{"id":21938,"date":"2021-09-10T19:20:42","date_gmt":"2021-09-10T16:20:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21938"},"modified":"2026-03-10T23:12:56","modified_gmt":"2026-03-10T21:12:56","slug":"borgmastare-hasselblatts-gard-pa-vastra-langgatan-9","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21938","title":{"rendered":"Borgm\u00e4stare Hasselblatts g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 9"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r vinkelbyggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1849 av borgm\u00e4stare Mauritz Hasselblatt. D\u00e5 den byggdes l\u00e5g den p\u00e5 tomt nr 152 och i dag anv\u00e4nds adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 9 eller Skolgatan 12. Till v\u00e4nster syns en del av Ax\u00e9ns g\u00e5rd, som \u00e4r lite \u00e4ldre \u00e4n Hasselblatts g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n nordost.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2021. Uppgifterna tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. Berit \u00d6hman har bidragit med information och 3 foton.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>, f\u00f6r att se vad som stod i de gamla f\u00f6rs\u00e4kringsbreven.<\/p>\n

\u00c5r 1877<\/strong> r\u00e5kade \u00e4garen, \u00e4nkan Josefine Fougstedt ut f\u00f6r ett ot\u00e4ckt inbrott och \u00f6verfall. Om du vill l\u00e4sa en utf\u00f6rligt artikel om detta, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Borgm\u00e4stare Hasselblatts bagarstuga l\u00e4ngs med Skolgatan byggdes \u00e5r 1850 och en del av den anv\u00e4ndes ocks\u00e5 som bostad. Till h\u00f6ger syns gaveln till Ax\u00e9ns g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n nordv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 \u00e4gdes denna tomt som d\u00e5 hade nr 27 i det tredje kvarteret av Matts M\u00f6rtstr\u00f6m. Han bodde i en gammal g\u00e5rd, som l\u00e5g h\u00f6gst uppe p\u00e5 backen, p\u00e5 samma st\u00e4lle som dagens byggnad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Tarmo Suomalainens miniatyrmodell av Kristinestad \u00e5r 1751, s\u00e5 kan man se hur g\u00e5rden i h\u00f6rnet av Skolgatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan s\u00e5g ut d\u00e5. Huset st\u00e5r mitt i bild p\u00e5 fotot, som \u00e4r taget p\u00e5 Sj\u00f6fartsmus\u00e9et 2022.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n

Mellan \u00e5ren 1755 och 1765<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 27 av Matts M\u00f6rtstr\u00f6ms \u00e4nka.<\/p>\n

\u00c5ren 1765 till 1770<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade nummer 27 i det tredje kvarteret av sj\u00f6mannen Henrik Sj\u00f6str\u00f6m, som \u00e4r f\u00f6dd ungef\u00e4r 1740 och en sj\u00f6man Matts Sj\u00f6str\u00f6m bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5ren 1775 till 1791<\/strong> \u00e4gdes denna tomt som d\u00e5 hade numrorna 37 och 38 i det tredje kvarteret av sj\u00f6mannen Henrik Sj\u00f6str\u00f6m, som bodde d\u00e4r med hustrun Anna och sonen Jakob.<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> \u00e4gdes denna tomt som d\u00e5 hade numrorna 37 och 38 i det tredje kvarteret av sj\u00f6mannen Jakob Sj\u00f6str\u00f6m med hustrun Malin och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 hans f\u00f6r\u00e4ldrar Henrik och Anna, som \u00e4r 65 \u00e5r gamla.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade nr 37 i det tredje kvarteret av timmermannen Jakob Sj\u00f6str\u00f6m med hustrun Magdalena och de 2 s\u00f6nerna Johan och Erik.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som d\u00e5 hade nr 37 i det tredje kvarteret av timmermannen Jakob Sj\u00f6str\u00f6m och hans hustru Magdalena. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 deras son, sj\u00f6mannen Erik Sj\u00f6str\u00f6m.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 fick tomten nummer 152 i det tredje kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1830 till 1835<\/strong> \u00e4gdes tomten 152 av timmermannen Jacob Sj\u00f6str\u00f6m. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Erik Sj\u00f6str\u00f6m och sj\u00f6manshustrun Anna Nordman.<\/p>\n

\u00c5r 1837 \u00e4<\/strong>gdes g\u00e5rden d\u00e4remot av sj\u00f6mannen Erik Sj\u00f6str\u00f6m och hans hustru Anna och d\u00e4r bodde d\u00e5 hans far, timmermannen Jakob Sj\u00f6str\u00f6m med sin hustru Lena.<\/p>\n

\u00c5r 1838<\/strong> avled timmermannen Jacob Sj\u00f6str\u00f6m den 8 mars och hustrun Magdalena den 15 januari. G\u00e5rden och tomten nr 152 \u00f6vertogs d\u00e5 av s\u00f6nerna Erik och Jakob till lika stora delar.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 152 av sj\u00f6mannen Erik Sj\u00f6str\u00f6m, som bodde med sin brorson Jacob. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6manshustrun Catharina Sj\u00f6str\u00f6m, som kallades Kajsa och f\u00f6re detta guldsmeden Gustaf Ljungsten med hustrun Maria Magdalena, men de flyttade snart \u00f6ver gatan till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4. \u00c5r 1843 bodde sj\u00f6m\u00e4nnen Anton och Carl Heikell p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 snickareges\u00e4llen Anders Heikell med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1844, den 9 december<\/strong> avled fiskaren Erik Sj\u00f6str\u00f6m, ogift och barnl\u00f6s. Tomten och den lilla stugan \u00f6vertogs d\u00e5 av enda arvingen, brodern Jacob Sj\u00f6str\u00f6m. Jacobs mor, sj\u00f6manshustrun Catharina Sj\u00f6str\u00f6m bodde d\u00e4r ensam, eftersom hennes man \u201dhar f\u00f6rrymt\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1848, den 16 oktober\u00a0<\/strong>s\u00e5lde Sj\u00f6str\u00f6ms f\u00f6rmyndare Sundman den obebyggda tomten och den lilla stuga som d\u00e5 stod d\u00e4r, f\u00f6r 250 rubel silver \u00e5t borgm\u00e4staren Mauritz Hasselblatt (1813-1871). Sundman var ombud f\u00f6r ”mindre vetande sj\u00f6manshustrun Catharina Sj\u00f6str\u00f6m och hennes omyndig f\u00f6rklarade son, fiskaren och sj\u00f6mannen Jakob Erik Sj\u00f6str\u00f6m, sammanavlad i \u00e4ktenskapet med p\u00e5 utrikes ort f\u00f6rrymda sj\u00f6mannen Johan Jakob Sj\u00f6str\u00f6m”. Mauritz var f\u00f6dd i Ule\u00e5borg och var lite sl\u00e4kt med de \u00f6vriga Hasselblattarna i Kristinestad. Han blev student \u00e5r 1832, auskultant i Vasa hovr\u00e4tt 1836 och i Viborg 1840. Han vistades i Kuopio fram till 1845, d\u00e5 han blev utsedd till borgm\u00e4stare i Kristinestad. Mauritz gifte sig \u00e5r 1845 med Selma Rudb\u00e4ck (f\u00f6dd i Idensalmi 1819-d\u00f6d i Vasa 1886) och de fick flera barn.\u00a0 Familjen hade f\u00f6re det bott en tid i den Krepelinska g\u00e5rden<\/a> p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1849, den 14 februari\u00a0<\/strong>gav byggnadsr\u00e5dmannen Ramstedt r\u00e4tt \u00e5t borgm\u00e4staren Hasselblatt att uppf\u00f6ra en h\u00f6rnbyggnad p\u00e5 tomt nr 152. Byggnaden skulle f\u00e5 6 kamrar, en salong, en matsal, ett k\u00f6k, tambur och tv\u00e5 f\u00f6rstugor. Hasselblatt uppf\u00f6rde d\u00e5 den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r d\u00e4r och han bodde d\u00e4r med sin familj \u00e4nda till 1860. Han blev sedan utn\u00e4mnd till h\u00e4radsh\u00f6vding i Karleby dit han flyttade f\u00f6ljande \u00e5r och han dog sedan d\u00e4r \u00e5r 1871.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 152 och den nya g\u00e5rden av borgm\u00e4stare Mauritz Hasselblatt, som bodde med sin hustru Selma. Under tiden i Kristinestad fick de tre barn och efter flytten till Gamlakarleby \u00e5r 1860 fick de ytterligare ett barn.\u00a0 Hos dem bodde ocks\u00e5 en dr\u00e4ng Johan och pigorna Vilhelmina, Maria och Josefina. P\u00e5 hyra i bagarstugan vid Skolgatan bodde \u00e4ngsvakten Johan B\u00f6hling med sin hustru Anna Lena. \u00c5r 1857 bodde ocks\u00e5 h\u00e4radsh\u00f6vdingsdottern Karolina S\u00f6derlund i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1860, den 22 juni<\/strong> f\u00f6rkunnade Hans Kejserliga Majest\u00e4t \u201datt han n\u00e5digast utn\u00e4mnt borgm\u00e4staren i Christinestad och riddare Mauritz Hasselblatt att wara h\u00e4radsh\u00f6fding i \u00d6sterbottens medledels \u00f6fre domsaga\u201d i Gamlakarleby.<\/p>\n

\u00c5r 1861, den 18 april<\/strong> s\u00e5lde borgm\u00e4stare Hasselblatt f\u00f6r 2 400 rubel silver tomten nr 152 och g\u00e5rden \u00e5t provinciall\u00e4karen, medicine- och kirugiedoktorn, hovr\u00e4ttsr\u00e5det och riddaren Gustaf Forst\u00e9n (f\u00f6dd i Kuopio 1815, d\u00f6d i Kristinestad 1868), som var ogift och barnl\u00f6s. Han bodde i g\u00e5rden med sin syster, \u00e4nkedoktorinnan Sofia Wirz\u00e9n (f.1819), som hade med sig d\u00f6ttrarna Maria (f.1843), Fanny (f.1845) och Anna (f.1854) och sonen Carl Johan (1850-1868). Denna syster Sofia var \u00e4nka efter Johan Wirz\u00e9n (1812-1857)<\/a> fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg, som hon hade f\u00e5tt 4 barn med.\u00a0 I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 en dr\u00e4ng och 2 pigor. Det h\u00e4r \u00e5ret rappades hela byggnaden med kalkbruk.<\/p>\n

\u00c5r 1865, den 7 maj<\/strong> skrev l\u00e4kare Forst\u00e9n i sitt testamente att g\u00e5rden och all annan egendom efter hans d\u00f6d skall tillfalla systern Sofia Wirz\u00e9n.<\/p>\n

\u00c5r 1868 <\/strong>avled l\u00e4karen Forst\u00e9n och g\u00e5rden \u00f6vertogs p\u00e5 grund av testamente av systern Sofi. P\u00e5 hyra bodde provinciall\u00e4karen L. Lins\u00e9n med hustrun Johanna och 2 mindre barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 handlande\u00e4nkan Elise Parman, f\u00e4rgaredottern Karolina Palm\u00e9n och \u201dqvinnan Brita \u00d6man\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1871, den 19 april<\/strong> s\u00e5lde Forst\u00e9ns arvinge Sofi Wirz\u00e9n tomten och g\u00e5rden \u00e5t fabriksidkaren och garvaren Nils Lorentz<\/span> Fougstedt (1843-1875) f\u00f6r 8 000 finskt mynt. Lorentz var f\u00f6dd i \u00c5bo men \u00e5r 1869 gifte han sig med Josefine Widenius (1846-1922) fr\u00e5n Kristinestad. Hon var dotter till fabrik\u00f6ren och garvaren Johan Henrik Widenius (1818-1868), som bodde p\u00e5 Kyrkogatan 3, invid Kyrkotorget med hustrun Maria. Fougstedt finansierade k\u00f6pet med att l\u00e5na 7 500 mark av expeditionsfogden Gustaf Starcke. Som mots\u00e4kerhet fick Starcke inteckning i g\u00e5rden men ocks\u00e5 i den nya fabriksbyggnad, som Lorentz hade uppf\u00f6rt invid sv\u00e4rfaderns gamla garveri, 3 magasinbyggnader och en stenk\u00e4llare p\u00e5\u00a0 \u00d6istbacken.<\/p>\n

Det var ju det h\u00e4r \u00e5ret som Lorentz Fougstedt \u00f6vertog sv\u00e4rfaderns gamla l\u00e4derfabrik p\u00e5 \u00d6istbacken i Kristinestad men \u00e5r 1874 flyttade han fabriken till \u00d6stra sidan, n\u00e4ra Tj\u00f6ck \u00e5. Lorentz drev l\u00e4dergarveriet p\u00e5 \u00d6stra sidan tillsammans med sin verkm\u00e4stare Oskar Finnberg och ges\u00e4llen Stenman som bodde i dennes g\u00e5rd. P\u00e5 hyra bodde demoiselle Anna Ahlberg med dottern Karolina.<\/p>\n

\"\"
Johan Henrik Widenius (1818-1868) anlade \u00e5r 1854 en l\u00e4derfabrik vid v\u00e4gen till N\u00e4rpes. I n\u00e4rheten fanns \u00c5kerbergs repslageri,<\/a> svenska skolan och Ulrika Eleonorakyrkan.<\/a> Samma \u00e5r som Widenius avled s\u00e5 \u00f6vertog m\u00e5gen Lorentz Fougstedt fabriken men efter n\u00e5gra \u00e5r flyttade han fabriken till \u00d6stra sidan vid Tj\u00f6ck \u00e5. Kartan utl\u00e5nad av Henrik Wikstr\u00f6m fr\u00e5n N\u00e4rpes.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lorenz Fougstedts prislista p\u00e5 olika l\u00e4derprodukter.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1875, den 29 mars<\/strong> avled Lorentz Fougstedt och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Josefine Fougstedt, som bodde d\u00e4r med sina 4 sm\u00e5 barn. Paret Fougstedt hade i tiderna uppgjort ett inb\u00f6rdes testamente, som best\u00e4mde att den efterlevande fick bo i orubbat bo till d\u00f6d dag. Men om den efterlevande gifte om sig s\u00e5 skulle boet skiftas enligt lag och det betydde att d\u00e5\u00a0 \u00e4nkan Josefine \u00e5r 1881 gifte om sig s\u00e5 \u00e4rvde de 4 barnen h\u00e4lften av g\u00e5rden och Maria beh\u00f6ll den andra halvan. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 handelsbitr\u00e4det Axel Fougstedt (1849-1899), som var bror till Lorentz och ytterligare 2 ges\u00e4ller, 3 dr\u00e4ngar och 4 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1877<\/strong> r\u00e5kade \u00e4nkan Fougstedt ut f\u00f6r ett v\u00e5ldsamt inbrott, som uppr\u00f6rde henne och hela staden. De tidningar som utkom den tiden skrev mycket om detta inbrott och om du vill l\u00e4sa mera s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 152 och g\u00e5rden av fabriksidkare\u00e4nkan Josefine Fougstedt, som bodde med sina barn. Hon fortsatte att driva garveriet p\u00e5 \u00d6stra sidan tillsammans med kontoristerna, sv\u00e5gern Axel Fougstedt och fosterdottern Anna Nordberg, ges\u00e4llerna Johan Holti (f.1847), Frans Liukkonen (f.1853), Johan Muhonen (f.1855) och Mickel Lehtinen (f.1852). Hos dem bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingarna Gabriel Mattsson (f.1857), Jakob Mattsson (f.1859), Anders Sillanp\u00e4\u00e4 (f.1841). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 ges\u00e4llhustrun Greta Holti, pigorna Hanna Gr\u00f6nlund (f.1855), A. Rosnell (f.1852), Albertina Arolin (f.1853) och Greta Filipsdotter (f.1849). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mansdottern Margaretha H\u00e4ggblad.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1881 gifte Josefine Fougstedt om sig med handlanden Pehr Brus\u00e9n (1849-1895). Denne var f\u00f6dd i Bj\u00f6rneborg och de fortsatte att driva garveriet \u00e4nda till det gick i konkurs \u00e5r 1889.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av handlanden Pehr Brus\u00e9n, med hustrun Josefine och alla barn. Hos dem bodde en stor m\u00e4ngd ges\u00e4ller, l\u00e4rlingar, dr\u00e4ngar och pigor. Hos dem bodde ocks\u00e5 kontorsskrivaren Anders Leonard Brus\u00e9n, som var Pehrs bror och han blev sedan tulluppsyningsman i \u00c5bo. \u00c5r 1887 var Josefine aktivt med och startade det norra barnhemmet och hon satt de f\u00f6rsta \u00e5ren med i dess direktion.<\/p>\n

\u00c5r 1889<\/strong> gjorde handlanden Pehr Brus\u00e9n konkurs och garveriet och den l\u00f6sa egendomen s\u00e5ldes p\u00e5 auktion. Halva g\u00e5rden \u00e4gdes ju av Maria Josefines<\/span> barn studeranden Alarik, lantbrukseleven John, farmaceuten Oskar Lorentz<\/span> och kontoristen Lorenza. Den 1 september 1889 k\u00f6pte de fyra barnen den andra halvan av g\u00e5rden av Pehr Brus\u00e9ns konkursbo f\u00f6r 3 000 mark<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten 152 av handlanden Josefines barn fr\u00e5n f\u00f6rsta \u00e4ktenskapet. I g\u00e5rden bodde deras mor Josefine och deras styvfar Pehr Brus\u00e9n och av \u00e4garna Alarik (f.1871), John (f.1872) och Lorenza (f.1869). Hos dem bodde dr\u00e4ngen Karl Mannfolk (f.1871) och pigorna Hulda, Johanna och Emilia.<\/p>\n

\u00c5r 1892, fr\u00e5n och med 1 juni<\/strong> innehade Pehr Brus\u00e9n r\u00e4ttigheterna att driva g\u00e4stgiveri i staden och han fick av guvern\u00f6ren i Vasa r\u00e4tt att s\u00e4lja alkoholhaltiga drycker \u00e5t matg\u00e4ster. Utsk\u00e4nkningsskatten best\u00e4mdes till 30 mark per \u00e5r och det betonades att br\u00e4nnvin inte f\u00e5r s\u00e4ljas \u00e5t icke\u00e4tande g\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1895, i april<\/strong> avled handlanden Pehr Brus\u00e9n och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av handlande\u00e4nkan Josefine Brus\u00e9n, som bodde med barnen fr\u00e5n f\u00f6rsta giftet: Lorenza (1869-1957), Alarik<\/span> (1871-1943), John<\/span> Lorentz (1872-1933) och Oskar Lorentz<\/span> (f.1874). Hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Lovisa \u00d6ist (f.1873). Josefine fortsatte att driva g\u00e4stgiveriet i g\u00e5rden efter att Pehr hade avlidit.<\/p>\n

\"\"
Familjen Fougstedt \u2013 Brus\u00e9n fotograferad av Ina Roos julen 1896. Fr\u00e5n v\u00e4nster John Fougstedt, hans mor Josefine Brus\u00e9n, hennes dotter Sigrid Brus\u00e9n, Anna Nordberg, Lorentz Fougstedt, Sigrids syster Verna, Alarik Fougstedt och st\u00e5ende till h\u00f6ger Lorenza Fougstedt. Fotot utl\u00e5nat av Berit \u00d6hman, som \u00e4r Lorentzs barnbarn.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av \u00e4nkan Josefine Brus\u00e9n, som bodde med barnen Lorenza, Alarik och Lorentz. Ocks\u00e5 Sigrid (f.1882) och Verna (1889-1960) fr\u00e5n det andra \u00e4ktenskapet bodde i g\u00e5rden. Dr\u00e4ngen Anders bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden, liksom pigorna Hilma Eskola (f.1877) och Hanna Lindahl (f.1879).<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> bodde jungfrun Maria Lindman (f.1867) i g\u00e5rden, liksom sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Sofia Petterson (f.1828) som f\u00f6re det hade bott i Krepelinska g\u00e5rden<\/a>. Efter en tid flyttade Sofia till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 45, d\u00e4r hon sedan dog i h\u00f6g \u00e5lder \u00e5r 1909. Det \u00e4r oklart om Josefine fortfarande innehade g\u00e4stgiveriet vid denna tid men efter en tid togs sysslan som g\u00e4stgivare \u00f6ver av Betty Bj\u00f6rkroth.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Josefine Brus\u00e9n och med henne bodde d\u00f6ttrarna kontoristen Lorenza Fougstedt och studenten Sigrid Brus\u00e9n. Hos dem bodde pigorna Karin Westin (f.1888) och Alexandra Vainionp\u00e4\u00e4 (f.1879).\u00a0 Jungfrun Maria Lindman var fortfarande skriven i g\u00e5rden, trots att hon hade emigrerat till Amerika. L\u00e4rarinnan Ines Karlsson (f.1879) bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 kass\u00f6rskan Ebba Hohenthal (f.1883) och sj\u00f6mannen Emil Vesterholm (f.1862) med hustrun Maria (f.1857).<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av \u00e4nkan Josefine Brus\u00e9n och med henne bodde yngsta dottern Verna. Pigan Gerda Josefsson (f.1892) bodde hos dem medan Lorenza Fougstedt bodde p\u00e5 hyra. Maria Lindman vistades \u00e4nnu i Amerika men l\u00e4rarinnan Ines Carlsson (f.1879) bodde i g\u00e5rden och det gjorde arbetar\u00e4nkan Anna Sj\u00f6\u00a0 (f.1843) ocks\u00e5. \u00c5r 1911 bodde ocks\u00e5 l\u00f6jtnant Oskar Blomqvist (f.1880) p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Josefine Brus\u00e9n, som bodde med ogifta dottern Verna. Dottern Lorenza Fougstedt titulerades nu prokurist och bodde i g\u00e5rden och det gjorde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnorna Tilda Lillg\u00e4ls (f.1880) och Hilma Kujanp\u00e4\u00e4 (f.1893). L\u00f6jtnanten Oskar Blomqvist bodde p\u00e5 hyra med hustrun Elin (f.1877) och 3 sm\u00e5 barn och pigan Mathilda S\u00f6derlund (f.1883). Elin Blomqvist var utbildad sjukgymnast och mass\u00f6r, och hon annonserade regelbundet i tidningen.<\/p>\n

\"\"
Familjen Fougstedt \u2013 Brus\u00e9n fotograferad \u00e5r 1916. Nere t.v. Anna Nordberg, Thyra (f. Svensson i Reso 1879-1941, gift med John Fougstedt), sedan Verna Brus\u00e9n (1889-1960). Mitt i bild sitter f\u00f6delsedagsbarnet Josefine, som firar sin 70-\u00e5rs dag med sl\u00e4kten. Hon var f\u00f6dd Widenius i Kristinestad (1846-1922) och var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med Lorentz Fougstedt och andra g\u00e5ngen med Pehr Brus\u00e9n. Till h\u00f6ger om Josefine sitter Elsa (f. Bl\u00e4ssar i Tali 1894-1983, gift med Lorentz Fougstedt), Ester (f. Sundqvist i Helsingfors 1891-1979, gift med Alarik Fougstedt) och l\u00e4ngst till h\u00f6ger sitter Sigrid Brus\u00e9n (1882-1941).
I \u00f6vre raden fr\u00e5n v\u00e4nster st\u00e5r John Fougstedt (1872-1933), Lorenza Fougstedt (1869-1952), Lorentz Fougstedt (1874-1938) och till h\u00f6ger st\u00e5r Alarik Fougstedt (1871-1943). Fotot utl\u00e5nat av Berit \u00d6hman.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1918<\/strong> hade tomten och g\u00e5rden \u00f6vertagits av Lorentz Fougstedts arvingar men d\u00e4r bodde \u00e4nnu \u00e4nkan Josefine med sin dotter Verna Brus\u00e9n och pigan Selma Santaniemi (f.1895). Lorenza bodde kvar p\u00e5 hyra, Maria Lindman var i Amerika och l\u00f6jtnanten Oskar Blomqvist var i krigstj\u00e4nst men familjen bodde kvar i g\u00e5rden med pigan Ingeborg Nordman (f.1897). P\u00e5 hyra bodde postexpedit\u00f6ren Kaarlo Mustonen (f.1888), tj\u00e4narinnan Hilma Berg (f.1890) och byggm\u00e4staren Einar Wadstr\u00f6m (f.1888). Einar var son till folkskoll\u00e4raren J. J. Wadstr\u00f6m i Dagsmark<\/a>.<\/p>\n

\"\"
Josefine Brus\u00e9n lutar sig mot trappr\u00e4cket tillsammans med n\u00e5gra familjemedlemmar. Fotot utl\u00e5nat av Berit \u00d6hman.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4r det Lorentz Fougstedts arvingar som \u00e4ger g\u00e5rden och hyresg\u00e4sterna bor kvar. Ocks\u00e5 l\u00f6jtnant Oskar Blomqvist har \u00e5terv\u00e4nt fr\u00e5n kriget och bor i g\u00e5rden med familjen.<\/p>\n

\u00c5r 1922, i februari<\/strong> avled Josefine Brus\u00e9n och arvingarna s\u00e5lde i maj samma \u00e5r g\u00e5rden \u00e5t fil.mag. Viktor. F. Lindstr\u00f6m (f.1886) och hans hustru Ester (f.1892). Hyresg\u00e4sterna byttes snabbt ut och arbetaren Viktor B\u00e4ckelund (f.1876) bodde d\u00e4r en tid med hush\u00e5llerskan Adelina Angelin (f.1880). L\u00e4raren, fil.mag. Emil Kr\u00e5kstr\u00f6m (f. i Peders\u00f6re 1887-1959) bodde i g\u00e5rden med hustrun Maria (f. Norrman 1895) och med sin mor Karolina Kr\u00e5kstr\u00f6m (f.1844) och pigan Gurli Forsblom (f.1902). De hade 6 barn och efter en tid flyttade de till Strandgatan 41<\/a>. Sonen, arkitekt Erik Kr\u00e5kstr\u00f6m (1919-2009) \u00e4r den mest k\u00e4nda av barnen, han har ju bland annat ritat kyrkorna i Kask\u00f6 och i Sideby.<\/p>\n

\"\"
Mellan \u00e5ren 1927 och 1974 fungerade dessa byggnader som elevhem f\u00f6r svenska samskolans elever. Pojkarna bodde i den mindre byggnaden till v\u00e4nster och flickorna bodde i huvudbyggnaden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Fotot fr\u00e5n stadens museum Carlsro.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1927, den 8 februari<\/strong> s\u00e5lde Ester Lindstr\u00f6m med maken, lektor Viktor F. Lindstr\u00f6ms ja och samtycke g\u00e5rden \u00e5t ”Ab Svenska samskolans i Kristinestad elevhem” f\u00f6r 135 000 mark, som inr\u00e4ttade ett elevinternat i g\u00e5rden. Karolina Krook, som var f\u00f6dd 1876 i N\u00e4rpes var f\u00f6rest\u00e5ndare under en l\u00e5ng tid och Adele Hermans fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd var st\u00e4derska medan Gerda S\u00f6derlund fr\u00e5n Sideby var k\u00f6ksa. F\u00f6ljande f\u00f6rest\u00e5ndarinna blev Elsa Nummelin, sedan Ellen Weckman och slutligen Hilde Nordstr\u00f6m. Internatet kunde h\u00e5llas i g\u00e5ng tack var \u00e5rliga bidrag fr\u00e5n Brita-Maria Renlunds Minne. \u00c5r 1956 valdes Ingrid af Forselles fr\u00e5n Helsingfors till f\u00f6rest\u00e5ndarinna men redan 1957 valdes Maire Kiuasper\u00e4 till f\u00f6rest\u00e5ndarinna och hon uppgav d\u00e5 att det fanns totalt 18 s\u00e4ngplatser. \u00c5r 1959 valdes Ellen Lax fr\u00e5n Eken\u00e4s till elevhemsf\u00f6rest\u00e5ndarinna.<\/p>\n

Sommartid kunde elevhemmet anv\u00e4ndas som vandrarhem. Till exempel \u00e5r 1956 var det \u00f6ppet mellan 16 juni och 15 augusti och som f\u00f6rest\u00e5ndarinna fungerade Judit Mattila.<\/p>\n

\u00c4nda till v\u00e5ren 1974<\/strong> anv\u00e4ndes huvudbyggnaden och lillstugan vid Skolgatan som elevhem f\u00f6r l\u00e5ngv\u00e4ga elever men d\u00e5 grundskolan inf\u00f6rdes fanns det inte l\u00e4ngre behov av internatet, s\u00e5 det st\u00e4ngdes. Ett gymnasium hade byggts i N\u00e4rpes, s\u00e5 n\u00e5gra elever d\u00e4rifr\u00e5n kom inte l\u00e4ngre. Pojkarna bodde i det s\u00e5 kallade ”El\u00e4ndet”, allts\u00e5 bagarstugan vid Skolgatan medan flickorna kunde bo i sj\u00e4lva huvudbyggnaden. \u00c5tminstone i b\u00f6rjan av 1970-talet bodde pojkar ocks\u00e5 p\u00e5 vinden i huvudbyggnaden.<\/p>\n

Sommartid hade elevhemmet anv\u00e4nts som vandrarhem f\u00f6r turister och andra beh\u00f6vande. N\u00e5gra stora m\u00e4ngder \u00f6vernattningar var det inte och sommaren 1963 flyttades vandrarhemmet till den finska folkskolbyggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1974<\/strong> tog Bottenhavets kretssjukhus personalf\u00f6rening initiativ till att ett barndaghem borde inr\u00e4ttas f\u00f6r sjuksk\u00f6terskornas barn. Tillsammans med staden best\u00e4mdes det att ett s\u00e5dant kan starta i det tidigare elevhemmet. I mitten av augusti 1974<\/strong> kunde s\u00e5 barndaghemmet ”Muksula” \u00f6ppna under ledning av f\u00f6rest\u00e5ndarinnan Mona Cederstr\u00f6m. 60 barn fick plats och av dem h\u00f6rde 32 till kretssjukhusets anst\u00e4llda medan 28 var barn till vanliga stadsbor. Daghemmet var \u00f6ppet fr\u00e5n 6.30 p\u00e5 morgonen till 17.30 och under den tiden serverades frukost, lunch, mellanm\u00e5l och middag.<\/p>\n

\"\"
Under \u00e5ren 1975 till 2010 hade Byggnadsbyr\u00e5 T. Nygren sitt kontor i denna byggnad. Fotot fr\u00e5n Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1975, den 16 november<\/strong> besl\u00f6t elevhemmets styrelse p\u00e5 ett m\u00f6te hemma hos rektor Egil Appel att g\u00e5rden skall s\u00e4ljas. Den 24 november samma \u00e5r s\u00e5ldes tomten med b\u00e5da bostadsbyggnaderna f\u00f6r 100 000 mark \u00e5t Byggnadsbyr\u00e5\u00a0 T. Nygrens & Co. Byggnadsbyr\u00e5n inr\u00e4ttade sedan sitt kontor d\u00e4r. I b\u00f6rjan av 1980 fanns det 3 olika byr\u00e5er som annonserade ”Alla tj\u00e4nster under ett tak” och det var Ingves Bokf\u00f6ringsbyr\u00e5, Helsingforsbon Lasse Lehtinens Suupohjan Laki Kb och K:stads fastighetsf\u00f6rmedling. I slutet av 1980-talet hyrde Kb Nyfast ut utrymmen f\u00f6r dagisgrupperna Nallebo och Pupula.<\/p>\n

\u00c5r 2010<\/strong> s\u00e5lde Nygrens fastighetsbolag Kb Nyfast g\u00e5rden \u00e5t de nuvarande \u00e4garna och de p\u00e5b\u00f6rjade en renovering, som fortfarande p\u00e5g\u00e5r. Fasaden har nu \u00e5terf\u00e5tt sin rappade yta som den ocks\u00e5 hade f\u00e5tt p\u00e5 1860-talet. \u00c4garna anv\u00e4nder g\u00e5rden som stadigvarande bostad och den \u00e4r ett bra exempel p\u00e5 en lyckad renovering. Den har st\u00e5tt p\u00e5 samma st\u00e4lle i mer \u00e4n 170 \u00e5r och allt tyder p\u00e5 att den kan st\u00e5 \u00e4nnu 170 \u00e5r.<\/p>\n

Foton och annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 9 fotograferad fr\u00e5n sydost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stenfoten s\u00e5 ser man att tomten sluttar ganska mycket, vilket g\u00f6r att det m\u00e5ste vara upp till 4 kilade stenar p\u00e5 varandra i den v\u00e4stra \u00e4ndan. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6re den senaste renoveringen hade fasaden mot Skolgatan en rappad yta medan den mot V\u00e4stra L\u00e5nggatan hade blivit br\u00e4dfodrad. Fotot fr\u00e5n Googles Street-View \u00e5r 2009.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadskass\u00f6rskan Lorenza Fougstedt i mitten p\u00e5 utf\u00e4rd till Tegelbruksbacken med tv\u00e5 v\u00e4ninnor i b\u00f6rjan av 1900-talet. D\u00e5 fanns \u00e4nnu tegelbrukets torklada med br\u00e4nnugnen kvar men den revs troligen p\u00e5 1920-talet. Fotot taget av Ina Roos och publicerades i Syd-\u00d6sterbotten \u00e5r 1996.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Nils Alarik Fougstedt (1871-1943), student fr\u00e5n Vasa svenska lyceum och efter universitetsstudier fil.mag. \u00e5r 1900.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Verna Brus\u00e9n blev student vid Bj\u00f6rneborg svenska lyceum och efter universitetsstudier i Helsingfors blev hon fil.mag. \u00e5r 1911.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Viktor S\u00f6derstr\u00f6m var en v\u00e4lk\u00e4nd handlare fr\u00e5n Kask\u00f6 och i Vasabladet 10.12.1887 bj\u00f6d han ut Pehr Brus\u00e9ns l\u00e4der.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handlanden och garvaren Pehr Brus\u00e9n gjorde konkurs och d\u00e5 s\u00e5ldes konkursboets egendom p\u00e5 auktion. Annonsen ur Vasabladet 6.3.1889.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I flera stadsg\u00e5rdar fanns det kor, s\u00e5 ocks\u00e5 hos Josefina Brus\u00e9n. Den 7 maj 1898 bj\u00f6d hon ut ”God mj\u00f6lk” i Kristinestads Tidning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Eftersom l\u00f6jtnanten Oskar Blomqvist var i krigstj\u00e4nst, s\u00e5 kunde hustrun Elin bjuda ut ”M\u00f6blerade rum med halvinackordering” i Syd-\u00d6sterbotten 19.6.1916.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggm\u00e4staren Einar Wadstr\u00f6m bodde i g\u00e5rden i b\u00f6rjan av 1920-talet och han var d\u00e5 ombud f\u00f6r ”Rakkolanjoki Kakelf\u00f6rs\u00e4ljning Aktiebolag” fr\u00e5n Helsingfors. Annons ur Syd-\u00d6sterbotten 10.1.1920.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Josefines d\u00f6dsannons ur Syd-\u00d6sterbotten 18.2.1922.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Josefine Brus\u00e9n dog i b\u00f6rjan av \u00e5r 1922 och i augusti s\u00e5ldes hennes l\u00f6segendom p\u00e5 auktion. Annons ur Syd-\u00d6sterbotten 16.8.1922.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Verna var dotter till Josefina Brus\u00e9n i hennes andra \u00e4ktenskap.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i september 2021. Uppgifterna tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. Berit \u00d6hman har bidragit med information och 3 foton. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera Forts\u00e4tt l\u00e4sa Borgm\u00e4stare Hasselblatts g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 9<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":9,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21938","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21938","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21938"}],"version-history":[{"count":70,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21938\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30743,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21938\/revisions\/30743"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21938"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}