjorts f\u00f6rs\u00f6k att f\u00e5 k\u00f6pa r\u00e5g, korn och havre men utan resultat. Orsaken till detta ser ut att vara att ombud f\u00f6r andra orters livsmedelsn\u00e4mnder k\u00f6pt upp spannm\u00e5l till h\u00f6ga priser och n\u00e4mnden i Kristinestad har inte haft r\u00e4tt att \u00f6verskrida maximipriserna.<\/p>\n Enligt rykten finns det utsikter att f\u00e5 8\u00a0000 kg vete f\u00f6r malning men n\u00e4r det partiet kommer \u00e4r ovisst.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten l\u00f6rdagen den 24.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Sedan f\u00f6rra onsdagen har landet st\u00e5tt stilla. I sex dagar har Finlands socialdemokrater lekt \u201drevolution\u201d med ett samh\u00e4lle, som st\u00e5r vid branten av sin underg\u00e5ng, ett f\u00f6rsvarsl\u00f6st, sv\u00e4ltande samh\u00e4lle, som st\u00e5r inf\u00f6r hungersn\u00f6d och anarki. I sex dagar har detta parti provocerat okunniga och f\u00f6rvildade ryska knekthopar mot oskyldiga medborgares liv, frihet och egendom.<\/p>\n I sex dagar har det socialistiska skr\u00e4ckv\u00e4ldet satt \u00e5sido de enklaste medborgerliga r\u00e4ttigheter, personlig oantastlighet, yttrande-, press-, f\u00f6rsamlings och f\u00f6reningsfrihet, \u201dh\u00e4ktat\u201d och misshandlat medborgare, avsatt tj\u00e4nstem\u00e4n, beg\u00e5tt hemfridsbrott. I sex dagar har socialisterna avbrutit j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken, telefonen, telegrafen och posten och kommit \u00e5stad ett avbr\u00e4ck p\u00e5 alla omr\u00e5den, fr\u00e4mst med avseende p\u00e5 varuanskaffningen och f\u00f6rdelningen av livsf\u00f6rn\u00f6denheter, som inte kan botas. P\u00e5 sjunde dagen kan de se p\u00e5 sitt verk: ett samh\u00e4lle, som ropar p\u00e5 br\u00f6d, frihet, ordning, skydd, lag. Och vad kan dessa ge?<\/p>\n En lag om att ingen f\u00e5r arbeta mer \u00e4n \u00e5tta timmar i fabrikerna, det \u00e4r svaret p\u00e5 br\u00f6dn\u00f6den. Ett r\u00f6tt garde, som sj\u00e4lvt \u00e4r en fara f\u00f6r liv och egendom, det \u00e4r svaret p\u00e5 samh\u00e4llets fordran p\u00e5 ordning, frihet och skydd. \u00a0Men det \u00e4r ocks\u00e5 allt. Ocks\u00e5 fr\u00e5n socialistsynpunkt \u00e4r det v\u00e4l nu ganska gott i Finland. Det skall vara finl\u00e4ndska socialdemokrater f\u00f6r att komma p\u00e5 tanken att prisge sitt v\u00e4rnl\u00f6sa, hungrande lands medborgare \u00e5t fr\u00e4mmande soldater. Segern var billig och triumfen l\u00e4tt vunnen. Det betyder naturligtvis mindre f\u00f6r dem att de \u00e4r i minoritet i land och lantdag.<\/p>\n Huvudsaken \u00e4r att det finl\u00e4ndska arbetarr\u00e5d, som nu alldeles on\u00f6digt pryds med namnet \u201dsenat\u201d, i broderlig f\u00f6rening med det ryska matrosr\u00e5det i Helsingfors bekl\u00e4des med skr\u00e4ckv\u00e4ldets maktfullkomlighet. Detta synes ha varit revolutionens f\u00f6rn\u00e4msta vinst. Herr Stahovitsch hade erbjudit socialdemokraterna makten, herr Nekrasov hade gjort detsamma. Varf\u00f6r d\u00e5 detta revolution\u00e4ra spektakel? Det socialistiska kasernr\u00e5det m\u00e5 regera b\u00e4st det kan i gula borgen,de borgerliga skall inte resa hinder p\u00e5 dess v\u00e4g till makten. I l\u00e4ngden l\u00e4r det nog bli ganska sv\u00e5rt att sitta p\u00e5 ryska bajonetter och styra ett sv\u00e4ltande folk.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten l\u00f6rdagen den 24.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Natten mot onsdagen den 14 november utbr\u00f6t i huvudstaden en storstrejk, som var utlyst av socialisternas \u201drevolution\u00e4ra centralr\u00e5d\u201d i Helsingfors. Underr\u00e4ttelser om denna strejk n\u00e5dde Kristinestad direkt efter utbrott, men trots detta gick allting i gamla sp\u00e5r \u00e4nda till fredagen. De socialistiska ledarna i v\u00e5r stad saknade n\u00e4rmare meddelanden om h\u00e4ndelserna p\u00e5 andra orter och hade inte erh\u00e5llit n\u00e5gra order vad de skulle g\u00f6ra.<\/p>\n Under fredagen h\u00e4nde ingenting men en tydlig nervositet kunde k\u00e4nnas. Inte p\u00e5 kv\u00e4llen heller h\u00f6rdes n\u00e5gonting om vilka \u00e5tg\u00e4rder de skulle vidta. N\u00e5gra r\u00f6dgardister v\u00e4nde sig i alla fall till den ryska milit\u00e4ren och intalade den ett som annat, f\u00f6r att f\u00e5 den \u00f6vertalad att g\u00f6ra n\u00e5got. Med dessa soldaters hj\u00e4lp v\u00e5gade socialisterna f\u00f6rklara strejk fr\u00e5n kl. 12 natten mot l\u00f6rdagen.<\/p>\n Vakter utsattes genast i patruller om tre r\u00f6dgardister och tre soldater. Till utomst\u00e5ende meddelades ingenting om strejken eller dess \u00e4ndam\u00e5l. Inte ens alla socialister som deltog i patrullerna p\u00e5 gatorna hade fullt reda p\u00e5 vad saken g\u00e4llde, utan visade titt som t\u00e4tt sin okunnighet.<\/p>\n En och annan sen nattvandrare antastades av patrullerna om l\u00f6rdagsnatten och utfr\u00e5gades och hotades att bli h\u00e4mtade till \u201dTorpet\u201d. \u00c4nnu fredag kv\u00e4ll arbetade tidningstryckerierna med att trycka f\u00f6ljande dags tidningar.<\/p>\n Men p\u00e5 l\u00f6rdag morgon b\u00f6rjade emellertid den f\u00f6reg\u00e5ende kv\u00e4ll utsedda strejkkommitt\u00e9n att arbeta f\u00f6r fullt. De skickade ut strejkvakter till kontoren och f\u00f6rbj\u00f6d allt arbete, genom att visa upp n\u00e5gon slags order. Tidningens l\u00f6rdagsupplaga fick l\u00e4mna outdelad.<\/p>\n Patruller str\u00f6vade omkring i staden och delade ut st\u00e4ngningsp\u00e5bud f\u00f6r aff\u00e4rerna och hindrade arbetet p\u00e5 arbetsplatserna. Trots upprepade tills\u00e4gelser av de r\u00f6da, var det ingen som lydde till en b\u00f6rjan. S\u00e5 utsattes en tidsgr\u00e4ns till kl.12 p\u00e5 dagen. F\u00f6r att ge eftertryck \u00e5t hotet drog det r\u00f6da gardet genom staden och tvingade butikerna att st\u00e4nga.<\/p>\n Redan p\u00e5 morgonen kr\u00e4vde folkviljan att polisen skulle demokratiseras. De strejkande infann sig p\u00e5 polisstationen och kr\u00e4vde att de skulle \u00f6verta den. Polismakten protesterade inte ens utan l\u00e4mnade alltsammans, de \u00f6verl\u00e4t sina revolvrar och sablar och s\u00e5 gick de. Den nya ordningsmakten, allts\u00e5 r\u00f6dgardisterna tog sedan lokalen i besittning.<\/p>\n Till chef p\u00e5 poliskammaren uts\u00e5gs skr\u00e4ddaren Frans Aarnio och han fick en grupp med r\u00f6dgardister till sin hj\u00e4lp. De hissade ocks\u00e5 en r\u00f6d flagga p\u00e5 polishuset, s\u00e5 att de nu fick ett andra h\u00f6gkvarter p\u00e5 poliskammaren i r\u00e5dhuset, f\u00f6rutom Torpet i Norrstan.<\/p>\n Senare p\u00e5 l\u00f6rdagen f\u00e4stes de strejkandes uppm\u00e4rksamhet vid att det m\u00f6jligen skulle finnas vapenf\u00f6rr\u00e5d i staden. De borgerliga m\u00e5ste naturligtvis ber\u00f6vas alla anfalls- och f\u00f6rsvarsmedel, s\u00e5 att \u201dfolkviljan\u201d skulle kunna h\u00e4rska tryggt. Ungef\u00e4r kl.2 syntes en bev\u00e4pnad milit\u00e4rpatrull, som leddes av socialistista r\u00f6dgardister, styra sin steg upp mot r\u00e5dhuset.<\/p>\n Truppen gjorde halt utanf\u00f6r och fordrade nycklarna till k\u00e4llaren, som de sedan granskade. Det enda de hittade var ett litet lager potatis som livsmedelsn\u00e4mnden hade f\u00f6rvarat d\u00e4r. Sedan skulle resten av byggnaden granskas. Alla rum skulle granskas, ocks\u00e5 butkor och vedl\u00e5rar, \u00e4nda upp till vinden men de hittade ingenting.<\/p>\n D\u00e4refter g\u00e4llde det att granska den gamla kyrkan d\u00e4r bredvid. D\u00e4r klev de omkring och granskade b\u00e5de l\u00e4ktare och predikstol. Som man kan t\u00e4nka sig hittade de inga vapen d\u00e4r heller. Sedan blev det lugnt den dagen.<\/p>\n Strejken fortgick om s\u00f6ndagen. Postkontoret st\u00e4ngdes och en av postiljonerna h\u00e4mtades upp till strejkkansliet p\u00e5 r\u00e5dhuset men han sl\u00e4pptes dock senare.<\/p>\n P\u00e5 kv\u00e4llen skulle det vara en teaterf\u00f6rest\u00e4llning p\u00e5 Arbetets W\u00e4nners lokal i Norrstan. Och p\u00e5 goda grundar antog man d\u00e4r att den nya ordningsmakten hade f\u00f6r avsikt att trakassera, s\u00e5vida de inte beg\u00e4rde om tillst\u00e5nd. F\u00f6r att undvika m\u00f6jligt obehag f\u00f6r publiken s\u00e5 inhiberades f\u00f6rest\u00e4llningen.<\/p>\n De personer som skulle medverka i teaterstycket besl\u00f6t dock p\u00e5 egen bev\u00e5g att de skall f\u00f6rs\u00f6ka spela och de gjorde d\u00e4rf\u00f6r vissa f\u00f6rberedelser. Publik b\u00f6rjade ocks\u00e5 str\u00f6mma till och det gjorde socialister ocks\u00e5, som f\u00f6rbj\u00f6d hela tillst\u00e4llningen.<\/p>\n Sk\u00e5despelarna v\u00e4grade att foga sig och det s\u00e5g ocks\u00e5 ut som om soar\u00e9n skulle g\u00e5 att genomf\u00f6ras. Rungande hurrarop h\u00f6rdes redan bland publiken men s\u00e5 kallades r\u00f6dgardisterna p\u00e5 f\u00f6rst\u00e4rkning och de v\u00e4nde sig till de ryska soldaterna.<\/p>\n F\u00f6rest\u00e4llningen hade redan b\u00f6rjat d\u00e5 det kom ene underr\u00e4ttelse att soldatr\u00e5det hade f\u00f6rbjudit tillst\u00e4llningen. Allting avbr\u00f6ts och publiken avl\u00e4gsnade sig lugnt.<\/p>\n \u00c4nnu p\u00e5 m\u00e5ndagen hade inga underr\u00e4ttelser getts om strejken. Fr\u00e5n Helsingfors ryktades det att orsakerna till strejkerna var avl\u00e4gsnade, eftersom de omtvistade lagf\u00f6rslagen hade godk\u00e4nts av lantdagen. Aff\u00e4rerna i staden \u00f6ppnades d\u00e4rf\u00f6r igen men de strejkande st\u00e4ngde dem omedelbart. De som v\u00e4grade st\u00e4nga blev trakasserade.<\/p>\n J\u00e4rnhandlaren Koskinen, som hade aff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan h\u00e4ktade d\u00e5 och bortf\u00f6rdes fr\u00e5n sitt hem. Han frigavs dock p\u00e5 kv\u00e4llen. P\u00e5 kv\u00e4llen h\u00f6rdes det att strejkerna hade avslutats p\u00e5 flera orter. Socialisterna i Kristinestad ans\u00e5g dock, att deras vinningar hade varit f\u00f6r sm\u00e5 och de besl\u00f6t d\u00e4rf\u00f6r att forts\u00e4tta strejken.<\/p>\n P\u00e5 tisdagen riktades r\u00f6dgardisternas uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 den kommunala skyddsk\u00e5ren. Den hade inte \u00e4nnu det minsta ingripit, utan den hade f\u00f6rh\u00e5llit sig avvaktande. F\u00f6rfr\u00e5gningar om k\u00e5ren gjorden dock och de kr\u00e4vde att f\u00e5 medlemsf\u00f6rteckningar. N\u00e5gra s\u00e5dana fick de inte och d\u00e4rf\u00f6r anh\u00f6lls k\u00e5rcheferna, ingenj\u00f6r Jarl Olin och kontoristen Hugo Juthas och de sp\u00e4rrades in i polish\u00e4ktet p\u00e5 r\u00e5dhuset. D\u00e4r kvarh\u00f6lls de \u00e4nda till onsdag kv\u00e4ll.<\/p>\n Tidvis infann sig socialister i deras cell och de dukade upp historier om h\u00e4ktningar \u00a0av skyddsk\u00e5rister p\u00e5 andra orter, och f\u00f6r att skr\u00e4mmas sade de att skyddsk\u00e5rister ocks\u00e5 hade arkebuserats. Efter medling kunde de tv\u00e5 anh\u00e5llna friges vid 7-tiden onsdag kv\u00e4ll.<\/p>\n L\u00e4raren vid den finska skolan, magister Ikola h\u00e4ktades ocks\u00e5 han d\u00e4rf\u00f6r att han hade sk\u00e4mtat om socialisternas g\u00f6rande och l\u00e5tande. Han frigavs redan p\u00e5 tisdag kv\u00e4ll.<\/p>\n Under tisdagens lopp f\u00f6retogs husunders\u00f6kningar hos ett flertal privatpersoner. De letade nu efter gev\u00e4r och revolvrar hos enskilda och de s\u00f6kte ocks\u00e5 efter livsmedel. Ibland s\u00e5gs att socialisternas utskickade f\u00f6rde vapen till poliskammaren. De kom \u00f6ver hagelgev\u00e4r, revolvrar och n\u00e5got salongsgev\u00e4r. Enligt uppgift s\u00e5 skulle ocks\u00e5 en kulspruta ha hittats men den visade sig vara ett gammalt muskedunder, som kunde klassas som museif\u00f6rem\u00e5l.<\/p>\n Unders\u00f6kning verkst\u00e4lldes ocks\u00e5 hos borgm\u00e4stare Elis Granfelt. Han var d\u00e5 inte hemma men det oaktat br\u00f6t de sig in d\u00e4r. De hittade dock ingenting av det som de hade hoppats p\u00e5.<\/p>\n Redan p\u00e5 tisdags f\u00f6rmiddag kunde man ana att de strejkande delvis \u00f6nskade ett slut p\u00e5 strejken. De ans\u00e5g \u00e4ndock att de inte hade vunnit tillr\u00e4ckligt p\u00e5 den, s\u00e5 de ville forts\u00e4tta f\u00f6r att f\u00e5 flera krav genomdrivna i staden. Ibland ringde de till tidningens kontor och ber\u00e4ttade att strejken snart kommer att upph\u00f6ra, men s\u00e5 skedde inte.<\/p>\n I gath\u00f6rnen spikade de sedan proklamationer om att strejken var avbl\u00e5st kl. 6 p\u00e5 kv\u00e4llen. Vid denna tid f\u00f6retogs en demonstration p\u00e5 torget, bland annat med tal. Senare p\u00e5 kv\u00e4llen var det lugnt i staden.<\/p>\n Milism\u00e4n b\u00f6rjade visa sig p\u00e5 gatorna och de hade f\u00f6rsetts med r\u00f6da armbindlar. Socialisterna h\u00f6ll fortfarande polisinr\u00e4ttningen besatt.<\/p>\n Man m\u00e5ste uttala sin djupa f\u00f6rv\u00e5ning \u00f6ver att medlemmar av ett parti, som har \u201dFrihet, j\u00e4mlikhet och broderskap\u201d p\u00e5 sitt program och vill f\u00f6rb\u00e4ttra de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna, kan s\u00e4nka sig till att g\u00f6ra revolt mot samh\u00e4llet i en sv\u00e5r och tung tid. Nu om n\u00e5gonsin skulle det g\u00e4lla att bevara sinnet kallt och inte predika ve och f\u00f6rg\u00f6relse \u00f6ver oskyldiga medborgare.<\/p>\n Arbetarnas hat v\u00e4jde inte f\u00f6r att ta st\u00f6d av fr\u00e4mmande lands bajonetter \u2013 mot det egna folket. Samh\u00e4llets minst sansade element, d\u00e4ribland s\u00e5dana som inte har levat alldeles of\u00f6rvitligt, fordrar att f\u00e5 ta hand om ledning av landet. Man m\u00e5ste f\u00f6rv\u00e5nas om verkliga socialdemokrater l\u00e4ngre vill h\u00f6ra till ett parti, som nu undandrar sig avsvaret f\u00f6r den nu f\u00f6rsigg\u00e5ngna v\u00e5ldsstrejken.<\/p>\n Storstrejken av november 1917 \u00e4r en skamfl\u00e4ck i socialdemokratins historia i Finland. Den \u00e4r ett nedsl\u00e5ende bevis p\u00e5 den d\u00e5liga disciplin som r\u00e5der just nu och som \u00e4r en stor fara f\u00f6r landet.<\/p>\n Syd-\u00d6sterbotten onsdagen den 28.11.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n M\u00e5ndagen den 26 november sammantr\u00e4dde stadsfullm\u00e4ktige till m\u00f6te, men p\u00e5 grund av de r\u00e5dande omst\u00e4ndigheterna kunde n\u00e5gra beslut inte fattas.<\/p>\n Efter strejken \u00e4r polisinr\u00e4ttningen fortfarande annekterad av de r\u00f6da garder, trots att strejken \u00e4r av avbl\u00e5st. R\u00f6dgardisterna har fortsatt med sina egenm\u00e4ktiga trakasserier. S\u00e5 anh\u00f6lls i slutet av senaste vecka redakt\u00f6r Paasonen p\u00e5 \u00f6ppen gata och trots protest h\u00e4mtades han till milislokalen, d\u00e4r han beskylldes f\u00f6r l\u00f6gnaktiga tidningsuppgifter och han hotades med repressalier. Han frigavs dock senare.<\/p>\n Vapenskr\u00e4cken sp\u00f6kade \u00e4nnu, eftersom banm\u00e4stare K. A. Gabrielsson anh\u00f6lls eftersom han hade en revolver. Denna hade han dock r\u00e4tt att b\u00e4ra och p\u00e5 order av j\u00e4rnv\u00e4gsadministrationen m\u00e5sta han dock sl\u00e4ppas.<\/p>\n Under strejkdagarna beslagtog det r\u00f6da gardet \u00e5tskilliga hagelgev\u00e4r, revolvrar och andra vapen. En del av dessa har numera f\u00e5tts tillbaka. Ocks\u00e5 de andra som kvarh\u00e5lls m\u00e5ste \u00e5terl\u00e4mnas, eftersom privatpersoner i lag inte \u00e4r f\u00f6rbjudna att b\u00e4ra vapen.<\/p>\n Som de r\u00f6das milischef p\u00e5 orten l\u00e4r nu fungera slaktaren M\u00e4nnist\u00f6. Skr\u00e4ddaren eller kommissarien Aarnio befinner sig n\u00e4mligen i Stor\u00e5. Det klarnar v\u00e4l i sinom tid vad han utr\u00e4ttar d\u00e4r.<\/p>\n Den nya ordningsmakten i staden ser inte ut att vilja \u201d\u00e5terg\u00e5 till n\u00e4ringarna\u201d och l\u00e4mna polisinr\u00e4ttningen ifr\u00e5n sig. Tv\u00e4rtom bef\u00e4ster den sig i allsk\u00f6ns ro utan att akta p\u00e5 opinionen och f\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 andra orter. I socialistbladet Vapaa Sana kung\u00f6r n\u00e4mligen chefen f\u00f6r \u201dordningsgardet\u201d Frans Aarnio att milischefs, en \u00f6vermilismans och 10 milism\u00e4nsbefattningar vid \u201dKristinestads milisinr\u00e4ttning\u201d \u00e4r lediga att ans\u00f6kas f\u00f6re den 7 december. Ans\u00f6kningar b\u00f6r \u00e5tf\u00f6ljas av l\u00e4karbevis, pr\u00e4stbevis och andra rekommendationer. S\u00f6kande b\u00f6r ha tillh\u00f6rt det socialdemokratiska partiet minst 2 \u00e5r och ha fyllt 25 \u00e5r men inte vara \u00f6ver 40 \u00e5r.<\/p>\n En verkligt modern kompetensfordran, som i v\u00e4rldshistorien daterar sig november 1917!<\/p>\n Klasspolis i Kristinestad! Vad s\u00e4ger samh\u00e4llet till denna nya socialistbragd? \u00c4r det inte p\u00e5 tiden att vidta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att laglig ordning \u00e5ter skall f\u00e5s till st\u00e5nd? Varje sunt t\u00e4nkande m\u00e5ste ju reagera och d\u00e4rf\u00f6r kr\u00e4vs det handling nu!<\/p>\n Onsdagen den 5 december 1917 h\u00f6lls ett protestm\u00f6te i Kristinestad, som blev st\u00f6rt av r\u00f6dgardister och tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev s\u00e5 h\u00e4r efter\u00e5t, l\u00f6rdagen den 8.12.1917:<\/strong><\/span><\/p>\n Med anledning av de i denna landsdel f\u00f6r\u00f6vade socialistiska tilltagen hade ett opinionsm\u00f6te f\u00f6r ett stort antal landskommuner sammankallats i Kristinestad.. I hundraden hade b\u00f6nder och jordfolk \u00e4ven infunnit sig. M\u00f6tet skulle b\u00f6rja kl. 1 men p\u00e5 grund av t\u00e5gets f\u00f6rsening, kunde det b\u00f6rja f\u00f6rst n\u00e4rmare kl.3.<\/p>\n Redan f\u00f6re m\u00f6tet hade r\u00f6dgardisterna uttalat hotelser och de hoppades d\u00e4rf\u00f6r att m\u00f6tet skulle inhiberas. D\u00e5 inte hotelserna hade avsedd verkan, s\u00e5 tillgrep de andra \u00e5tg\u00e4rder. Fr\u00e5n \u00d6stermark, allts\u00e5 Teuva kom mer \u00e4n 50 personer, som dessv\u00e4rre saknade l\u00e4nsmanspass. De r\u00f6da socialisterna l\u00e4t d\u00e5 alla dessa sitta insp\u00e4rrade p\u00e5 t\u00e5get och hindrade dem att delta i m\u00f6tet. Fr\u00e5n m\u00f6tesledningens sida gjordes ingenting, eftersom man hade best\u00e4mt att man inte skall ge en enda anledning till n\u00e5got v\u00e5ld.<\/p>\n Till f\u00f6rst spelade ett hornkapell Bj\u00f6rneborgarnas marsch. Sedan inleddes m\u00f6tet av magister Lindstr\u00f6m med ett tal p\u00e5 svenska, d\u00e4r han p\u00e5minde om de blodsd\u00e5d och v\u00e5ldsamheter, som p\u00e5 flera orter beg\u00e5tts i socialdemokratiska partiets namn. Han framh\u00f6ll att m\u00f6tets \u00e4ndam\u00e5l \u00e4r att uttala en protest mot medborgarf\u00f6rtrycket.<\/p>\n Lindstr\u00f6m ber\u00f6rde ocks\u00e5 f\u00f6rh\u00e5llandena i staden, till exempel hur polisinr\u00e4ttningen godtyckligt blivit inkr\u00e4ktad och fortfarande \u00e4r i de r\u00f6das v\u00e5ld. han ber\u00e4ttade ocks\u00e5 att r\u00f6dgardisterna hade kr\u00e4vt en penningsumma av staden, som de skulle f\u00f6rdela mellan sig.<\/p>\n P\u00e5 finska talade rektor U. Sepp\u00e4, som p\u00e5minde om klubbekriget d\u00e5 Syd\u00f6sterbottens folk reste sig mot v\u00e5ldet. Han inpr\u00e4glade med kraftiga ord vikten av gemensamt upptr\u00e4dande f\u00f6r hemfrid och frihet mot de oansvariga huliganerna. Efter de h\u00e4r talen h\u00f6rdes hurra- och brarop. En del r\u00f6dgardister skr\u00e4nade med alasrop, till och med mitt under rektor Sepp\u00e4s tal.<\/p>\n F\u00f6ljande talare var l\u00e4raren Frans Teir fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som h\u00f6ll ett kraftigt och v\u00e4lformat tal. Till estraden hade nu anl\u00e4nt r\u00f6dgardisternas chef, skr\u00e4ddaren Frans Aarnio med sina hantlangare och de f\u00f6rs\u00f6kte hindra talaren Teir men de lyckades inte med det.<\/p>\n Aarnio v\u00e4nde sig d\u00e5 till n\u00e5gra ryska soldater, som stod d\u00e4r bredvid och han f\u00f6rs\u00f6kte p\u00e5verka dessa men det lyckades inte heller.<\/p>\n D\u00e5 l\u00e4raren Teir hade avslutat sitt tal tr\u00e4ngde sig Aarnio upp i talarstolen och folkmassan gav sitt ogillande till k\u00e4nna. Trots detta hotade Aarnio att han skulle st\u00e5 kvar fast till morgonen om det skulle g\u00e4lla. D\u00e5 larmet inte avtog steg en vaktsoldat fram och tecknade tystnad. D\u00e5 ov\u00e4sendet dock fortfor framtr\u00e4dde l\u00e4raren Jalas och manade till stillhet och d\u00e5 lugnade \u00e5h\u00f6rarna ned sig.<\/p>\n Genast b\u00f6rjade Aarnio efter en stunds bet\u00e4nkande att slunga ut l\u00f6gner och beskyllningar och han \u00f6ste ovett \u00f6ver de borgerliga. D\u00e5 Aarnio hade t\u00f6mt ut all sin galla och slutade, s\u00e5 tr\u00e4ngde r\u00f6dgardisten Eklund upp i talarstolen och fortsatte i samma anda.<\/p>\n D\u00e5 detta inte syntes ta n\u00e5gon \u00e4nde, s\u00e5 b\u00f6rjade orkestern spela musik. Detta retade tydligen r\u00f6dgardisterna eftersom en Aho med n\u00e5gra kamrater v\u00e4nde sig till de ryska soldaterna, som de fick \u00f6vertalade att avbryta musiken.<\/p>\n D\u00e5 m\u00f6tets fredliga forts\u00e4ttning st\u00f6rdes p\u00e5 torget, s\u00e5 drog sig allm\u00e4nheten mot r\u00e5dhuset och d\u00e4r p\u00e5 trappan uppl\u00e4stes tv\u00e5 kl\u00e4mmar, som godk\u00e4ndes enh\u00e4lligt. Kl\u00e4mmarna lydde s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n 1). Medborgare i Syd\u00f6sterbotten uttalar sitt skarpaste ogillande av de terroristiska d\u00e5d, som i socialdemokratiska partiets namn satts i g\u00e5ng under en tid, d\u00e5 folkets alla krafter borde anv\u00e4ndas f\u00f6r m\u00f6tande av den hotande n\u00f6dtiden och f\u00f6r vinnande av sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i v\u00e5rt land och framh\u00e5lla sin avsiktvara att som en man underst\u00f6der alla de styrelse\u00e5tg\u00e4rder, som syftar till att \u00e5terinf\u00f6ra fred och ordning, samt g\u00f6ra slut p\u00e5 det socialdemokratiska partiets f\u00f6rr\u00e4diska samarbete med en f\u00f6r oss fr\u00e4mmande soldatesk.<\/p>\n 2). P\u00e5 grund av detta anser medborgarm\u00f6tet n\u00f6digt att alla kommuner i Sy\u00f6sterbotten sammansluta sig f\u00f6r uppr\u00e4tth\u00e5llandet av fred och ordning i sin landsdel och att f\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l omedelbart tills\u00e4tts en av kommunerna utsedd gemensam kommitt\u00e9.<\/p>\n Den f\u00f6rstn\u00e4mnda av dessa kl\u00e4mmar besl\u00f6ts att skriftligen skickas till lantdagens k\u00e4nnedom. Skrivelsen undertecknades sedermera av det f\u00f6ljande diskussionsm\u00f6tets ordf\u00f6rande och sekreterare, samt en man fr\u00e5n varje kommun, som var representerad.<\/p>\n R\u00f6dgardisterna fortsatte med sina skr\u00e4nande brandtal p\u00e5 torget. Det \u00e4r att m\u00e4rka att till m\u00f6tet var kallade alla de som inte godk\u00e4nner terroristd\u00e5den utan fordrar lagens h\u00e5llande i kraft. Trots detta upptr\u00e4dde h\u00e4r v\u00e5ldsm\u00e4n och st\u00f6rde ett fredligt m\u00f6te. P\u00e5 m\u00f6tesdeltagarna, som uppgick till \u00f6ver tusen, gav r\u00f6dgardisternas upptr\u00e4dande ett mer \u00e4n tydligt bevis p\u00e5 folkfrihetsf\u00f6rtrycket.<\/p>\n Lantborna fick verkligen se hur oroselementen b\u00e4r sig \u00e5t. Och utan tvivel var detta en kraftig sporre att verka f\u00f6r sammanslutning och energisk aktion mot anarko-socialisterna.<\/p>\n \u00d6verl\u00e4ggningsm\u00f6tet vidtog efter\u00e5t kl. 4 p\u00e5 r\u00e5dhuset och de kringliggande kommunerna var ganska talrikt f\u00f6retr\u00e4dda. Att leda f\u00f6rhandlingarna valdes magister Einar Wichmann, och till sekreterare valdes djurl\u00e4kare Laurell. D\u00e4refter diskuterades n\u00f6dv\u00e4ndigheten av en s\u00e4rskild centralkommitt\u00e9 mellan kommunerna. Enh\u00e4lligt besl\u00f6ts det att bilda en s\u00e5dan och till medlemmar valdes fr\u00e5n Kristinestad G. Aminoff och U. Sepp\u00e4, fr\u00e5n landsf\u00f6rsamlingen i Tj\u00f6ck Viktor Hinds och Mikael Mangs, fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd Emil Knus och djurl\u00e4kare Laurell, fr\u00e5n Sideby A. Grankull och H. Hanses.<\/p>\n P\u00e5 m\u00f6tet besl\u00f6ts att varje kommun skulle se till att ordentliga skyddsk\u00e5rer skulle verka.<\/p>\n Den ryska revolutionen i mars 1917, d\u00e5 tsaren st\u00f6rtades och makten \u00f6vertogs av en tempor\u00e4r regering var b\u00f6rjan p\u00e5 en orolig tid b\u00e5de i Ryssland och i Finland. V\u00e4rldskriget hade p\u00e5g\u00e5tt sedan 1914 och de ryska motg\u00e5ngarna ledde till ett Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tiden mellan ryska revolutionen i mars och Finlands sj\u00e4lvst\u00e4ndighet i december.<\/span>Socialister och bajonetter. <\/strong>Grovt \u00f6verv\u00e5ld.<\/strong><\/h5>\n
Medborgarm\u00f6te i Lappfj\u00e4rd.<\/strong><\/h5>\n
Mellanfallet i H\u00e4rkmeri. Anm\u00e4lan till guvern\u00f6ren.<\/strong><\/h5>\n
<\/p>\n<\/p>\nMilit\u00e4r\u00f6verv\u00e5ld.<\/strong><\/h5>\n
Skyddsk\u00e5r.<\/strong><\/h4>\n
Br\u00f6dbrist hotar i staden.<\/strong><\/h4>\n
Den r\u00f6da terrorn.<\/strong><\/h4>\n
Strejken i Kristinestad.<\/strong><\/h4>\n
Vapenletningar.<\/h3>\n
En soar\u00e9 med f\u00f6rhinder.<\/strong><\/h4>\n
Oro i staden.<\/strong><\/h4>\n
H\u00e4ktningar.<\/strong><\/h4>\n
Husunders\u00f6kningar.<\/strong><\/h4>\n
Strejken avbl\u00e5ses.<\/strong><\/h4>\n
Redakt\u00f6rens kommentar.<\/strong><\/h4>\n