{"id":22041,"date":"2021-09-19T21:28:42","date_gmt":"2021-09-19T18:28:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22041"},"modified":"2025-08-30T00:05:41","modified_gmt":"2025-08-29T21:05:41","slug":"cederstroms-gard-pa-vastra-langgatan-63","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22041","title":{"rendered":"Cederstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 63"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 63 \u00e4r byggd i tv\u00e5 olika repriser. Den s\u00f6dra delen byggdes \u00e5r 1852 av stockar som hade flyttats fr\u00e5n en annan plats i staden. Den norra delen byggdes \u00e5r 1910 av stockar, som skulle ha flyttats fr\u00e5n en g\u00e5rd i Tj\u00f6ck. Det var s\u00e4kert d\u00e5 som hela g\u00e5rden fick sin stenfot av kilade stenar. I stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 finns inte denna g\u00e5rdstomt med, utan den bildades f\u00f6rst \u00e5r 1844 och fick d\u00e5 tomtnumret 197 i det f\u00f6rsta kvarteret. Fotot taget fr\u00e5n nordost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund \u00e5r 2021 med hj\u00e4lp av Camilla Mitts, gamla lagfartsb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de f\u00f6rs\u00e4kringar som tagits, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa G\u00f6sta Lindqvists ber\u00e4ttelse om Emil Cederstr\u00f6m, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1842 f\u00f6rstorades stadens f\u00f6rsta kvarter med 21 nya tomter s\u00f6der om Nytorget och den h\u00e4r planen slogs fast \u00e5r 1844. Av n\u00e5gon anledning fick dessa nya tomter samma tomtnummer som ocks\u00e5 finns i det fj\u00e4rde kvarteret i Norrstan och detta har medf\u00f6rt flera missf\u00f6rst\u00e5nd under tidens g\u00e5ng.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1852 <\/strong>f\u00f6rv\u00e4rvade timmermannen och sj\u00f6mannen Anders<\/span> Henrik Cederstr\u00f6m (1824-1866) den h\u00e4r obebyggda tomten. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade han pengar med l\u00e5g r\u00e4nta av bonden Johan Mattsson Svens fr\u00e5n N\u00e4rpes. Detta \u00e5r uppf\u00f6rde han den f\u00f6rsta delen av g\u00e5rden i den s\u00f6dra \u00e4ndan av tomten. Eftersom stockarna \u00e4r numrerade, s\u00e5 \u00e4r det klart att g\u00e5rden d\u00e5 flyttades fr\u00e5n en annan plats, kanske fr\u00e5n N\u00e4rpes eller fr\u00e5n staden. P\u00e5 stockarna finns rester av gamla, fina tapeter s\u00e5 knappast \u00e4r den flyttad fr\u00e5n landsbygden.<\/p>\n

\u00c5r 1853<\/strong> \u00e4gdes den nya g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Anders Henrik Cederstr\u00f6m. Han var f\u00f6dd i N\u00e4rpes med flyttade till staden \u00e5r 1845. Han var gift med Maria Backman, som var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1826. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Catharina \u00c5kerholm.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Anders Henrik Cederstr\u00f6m med hustrun Maria. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6tullsvaktm\u00e4stardottern Eva L\u00f6nnroth och sj\u00f6mannen David Suomalainen.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Anders H. Cederstr\u00f6m, som nu hade blivit matros. Han bodde med hustrun Maria, och en sj\u00f6man och borgaredottern Mina \u00c5kerberg, som bodde p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av matrosen Cederstr\u00f6m med hustrun Maria och de hade en vuxen dotter som ocks\u00e5 hette Maria. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6manshustrun Ulla Hedstr\u00f6m och hennes man var ocks\u00e5 skriven i g\u00e5rden men som svensk medborgare. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Johan W\u00e4nni med hustrun Serafia, sj\u00f6mannen David Westerholm, \u00e4nkan Maria Nordman och matrosen Karl Nissfolk med hustrun Edla.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> var det samma \u00e4gare men endast matrosen Josef Sundman bodde p\u00e5 hyra med hustrun Karolina och sv\u00e4rmor Beata. Arbetaren Johan W\u00e4nni hade flyttat bort men endast till granntomten nr 198, s\u00e5 han nu \u00e4gde.<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> drunknade Anders Cederstr\u00f6m och efterl\u00e4mnade \u00e4nkan Maria Sofia. De hade f\u00e5tt 7 barn, n\u00e4mligen Maria Antoinette (f.1847), Johanna Sofia (1849-1863), Henrika Vilhelmina (f.1855, som en tid bodde i St. Petersburg, men \u00e5terv\u00e4nde f\u00f6re v\u00e4rldskriget br\u00f6t ut), Anna Celina (f.1856, som en tid vistades i St. Petersburg, men \u00e5terv\u00e4nde, d\u00f6d i staden 1932), Emma Kristina (f.1858), Henrik August (1859-1862) och Anders Emil<\/u> (f.1863).<\/p>\n

Detta \u00e5r i februari tecknade sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Sofia Cederstr\u00f6m en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 det boningshus, som maken hade uppf\u00f6rt 1852. Om du vill l\u00e4sa mera om denna och om byggnaden, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Sofia Cederstr\u00f6m \u00e5r 1866 skulle f\u00f6rs\u00e4kra sin g\u00e5rd, s\u00e5 l\u00e4t hon rita en plankarta, som skulle bifogas f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1868<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Cederstr\u00f6m, eftersom hennes man Anders hade d\u00f6tt och hon fick lagfart p\u00e5 den \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5. De omyndiga barnen Anders Emil<\/u>, Maria, Sofia, Wilhelmina och lilla Emma bodde med henne. P\u00e5 hyra bodde arbetskarlshustrun Sofia Bj\u00f6rkqvist.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Maria<\/u> Sofia Cederstr\u00f6m, som bodde med fyra mindre barn. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Isak Rein med hustrun Maria, och vaktm\u00e4stardottern Eva Svedberg.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Maria Cederstr\u00f6m, som bodde med barnen Maria och Emil. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Elisabeth Holmberg (f.1820) med sonen Johan (f.1862). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mans\u00e4nkan Kristina Berg.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av \u00e4nkan Maria Cederstr\u00f6m och med henne bodde dottern Maria. Sonen Emil var skriven i g\u00e5rden man han vistades mest p\u00e5 sj\u00f6n. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6tullsvaktm\u00e4staren Julius B\u00e4ckman (f.1833) och tv\u00e5 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1890, den 3 januari<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av sonen, sj\u00f6mannen Emil Cederstr\u00f6m (f.1863) eftersom modern nyligen hade avlidit. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 systern Emma Cederstr\u00f6m (f.1858).<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Emil Cederstr\u00f6m. \u00c5r 1894 hade han gift sig med Anna Bergqvist, som var f\u00f6dd 1861. Hos dem bodde ocks\u00e5 jungfrun Erika Kauppila (f.1851) och jungfrun Sofia H\u00e4llman (f.1860). \u00c5r 1897 bodde ocks\u00e5 arbetaren Henrik Kujala (f.1865) p\u00e5 hyra med hustrun Hulda. I juni 1896 skickade sj\u00f6mannen Emil h\u00e4lsningar i Wasa Nyheter till hembygden fr\u00e5n London.<\/p>\n

\u00c5ren 1900 till 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Emil Cederstr\u00f6m med hustrun Anna och en liten dotter. Endast ett f\u00e5tal hyresg\u00e4ster finns antecknade i de olika b\u00f6ckerna. \u00c5r 1902 var det tullvaktm\u00e4starens dotter Eva Svedberg (f.1834) och \u00e5r 1906 var det sj\u00f6mans\u00e4nkan Katarina Rajala (f.1850).<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> byggde sj\u00f6mannen Emil Cederstr\u00f6m till g\u00e5rden i den norra \u00e4ndan, s\u00e5 att den fick den l\u00e4ngd och utseende, som den fortfarande har. Huset fick d\u00e5 hela 8 boningsrum och den nyare delen var tydligen avsedd f\u00f6r uthyrning.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Emil Cederstr\u00f6m med hustrun Anna och d\u00f6ttrarna Valborg (f.1899) och Regina (f.1900). Nu finns det ett stort antal hyresg\u00e4ster, vilket f\u00f6rklaras av att g\u00e5rden nu har f\u00f6rstorats i den norra \u00e4ndan. P\u00e5 hyra bodde nu Emils syster Celina (f.1856) och arbetsf\u00f6rmannen J. A. Sj\u00f6str\u00f6m (f.1854). Sj\u00f6str\u00f6ms son, sj\u00f6mannen Bruno (1885-1957) arbetade \u00e5t rederibolaget Transatlantic i G\u00f6teborg och han dog d\u00e4r \u00e5r 1957. Den andra sonen Gustaf (f.1887) var skriven i g\u00e5rden men vistades p\u00e5 sj\u00f6n. P\u00e5 hyra bodde arbetar\u00e4nkan Maja Lena Lillandt (f.1833) och sjuksk\u00f6terskan Ida Kosonen (f.1888).<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> bodde alla dessa \u00e4nnu kvar i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Emil Cederstr\u00f6m, med hustrun Anna och de tv\u00e5 d\u00f6ttrarna. Emil hade \u00e5r 1923 blivit vald till vaktm\u00e4stare vid den svenska folkskolan i staden och systern Celina valdes till vaktm\u00e4stare vid det lutherska b\u00f6nhuset. Jungfrun Wilhelmina Cederstr\u00f6m bodde i g\u00e5rden, men br\u00f6derna Sj\u00f6str\u00f6m \u00e4r fortfarande i Amerika. P\u00e5 hyra bodde postiljonen Arne Skans (f.1901) med hustrun Hilma (f\u00f6dd Hannus i Lappfj\u00e4rd 1899) och en dotter. En farmaceut Agda Skans (f.1902) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra. Arne Skans blev sedan vaktm\u00e4stare p\u00e5 den nya samskolan och familjen flyttade till vaktm\u00e4starbostaden d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1930<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av f\u00f6rra sj\u00f6mannen Emil Cederstr\u00f6m, som bodde med hustrun Anna och dottern Regina som var handelsbitr\u00e4de. P\u00e5 hyra bodde bryggm\u00e4staren Johan Henrik<\/u> August B\u00e5ge (1865-1944) med hustrun Aina Helena (f\u00f6dd Demas\u00f6r i Sideby1863, d\u00f6d i staden 1942).<\/p>\n

\u00c5r 1936<\/strong> i november avled Emils hustru Anna, och \u00e4nklingen Emil bodde efter det i g\u00e5rden med dottern Regina och hyresg\u00e4sten, bryggm\u00e4stare B\u00e5ge. Den h\u00e4r B\u00e5ge hade under en l\u00e5ng tid drivit Turha bryggeriet p\u00e5 \u00d6stra sidan men d\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen skulle byggas i n\u00e4rheten, s\u00e5 s\u00e5lde han bryggeribyggnaden \u00e5t j\u00e4rnv\u00e4gsbolaget \u00e5r 1909.<\/p>\n

\u00c5r 1947<\/strong> i december dog f\u00f6re detta sj\u00f6mannen Emil Cederstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av sterbhuset.<\/p>\n

P\u00e5 1950-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Cederstr\u00f6ms sterbhus. P\u00e5 hyra bodde nu igen en Skans, denna g\u00e5ng var det sonen Nils Skans (f.1929) med hustrun Helena (f\u00f6dd Ketola i Stor\u00e5 \u00e5r 1931) som flyttade dit. De hade tidigare bott i svenska samskolans vaktm\u00e4starbostad. Bagarm\u00e4staren Torsti Nohrstr\u00f6m bodde en tid i Cederstr\u00f6ms g\u00e5rd med sin familj efter att de hade s\u00e5lt sin \u00e4gande g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 43.<\/p>\n

I maj \u00e5r 1963<\/strong> avled Cederstr\u00f6ms dotter Regina och hon hade testamenterat g\u00e5rden \u00e5t den svenska f\u00f6rsamlingen i Kristinestad. F\u00f6ljande \u00e5r s\u00e5lde f\u00f6rsamlingen genom diakonissan Hulda Ljung g\u00e5rden \u00e5t Veikko Sakari och Taimi Vanhatalo. De bodde efter det i den s\u00f6dra \u00e4ndan och den norra \u00e4ndan kunde d\u00e5 hyras ut. P\u00e5 1960-talet bodde fr\u00f6ken Vieno Vuonoranta d\u00e4r p\u00e5 hyra tillsammans med sina f\u00f6r\u00e4ldrar. P\u00e5 1970-talet skulle Matti och Aila Mannermo ha bott p\u00e5 hyra i den norra \u00e4ndan av g\u00e5rden.<\/p>\n

I mitten av 1970 genomf\u00f6rde Vanhatalo en st\u00f6rre renovering i den s\u00f6dra \u00e4ndan av g\u00e5rden, d\u00e5 b\u00e5de v\u00e4ggar och tak f\u00f6rs\u00e5gs med sp\u00e5nskivor.<\/p>\n

\u00c4nkan Taimi Vanhatalo bodde i g\u00e5rden fram till sin d\u00f6d 2011 och g\u00e5rden anv\u00e4ndes efter det som fritidsbostad av barn och barnbarn. Den nuvarande \u00e4garen, som \u00e4r bosatt i Tammerfors men som har r\u00f6tterna i Lappfj\u00e4rd k\u00f6pte g\u00e5rden \u00e5r 2017 av Vanhatalos d\u00f6dsbo och har efter det utf\u00f6rt renoveringar i den. Dessa p\u00e5g\u00e5r fortfarande och som det brukar vara i gamla g\u00e5rdar \u201di evighet\u201d.<\/p>\n

\"\"
Eftersom den Cederstr\u00f6mska g\u00e5rden ligger relativt l\u00e5ngt fr\u00e5n stadens centrum, s\u00e5 har det inte funnits n\u00e5gra aff\u00e4rer i g\u00e5rden och \u00e4garna var under l\u00e5nga tider sj\u00f6m\u00e4n. P\u00e5 taket och p\u00e5 vindsf\u00f6nstren s\u00e5 ser man att g\u00e5rden har byggts under tv\u00e5 olika tider medan stenfoten \u00e4r enhetlig och har s\u00e4kerligen byggts d\u00e5 g\u00e5rden skarvades i p\u00e5 1900-talet. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Innerg\u00e5rden \u00e4r lummig och inbjudande. Fotot fr\u00e5n sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Cederstr\u00f6ms g\u00e5rd i h\u00f6rnet av Sundstr\u00f6msgatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan, som st\u00e5r p\u00e5 en av de tomter som bildades \u00e5r 1842 s\u00f6der om Nytorget i det f\u00f6rsta kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n

Annonser.<\/strong><\/h4>\n

\"\" \"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund \u00e5r 2021 med hj\u00e4lp av Camilla Mitts, gamla lagfartsb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de f\u00f6rs\u00e4kringar som tagits, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Om du Forts\u00e4tt l\u00e4sa Cederstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 63<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":63,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-22041","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22041","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=22041"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22041\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30192,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22041\/revisions\/30192"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=22041"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}