{"id":21830,"date":"2021-08-23T19:31:34","date_gmt":"2021-08-23T16:31:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21830"},"modified":"2023-07-18T23:03:51","modified_gmt":"2023-07-18T20:03:51","slug":"tidningsartiklar-fran-1910-talet","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21830","title":{"rendered":"Tidningsartiklar fr\u00e5n 1910-talet."},"content":{"rendered":"<p>Det skrevs mycket om Kristinestad med omnejd i tidningarna p\u00e5 1910-talet.<\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Syd-\u00d6sterbotten 12.4.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n<h5><strong>Det h\u00e4nder p\u00e5 \u00d6stra sidan i det nya K:stad.<\/strong><\/h5>\n<p>Alltsedan byggnadsarbetena vid j\u00e4rnv\u00e4gen f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan vidtog, har de gamla stadsbornas uppm\u00e4rksamhet med stegrat intresse l\u00e4nkats p\u00e5 det obebyggda omr\u00e5det \u00f6ster om Stadsfj\u00e4rden. J\u00e4rnv\u00e4gen har redan gjort \u00d6stra sidan oigenk\u00e4nnlig f\u00f6r personer, som p\u00e5 l\u00e4ngre tider inte har bes\u00f6kt sin f\u00e4dernestad. Den nya tidens arbete har i grund f\u00f6r\u00e4ndrat platsens utseende. En stor del av den idylliska parken p\u00e5 \u00d6stra sidan har f\u00e5tt ge vika f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gslinjen och den gamla landsv\u00e4gen till Lappfj\u00e4rd har flyttats fr\u00e5n dess f\u00f6rra plats och leder nu fram genom parken samt \u00f6ver en pr\u00e4ktig betongbro till Kvarnbacken men inte till v\u00e4rdshuset.<\/p>\n<p>H\u00e4r och d\u00e4r reser sig j\u00e4rnv\u00e4gens nya prydliga stationsbyggnader, kaserner och magasin. Men inte nog h\u00e4rmed. Enligt den nya men \u00e4nnu inte definitivt fastst\u00e4llda stadsplanen skall det blivande K:stad till st\u00f6rsta delen f\u00f6rl\u00e4ggas p\u00e5 \u00f6stra sidan. Stadsfj\u00e4rden kommer att skilja tjugonde seklets Kristinestad fr\u00e5n den gamla staden med dess ur\u00e5ldriga utseende. Stenbron blir f\u00f6reningsl\u00e4nken mellan nytt och gammalt.<\/p>\n<p>Det nya b\u00f6rjar redan v\u00e4xa upp. \u00d6verallt p\u00e5 \u00f6stra sidan arbetas det med kraft och energi. Flera byggnadstomter har redan uppl\u00e5tits. Mitt emot stationshuset uppf\u00f6r disponenten F. B. Blomqvist en st\u00f6rre bostadsbyggnad av tr\u00e4, vartill grunden \u00a0l\u00e4ggs f\u00f6r n\u00e4rvarande. Ett stenkast d\u00e4rifr\u00e5n kommer finska samskolans nya hus snart att resa sina murar. Denna byggnad skall uppf\u00f6ras av sten i tv\u00e5 v\u00e5ningar. Inom kort kommer byggnadsverksamheten h\u00e4r att utstr\u00e4ckas ytterligare, och s\u00e5 fort som stadsplanen en g\u00e5ng vinner n\u00e5dig fastst\u00e4llelse, uppst\u00e5r inf\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6rv\u00e5nade blickar en vacker dag den nya staden proper och fin. Det har redan l\u00e4nge klagats \u00f6ver bostadsbrist i det gamla Kristinestad. De, som inte f\u00e5r plats h\u00e4r, m\u00e5ste i \u00f6sterled dra \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden till nya omr\u00e5den.<\/p>\n<p>J\u00e4rnv\u00e4gen har till \u00f6stra sidan transporterat tr\u00e4varor i stora m\u00e4ngder. Alla disponibla upplagsplatser har tagits i anspr\u00e5k av ortens tr\u00e4varuhandlande f\u00f6r olika slag av virke. Till och med j\u00e4rnv\u00e4gen sj\u00e4lv har av sitt omr\u00e5de till upplagsplats l\u00e4mnat varje fotsbredd jord den kunnat undvara. Men \u00e4nda klagas det \u00f6ver bristande upplagsplatser, och enligt f\u00f6rljudande har p\u00e5 grund h\u00e4rav en del av f\u00f6r skeppning i Kristinestad avsett virke m\u00e5st transporteras till grannstaden. En mycket livlig sj\u00f6trafik torde s\u00e5lunda vara att emotse under den stundande seglationss\u00e4songen. Den nya kajen n\u00e4rmar sig alltmera sin full\u00e4ndning. Under vintern har j\u00e4rnv\u00e4gsskenor utlagts till densamma. Av kajen, vilken som bekant kommer att m\u00e4ta 250 meter i l\u00e4ngd, torde redan vid seglationens b\u00f6rjan ungef\u00e4r h\u00e4lften kunna uppl\u00e5tas f\u00f6r sitt \u00e4ndam\u00e5l. P\u00e5lbryggan norr om kajen som m\u00e4ter i l\u00e4ngd 70 meter, \u00e4r i det n\u00e4rmaste f\u00e4rdig. Hamnbyggnaderna, som st\u00e5r under ledning av ingenj\u00f6ren Hj. Sourander, utm\u00e4rka sig genom, soliditet och ett i allo gott arbete. \u00c4ven p\u00e5 kajens \u00e5terst\u00e5ende del arbetas det med kraft och iver. Ett flertal kajkistor har under vinterns lopp s\u00e4nkts, och nya \u00e4r under uppf\u00f6rande. Kristinestad kommer s\u00e5ledes inom n\u00e4rmaste framtid att f\u00e5 sina hamnf\u00f6rh\u00e5llanden ordnade p\u00e5 ett utm\u00e4rkt s\u00e4tt.<\/p>\n<p>L\u00e4ngre s\u00f6derut mellan \u00e5ngs\u00e5gen och Kristinestads Mekaniska verkstad skall Nobels petroleumimport A. B. inom kort uppf\u00f6ra en st\u00f6rre naftacistern. Vissa f\u00f6rarbeten h\u00e4rf\u00f6r har redan vidtagits och f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r en s\u00e4rskild brygga utanf\u00f6r den blivande cisternen under uppf\u00f6rande. Detta omr\u00e5de skall med j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r f\u00f6renas med statsj\u00e4rnv\u00e4garna.<\/p>\n<p>Detta och mycket annat f\u00f6rsigg\u00e5r i det nya Kristinestad.<\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Syd-\u00d6sterbotten 10.5.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n<h4><strong>Ett m\u00e4rkligt moment i staden sj\u00f6fartshistoria.<\/strong><\/h4>\n<p>\u00c5ngfartyget Rhenania fr\u00e5n K\u00f6ln i Tyskland anl\u00e4nde i torsdags den 8 maj fr\u00e5n Vasa med en last p\u00e5 6 440 s\u00e4ckar r\u00e5gmj\u00f6l f\u00f6r partihandlarna i staden. Av lasten lossades vid den nya kajen 1 900 s\u00e4ckar fr\u00e5n fartyget direkt in i t\u00e5gvagnar. Den moderna, tidsenliga kajen, som f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r f\u00e4rdig till sin halva blivande l\u00e4ngd, har s\u00e5lunda b\u00f6rjat tj\u00e4na sitt \u00e4ndam\u00e5l.<\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Syd-\u00d6sterbotten 13.5.1914:<\/strong><\/span><\/p>\n<h4><strong>Emigrationen \u00e5r 1913 st\u00f6rre \u00e4n under flera \u00e5r.<\/strong><\/h4>\n<p>Emigrationen under \u00e5r 1913 har varit st\u00f6rre \u00e4n under l\u00e5nga \u00e5r. Enligt statistikcentralen f\u00e5r man g\u00e5 \u00e4nda till rekord\u00e5ret 1902 f\u00f6r att hitta en st\u00f6rre emigrationssiffra \u00e4r 1913. \u00c5r 1902 emigrerade 23\u00a0152 personer, medan antalet \u00e5r 1913 var 20\u00a0057. D\u00e5 man j\u00e4mf\u00f6r \u00e5r 1913 med 1912, s\u00e5 var \u00f6kningen hela 87 % och detta berodde enbart p\u00e5 den f\u00f6rryskning som igen hade tagit fart.<\/p>\n<p>\u00c5r 1913 l\u00e5g Vasa l\u00e4n i topp med 7\u00a0490 emigranter, f\u00f6re \u00c5bo- och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n med 4\u00a0190. De \u00f6vriga l\u00e4nen i Finland hade runt 1\u00a0000 emigranter var. Av emigranterna fr\u00e5n Vasa l\u00e4n hade 612 bott i st\u00e4der medan resten, allts\u00e5 6\u00a0878 hade bott p\u00e5 landsbygden. Samma f\u00f6rh\u00e5llande var det ocks\u00e5 i de andra l\u00e4nen, f\u00f6rutom i Nyland d\u00e4r dubbelt flera hade bott i n\u00e5gon stad \u00e4n p\u00e5 landsbygden.<\/p>\n<p>&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Det skrevs mycket om Kristinestad med omnejd i tidningarna p\u00e5 1910-talet. Syd-\u00d6sterbotten 12.4.1913: Det h\u00e4nder p\u00e5 \u00d6stra sidan i det nya K:stad. Alltsedan byggnadsarbetena vid j\u00e4rnv\u00e4gen f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan vidtog, har de gamla stadsbornas uppm\u00e4rksamhet med stegrat intresse l\u00e4nkats <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21830\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Tidningsartiklar fr\u00e5n 1910-talet.<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21016,"menu_order":1910,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21830","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21830","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21830"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21830\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":26871,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21830\/revisions\/26871"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21016"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21830"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}