{"id":21959,"date":"2021-09-11T22:48:41","date_gmt":"2021-09-11T19:48:41","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21959"},"modified":"2021-09-11T23:00:58","modified_gmt":"2021-09-11T20:00:58","slug":"kyrkan-i-aldre-tider","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21959","title":{"rendered":"Kyrkan i \u00e4ldre tider."},"content":{"rendered":"

2 artiklar publicerade i Syd-\u00d6sterbotten 15.2 och 22.2.1922 av en ok\u00e4nd skribent. Citaten \u00e4r inte \u00e4ndrade, d\u00e4remot har den \u00f6vriga texten moderniserats efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga.<\/strong><\/span><\/p>\n

Den som nu tr\u00e4der in i Kristinestads gamla kyrka och m\u00f6ts av kalla vita och gr\u00e5 f\u00e4rger, nyktert belysta genom de stora f\u00f6nstren, kan f\u00f6ga g\u00f6ra sig en f\u00f6rest\u00e4llning om den livliga och f\u00e4rgrika interi\u00f6rbild, som p\u00e5 1700-talet f\u00e4ngslade den intr\u00e4dandes \u00f6ga. Till det yttre \u00e4r kyrkan \u00e4nnu i huvudsak s\u00e5dan den fr\u00e5n begynnelsen varit, det inre har d\u00e4remot under tidernas lopp i mycket f\u00f6r\u00e4ndrats.<\/p>\n

D\u00e5 den \u00e4ldsta kyrkan \u00e5r 1697 ant\u00e4ndes av blixten och nedbrann, stod stadsborna inf\u00f6r uppgiften att under sv\u00e5ra och brydsamma tider skapa ett nytt tempel. Ursprungligen h\u00f6ll man \u201df\u00f6r b\u00e4st at thet skulle byggas en korskyrckia, hvilket dock til Herr Biskopens omd\u00f6me skulle framst\u00e4llas\u201d<\/em>. Ok\u00e4nt \u00e4r om den slutliga planen f\u00f6reslogs av \u201dHans H\u00f6gwyrdighet\u201d<\/em> eller av kyrkans byggm\u00e4stare, vilken man inte utan sk\u00e4l kunde anta varit den Matts Larsson Murik, som \u00e5r 1701 byggde kyrkporten och \u00e5r 1703 d\u00e4r\u00f6ver den nuvarande klockstapeln. Bevisas kan det likv\u00e4l inte, d\u00e5 fr\u00e5n byggnads\u00e5ren 1699 och 1700 tillsvidare inga k\u00e4llor antr\u00e4ffats.<\/p>\n

Trots att kyrkan redan \u00e5r 1700 blivit \u201dinvigder af F\u00f6rsamlingens f\u00f6r tiden warande Pastore Dni, Joh Beckman\u201d<\/em>, var den vid stora ofredens utbrott endast n\u00f6dtorftigt inredd, och saknade br\u00e4dfordring och taksp\u00e5n. M\u00e5nga s\u00e4gner ber\u00e4ttas \u00e4nnu om den hemska tid, d\u00e5 kyrkan blev \u201daf grymma fienden ryssen spolierad och skj\u00f6wlad\u201d<\/em>. Men \u201dsedan stadens innev\u00e5nare efter Nystadiska fredens slut fingo \u00e5ter bo i fred och ro under Herrans fikonatr\u00e4d och wijntr\u00e4d sampt niuta denna, hwilcket fridsens Gud i l\u00e5nga och \u00f6nskade tider f\u00f6rl\u00e4ne. Hafwa de anw\u00e4nt all ber\u00f6mde flijt at reparera Kyrckian med takets sp\u00e5nande och w\u00e4ggarnas r\u00f6df\u00e4rgande sampt dels med egna medel, dels med Collecte- och Stambooksmedel kring hela rijket samlade f\u00f6rsett Kyrckian med n\u00f6dtorftiga zirater, fenster och tre wackra kl\u00e5ckor.”<\/em><\/p>\n

Till kyrkans \u201dzirande, hwitlimmande och m\u00e5lning”<\/em> tillkallades \u00e5r 1736 m\u00e5larm\u00e4staren Olof Ekelund fr\u00e5n Wasa. Under nio veckors tid underh\u00f6ll borgm\u00e4staren A. Parmant m\u00e4staren och \u201ddess dr\u00e4ng med kosth\u00e5ld och s\u00e4ngkl\u00e4der”,<\/em> men s\u00e5 gjorde de ocks\u00e5 ett stort arbete. Kyrkv\u00e4ggarnas \u00f6vre del vitmenades, p\u00e5 valvet \u00f6ver koret utf\u00f6rdes antagligen takm\u00e5lningar, n\u00e5got slags stiliserade moln eller dyl. Runt kyrkan m\u00e5lades en b\u00e5rd, som bestod av en ram i svart och gr\u00e5tt. Varje f\u00e4lt inneh\u00f6ll p\u00e5 gul botten tv\u00e5 sammanbundna, motsatt riktade kvistar med blad i svart och vitt. B\u00e4nkd\u00f6rrarna var bruna med \u201dbl\u00e5 fylningar”<\/em> och svarta nummer. Ursprungligen fanns i kyrkan endast den v\u00e4stra l\u00e4ktaren, som d\u00e5 str\u00e4ckte sig blott till f\u00f6rsta tv\u00e4rbj\u00e4lken. Dess skrank var h\u00e5llet i en m\u00f6rk brungr\u00f6n ton. Speglarnas yta gjordes livligare genom oregelbundet p\u00e5lagda gula och ljusare gr\u00f6na fl\u00e4ckar, deras profillister lyste i gult och r\u00f6tt.<\/p>\n

Till kyrkans \u201dzirat och prydnad\u201d<\/em>, samt f\u00f6r att mera betona korets egenskap av ett heligt rum byggdes \u00e5r 1761 p\u00e5 f\u00f6rslag av kyrkoherden Jacob Estlander ett gallerverk av tr\u00e4 fr\u00e5n d\u00f6rren till sakristian tv\u00e4rs \u00f6ver kyrkan. Det utf\u00f6rdes av snickaren Petter Bostr\u00f6m och m\u00e5lades med \u201dspansk gr\u00f6na”<\/em>. I \u00f6vrigt \u00e4r dock dess utseende numera ok\u00e4nt, d\u00e5 inga rester bevarats till v\u00e5r tid.<\/p>\n

\u00d6ver denna f\u00e4rgrika interi\u00f6r silade ljuset gr\u00f6naktigt och f\u00f6rmildrande genom de ganska sm\u00e5 fyrkantiga f\u00f6nstrens blyinfattade rutor. Deras tid var dock snart ute. \u00c5r 1783 skedde den f\u00f6rsta f\u00f6r\u00e4ndringen, i det man besl\u00f6t, att f\u00f6nstren skulle \u201dtil n\u00e5gon del h\u00f6jas och ofwantil rundas.\u201d<\/em><\/p>\n

\u00c5r 1827 hade dessa dock \u201daf tiden till rutor, poster och b\u00e5gar blifwit s\u00e5 skadade, att de knappt mera kunde begagnas och d\u00e5 erbj\u00f6do sig Herrar R\u00e5dm\u00e4nnen Johan Berg, E. B. Sj\u00f6berg, Anders Holmstr\u00f6m samt Herrar Handlandene Simon Anders Wendelin och Gottfrid Starcke, j\u00e4mte Coopwardieskepparen Carl Henrik Berg att enhvar l\u00e5ta p\u00e5 egen bekostnad s\u00e4tta ett nytt f\u00f6nster\u201d.<\/em> Den offervillighet stadens borgare alltid visat, n\u00e4r det g\u00e4llt deras kyrkas utsmyckande, framtr\u00e4dde \u00e4ven denna g\u00e5ng.<\/p>\n

Predikstolen.<\/strong><\/h5>\n

Kyrkans f\u00f6rsta predikstol var bel\u00e4gen vid s\u00f6dra kyrkv\u00e4ggen. Antagligen var den r\u00e4tt enkel och primitiv b\u00e5de till form och utsmyckning. Den nuvarande byggdes under den tid Jacob Estlander var f\u00f6rsamlingens energiska kyrkoherde och \u201dbevisade sin goda w\u00e4hlmening f\u00f6r kyrkans prydnad”.<\/em> P\u00e5 kyrkor\u00e5dsst\u00e4mman \u00e5r 1759 f\u00f6reslogs att en ny predikstol skulle \u201df\u00f6rf\u00e4rdigas p\u00e5 norra sidan wed str\u00e4fwan gentemot den f\u00f6rra, d\u00e5 predikanten hade den f\u00f6rm\u00e5n at ifr\u00e5n Sacristied\u00f6rren straxt stiga p\u00e5 pr\u00e4dikostohlstrapporna, thet f\u00f6rslag af Kyrckio R\u00e5det samtycktes”<\/em><\/p>\n

\u201dTil widare befr\u00e4mjande h\u00e4raf inkallades snickaren And. Lundberg och tilfr\u00e5gades hwad pris han f\u00f6r en s\u00e5dan predikostohls f\u00f6rf\u00e4rdigande, som uthi N\u00e4rpis kyrcka \u00e4hr, skulle begi\u00e4ra, d\u00e5 han si\u00e4lf h\u00f6lle alt tilbeh\u00f6r, hwartil han sade sig til det nogaste pr\u00f6fwat intet kunna under 600 Daler Kopp. ml then f\u00f6rf\u00e4rdiga, n\u00e4r han si\u00e4lf alt skall f\u00f6rskaffa och som Kyrckio R\u00e5det pr\u00f6fwade hans p\u00e5st\u00e5ende ithy m\u00e5dhe intet wara obilligt s\u00e5 anh\u00f6llo de Herr Magist :n och Kyrckioherden wille hoos Consistorium thes bifall thertil inh\u00e4mta\u201d.<\/em><\/p>\n

Som svar p\u00e5 denna anh\u00e5llan ingick f\u00f6ljande brev:<\/p>\n

”\u00c4rew\u00f6rdige och H\u00f6gl\u00e4rde Herr Kyrckioherde. Upp\u00e5 Eder \u00c4rev\u00f6rdighets \u00e5 Kyrckio R\u00e5dets w\u00e4gnar i Christina genom bref af d, 7 i thenna m\u00e5nad giorda hemst\u00e4llan om n\u00f6dw\u00e4ndigheten af en ny pr\u00e4dikostohls byggnad i Christina Stads Kyrckia, l\u00e4ndes thetta til w\u00e4nligit swar: at hi\u00e4mw\u00e4hl Consistorium bijfaller Kyrckior\u00e5dets h\u00e4rwid giorda f\u00f6rslag at ber\u00f6rde Pr\u00e4dikostohl b\u00f6r p\u00e5 norra sidan i Kyrckian flyttas och upbyggas; b\u00f6r dock Eder \u00c4rew\u00f6rdighet wid f\u00f6rsamlingens h\u00e4rupp\u00e5 tilgi\u00f6rande sammanskott p\u00e5j\u00e4mka kostnaderna h\u00e4raf, at Kyrckians beh\u00e5llna medel 474: Daler 3 skilling Koppar: mt ej blifwa til samma byggnad alldeles utt\u00f6mda, emedan f\u00f6rsamlingens skyldighet \u00e4r, at tilsl\u00e4ppa materialer, br\u00e4der och planckor; men hwad spik och j\u00e4rnsmide och thet mera, som f\u00f6rsamlingen sielf ej \u00e5stadkomma kan, utan m\u00e5ste ifr\u00e5n andra orter f\u00f6rskaffas, thet kan Kyrckan icke undg\u00e5 at draga lasten utaf. \u00d6nskar Eder \u00c4rew\u00f6rdighet Guds milda beskydd.<\/em><\/p>\n

\u00c5bo d. 14 Martii 1759. \u00c5 Domkapitlets w\u00e4gnar:<\/em><\/p>\n

Carl Fridric Mennander.”<\/em><\/p>\n

Snickaren Andreas Lundberg kunde nu b\u00f6rja sitt arbete. Men f\u00f6r att f\u00e5 det m\u00f6jligast snabbt undan tillkallades redan innan predikstolen var f\u00e4rdig m\u00e5laren Johan Graan fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg. De b\u00e5da arbetarna tycks inte ha kommit alltf\u00f6r v\u00e4l \u00f6verens. M\u00e5laren beskyllde snickaren f\u00f6r att f\u00f6rsumma sitt arbete och f\u00f6rdr\u00f6ja hans, samt intog i sin r\u00e4kning f\u00f6ljande dr\u00e5pliga mening: \u201dWid pr\u00e4dikostohlens accord s\u00e5 lofwade H\u00f6gw\u00f6rdiga Kyrckior\u00e5det efter sitt egit gottfinnande erl\u00e4gga mig dagspenning f\u00f6r hwarje dag jag skulle blij f\u00f6rhindrad genom Snickaren, som jag s\u00e4kert blef, hwarf\u00f6re jag nu til deth minsta uptager fyra dagar til 4 Daler om dagen uti Kopp.mt hwileket \u00e4r rigtigt uppf\u00f6rt, som jag med ed kan bestyreka om s\u00e5 p\u00e5fordras”.<\/em><\/p>\n

M\u00e5lningsarbetet gjordes grundligt, Johan Graan hade \u201d\u00e5tniutit Kost och Qvarter hoos Herr R\u00e5dman Lebell uthi fem veckors tid”,<\/em> varunder han \u201defter Begi\u00e4ran \u00f6fverstrukit och marmorerat, samt f\u00f6rgylt de tienliga st\u00e4llen p\u00e5 pr\u00e4dikostohlen med dess skrank” s<\/em>amt m\u00e5lat \u201dett stycke tafla med ljus marmorering och en stor f\u00f6rgyld Sohl mitt upp\u00e5”.<\/em> Antagligen var lister och profiler m\u00e5lade i avstickande f\u00e4rg, ytorna i m\u00f6rkare och tavlan under predikstolens tak i ljusare bl\u00e5 eller bl\u00e5gr\u00e5 marmorering, bladornament och \u00e4nglahuvuden f\u00f6rgyllda.<\/p>\n

Predikstolen \u00e4r ett vackert prov p\u00e5 d\u00e5tida hantverksskicklighet och st\u00e5r i utf\u00f6rande betydligt \u00f6ver modellen i N\u00e4rpes.<\/p>\n

Det stora l\u00e4ktargr\u00e4let.<\/strong><\/h5>\n

Under tidernas lopp v\u00e4xte f\u00f6rsamlingen och snart nog blev kyrkan f\u00f6r tr\u00e5ng. Nya b\u00e4nkar tillbyggdes s\u00e5 l\u00e5ngt golvytan medgav, men d\u00e5 detta inte var nog m\u00e5ste andra utv\u00e4gar tillgripas. \u00c5r 1772 erbj\u00f6d sig handlanden Johan Nyman att p\u00e5 egen bekostnad l\u00e5ta uppf\u00f6ra en l\u00e4ktare vid norra v\u00e4ggen i koret. Hans erbjudande antogs och l\u00e4ktaren, senare utvidgad till den nuvarande orgell\u00e4ktaren, uppf\u00f6rdes av den tidigare omn\u00e4mnda snickaren Anders Lundberg. Johan Nymans goda g\u00e4rning v\u00e4ckte \u00e4relystnaden hos tv\u00e5 av samh\u00e4llets st\u00f6djepelare, R\u00e5dm\u00e4nnen Casper Lebell och Matts Brunck. Den f\u00f6rre var kyrkof\u00f6rest\u00e5ndare, den senare kyrkov\u00e4rd och dessa befattningar syntes ge dem tillr\u00e4ckligt st\u00f6d f\u00f6r att p\u00e5 eget bev\u00e5g l\u00e5ta uppf\u00f6ra en l\u00e4ktare, \u00e4ven de. Den planerades vid s\u00f6dra v\u00e4ggen mittemot den f\u00f6rra. De anade f\u00f6ga vilken storm de skulle uppv\u00e4cka. Virke sl\u00e4pades till kyrkan och uppstaplades i koret, i v\u00e4ggarna h\u00f6ggs h\u00e5l f\u00f6r b\u00e4rande bj\u00e4lkar och allt var v\u00e4l f\u00f6rsp\u00e4nt. D\u00e5 kom som en blixt fr\u00e5n klar himmel f\u00f6ljande uppr\u00f6rda:<\/p>\n

\u201dInlaga til Kyrckoherden och Kyrckor\u00e4tten, S\u00e5som den p\u00e5 s\u00f6dra Chorsidan ofwanf\u00f6r pr\u00e4stb\u00e4nckarna till\u00e4mnade l\u00e4gtaren, ifall den til sin byggnad finge fullf\u00f6ljas, ej allenast skulle bortskymma de 2:ne f\u00f6nstren fram i Kyrckan och s\u00e5ledes g\u00f6ra Choret om m\u00f6rka vinterdagar f\u00f6ga mera lysande \u00e4n tornfoten utan och med trappan alldeles d\u00f6lja Pr\u00e4sten i sin tjenst f\u00f6r f\u00f6rsamlingen, samt f\u00f6rsamlingen f\u00f6r Pr\u00e4sten, hwarf\u00f6rutan det ej faller sig p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt skickat at H\u00f6gw\u00f6rdigste Herr Biskopen j\u00e4mte \u00f6friga af det w\u00f6rdiga pr\u00e4sterskapet wijl infallande Wisitationer skola vara logerade under en l\u00e4gtare och dessutom dess trappa, s\u00e5 protestere inf\u00f6r Herr Kyrckoherden och den h\u00f6gt \u00e4rade Kyrckor\u00e4tten undertecknade af Stadsens \u00e4ldste och Borgerskap p\u00e5 egna och hela f\u00f6rsamlingens w\u00e4gnar emot denna byggnad s\u00e5som h\u00f6gst otrevlig och kyrkan wanskapande p\u00e5 det st\u00e4lle hon nu \u00e4r p\u00e5b\u00f6rjad, anh\u00e5llande tillika i all \u00f6dmjukhet att Herrar R\u00e5dm\u00e4nnen Casper Lebell och Matts Brunck, hwilka p\u00e5 eget bev\u00e5g utan att inh\u00e4mta Kyrckor\u00e5dets eller wederb\u00f6rande f\u00f6rsamlings samtycke f\u00f6ranstaltat omf\u00f6rber\u00f6rda oskickade l\u00e4gtarebyggnad m\u00e5tte s\u00e5 w\u00e4l allwarsamt tilltalas f\u00f6r ett slikt sjelfsw\u00e5ldigt f\u00f6retagande, s\u00e5som ock p\u00e5l\u00e4ggas att genast med egen bekostnad borttaga det uppstaplad wircket, samt s\u00e4tta Choret alldeles i sitt f\u00f6rra skick igen. Men att det tilgjorda dock m\u00e5 kunna nyttjas utan Kyrckans gravation s\u00e5 hemst\u00e4lles til Herr Kyrckoherdens och den h\u00f6gt \u00e4rade Kyrckor\u00e4ttens behag att utse i Kyrckan til en dylik l\u00e4gtare ett tjenligt st\u00e4lle, hwartil tyckes wara godt rum ofwanf\u00f6r stora melland\u00f6rren, vis hon sedan kunde flyttas p\u00e5 deras depance. I det s\u00e4kra hopp att Herr Kyrckoherden j\u00e4mte \u00f6friga respective vederb\u00f6rande gunstigt f\u00f6rn\u00f6gia m\u00e5 f\u00f6rsamlingens \u00e5stundan h\u00e4rutinnan och sig widare f\u00f6rese det inga enskildta personer m\u00e5 framdeles p\u00e5 s\u00e4tt som nu budits till f\u00e5 f\u00f6rm\u00f6rka och f\u00f6rderfwa v\u00e5r Kyrcka blir Comministern Herr Eric Munselius af oss, som nu til st\u00f6rre delen genom sommarresor komma att f\u00f6rskingras anmodat om framteendet h\u00e4raf och dess widare befordrande och framlefwa med skyldig w\u00f6rdnad och h\u00f6gaktning.<\/em><\/p>\n

Christine Stad d, 27 Aprill 1773. J. M. Westerlund, Hans \u00c5berg, Eric Holmstr\u00f6m, Olof Ki\u00e4llgren, Ermund Butz, And. Wetman, Elias Backman. Andert Achtman, Eric Wahlberg, Petter Frideen, And, Gi\u00e4dde, Petter Bostr\u00f6m m.fl. m.fl.\u201d<\/em><\/p>\n

Kyrkor\u00e4tten sammankallades genast \u201dat afgi\u00f6ra m\u00e5let\u201d<\/em> och kyrkoherden Munselius framf\u00f6rde d\u00e4rvid borgerskapets synpunkter. Han tillade \u00e4nnu f\u00f6r egen del b\u00e5de ur praktisk och sk\u00f6nhets synpunkt flera sk\u00e4l mot den p\u00e5b\u00f6rjade l\u00e4ktarbyggnaden. \u201dJag kan eij heller finna at d\u00e4r skulle wara dragfritt st\u00e4lle f\u00f6r gammalt och \u00f6mt\u00e5ligt folk, utan fastmer det sw\u00e5raste drag, emedan de d\u00e4r hade ett f\u00f6nster bak ryggen och tillika vid vardera \u00e4ndan af L\u00e4gtaren ett f\u00f6nster, emot hwilka trenne f\u00f6nster Sacristied\u00f6rren och den lilla kyrckod\u00f6rren merendels under gudstj\u00e4nsten pl\u00e4ga st\u00e5 \u00f6ppna. <\/em>Eij heller kan denna L\u00e4gtaren anses s\u00e5som w\u00e4l passande emot den andra Chorl\u00e4gtaren, ty hon \u00e4r en god del h\u00f6gre st\u00e4ld \u00e4n denna och g\u00f6r s\u00e5ledes utseende f\u00f6r reguliera \u00f6gon osmakeligit\u201d. Och \u00e5terupptagande borgerskapets f\u00f6rslag yttrade han, att l\u00e4ktaren vore \u201deij mindre onyttig i anseende d\u00e4rtill at endast 12 personer d\u00e4r kunna inrymmas, men om den flyttas p\u00e5 ett l\u00e4gligare st\u00e4lle, som \u00e4r ofwanf\u00f6r stora huwudd\u00f6rrn, hwarest helt s\u00e4kert ett dragfritt rum eij blott f\u00f6r 12, utan w\u00e4l f\u00f6r 50, ja ock f\u00f6r flera personer kunde inr\u00e4ttas”, s\u00e5 ville han f\u00f6r sin del \u201deij vara d\u00e4remot, om mina Herrar s\u00e5 behaga”.<\/em><\/p>\n

Tidigare hade kyrkor\u00e5det f\u00f6reslagit att den ursprungliga v\u00e4stra l\u00e4ktaren skulle utvidgas, men fr\u00e5gan var inte \u00e4nnu fullt avgjord. Det framh\u00f6lls nu uttryckligen f\u00f6r Kyrkov\u00e4rd och Kyrkof\u00f6rest\u00e5ndare att \u201dde endast bort bestyra om bakl\u00e4gtarens utwidgande efter af Kyrcko R\u00e5det d\u00e4rom gjord och dem til hw\u00e4rkst\u00e4llande l\u00e4mnad f\u00f6rfattning\u201d . Deras l\u00e4ktare ans\u00e5gs dessutom \u201dalldeles on\u00f6dig, ty d\u00e5 Kyrckans bakl\u00e4gtare blir utwidgad til Pelarena med 4 b\u00e4nckar \u00e5 hwardera sidan, s\u00e5 f\u00e5, 12 personer r\u00e4cknade p\u00e5 hwar b\u00e4nck, 96 personer alldeles nytt rum, hwilket \u00e4r altnog uti en s\u00e5 liten f\u00f6rsamling som denna”.<\/em><\/p>\n

Comministerns uttalande utmynnade i en fordran \u201dat Kyrckof\u00f6rest\u00e5ndaren R\u00e5dman Casper Lebell och Kyrckow\u00e4rden R\u00e5dman Matts Brunck, hwilka p\u00e5 egit bew\u00e5g f\u00f6ranstaltat om denna byggnad, m\u00e5tte enligt Stadens \u00e4ldstes och borgerskapets ingifna memorial str\u00e4ngeligen tilltalas f\u00f6r ett slikt souveraint f\u00f6retagande och straffbara tilltagsenhet, s\u00e5som ock \u00e5l\u00e4ggas at genast genom det uppstaplade wirckets borttagande och de i w\u00e4ggen inhuggna h\u00e5lens reparerande s\u00e4tta kyrckan i sitt f\u00f6rra skick igen” H\u00e4rtill bif\u00f6ll r\u00e4tten och stadens borgare kunde nu i lugn och ro \u00e5se, huru v\u00e4stra l\u00e4ktaren utvidgades och den s\u00e5 h\u00e4ftigt omstridda nybyggnaden uppf\u00f6rdes p\u00e5 ett \u201dl\u00e4gligare st\u00e4lle”.<\/em><\/p>\n

Tillbyggnader, som ej blev av.<\/strong><\/h5>\n

Trots l\u00e4ktarbyggnaden f\u00f6rblev utrymmet i kyrkan f\u00f6r knappt. I synnerhet klagade landsf\u00f6rsamlingens medlemmar d\u00e4r\u00f6ver. Flera g\u00e5nger anh\u00f6ll de om att bli f\u00f6renade med Lappfj\u00e4rds moderf\u00f6rsamling, men utan resultat. Vid prostvisitation \u00e5r 1792 gavs dem dock tillst\u00e5nd att bevista gudstj\u00e4nsten d\u00e4r \u201dtill dess n\u00e5gon anstalt vidtoges att skaffa dem rum”.<\/em> F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l kallades Kyrkobyggm\u00e4staren Johan Nordberg fr\u00e5n Wasa i maj \u00e5r 1806 till staden. Denne besiktigade kyrkan i och f\u00f6r en reparation och utvidgning genom \u201den f\u00f6rl\u00e4ngning till fem famnar i \u00f6stra \u00e4ndan\u201d,<\/em> samt uppgjorde ritningar och kostnadsf\u00f6rslag, vilka avs\u00e4ndes till Domkapitlet f\u00f6r godk\u00e4nnande. Emellertid v\u00e4grade Tj\u00f6ck och P\u00e5skmark byam\u00e4n att delta i kostnaderna. Det oaktat besl\u00f6t stadsf\u00f6rsamlingens medlemmar att b\u00f6rja arbetet s\u00e5 snart Domkapitlets och Kunglig Majest\u00e4ts bifall inkommit. Vid kyrkost\u00e4mman \u00e5r 1807 tillfr\u00e5gades Tj\u00f6ck och P\u00e5skmark byam\u00e4n \u00e4nnu en g\u00e5ng, om de inte \u201dmed godo ville \u00e5taga sig sin andel i kostnaderna och bif\u00f6llo de nu h\u00e4rtill, d\u00e5 det ej \u00e4nnu trots anh\u00e5llan hos Kongl, Mjt. blivit \u00e5tgjort till hvilken f\u00f6rsamling de komme att h\u00f6ra\u201d.<\/em><\/p>\n

1808-1809-\u00e5rs krig avbr\u00f6t alla byggnadsplaner. Dock m\u00e5ste i kyrkan \u00e5r 1815 f\u00f6retas en grundlig reparation av golv och korsvirke under ledning av byggm\u00e4stare Wahlberg fr\u00e5n Wasa.<\/p>\n

Tillbyggnadsplanerna \u00e5terupptogs f\u00f6rst \u00e5r 1826, men nu i f\u00f6r\u00e4ndrad form. M\u00f6jligheten av kyrkans fullst\u00e4ndiga nybyggande diskuterades \u00e4ven, men ans\u00e5gs det tillsvidare \u00f6verfl\u00f6digt, fr\u00e4mst av landsf\u00f6rsamlingens medlemmar. Dessa \u201dh\u00f6llo f\u00f6re, att kyrkan genom en d\u00e4r\u00e5 anst\u00e4lld st\u00f6rre reparation \u00e4nnu en l\u00e4ngre tid kunde best\u00e5 och att den genom tvenne nya korss’ tillbyggande komme att bliva i afseende p\u00e5 utrymmet mot f\u00f6rsamlingens behof fullkomligen svarande. Dock som s\u00e5v\u00e4l stads- som landsf\u00f6rsamlingens medlemmar icke best\u00e4mt hade sig beskaffenheten af alla bristf\u00e4lligheter uti nuvarande kyrka bekante blef allm\u00e4nneligen \u00f6verenskommit, det skulle en kunnig byggm\u00e4stare med det f\u00f6rsta af f\u00f6rsamlingen \u00e5kallas f\u00f6r att kyrkans n\u00e4rvarande beskaffenhet unders\u00f6ka, samt utl\u00e5tande sedermera meddela, huruvida n\u00e5gon tillbyggnad \u00e5 densamma kunde med f\u00f6rm\u00e5n verkst\u00e4llas eller om kyrkan allaredan vore s\u00e5 f\u00f6rfallen, att den nu mera icke kunde repareras och utvidgas, och f\u00f6rbeh\u00f6ll sig f\u00f6rsamlingen att d\u00e4refter och sedan f\u00f6ren\u00e4mnda upplysningar blifvit inh\u00e4mtade f\u00e5 h\u00e4rom n\u00e4rmare r\u00e5dpl\u00e4ga”.<\/em><\/p>\n

\u00c4ven klockstapeln hade under tidernas lopp i h\u00f6g grad f\u00f6rfallit, \u201dmen vad dess nybyggnad betr\u00e4ffade, ans\u00e5gs f\u00f6rsamlingens samtliga medlemmar dess \u00e5nyo uppbyggande icke vara af behofvet p\u00e5kallat, utan att den nuvarande klockstapeln kunde genom reparation s\u00e4rdeles \u00e5 korsvirket st\u00e4llas i beh\u00f6vligt skick och skulle d\u00e4rf\u00f6r sagde reparation, hvartill material f\u00f6rslag af byggm\u00e4staren Johan Kj\u00e4ld allaredan blifvit uppgjort instundande september m\u00e5nad f\u00f6retagas, samt uppsigten d\u00e4r\u00f6fver uppdragas \u00e5t byggm\u00e4staren i denna stad Jacob Str\u00f6m\u201d.<\/em><\/p>\n

F\u00f6ljande \u00e5r hade \u201dsyn \u00e5 kyrkan f\u00f6rsigg\u00e5tt d\u00e4r\u00f6fver byggm\u00e4staren och lagmansn\u00e4mndemannen Johan Kj\u00e4ld under den 5 i maj m\u00e5nad aflemnat s\u00e5dant bevis, att ehuruv\u00e4l kyrkan med undantag af n\u00e5gra sm\u00e4rre bristf\u00e4lligheter \u00e4nnu vore i s\u00e5 beh\u00e5llet skick, att den en l\u00e4ngre tid kunde begagnas, s\u00e5 ans\u00e5g han f\u00f6r sin del den f\u00f6reslagna tillbyggnaden af tvenne nya kors p\u00e5 den grund vara ol\u00e4mplig, att den helt och h\u00e5llet komme att misspryda kyrkan, som de yttre h\u00f6rnknutarna inber\u00e4knade endast \u00e4r femton famnar l\u00e5ng. I anledning h\u00e4raf yttrade medlemmarna af s\u00e5v\u00e4l stads- som landsf\u00f6rsamlingen enh\u00e4lligt, att som byggm\u00e4staren Kj\u00e4ld ansett den f\u00f6reslagna tillbyggnaden blifva missprydande, samt kostnaden i det n\u00e4rmaste blifva s\u00e5 dryg som f\u00f6r en ny Kyrkobyggnad, s\u00e5 fr\u00e5ngick f\u00f6rsamlingen numera helt och h\u00e5llet f\u00f6rslaget om tillbyggande af nya kors”.<\/em><\/p>\n

I \u201dden gamla goda tiden\u201d<\/em> ans\u00e5g sig inte som nu varje lekman kompetent att bed\u00f6ma fr\u00e5gor utom sin egen verksamhetskrets. Fackmannainsikten st\u00e4lldes h\u00f6gt, man r\u00e4ttade sig efter specialistens utl\u00e5tande och endast det b\u00e4sta var gott nog. En pietetsfull och f\u00f6rst\u00e5ende man r\u00e4ddade kyrkan Ulrica Eleonora fr\u00e5n f\u00f6rvanskning. Nybyggnadstanken v\u00e4xte sm\u00e5ningom allt starkare och \u00e5r 1897 \u00f6vergavs det gamla templet. Som ett bevis f\u00f6r storslagen offervillighet i g\u00e5ngna tider st\u00e5r det \u00e4nnu kvar. Dess vackra siluett ger staden en alldeles s\u00e4regen pr\u00e4gel och det vittnar i all sin enkelhet h\u00f6gt om f\u00e4drens k\u00e4nsla f\u00f6r sk\u00f6nhet och harmoni, om deras k\u00e4rleksfulla omv\u00e5rdnad.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

2 artiklar publicerade i Syd-\u00d6sterbotten 15.2 och 22.2.1922 av en ok\u00e4nd skribent. Citaten \u00e4r inte \u00e4ndrade, d\u00e4remot har den \u00f6vriga texten moderniserats efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga. Den som nu tr\u00e4der in i Kristinestads gamla kyrka och m\u00f6ts av kalla vita och Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kyrkan i \u00e4ldre tider.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":10623,"menu_order":6,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21959","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21959","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21959"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21959\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":21962,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21959\/revisions\/21962"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/10623"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21959"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}