{"id":22096,"date":"2021-09-27T22:26:01","date_gmt":"2021-09-27T19:26:01","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22096"},"modified":"2026-04-12T00:47:01","modified_gmt":"2026-04-11T21:47:01","slug":"turha-bryggeri-pa-ostra-sidan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22096","title":{"rendered":"Turha Bryggeri p\u00e5 \u00d6stra sidan"},"content":{"rendered":"
\"\"
Bryggeribyggnaden till h\u00f6ger byggdes \u00e5r 1899 efter att den tidigare byggnaden f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand. Bryggeriverksamheten avslutades redan 1908 och efter det har byggnaden st\u00e5tt oanv\u00e4nd. Antagligen \u00e4r lagerbyggnaden till v\u00e4nster lika gammal som sj\u00e4lva bryggeribyggnaden. Infarten till tomten g\u00e5r nu mellan byggnaderna men tidigare gick den ner till Tj\u00e4rhofv\u00e4gen och efter j\u00e4rnv\u00e4gens byggande 1912 byggdes en infartsv\u00e4g fr\u00e5n kaserntomten.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla tidningar, kyrkb\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. BeerFinlands historik och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

Bryggeriets historia<\/strong><\/h3>\n

Det var r\u00e5dmannen och handelsmannen Johan Gustaf Ramstedt och handelsmannen Johan Petter Sundstr\u00f6m, som \u00e5r 1856 grundade \u00f6lbryggeriet Turha. F\u00f6ljande \u00e5r, allts\u00e5 1857 uppf\u00f6rde de bryggeriinr\u00e4ttningen p\u00e5 \u00d6stra sidan. Anl\u00e4ggningen l\u00e5g 160 alnar (96 meter) fr\u00e5n Stadsfj\u00e4rden och p\u00e5 tomten fanns en brunn med ymnigt vatten.<\/p>\n

Ramstedt var f\u00f6dd i \u00c5botrakten 1810 och \u00e5r 1835 gifte han sig med Mathilda Thod\u00e9n (1811-1890) fr\u00e5n Kristinestad. Mathilda var dotter till apotekaren Lars Thod\u00e9n (f.i Peders\u00f6re 1779, d\u00f6d i Kristinestad 1832). Familjen Thod\u00e9n bodde p\u00e5 Strandgatan 42, d\u00e4r det stora varuhuset finns i dag. Under en l\u00e5ng tid var apoteket inrymt i hans g\u00e5rd men det blev sedan flyttat till Strandgatan 30. Efter gifterm\u00e5let \u00f6vertog m\u00e5gen och handlanden Johan Gustaf Ramstedt g\u00e5rden och bodde d\u00e4r med hustrun Mathilda.<\/p>\n

Ramstedts kompanjon, handlanden Johan Petter Sundstr\u00f6m (1824-1876) var f\u00f6dd i Kristinestad. Han \u00e4gde g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 44<\/a>, s\u00e5 kompanjonerna var ju grannar. Johan Petter var gift 2 g\u00e5nger och med den andra hustrun Mathilda (f\u00f6dd Ekman 1837-1925) fick han 10 barn.<\/p>\n

Sundstr\u00f6m hade fr\u00e5n tidigare haft en br\u00e4nnvinsfabrik p\u00e5 \u00d6stra sidan och \u00f6lbryggeriet inr\u00e4ttades i denna byggnad. Till bryggm\u00e4stare antog de Petter Gustaf Gr\u00f6nberg, som bodde med hustrun Anna i Sj\u00f6qvists g\u00e5rd i h\u00f6rnet av H\u00e5llfastskagatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Denne hade redan 1848 startat ett litet \u00f6lbryggeri i den g\u00e5rden som har adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 22. \u201dGr\u00f6nbergs Brygghus\u201d avslutade verksamheten runt 1855, d\u00e5 Turha bryggeri startade sin verksamhet.<\/p>\n

Bryggm\u00e4staren Gr\u00f6nberg avled \u00e5r 1859 och efter det \u00f6vertogs verksamheten av den ena del\u00e4garen Johan Petter Sundstr\u00f6m.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1859<\/strong><\/h4>\n
\"\"
\u00c5r 1859, den 11 oktober tecknade \u00e4garna Ramstedt och Sundstr\u00f6m en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 bryggeribyggnaden nr 1, medan de fem andra byggnaderna l\u00e4mnades utan f\u00f6rs\u00e4kring. Till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet fogades denna tomtkarta, som visar hur byggnaderna d\u00e5 var placerade p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n

Bryggeribyggnaden nr 1 var en tv\u00e5v\u00e5nings tr\u00e4byggnad, uppf\u00f6rd \u00e5r 1857, inte br\u00e4dfodrad men m\u00e5lad med r\u00f6d vattenf\u00e4rg. D\u00e4r fanns en bryggstuga, en \u00f6lbod, en m\u00e4ststuga och en kammare och utrymme p\u00e5 vinden. I byggnaden fanns tv\u00e5 kakelugnar, en m\u00e4ltugn och en bryggugn med tv\u00e5 kopparkittlar, den ena som rymde 220 kannor (en kanna\u00a0 = ca 2,5 liter) och den andra halva den m\u00e4ngden.. Byggnaden var 36 \u00bd alnar (ca 22 meter) l\u00e5ng och 12 alnar (7,2 meter) bred och taket var lagt med p\u00e4rtor. Golvet i m\u00e4ltstugan var lagt med murtegel medan golvet i \u00f6lboden var natursten. Byggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 2 300 rubel silver medan de andra l\u00e4mnades of\u00f6rs\u00e4krade och premien uppgick till 31 rubel.<\/p>\n

Byggnad nr 2 var en k\u00e4llare av sten och hade ett tr\u00e4tak, sex alnar h\u00f6g.<\/p>\n

Byggnad nr 3 var en liderbyggnad med tr\u00e4tak, 6 \u00bd alnar h\u00f6g.<\/p>\n

Byggnad nr 4 var ett bostadshus, som var f\u00f6rs\u00e4krat i ett utl\u00e4ndskt bolag<\/p>\n

Byggnad nr 5 var en spannm\u00e5lsbod, ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4krad utomlands.<\/p>\n

Byggnad nr 6 var ett uthus av tr\u00e4.<\/p>\n

Gr\u00fctzmacher och B\u00e5ge tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1869<\/strong> \u00f6vertogs bryggeriet av bryggm\u00e4staren Friedrich Gr\u00fctzmacher. Han var f\u00f6dd i Tyskland \u00e5r 1826 och kom via Sverige till Kristinestad \u00e5r 1869. Han kallades Fredrik och d\u00e5 han kom till staden s\u00e5 \u00f6vertog han Turha bryggeriet tillsammans med sin kompanjon, sj\u00f6mannen Petter<\/u> Henrik B\u00e5ge (1836-1880). Petter B\u00e5ge var f\u00f6dd i staden och \u00e5r 1864 gifte han sig med Aurora Olin (1837-1897), ocks\u00e5 hon fr\u00e5n staden. Detta \u00e5r byggde Petter B\u00e5ge den bostadsbyggnad, som fortfarande st\u00e5r kvar. Den var uppf\u00f6rd i en v\u00e5ning, inneh\u00e5llande 6 rum och en veranda byggd av br\u00e4der och korsvirke. Byggnaden var 21,5 alnar (ca 12,9 meter) l\u00e5ng.<\/p>\n

\u00c5r 1871<\/strong> gick Gr\u00fctzmacher och B\u00e5ge skilda v\u00e4gar. Gr\u00fctzmacher \u00f6vertog Toivo bryggeriet i stadens s\u00f6dra del och Petter B\u00e5ge \u00f6vertog ensam sk\u00f6tseln av Turha bryggeriet p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/p>\n

Brandf\u00f6rs\u00e4kringen 1872<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1872 tecknade bryggeri\u00e4garen Petter H. B\u00e5ge en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring. Enda byggnaden som han ville f\u00f6rs\u00e4kra var det nya bostadshuset fr\u00e5n 1869, eftersom bryggeriet och stenk\u00e4llaren var f\u00f6rs\u00e4krad fr\u00e5n f\u00f6rr.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1872 tecknade bryggeri\u00e4garen Petter H. B\u00e5ge en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring men denna g\u00e5ng endast f\u00f6r det nybyggda bostadshuset med nummer 8, som var uppf\u00f6rt \u00e5r 1869. Troligtvis \u00e4r det samma bostadsbyggnad som fortfarande st\u00e5r kvar p\u00e5 tomten.<\/figcaption><\/figure>\n

Petter B\u00e5ge uppgav att boningshuset nr 8 var uppf\u00f6rt av stock, br\u00e4dfodrat och m\u00e5lat med oljef\u00e4rg och att det hade p\u00e4rtor p\u00e5 taket. Byggnaden var 21 \u00bd alnar l\u00e5ng (ca 13 meter), i en v\u00e5ning och d\u00e4r fanns sex rum, plus en veranda uppf\u00f6rd av br\u00e4der och korsvirke.<\/p>\n

Petter B\u00e5ge avlider<\/strong><\/h4>\n

I slutet av 1870-talet blev Petter B\u00e5ge sjuk och han s\u00f6kte l\u00e4karhj\u00e4lp i Tyskland, d\u00e4r han dock avled i augusti 1880. F\u00f6re han dog s\u00e5 hade han f\u00f6rv\u00e4rvat handlande Wests g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 59 och \u00e4nkan Aurora flyttade efter d\u00f6dsfallet dit och bodde d\u00e4r tills hon dog. P\u00e5 1890-talet f\u00f6rv\u00e4rvade bryggm\u00e4stare\u00e4nkan Aurora B\u00e5ge g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 27<\/a> och efter 1897 \u00e4gdes den under en kort av hennes son, Henrik B\u00e5ge. De bodde inte i den h\u00e4r g\u00e5rden, utan den var uthyrd \u00e4nda tills Henrik s\u00e5lde den \u00e5t guldsmed Alexander Sandelin.<\/p>\n

\u00c4nkan Aurora B\u00e5ge (1837-1897) fortsatte att driva bryggeriet \u00e4nda till 1894 d\u00e5 verksamheten \u00f6vertogs av hennes son, Henrik B\u00e5ge (1865-1944). Denne hade nyligen gift sig med Aina Helena Demas\u00f6r (1863-1942) fr\u00e5n Sideby och de fick flera barn. Aina var k\u00e4nd som en s\u00e4llskapsm\u00e4nniska, som var med i S\u00e4llskapsteatern, Fruntimmersf\u00f6reningen, Lotta Sv\u00e4rd-r\u00f6relsen och marthorna. Hon satt en tid ocks\u00e5 i samskolans direktion. Hon offrade mycket tid och pengar p\u00e5 v\u00e4lg\u00f6renhet.<\/p>\n

Efter \u00f6vertagandet hette bryggeriet \u201dB\u00e5ges Bryggeri\u201d, men i folkmun kallades det fortfarande Turha. Henrik B\u00e5ge hade med sin familj varit bosatt p\u00e5 bryggeriet men efter moderns d\u00f6d \u00e5r 1897, s\u00e5 flyttade han till hennes g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 59.<\/p>\n

\u00c5r 1897 hade B\u00e5ges bryggeri Turha anv\u00e4nt 21\u00a0000 kg malt, Hjulmans bryggeri Toivo hade anv\u00e4nt 27\u00a0000 kg och Hyd\u00e9ns Norra bryggeri 43\u00a0500 kg malt. \u00c5r 1898 hade verksamheten vid Turha gett 72\u00a0500 liter \u00f6l, vilket inbringade 22\u00a0400 mark medan det Norra bryggeriet var lite st\u00f6rre och Toivo var aningen mindre. Henrik B\u00e5ge fortsatte verksamheten \u00e4nda till mars 1899 d\u00e5 bryggeribyggnaden f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand.<\/p>\n

S\u00e5 h\u00e4r skrev Kristinestads Tidning l\u00f6rdagen den 11.3.1899:<\/p>\n

”Nedbrunnet bryggeri<\/strong>.<\/em><\/h5>\n

Onsdagen den 7 mars kl. 9 p\u00e5 kv\u00e4llen alarmerades v\u00e5r lugna stad av brandsignaler. Eld hade n\u00e4mligen utbrutit p\u00e5 m\u00e4lterivinden i Turha bryggeriet p\u00e5 \u00d6stra sidan, tillh\u00f6rigt bryggm\u00e4stare Henrik B\u00e5ge. Med stor hastighet spred sig elden genom hela bryggeribyggnaden, som inom n\u00e5gra \u00f6gonblick stod i ljusan l\u00e5ga. Omedelbart skyndade folk till brandst\u00e4llet men de stod vanm\u00e4ktiga gentemot eldens raseri och de m\u00e5ste s\u00e5 gott som overksamma inv\u00e4nta allm\u00e4nna och frivilliga brandk\u00e5rerna, som \u00e4ven n\u00e5got efter kl. 9 anl\u00e4nde.<\/em><\/p>\n

Emellertid hade elden antagligen \u00e4nnu kunnat d\u00e4mpas, om brandk\u00e5rerna genast fr\u00e5n b\u00f6rjan varit i tillf\u00e4lle att vidta ett kraftigt sl\u00e4ckningsarbete. Sprutornas iordningst\u00e4llande tog likv\u00e4l en dryg tid i anspr\u00e5k. I synnerhet var detta f\u00f6rh\u00e5llandet med Frivilliga Brandk\u00e5rens, som ol\u00e4mpligt nog i brist p\u00e5 ett b\u00e4ttre f\u00f6rvaringsst\u00e4lle \u00e4r inrymda i ett kallt magasin och till f\u00f6ljd h\u00e4rav hade sina ventiler tillfrusna. Dessutom fungerade inte en av de st\u00f6rsta sprutorna, och d\u00e4rf\u00f6r var den oanv\u00e4ndbar under hela branden.<\/em><\/p>\n

Men ocks\u00e5 vattenbristen var stor i b\u00f6rjan. Vattensl\u00e4parna var n\u00e4mligen inskr\u00e4nkta till tv\u00e5 brunnar i n\u00e4rheten, eftersom n\u00e5gon brandvak inte fanns att tillg\u00e5 p\u00e5 isen nedanf\u00f6r bryggeriet. Efter vissa bet\u00e4nkligheter fick man slutligen likv\u00e4l n\u00e5gra man nedkommenderade f\u00f6r att hugga upp en s\u00e5dan.<\/em><\/p>\n

Sprutorna b\u00f6rjade arbeta med st\u00f6rre kraft sedan en sugslang nedsatts i bryggeriets brunn och efter att mera vatten b\u00f6rjade anl\u00e4nda till brandst\u00e4llet efter klockan halv 10. Bryggeriet var \u00e4nd\u00e5 numera ett enda eldhav och var s\u00e5ledes inte vidare att t\u00e4nka p\u00e5 dess r\u00e4ddning.<\/em><\/p>\n

Brandk\u00e5rernas verksamhet inskr\u00e4nkte sig d\u00e4rf\u00f6r att skydda den t\u00e4tt intill liggande k\u00e4llaren f\u00f6r l\u00e5gorna, eftersom bryggeriets \u00f6llager f\u00f6rvarades d\u00e4r. Ocks\u00e5 den bakom \u00f6llagret befintliga uthusraden med stall, f\u00e4hus med mera kunde r\u00e4ddas. Detta lyckades tack vare det lugna v\u00e4dret och den svagt sydostliga vinden, men under h\u00e5rdare vindf\u00f6rh\u00e5llanden hade dessutom ocks\u00e5 den n\u00e4rbel\u00e4gna karakt\u00e4rsbyggnaden varit starkt hotad. Kl. 11 var elden redan n\u00e5got s\u00e5 n\u00e4r begr\u00e4nsad och inskr\u00e4nkt till bryggeribyggnaden, som brann ned s\u00e5 gott som till grunden. Kl. 3 p\u00e5 natten var den endast en h\u00f6g rykande ruiner.<\/em><\/p>\n

Bryggeriets arbetare, som bodde i ett rum i sj\u00e4lva den nedbrunna byggnaden hann i br\u00e5dskan inte r\u00e4dda n\u00e5got av sina sm\u00e5 tillh\u00f6righeter, som helt och h\u00e5llet blev l\u00e5gornas rov.<\/em><\/p>\n

Vid i torsdags verkst\u00e4lld polisunders\u00f6kning framgick att elden antagligen kommit l\u00f6s genom en spricka i muren i mellanbotten till m\u00e4lterivinden.<\/em><\/p>\n

Bryggeribyggnaden j\u00e4mte tillh\u00f6rande inredning var f\u00f6rs\u00e4krad endast f\u00f6r en summa av 11,850 mark i \u201dSt\u00e4dernas allm\u00e4nna brandstodsbolag\u201d.<\/em><\/p>\n

Lagerbyggnaderna som l\u00e5g n\u00e4ra sj\u00e4lva bryggeribyggnaden klarade sig i branden. liksom alla andra byggnader. Trots att bryggeribyggnaden var l\u00e5gt f\u00f6rs\u00e4krad, s\u00e5 byggde Henrik B\u00e5ge snabbt upp en ny fabriksbyggnad, som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> planerade Henrik B\u00e5ge och Toivo bryggeriets d\u00e5varande \u00e4gare J. W. Lindqvist att sammansl\u00e5 de b\u00e5da bryggerierna Turha och Toivo. Det blev dock ingen fusion utan J. W. Lindqvist hyrde fr\u00e5n slutet av 1903 bryggeribyggnaderna av Henrik B\u00e5ge. Lindqvists bryggm\u00e4stare sattes att sk\u00f6ta om Turha bryggeriet medan Lindqvist sj\u00e4lv sk\u00f6tte om det lite st\u00f6rre Toivo.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> avled J. W. Lindqvist och verksamheten vid bryggerierna \u00f6vertogs av \u00e4nkan Ida Lindqvist. Hon fortsatte att \u00e4ga och driva Toivo bryggeriet medan hon fortsatte att hyra Turha bryggeriet av Henrik B\u00e5ge.<\/p>\n

\u00c5r 1908, i november<\/strong> avslutade Ida Lindqvist verksamheten och hon sade upp hyreskontraktet. Hon k\u00f6pte maskinerna av B\u00e5ge och efter det har bryggeribyggnaden st\u00e5tt tom och oanv\u00e4nd.<\/p>\n

I januari 1910<\/strong> meddelade Henrik B\u00e5ge till l\u00e4nsstyrelsen att verksamheten definitivt \u00e4r avslutad vid B\u00e5ges eller Turha bryggeriet. Samtidigt valdes han maltkontroll\u00f6r vid de 2 \u00f6vriga bryggerierna i staden.<\/p>\n

I mars 1910<\/strong> s\u00e5lde Henrik B\u00e5ge Turha Bryggeri med tomt och alla byggnader \u00e5t \u00d6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna. De kunde \u00f6verta byggnaderna den 1 juni och omr\u00e5det inf\u00f6rlivades med statsj\u00e4rnv\u00e4garnas stationsomr\u00e5de. Efter f\u00f6rs\u00e4ljningen arbetade Henrik B\u00e5ge som utm\u00e4tningsman och han bodde p\u00e5 Strandgatan 59.<\/p>\n

Den oanv\u00e4nda bryggeribyggnaden h\u00f6rde till j\u00e4rnv\u00e4gsomr\u00e5det \u00e4nda till 1998 d\u00e5 staden genom en bytesaff\u00e4r blev \u00e4gare till omr\u00e5det, bryggerim\u00e4starens g\u00e5rd och den oanv\u00e4nda bryggeribyggnaden.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 flygkartan fr\u00e5n slutet av 1940-talet s\u00e5 finns B\u00e5ges g\u00e5rd vid den bl\u00e5a pilen och bryggeribyggnaderna strax till h\u00f6ger. Infarten till tomten som tidigare gick till Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen, gick nu till j\u00e4rnv\u00e4gsbolagets kasernbyggnad och vidare mot stationsbyggnaden. Det h\u00e4r berodde p\u00e5 att j\u00e4rnv\u00e4gen drogs mellan bryggeriomr\u00e5det och Tj\u00e4rhofsv\u00e4gen. J\u00e4rnv\u00e4gsgatan var inte d\u00e5 \u00e4nnu utbyggd i hela dess nuvarande l\u00e4ngd.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 2025 i augusti<\/strong> s\u00e5lde staden Kristinestad hela bryggeriomr\u00e5det p\u00e5 en n\u00e4tauktion. B\u00e5ges boningshus, bryggeribyggnaden, uthusbyggnaden och bastun s\u00e5ldes f\u00f6r 113 000 \u20ac \u00e5t en privatperson fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

Fram till dags dato har det inte varit n\u00e5gon verksamhet i bryggeribyggnaden men den h\u00e5lls \u00e4nd\u00e5 i gott skick och kommer s\u00e4kert att st\u00e5 kvar \u00e4nnu en l\u00e5ng tid.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Bryggeribyggnaden i 3 v\u00e5ningar \u00e4r stor och rymlig. Den har inte varit i anv\u00e4ndning p\u00e5 m\u00e5nga \u00e5r och \u00e4r helt tom. Fotot taget fr\u00e5n v\u00e4ster sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det fanns i tiderna 3 stora bryggerier i staden men Turha bryggeriet \u00e4r det enda som fortfarande finns kvar. Adressen \u00e4r J\u00e4rnv\u00e4gsgatan 11 p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Turha eller B\u00e5ges bryggeriets byggnader \u00e4r i gott skick efter att taken f\u00f6rs\u00e5gs med ny filt.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I maj 2018 f\u00f6rnyades taket p\u00e5 bryggeribyggnaden och p\u00e5 den stora f\u00f6rr\u00e5dsbyggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r bostadsbyggnaden uppf\u00f6rdes invid Turha bryggeri \u00e5r 1869 av bryggm\u00e4staren Petter B\u00e5ge. Enligt uppgift i Kristinestads Tidning, s\u00e5 skulle den ha st\u00e5tt d\u00e4r d\u00e5 bryggeriet brann \u00e5r 1899 men den har s\u00e4kert blivit renoverad flera g\u00e5nger. Fotot taget sommaren 2021 fr\u00e5n \u00f6ster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var Petter B\u00e5ge som \u00e5r 1869 uppf\u00f6rde denna g\u00e5rd och \u00e5r 1910 s\u00e5lde hans son, bryggm\u00e4staren Henrik B\u00e5ge omr\u00e5det och alla byggnader \u00e5t staten, som inf\u00f6rlivade omr\u00e5det med j\u00e4rnv\u00e4gsomr\u00e5det. Fotot taget fr\u00e5n v\u00e4ster sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\" \"\"<\/p>\n

\"\" \"\" \"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

 <\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla tidningar, kyrkb\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. BeerFinlands historik och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. Bryggeriets historia Det var r\u00e5dmannen och handelsmannen Johan Gustaf Ramstedt och handelsmannen Johan Forts\u00e4tt l\u00e4sa Turha Bryggeri p\u00e5 \u00d6stra sidan<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21649,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22096","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22096","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22096"}],"version-history":[{"count":19,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22096\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30804,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22096\/revisions\/30804"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21649"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22096"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}