{"id":21739,"date":"2021-08-14T17:50:59","date_gmt":"2021-08-14T14:50:59","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21739"},"modified":"2025-08-30T12:21:48","modified_gmt":"2025-08-30T09:21:48","slug":"borgmastarankans-gard-pa-strandgatan-41","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21739","title":{"rendered":"Borgm\u00e4star\u00e4nkans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 41"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 41 byggdes \u00e5r 1818 av borgm\u00e4star\u00e4nkan Johanna Forsman och den blev tillbyggd \u00e5r 1833. Johannas man Wilhelm Forsman hade varit borgm\u00e4stare i Kask\u00f6. Till h\u00f6ger syns handlande Sundmans tegelbyggnad i tv\u00e5 v\u00e5ningar och det l\u00e4gre bostadshuset med gaveln mot Skolgatan. Fotot taget \u00e5r 2023 fr\u00e5n sydost.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund\u00a0 i augusti 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla nummer av Syd-\u00d6sterbotten och Hufvudstadsbladet. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp, liksom Staffan Martikainens utredningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Enligt stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 hade tomten f\u00e5tt nummer 7 i det tredje kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av handelsman Hans Uddmans \u00e4nka. I mantalsl\u00e4ngderna efter \u00e5r 1770 hade tomten f\u00e5tt nummer 8 och den \u00e4gdes d\u00e5 \u00e4nnu av familjen Uddman.<\/figcaption><\/figure>\n

Det finns luckor i mantalsl\u00e4ngder fr\u00e5n \u00e5ren 1780 till 1809, s\u00e5 det \u00e4r sv\u00e5rt att veta hur l\u00e4nge familjen Uddman \u00e4gde tomten och n\u00e4r befallningsman Hellman tog \u00f6ver den.<\/p>\n

Mellan \u00e5ren 1809 och 1814<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 8 i det tredje kvarteret av befallningsman Hellman. D\u00e4r bodde handelsmannen Johan Berndtson med hustrun Anna i den gamla g\u00e5rden, som stod nere p\u00e5 tomten men med gaveln mot havet.<\/p>\n

\u00c5r 1817, den 2 jun<\/strong>i erh\u00f6ll \u00e4nkeborgm\u00e4starinnan Johanna<\/span> Kristina Forsman lagfart p\u00e5 den obebyggda tomten nr 8 i det tredje kvarteret. Hon var f\u00f6dd i V\u00e5n\u00e5 n\u00e4ra Tavastehus 1765, d\u00f6d i staden 1839, och hon var \u00e4nka efter Wilhelm Forsman (f\u00f6dd i Gamlakarleby1733-1815) som hade varit ordningsman, allts\u00e5 ordf\u00f6rande f\u00f6r ordningsmannar\u00e4tten 1791 till 1815. Mellan \u00e5ren 1810 och 1815 n\u00e4mns han som borgm\u00e4stare i Kask\u00f6. Under tiden i N\u00e4rpes och i Kask\u00f6 fick Wilhelm och Johanna 3 barn, som alla levde till vuxen \u00e5lder. Familjen Forsman hade i Kask\u00f6 bott i den Bladhska g\u00e5rden p\u00e5 Hamngatan 1, nere vid hamnen.<\/p>\n

\u00c5r 1818<\/strong>\u00a0 byggdes den f\u00f6rsta delen av g\u00e5rden vid Strandgatan 41 p\u00e5 tomt nr 8 av \u00e4nkeborgm\u00e4starinnan Johanna Forsman.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten, som d\u00e5 hade nummer 8 i det tredje kvarteret av \u00e4nkefrun, borgm\u00e4starinnan Johanna Forsman.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes tomten av \u201dEnke Fru Borgm\u00e4starinnan Johanna Forsman, Johanna doter, Anna piga\u201d. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 en annan dotter som hette \u201ddoter Anna, svagsint\u201d.<\/p>\n

\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomten f\u00e5tt nummer 132 i det tredje kvarteret och den \u00e4gdes av borgm\u00e4stare\u00e4nkan Johanna Forsman. Tomten str\u00e4cker sig mellan \u00d6stra L\u00e5nggatan och Strandgatan. Under det senaste \u00e5rhundradet har det inte funnits n\u00e5gra boningsbyggnader l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan. Gatubyggnaden har funnits vid Strandgatan och g\u00e5rdsbyggnaden, den s\u00e5 kallade bagarstugan lite ovanf\u00f6r.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 132 och g\u00e5rden vid gatan av borgm\u00e4star\u00e4nkan Johanna Forsman. Detta \u00e5r bodde Johanna med sina 2 d\u00f6ttrar p\u00e5 Strandgatan 41 i Kristinestad. Den \u00e4ldre dottern hette Anna Sofia, (1790-1875), var svagsint eller sinnessjuk och den yngre hette Johanna Karolina<\/span> (1794-1866). Sonen Johan William<\/u> Forsman (1788-1883) hade h\u00f6ga vakanser i landet men han bodde aldrig i Kristinestad. Efter studenten och universitetsstudier blev han \u00e5r 1811 utn\u00e4mnd till h\u00e4radsh\u00f6vding i Vasa, \u00e5r 1855 blev han statsr\u00e5d och fr\u00e5n \u00e5r 1856 fram till sin pensionering var han president f\u00f6r hovr\u00e4tten i Vasa. Han var ocks\u00e5 lantdagsman vid flera lantdagar i Helsingfors. William dog i Helsingfors \u00e5r 1883 och vill du l\u00e4sa hans nekrolog, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1834 fanns det 4 byggnader p\u00e5 tomt nr 132, som d\u00e5 \u00e4gdes av \u00e4nkefrun, borgm\u00e4starinnan Forsman. Hon f\u00f6rs\u00e4krade d\u00e5 g\u00e5rden och vill du l\u00e4sa mera om byggnaderna och f\u00f6rs\u00e4kringen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes tomten av borgm\u00e4stare\u00e4nkan Johanna Forsman, som bodde med dottern Anna. Enligt f\u00f6rs\u00e4kringsbreven s\u00e5 hade g\u00e5rden, som var byggd av nytt timmer, 6 rum, best\u00e5ende av en sal, ett k\u00f6k och 4 kammare. Enligt borgm\u00e4star\u00e4nkan hade g\u00e5rden \u00e5r 1834 vattenf\u00e4rgade tapeter i salen och i s\u00e4ngkammaren. Johanna avled \u00e5r 1839 och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna.<\/p>\n

\u00c5ren 1840 till 1866<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 132 av borgm\u00e4stardottern, demoiselle Johanna Karolina<\/span> Forsman, som bodde med sin svagsinta syster Anna. \u00c5r 1866 avled Karolina Forsman och den 27 mars 1866 s\u00e5lde brodern William Forsman, som d\u00e5 var president i Vasa hovr\u00e4tt, tillsammans med sin syster \u201dof\u00f6rs\u00f6rjda och svagsinta borgm\u00e4staredottern Anna\u201d tomten och g\u00e5rden \u00e5t grannen p\u00e5 andra sidan gatan, handlanden och konsuln Carl Emil Carlstr\u00f6m f\u00f6r 4 000 mark. Av n\u00e5gon orsak h\u00f6jde Carlstr\u00f6m k\u00f6peskillingen till 4 800 mark, efter att k\u00f6pebrevet var undertecknat.<\/p>\n

\u00c5r 1868<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Carl Emil Carlstr\u00f6m (1818-1889). Denne var f\u00f6dd utan k\u00e4nd far i Tavastehus och v\u00e4xte upp som fosterson hos g\u00f6rdelmakarem\u00e4staren Emanuel Carlstr\u00f6m (f.1797 i Tavastehus \u2013 d. i Tavastehus 1833). Emanuel hade en dotter Maria Carlstr\u00f6m (1829-1896) som \u00e5r 1857 flyttade till Kristinestad och kort d\u00e4refter gifte sig med Otto Axelin (1827-1865) fr\u00e5n B\u00f6tom. Denna Maria Axelin, som var \u00e4nka sedan 1865 blev nu hyresg\u00e4st i Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 41 och med henne bodde s\u00f6nerna Carl Wilhelm och Emil Axelin (1864-1929). \u00c4garen Carl Emil Carlstr\u00f6m bodde sj\u00e4lv med sin familj p\u00e5 andra sidan gatan, p\u00e5 Strandgatan 36.<\/p>\n

\u00c5r 1873<\/strong> byggde Carl Emil Carlstr\u00f6m ett boningshus inneh\u00e5llande rum och en bagarstuga inne p\u00e5 g\u00e5rden med gaveln mot Strandgatan. Den hade bostadsrum i b\u00e5da \u00e4ndarna och i mitten fanns en st\u00f6rre bagarstuga med bakugn och ett mindre rum som kallades fruktkammare.<\/p>\n

\"\"
Det h\u00e4r boningshuset med en bagarstugan l\u00e4t kommerser\u00e5det Carl Emil Carlstr\u00f6m bygga \u00e5r 1873. I b\u00f6rjan av 1900-talet f\u00f6rs\u00e5gs bagarstugan med en st\u00f6rre farstukvist och byggdes om till bost\u00e4der. Den nuvarande \u00e4garen h\u00e5ller p\u00e5 med en grundlig renovering, som skall s\u00e4tta byggnaden i det skick, som den hade \u00e5r 1900. I h\u00f6gra kanten syns gatubyggnaden, som byggdes \u00e5r 1818. Fotot taget fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 Carl Emil Carlstr\u00f6m \u00e5r 1873 l\u00e4t uppf\u00f6ra bagarstugan p\u00e5 innerg\u00e5rden, s\u00e5 uppgjordes tydliga ritningar. P\u00e5 en del av dem syns fasaden och bottenplanen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1875<\/strong> till 1880<\/strong> var det Carl Emil Carlstr\u00f6m som \u00e4gde tomten nr 132 och de b\u00e5da g\u00e5rdarna och p\u00e5 hyra bodde handlande\u00e4nkan Maria Axelin. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 skeppare\u00e4nkan Sofia Petterson (1828-1909). Hon var f\u00f6dd i Vasa och hade varit gift med skepparen Carl Johan Petterson (1822-1869) fr\u00e5n Nykarleby. Efter makens d\u00f6d \u00e5r 1869 livn\u00e4rde sig Sofia som f\u00f6rest\u00e5ndare p\u00e5 ett spritlager, sedan blev hon f\u00f6rest\u00e5ndare f\u00f6r stadens l\u00e4sesal och s\u00e5 arbetade hon \u00e5t prosten Aug. Sj\u00f6blom. Det \u00e4r mycket m\u00f6jligt att Sofia Petterson bodde i ena \u00e4ndan av bagarstugan, medan Carlstr\u00f6ms dotter, \u00e4nkan Maria Axelin bodde i gatubyggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Carl Emil Carlstr\u00f6m, som sj\u00e4lv bodde p\u00e5 andra sidan gatan. Dit hade ocks\u00e5 Marias son Emil Axelin<\/a> flyttat och han arbetade nu som kontorist i firman C. E. Carlstr\u00f6m. Maria sj\u00e4lv flyttade till Vasa, d\u00e4r hon sedan avled \u00e5r 1896. Skeppare\u00e4nkan Sofia Peterson bodde kvar p\u00e5 hyra med en piga, som ser ut att ha bytts v\u00e4ldigt ofta.<\/p>\n

\u00c5r 1889<\/strong> dog kommerser\u00e5det Carl Emil Carlstr\u00f6m och tomten nr 132 med de b\u00e5da g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av de tre arvingarna. Skeppare\u00e4nkan Sofia Petterson bodde inte l\u00e4ngre kvar. P\u00e5 hyra bodde nu handelsbokh\u00e5llaren Wilhelm Martens<\/a> men det oklart i vilken av g\u00e5rdarna han bodde. Klicka H\u00c4R<\/strong> <\/span><\/span><\/a>om du vill l\u00e4sa mera om denna mans bakgrund.<\/p>\n

\u00c5r 1891<\/strong> \u00e4gdes tomten och b\u00e5da g\u00e5rdarna av C. E. Carlstr\u00f6ms arvingar men det h\u00e4r \u00e5ret l\u00f6ste sonen Alfred in sina systrars andelar av g\u00e5rden, s\u00e5 att han blev ensam \u00e4gare. Handelsbokh\u00e5llaren Wilhelm Martens och hustrun Hulda hade nu flyttat till Granlunds g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 27.<\/a> Wilhelm och Hulda k\u00f6pte i b\u00f6rjan av 1900-talet\u00a0Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55,<\/a>\u00a0nuvarande finska f\u00f6rsamlingshemmet. D\u00e4remellan hann de ocks\u00e5 bo en tid p\u00e5 H\u00e5llfastgatan 14. P\u00e5 hyra bodde nu kontoristen Knut Wendelin (1860-1939), som var son till kommerser\u00e5det Otto Wendelin (1864-1931). Knut gifte sig sedan med Olga Alexandra Therman (1881-1964) fr\u00e5n Helsingfors och fick med henne m\u00e5nga barn. Efter genomg\u00e5ngen skolg\u00e5ng flyttade Knut till Vasa d\u00e4r han arbetade som prokurist i Alfred Carlstr\u00f6ms firma, fram till konkursen 1910. \u00c5r 1913 antogs han till r\u00e5dman i Vasa och d\u00e4r stannade han till pensioneringen 1930. Knut dog i Vasa i mars 1939.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> s\u00e5 ser det ut som att b\u00e5da g\u00e5rdarna skulle vara obebodda. \u00c5r 1896 d\u00e4remot bodde kontoristen Otto Wendelin p\u00e5 hyra. Denne var son till kommerser\u00e5det Otto Wendelin (1824-1888) och var bror till Knut. Kontoristen gifte sig \u00e5r 1909 med Annie Elisabeth \u00c5kerberg (1876-1970) och fick med henne 4 barn. I b\u00f6rjan av 1900-talet k\u00f6pte Otto Wendelin g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4, den som i dag kallas Spectras g\u00e5rd.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes tomten och b\u00e5da g\u00e5rdarna av Alfred Carlstr\u00f6m och p\u00e5 hyra bodde kontoristen Otto Wendelin.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 132 och de b\u00e5da g\u00e5rdarna av kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m och han renoverade och byggde om bagarstugan till bostad. Han bodde sj\u00e4lv p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 45<\/a>, i den g\u00e5rd som i dag kallas Braheg\u00e5rden. Detta \u00e5r bodde Carlstr\u00f6ms h\u00e4stkusk Oskar Nilsson p\u00e5 hyra vid Strandgatan. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1866 och var svensk medborgare, och han bodde med hustrun Mina, som han gifte sig med \u00e5r 1900. Mina hette p\u00e5 riktigt Wilhelmina Hinds och var f\u00f6dd \u00e5r 1875 i Tj\u00f6ck.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da g\u00e5rdarna av Alfred Carlstr\u00f6m. I gatubyggnaden bodde kontoristen Otto Wendelin p\u00e5 hyra och i g\u00e5rdsbyggnaden bodde kusken Johan Axel Johansson. Han var f\u00f6dd i Sverige \u00e5r 1875 men flyttade bort redan f\u00f6ljande \u00e5r. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 g\u00e5rdskarlen Johannes Nyg\u00e5rd (f.1878).<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> bodde Otto Wendelin p\u00e5 hyra i Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd, liksom g\u00e5rdskarlen Johannes Nyg\u00e5rd, som flyttade bort f\u00f6ljande \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdarna av Alfred Carlstr\u00f6m och p\u00e5 hyra i gatubyggnaden bodde Otto Wendelin. I g\u00e5rdsbyggnaden bodde nu igen kusken Oskar Nilsson med hustrun Mina, och det st\u00e5r att b\u00e5da var svenska unders\u00e5tar.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdarna av Alfred Carlstr\u00f6m. Hyresg\u00e4sten Otto Wendelin hade gift sig och flyttat till g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4, s\u00e5 nu bodde endast kusken Oskar Nilsson d\u00e4r med sin familj. I augusti detta \u00e5r avled Alfred Carlstr\u00f6m och tomten nr 132 och de tv\u00e5 g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av konkursboet.<\/p>\n

\u00c5r 1911<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdarna av Carlstr\u00f6ms konkursbo. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Johan Bj\u00f6rs (f.1859) med hustrun Maria (f.1852) och barnen Alma, Lydia och en minder\u00e5rig son.<\/p>\n

I april 1911<\/strong> s\u00e5lde Carlstr\u00f6ms konkursbo tomten och g\u00e5rdarna f\u00f6r 15 000 mark \u00e5t fiskaren Johan Carlberg (1862-1916) som bodde d\u00e4r med pigan Maria D\u00e5hli (f.1854). Carlberg hade tidigare bott p\u00e5 Strandgatan 21, men den g\u00e5rden s\u00e5lde han \u00e5t \u00e4nkan Ida Uschanoff. P\u00e5 hyra bodde kontoristen Oskar Sundman (1862-1935 i Helsingfors). Oskar var f\u00f6dd i staden och han var gift med Lea Mesterton (1878 i Kemi -1964 i B\u00f6tom) och de fick 3 d\u00f6ttrar. En sj\u00f6man Kristian Holms\u00e9n bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra men det \u00e4r oklart i vilken g\u00e5rd dessa bodde i.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes tomten och b\u00e5da g\u00e5rdarna av fiskaren Johan Carlberg, som nu bodde med sonen Arthur (f.1885) och pigan Maria D\u00e5hli. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Kristian Holms\u00e9n (f.1873). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 tullf\u00f6rvaltaren Karl Axel Winqvist (f.1874) med hustrun Elsa (f.1882) och pigan Anna Sipil\u00e4 (f.1861). Metodistpr\u00e4sten Kustaa Alfred Sallinen (f.1885) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Eva Ester (f.1891).<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> avled fiskaren Johan Carlberg och tomten med g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna, syskonen Arthur och Edit, som b\u00e5da hade emigrerat till New York i Amerika. P\u00e5 hyra bodde tullf\u00f6rvaltaren Winqvist med sin familj. F\u00f6rra tj\u00e4narinnan Maria Heikkil\u00e4 bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra en tid. F\u00f6re sommaren 1916 \u00f6ppnade kronofogde\u00e4nkan Hilda Huld\u00e9n ett bageri, troligtvis i bagarstugan inne p\u00e5 g\u00e5rden. Hon var \u00e4nka efter Emil Huld\u00e9n, som hade avlidit i augusti 1915. De hade bott i h\u00e4lften av Axelins g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 81<\/a> men efter Emils d\u00f6dsfall visade det sig att denne hade f\u00f6rskingrat stora summor i sitt \u00e4mbete. Detta ledde till att d\u00f6dsboet s\u00f6ktes i konkurs och \u00e4nkan Hilda tvingades flytta bort och hon \u00f6ppnade d\u00e5 ett bageri p\u00e5 Strandgatan 41. Redan i augusti 1917 avslutades bageriverksamheten och Hilda flyttade med sina 6 barn till Helsingfors.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5r 1918, i b\u00f6rjan av \u00e5ret<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna av Johan Carlbergs arvingar i Amerika. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6kaptenen Emil Weckstr\u00f6m (1873-1937). Han var f\u00f6dd i staden och var son till Carl Johan och Margareta Weckstr\u00f6m. Han bodde i g\u00e5rdsbyggnaden, allts\u00e5 den gamla bagarstugan.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong>, i april k\u00f6pte sj\u00f6kaptenen Emil Weckstr\u00f6m tomten och g\u00e5rdarna av Carlbergs sterbhus f\u00f6r 30 000 mark. Arthur och Edith i Amerika hade gett fullmakt \u00e5t Mathilda Berg att genomf\u00f6ra aff\u00e4ren. P\u00e5 hyra i gatubyggnaden bodde urmakaren Isak Peltonen (f.1871) som bodde med s\u00f6nerna V\u00e4in\u00f6 och Harry. Urmakare Peltonen hade ocks\u00e5 sin aff\u00e4r i g\u00e5rden vid gatan medan Emil Weckstr\u00f6m sj\u00e4lv f\u00f6rfogade \u00f6ver g\u00e5rdsbyggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1923, i februari<\/strong> k\u00f6pte handlandesonen, hovr\u00e4ttsauskultanten Emil Ingves fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd tomten med b\u00e5da g\u00e5rdarna av Emil Weckstr\u00f6m f\u00f6r 90 000 mark och det ser ut som att de bodde i g\u00e5rdsbyggnaden. Om du vill l\u00e4sa mera om Emil Ingves, som var grundare till den f\u00f6rsta skyddsk\u00e5ren i Finland, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> avled Emil Ingves och tomten och g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan och hennes 3 barn. \u00c4nkan Selma hyrde ut gatubyggnaden \u00e5t Hilma Laurila som den 1 juni \u00f6ppnade ett resandehem i g\u00e5rden och d\u00e4r ocks\u00e5 matg\u00e4ster kunde tas emot. Detta ”Resandehem Iris” var verksamt i endast 2 \u00e5r. G\u00e5rds\u00e4garen Selma Ingves hyrde efter det sj\u00e4lv ut rum, som skulle passa \u00e5t studerande i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1927, i oktober<\/strong> gifte \u00e4nkan Selma om sig med folkskoll\u00e4raren Ragnar Groop fr\u00e5n \u00d6vermark, men hon fortsatte att bo kvar i g\u00e5rden med sina barn.<\/p>\n

\"\"
Under ett par \u00e5rs tid bedrev Hilma Laurila resandehemsverksamhet p\u00e5 Strandgatan 41.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mot slutet av 1920-talet bodde lektor Emil Kr\u00e5kstr\u00f6m p\u00e5 Strandgatan 41 och h\u00e4r st\u00e5r han sj\u00e4lv till h\u00f6ger medan hans mor Karolina sitter p\u00e5 en stol. Emils barn Margit, Gustav och Rut \u00e4r ocks\u00e5 med p\u00e5 fotot, som finns i Emil Kr\u00e5kstr\u00f6ms fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1928, den 30 januari<\/strong> s\u00e5lde Emil Ingves\u00b4 \u00e4nka Selma, numera Groop g\u00e5rden \u00e5t sin tidigare sv\u00e4rfar, handlanden Henrik Ingves fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd f\u00f6r 115 000 mark. Denne bodde inte i g\u00e5rden utan han hyrde ut den \u00e5t ett stort antal hyresg\u00e4ster.\u00a0 I slutet av 1920-talet bodde till exempel samskollektorn, fil.mag. Emil Kr\u00e5kstr\u00f6m (f. i Peders\u00f6re 1887-1959) i g\u00e5rden med hustrun Maria (f. Norrman 1895) och med sin mor Karolina Kr\u00e5kstr\u00f6m (f.1844). De hade tidigare bott p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 9 och de hade 6 barn. \u00c4ldsta sonen, arkitekt Erik Kr\u00e5kstr\u00f6m (1919-2009) \u00e4r den mest k\u00e4nda, han har ju bland annat ritat kyrkorna i Kask\u00f6 och i Sideby. Erik var f\u00f6rresten f\u00f6dd p\u00e5 folkh\u00f6gskolan i Lappfj\u00e4rd, d\u00e4r hans far var f\u00f6rest\u00e5ndare under \u00e5ren 1917-1920. \u00c5r 1930 flyttade Emil Kr\u00e5kstr\u00f6m med sin familj till Gamlakarleby, d\u00e4r Emil b\u00f6rjade arbeta som l\u00e4rare vid den svenska samskolan. Handlanden Otto Emil P\u00e4rus (f.1899) och hustrun Hulda (f.1900) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra, liksom \u00e4nkan Vilhelmina Friske (f.1851) med sin fosterdotter Toini Siltanen.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Henrik Ingves fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och han hade m\u00e5nga hyresg\u00e4ster under l\u00e4ngre och kortare perioder. Bland annat barberare\u00e4nkan Rosa Rosenqvist (f.1874) bodde d\u00e4r. I juli 1932 \u00f6ppnade Rosa en \u201dMatservering och Kaf\u00e9, mittemot Alkoholiliike\u201d.\u00a0 Ing\u00e5ngen till matserveringen fanns i den s\u00f6dra gaveln. Ocks\u00e5 mekanikern Bror Ax\u00e9n (f.1911) bodde d\u00e4r i bagarstugan med hustrun Nelly en tid.<\/p>\n

\u00c5r 1935, den 18 april <\/strong>avled handlanden Henrik Ingves och i oktober samma \u00e5r s\u00e5lde d\u00f6dsboet tomten och g\u00e5rdarna f\u00f6r 95 000 mark \u00e5t \u00e4nkan och kaf\u00e9\u00e4garen Rosa Rosenqvist (1874-1963). Hon var f\u00f6dd Liukkoinen i J\u00e4ms\u00e4 och \u00e5r 1911 hade hon gift sig med barberaren Albert Rosenqvist (1869-1924) fr\u00e5n G\u00f6teborg och de bodde d\u00e5 i Helsingfors. \u00c5r 1917 flyttade paret till Kristinestad, d\u00e4r de sedan bodde s\u00e5 l\u00e4nge de levde. Albert som avled \u00e5r 1924 \u00e4r begravd p\u00e5 Norra Begravningsplatsen i Helsingfors.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 marskalken Gustaf Mannerheim avgick som president tog n\u00e5gra Kristinestadsbor initiativ till att \u00f6verr\u00e4cka en jardinj\u00e4r, allts\u00e5 en st\u00f6rre blomsterhyllning \u00e5t honom. I mars 1946 fick bland annat Rosa Rosenqvist ett tackbrev av marskalken. Tackbrevet finns med i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

Rosa h\u00f6ll i g\u00e5ng sin matservering, som p\u00e5 riktigt hette \u201dKristinestads matk\u00f6k\u201d \u00e4nda till b\u00f6rjan av \u00e5r 1946, d\u00e5 hon s\u00e5lde inventarierna p\u00e5 auktion.<\/p>\n

Hon fortsatte att ha hyresg\u00e4ster i sina g\u00e5rdar, bland annat formannen Karl Gustav Hellman (f.1925) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd, som var gift med Aino Saari (f.1923 i Teuva). H\u00e5kan Sj\u00f6blad hade en reklambyr\u00e5 och ett dekorationsm\u00e5leri i g\u00e5rden p\u00e5 1950-talet. \u00c5r 1950, i juli flyttade Helvi Saarnio sin ”Rak- och fris\u00e9rsalong” fr\u00e5n Skolgatan till det utrymme d\u00e4r Rosa hade haft sin matservering. Sirkka Saarinen hade sin damfrisering d\u00e4r en tid, f\u00f6re hon flyttade den till Wendelinska g\u00e5rden vid torget.<\/p>\n

\u00c5r 1962, den 10 oktober<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Rosa Rosenqvist tomten och de b\u00e5da g\u00e5rdarna \u00e5t Keskos avdelningschef Bertel Rusk (f.1913) och hans hustru Vesta (f. F\u00f6rn\u00e4s \u00e5r 1916) f\u00f6r 1 400 000 mark. D\u00e5 Rosa avled barnl\u00f6s i januari 1963, s\u00e5 hade hon testamenterat h\u00e4lften av sina tillg\u00e5ngar till den lokala b\u00f6nehusf\u00f6reningen, d\u00e4r hon under en l\u00e5ng hade varit aktiv.\u00a0 Hennes systerdotter Ida Maria Salminen \u00e4rvde den andra h\u00e4lften.<\/p>\n

Efter att Kesko st\u00e4ngde sin partiaff\u00e4r i staden, arbetade Bertel Rusk som sjukhusekonom p\u00e5 gamla sjukhuset tills han gick i pension. Bagarstugan var uthyrd medan familjen Rusk bodde i gatubyggnaden n\u00e5gra \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1973, den 2 februari<\/strong> s\u00e5lde sjukhusekonomen Bertel Rusk och hustrun Vesta tomten nr 132 med alla byggnader \u00e5t aff\u00e4rsmannen Rainer H\u00f6gback f\u00f6r 60 000 mark. Rainer var f\u00f6dd 1925 i staden och han var gift med Anna Lisa Nyberg.<\/p>\n

G\u00e5rden har efter det haft flera \u00e4gare. De nuvarande \u00e4garna Jim Bj\u00f6rni och Katja Svens k\u00f6pte gatubyggnaden i mitten av 2010-talet av aff\u00e4rsm\u00e4nnen Pihlajaniemi och Ollila och har sedan renoverat den f\u00f6r uthyrning. Renoveringen \u00e4r v\u00e4lgjord och g\u00e5rden pryder sin plats i stadens centrum.<\/p>\n

\u00c5r 2017<\/strong> k\u00f6pte den nuvarande \u00e4gare bagarstugan inne p\u00e5 g\u00e5rden och han har sedan dess renoverat g\u00e5rden och satt den i det skick, som den hade efter Carlstr\u00f6ms renovering i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n

Kartor, annonser och foton.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Strandgatan 41 fotograferad fr\u00e5n sydost sommaren 2021. Till h\u00f6ger syns en del av handlande Sundmans g\u00e5rd och till v\u00e4nster bakom g\u00e5rden skymtar Carlstr\u00f6mska bagarstugan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bagarstugan som Carl Emil Carlstr\u00f6m l\u00e4t uppf\u00f6ra \u00e5r 1873 p\u00e5 innerg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 41. Fotot taget i augusti 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\" \"\"<\/p>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund\u00a0 i augusti 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla nummer av Syd-\u00d6sterbotten och Hufvudstadsbladet. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp, liksom Staffan Martikainens utredningar. G\u00e5rdens historia Det finns luckor i mantalsl\u00e4ngder Forts\u00e4tt l\u00e4sa Borgm\u00e4star\u00e4nkans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 41<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":41,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21739","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21739","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21739"}],"version-history":[{"count":55,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21739\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30196,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21739\/revisions\/30196"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21739"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}