{"id":21651,"date":"2021-08-07T23:53:54","date_gmt":"2021-08-07T20:53:54","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21651"},"modified":"2026-02-25T22:12:25","modified_gmt":"2026-02-25T20:12:25","slug":"pohjolan-voimas-kraftverk","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21651","title":{"rendered":"Pohjolan Voimas kraftverk"},"content":{"rendered":"
\"\"
Det kr\u00e4vs ett flygfoto f\u00f6r att f\u00e5 en helhetsbild av Pohjolan Voimas kraftverksomr\u00e5de p\u00e5 Bj\u00f6rn\u00f6n men s\u00e5 \u00e4r omr\u00e5det ocks\u00e5 \u00f6ver 100 ha stort. Mitt i bild oljekajen ute vid Djupkobban och till h\u00f6ger om det sj\u00e4lva kraftverksbyggnaden. Fotot fr\u00e5n Pohjolan Voimas arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur tidningarna Syd-\u00d6sterbotten, N\u00e4rpes Tidning och Vasabladet. Fotografierna \u00e4r utl\u00e5nade av Pohjolan Voima och en del av dem har kopierats ur ett album som tillh\u00f6rde maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvist (1936-2017). Han arbetade en l\u00e5ng tid p\u00e5 kraftverket och fick albumet p\u00e5 sin f\u00f6delsedag av arbetskamrater p\u00e5 bolaget. Enligt bolaget \u00e4r fotografierna tagna av Reino Koski, som arbetade p\u00e5 Pohjolan Voima. D\u00e5 bolaget anordnade en ”\u00d6ppet Hus” dag \u00e5r 1975 s\u00e5 var fotografierna utst\u00e4llda f\u00f6r allm\u00e4nt besk\u00e5dande.<\/strong><\/span><\/p>\n

Pohjolan Voima Oy grundades redan \u00e5r 1945, allts\u00e5 direkt efter kriget. Det var nio stora pappers- och tr\u00e4varubolag som med lika stora andelar grundade bolaget, med avsikt att trygga elf\u00f6rs\u00f6rjningen i de egna fabrikerna. Tanken fr\u00e5n b\u00f6rjan var att utnyttja vattenkraften i de stora \u00e4lvarna i norr och man b\u00f6rjade genast bygga det f\u00f6rsta kraftverket Isohaara i Kemi \u00e4lv och sedan p\u00e5 1950-talet det f\u00f6ljande. P\u00e5 1960-talet fortsatte byggandet av flera kraftverk i Ijo \u00e4lv och meningen var att forts\u00e4tta utbyggnaderna.<\/p>\n

Kostnaderna f\u00f6r dammarna och sj\u00e4lva kraftverken b\u00f6rjade dock bli s\u00e5 h\u00f6ga att bolaget besl\u00f6t att ocks\u00e5 satsa p\u00e5 \u00e5ngkraftverk, som skulle drivas med olja. I slutet av 1960-talet p\u00e5b\u00f6rjades till exempel byggandet av \u00e5ngkraftverket p\u00e5 Vasklot i Vasa. Motsvarande kraftverk planerades ocks\u00e5 till Bj\u00f6rneborg och ytterligare ett skulle placeras n\u00e5gonstans mellan dessa tv\u00e5 kustst\u00e4der.<\/p>\n

Valet f\u00f6ll p\u00e5 Kristinestad och f\u00f6rhandlingar inleddes med stadens ledning, med stadsdirekt\u00f6rens st\u00e4llf\u00f6retr\u00e4dande Tauno Miettunen i spetsen. I f\u00f6rhandlingarna deltog ocks\u00e5 fullm\u00e4ktiges viceordf\u00f6rande Alvar Utter.<\/p>\n

Planer p\u00e5 ett 60 mW kraftverk<\/strong><\/h4>\n

F\u00f6rhandlingarna hade p\u00e5g\u00e5tt i tysthet men i januari 1970 kom de till allm\u00e4nhetens k\u00e4nnedom d\u00e5 N\u00e4rpes Tidning som f\u00f6rsta tidning i landet avsl\u00f6jade att det f\u00f6rekommer rykten att Pohjolan Voima har planer p\u00e5 att bygga ett kraftverk p\u00e5 60 megawatt i Kristinestad. Tidningen fann det dock osannolikt att just Pohjolan Voima skulle bygga det i Kristinestad, eftersom f\u00f6retagets del\u00e4gare h\u00f6ll p\u00e5 att planera en cellulosafabrik i grannstaden Kask\u00f6.<\/p>\n

Saken skulle dock klarna den 10 januari d\u00e5 handelsminister Grels Teir skulle informeras under ett bes\u00f6k i staden. Under ministerns bes\u00f6k informerade tv\u00e5 ingenj\u00f6rer fr\u00e5n Pohjolan Voima att bolaget har gjort ett f\u00f6ravtal med staden om byggandet av ett reservkraftverk p\u00e5 62 MW p\u00e5 stadens mark p\u00e5 Bj\u00f6rn\u00f6n. Stadens ledning hade inte \u00e4nnu behandlat fr\u00e5gan om mark\u00f6verl\u00e5telsen men fr\u00e5gan skulle nu snabbt behandlas av stadsstyrelsen och -fullm\u00e4ktige.<\/p>\n

Planer p\u00e5 ett \u00e5ngkraftverk<\/strong><\/h3>\n

Samtidigt avsl\u00f6jade Pohjolan Voima att de har planer ocks\u00e5 p\u00e5 ett eller tv\u00e5 st\u00f6rre \u00e5ngkraftverk, som skulle ha en effekt i \u201datomverksklass\u201d. Placeringen av detta och byggtiden var \u00e4nnu inte best\u00e4mda.<\/p>\n

Det var d\u00e4remot best\u00e4mt att om staden godk\u00e4nner f\u00f6ravtalet s\u00e5 skulle byggande av reservkraftverket p\u00e5b\u00f6rjas redan i april 1970. Kraftverket skulle drivas med olja och vara helt automatiserat. Mellan raderna gick det nog att l\u00e4sa att ocks\u00e5 det kommande \u00e5ngkraftverket skulle placeras p\u00e5 Bj\u00f6rn\u00f6n men det fanns fortfarande oklarheter till exempel med farleden. Hamnkaptenen Jouni Harju kunde dock lugna deltagarna att djupet p\u00e5 10-13 meter v\u00e4l r\u00e4cker till ocks\u00e5 f\u00f6r st\u00f6rre fartyg.<\/p>\n

F\u00f6r det f\u00f6rsta kraftverksbygget beh\u00f6vde Pohjolan Voima ett omr\u00e5de p\u00e5 lite \u00f6ver 10 hektar. P\u00e5 omr\u00e5det fanns fr\u00e5n tidigare flera sommarvillor, som staden \u00e5tog sig att l\u00f6sa in. Bland annat landsh\u00f6vding Martti Viitanens stuga inne i Storviken var i farozonen men ocks\u00e5 flera stadsbors villaomr\u00e5den skulle tas i bruk.<\/p>\n

Det h\u00e4r investeringsbeslutet hade man i N\u00e4rpes tagit emot med blandade k\u00e4nslor. Den lokala tidningen tog direkt kontakt med verkst\u00e4llande direkt\u00f6ren Hintikka p\u00e5 Pohjolan Voima och h\u00f6rde sig f\u00f6r om placeringsorten redan \u00e4r best\u00e4md. Denne svarade d\u00e5 att beslutet inte \u00e4r taget, endast att det blir p\u00e5 en ort mellan Bj\u00f6rneborg och Vasa. Hintikka sade att maskinerna till kraftverket redan var best\u00e4llda, s\u00e5 det slutliga beslutet m\u00e5sta g\u00f6ras ganska snart.<\/p>\n

N\u00e4rpes Tidning tog igen upp denna fr\u00e5ga den 17 januari och p\u00e5 ledarplats framh\u00f6ll de Kask\u00f6s f\u00f6rdelar och trumfar f\u00f6r ett kommande kraftverk. Kask\u00f6 hade allts\u00e5 de b\u00e4sta f\u00f6ruts\u00e4ttningar och Kristinestad hade de s\u00e4msta. I en stort uppslagen artikel skriver samma tidning att sj\u00f6fartsstyrelsen s\u00e4ger nej till Kristinestad, fr\u00e4mst p\u00e5 grund av att det \u00e4r \u00f6ppet hav utanf\u00f6r den kommande hamnen och att stora fartyg d\u00e4rf\u00f6r inte kan lossa d\u00e4r. Allt detta enligt en kommend\u00f6r Sepp\u00e4nen, som tidningen hade haft kontakt med.<\/p>\n

I detta skede besl\u00f6t stadsstyrelsen i Kask\u00f6 att de skall ge en officiell offert \u00e5t Pohjolan Voima. De hade f\u00e4rdigt ett passande omr\u00e5de att erbjuda.<\/p>\n

Torsdagen den 22 januari reste en delegation fr\u00e5n N\u00e4rpes och Kask\u00f6 till Helsingfors. I den ingick stadsdirekt\u00f6r Helge Finell och direkt\u00f6r O. Rossi fr\u00e5n Kask\u00f6 och kommundirekt\u00f6r Bengt Stenwall och industriombudsman Hans \u00d6stermark fr\u00e5n N\u00e4rpes. De uppvaktade sj\u00f6fartsstyrelsen, d\u00e4r de framh\u00f6ll Kask\u00f6s f\u00f6rdelar och de bes\u00f6kte ocks\u00e5 Pohjolan Voimas huvudkontor och tr\u00e4ffade d\u00e4r VD Hintikka. De bes\u00f6kte ocks\u00e5 Neste, som p\u00e5 n\u00e5got vis ocks\u00e5 var inblandad i den h\u00e4r processen.<\/p>\n

Den kommunala rivaliteten mellan kommunerna i Syd\u00f6sterbotten fick nu minister Grels Teir att ryta till. \u201dDet \u00e4r inte Guds fel, utan m\u00e4nniskornas att Syd\u00f6sterbotten f\u00f6rblivit ett uland\u201d sade han i tidningen Syd-\u00d6sterbotten den 27 januari. Han tyckte att det var helt OK att kommunerna uppvaktar myndigheter och framf\u00f6r sina \u00e5sikter, men att som nu senast misskreditera sin grannkommun, d\u00e5 har man g\u00e5tt f\u00f6r l\u00e5ngt.<\/p>\n

Riktigt i slutet av januari 1970, s\u00e5 meddelade Mets\u00e4-Liitto att de t\u00e4nker bygga en stor cellulosafabrik i Kask\u00f6. P\u00e5 grund av detta meddelande s\u00e5 ans\u00e5g de styrande i b\u00e5de Kask\u00f6 och N\u00e4rpes att nu \u00e4r det definitivt klart att det kommande kraftverket ocks\u00e5 skall placeras i Kask\u00f6 n\u00e4ra fabriken. De framh\u00f6ll igen Kask\u00f6s f\u00f6rtr\u00e4fflighet och goda hamn. Gl\u00e4djen blev \u00e4nnu st\u00f6rre d\u00e5 Pohjolan Voima i slutet av februari inledde provborrningar i Kask\u00f6.<\/p>\n

I mitten p\u00e5 mars skrev Vasabladet att Pohjolan Voimas direktion p\u00e5 ett m\u00f6te hade best\u00e4mt att det stora kraftverket skall byggas i Kristinestad. Denna artikel fick N\u00e4rpes Tidning att med stor rubrik skriva att \u201dUppgifterna om kraftverksbygge i Kristinestad \u00e4r helt grundl\u00f6sa\u201d. Ingenting \u00e4r best\u00e4mt och det h\u00e5ller Kristinestads nya stadsdirekt\u00f6r Kaj Nystr\u00f6m med om. Han har inte f\u00e5tt n\u00e5got meddelande om detta men han uppger att ett 30-tal man \u00e4r i arbete p\u00e5 Bj\u00f6rn\u00f6 med pliktning och provborrning.<\/p>\n

Beslut om byggande av reservkraftverket<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Hjalmar kontrollerar att grunden till reservkraftverket h\u00e5ller sommaren 1970. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n

Beslutet om det stora kraftverket \u00e4r \u00e4nnu inte fattat men alla utg\u00e5r i fr\u00e5n att kommer att byggas bredvid reservkraftverket. F\u00f6r det h\u00e4r mindre kraftverket beh\u00f6ver Pohjolan Voima ett omr\u00e5de p\u00e5 28 ha och det betyder att staden skall l\u00f6sa in 4 villatomter, tillh\u00f6rande landsh\u00f6vding Viitanen, l\u00e4rare Brage Sten, Anna-Lisa Hasselblatt och K. Perjus. Tv\u00e5 andra villorna som hade varit hotade fick forts\u00e4ttningsvis vara kvar.<\/p>\n

Kostnaderna f\u00f6r reservkraftverket ber\u00e4knades till 17 miljoner mark och det skall kunna tas i bruk sommaren 1971. Det kommer att f\u00f6rses med tv\u00e5 raketmotorer p\u00e5 vardera 31 MW.<\/p>\n

Beslut om byggandet av det stora \u00e5ngkraftverket<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1970 i maj <\/strong>besl\u00f6t Pohjolan Voima att byggandet av reservkraftverket i Kristinestad skall p\u00e5b\u00f6rjas genast och det skall vara f\u00e4rdigt i slutet av \u00e5ret. Det best\u00e4lls fr\u00e5n England och kommer att vara p\u00e5 62 MW och helt automatiserat. N\u00e4rpes Tidning gratulerar nu staden Kristinestad som ser ut att vunnit slaget. De tycker att det nu \u00e4r dags att gr\u00e4va ner stridsyxan och g\u00f6ra slut p\u00e5 gammalt groll, som l\u00e4nge har f\u00f6rpestat atmosf\u00e4ren mellan kommunerna.<\/p>\n

\u00c5r 1970, i b\u00f6rjan av juni<\/strong> besl\u00f6t stadsstyrelsen att de skall godk\u00e4nna det f\u00f6ravtal som stadens tj\u00e4nstem\u00e4n hade gjort med Pohjolan Voima. Den 18 juni 1970 undertecknades k\u00f6pebrevet att 28-29 hektar skall genast s\u00e4ljas eftersom bygget av reservkraftverket skall p\u00e5b\u00f6rjas direkt. Samtidigt besl\u00f6ts att ytterligare ”h\u00f6gst 100 ha” skall s\u00e4ljas d\u00e5 Pohjolan Voima t\u00e4nker b\u00f6rja bygga det st\u00f6rre \u00e5ngkraftverket. Nu best\u00e4mdes det att Pohjolan Voima skall betala 1 500 mark per ha f\u00f6r dessa omr\u00e5den. Under byggnadstiden kommer det att beh\u00f6vas inkvarteringsutrymmen f\u00f6r byggarna och Pohjolan Voima skulle nu kontakta Centralsjukhuset i Vasa, som d\u00e5 \u00e4gde den tomma sanatoriebyggnaden p\u00e5 H\u00f6g\u00e5sen.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1970, den 6 juni<\/strong> var en verkligt stor dag i Kristinestad d\u00e5 stadsfullm\u00e4ktige p\u00e5 ett extra insatt m\u00f6te enh\u00e4lligt godk\u00e4nde avtalet med Pohjolan Voima. Det ryktades p\u00e5 f\u00f6rhand att det kommer att bli ett visst motst\u00e5nd men i sj\u00e4lva verket var det bara ledamoten Margaretha Hellman, som ifr\u00e5gasatte avtalet. Hon tyckte att det var d\u00e5ligt gjort och att jurister borde ha varit med och skrivit det. D\u00e4rf\u00f6r f\u00f6reslog hon bordl\u00e4ggning av \u00e4rendet. Det fick stadsdirekt\u00f6r Nystr\u00f6m att ta till orda och han f\u00f6rklarade att flera jurister redan har kontrollerat avtalet. I den fortsatta behandlingen f\u00f6rekom inga negativa inl\u00e4gg, utan representanter f\u00f6r alla partier lovordade avtalet och tackade stadsstyrelsen f\u00f6r ett v\u00e4l utf\u00f6rt arbete. Ett speciellt tack riktades till Tauno Miettunen och Alvar Utter, som hade varit stadens huvudf\u00f6rhandlare. ”Det enda negativa \u00e4r att staden inte har ekonomiska resurser att sj\u00e4lva bygga hamnen och kajerna men i \u00f6vrigt \u00e4r avtalet bra”, tyckte stadsdirekt\u00f6r Nystr\u00f6m p\u00e5 m\u00f6tet. ”Det kommer att ge skatteinkomster p\u00e5 minst 100 000 mark per \u00e5r”, sade han.<\/p>\n

Det godk\u00e4nda avtalet var relativt kort, med 7 paragrafer av olika l\u00e4ngd. Det var enkelt skrivet, s\u00e5 att alla ledam\u00f6ter kunde f\u00f6rst\u00e5 texten utan hj\u00e4lp av jurister. Den 18 juni 1970 undertecknades det godk\u00e4nda avtalet i Helsingfors och redan den 22 juni l\u00e4mnade Pohjolan Voima in sin ans\u00f6kan om byggnadstillst\u00e5nd. Pohjolan Voimas VD Pentti Hintikka gladde sig \u00e5t projektet, som skulle f\u00f6rdubbla bolagets produktion av elektricitet och han lovade att inom samma \u00e5r skulle de besluta om byggande av ett \u00e5ngkraftverk i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1970, den 27 oktober<\/strong> kom s\u00e5 det efterl\u00e4ngtade beskedet att Pohjolan Voima ocks\u00e5 skall bygga \u00e5ngkraftverket p\u00e5 Bj\u00f6rn\u00f6n. Effekten p\u00e5 det kommer att bli 200 MW och bygget skall inledas sommaren 1972. Byggtiden kommer att bli 4 \u00e5r och bygget kommer att syssels\u00e4tta mellan 100 och 400 personer. Sedan n\u00e4r det \u00e4r klart kommer mellan 60 \u2013 80 personer att arbeta d\u00e4r. Kostnaderna kommer att uppg\u00e5 till omkring 100 miljoner och n\u00e5gon miljon till f\u00f6r hamnkajerna.<\/p>\n

\"\"
Reservkraftverket som \u00e4r 18 meter h\u00f6gt tar form. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n

Tv\u00e5 oljecisterner p\u00e5 totalt 300 000 kbm skall spr\u00e4ngas ner i berget och massorna d\u00e4rifr\u00e5n skall anv\u00e4ndas till att bygga v\u00e5gbrytare utanf\u00f6r hamnen. Farleden till hamnen \u00e4r 10 meter djup och har en bredd p\u00e5 n\u00e4rmare 500 meter.<\/p>\n

”Det h\u00e4r en milstolpe i stadens historia”, sade stadsdirekt\u00f6r Kaj Nystr\u00f6m som ocks\u00e5 trodde att denna investering kommer att f\u00f6ra med sig annan industri. ”Det h\u00e4r bef\u00e4ster Kristinestads ledande roll i Syd\u00f6sterbotten”, sade han efter\u00e5t.<\/p>\n

I slutet av november 1970 kunde man fira taklags\u00f6l p\u00e5 reservkraftbygget. Nu presenterades ocks\u00e5 vems sommarstugor som staden kommer att l\u00f6sa in f\u00f6r att sedan kunna s\u00e4lja omr\u00e5det. Usko Myllyniemi, Aaro Rantam\u00e4ki, Karl E. \u00d6ist, Einar Krook, Teuvan Osuuskassa, Sigurd Lillandt, Taisto \u00c5kerman, Arne Lind\u00e9n, Henry Hannus, Georg Dahlstr\u00f6m, Levi Hannus, Anna-Lisa Hasselblatt, Brage Sten, Martti Viitanen, Kurt Perjus, Martta Granlund och Leo M\u00e5rd f\u00f6rlorade hela villatomten med tre andra f\u00f6rlorade endast en del av tomten.<\/p>\n

I mars 1971<\/strong> undertecknades ett k\u00f6pebrev mellan staden och Pohjolan Voima. Staden s\u00e5lde d\u00e5 ett omr\u00e5de p\u00e5 70 ha f\u00f6r ett pris om 1 500 mark per ha.<\/p>\n

\"\"
I juni 1970 s\u00e5lde staden ett omr\u00e5de p\u00e5 ca 29 hektar \u00e5t Pohjolan Voima, det som \u00e4r m\u00e4rkt med bl\u00e5 f\u00e4rg. I mars 1971 s\u00e5ldes staden ett omr\u00e5de p\u00e5 ca 70 hektar, m\u00e4rkt med r\u00f6d f\u00e4rg och dessa omr\u00e5den slogs sedan ihop och fick namnet Voimasaari och den exakta arealen blev 94,78 hektar. Bolaget betalade 1 500 mark per ha f\u00f6r omr\u00e5det, totalt ca 140 000 mark. De ber\u00e4knade att hela investeringen kommer att g\u00e5 p\u00e5 minst 100 miljoner, s\u00e5 tomtink\u00f6pet var inte s\u00e5 stor del av totala investeringen.<\/figcaption><\/figure>\n

I slutet av mars 1971<\/strong> undertecknade direkt\u00f6rerna Hintikka och Honkajuuri fr\u00e5n Pohjolan Voima ett leveranskontrakt p\u00e5 en turbin med ryska V\/O Energomachexport. Tillsammans med Oy Koneisto Ab skall de ansvara f\u00f6r leveransen. Turbinen skall tillverkas i LMZ- och Elektrosilafabrikerna. Trestegsaggregaten som skall tillverkas i Leningrad kommer att ha ett tryck p\u00e5 181 atmosf\u00e4rer vid en temperatur p\u00e5 535 grader. Vid behov utvecklar turbinen en effekt p\u00e5 200 mW. Finska underleverant\u00f6rer kommer att anv\u00e4ndas vid behov. Den ryska direkt\u00f6ren Zarubkin lovade att kraftverket skall vara i drift sommaren 1974.<\/p>\n

I maj 1971<\/strong> kunde den f\u00f6rsta enheten av de tv\u00e5 reservkraftverken kopplas in i eln\u00e4tet. Dess effekt var 31,25 mW och det var t\u00e4nkt att den andra enheten skulle kunna tas i bruk till h\u00f6sten. D\u00e5 b\u00e5da enheterna \u00e4r i drift kommer \u00e5tg\u00e5ngen av br\u00e4nnolja att vara 20 000 liter i timmen. De tv\u00e5 stora cisternerna i n\u00e4rheten f\u00f6rsl\u00e5r s\u00e5ledes i 8 dygn och det \u00e4r Neste som skall se till br\u00e4nnoljan finns tillr\u00e4ckligt. 5-6 man kommer att f\u00e5 arbete vid de b\u00e5da reservkraftverken och de kommer att kunna fj\u00e4rrstyras fr\u00e5n Ule\u00e5borg.<\/p>\n

\u00c5r 1971 i slutet av \u00e5ret<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjades schaktningsarbetena p\u00e5 kraftverksomr\u00e5det. Byggandet skall p\u00e5b\u00f6rjas f\u00f6ljande \u00e5r och \u00e4r det st\u00f6rsta bygget genom tiderna i Syd\u00f6sterbotten. Byggnadsvolymen kommer att bli 80 000 kubikmeter.<\/p>\n

\u00c5r 1972<\/strong> kunde s\u00e5 bygget av det stora \u00e5ngkraftverket inledas och redan den 23 februari 1973<\/strong> firades taklagsfest f\u00f6r tre hundra arbetare och inbjudna g\u00e4ster. D\u00e5 meddelades att kraftverket kommer att vara klart f\u00f6r att tas i bruk sommaren 1974, kostnaderna kommer att bli 150 miljoner och det kommer att drivas med tung br\u00e4nnolja, upp till 1 300 ton per dygn. Efter att oljelagret blir f\u00e4rdigt skall oljan skeppas med fartyg men till en b\u00f6rjan skall den k\u00f6ras med bil. Taklagsfesten girades i den rymliga kupolhallen. M\u00e4klaren Esko underh\u00f6ll som speaker, Kristinestads hornorkester spelade och g\u00e4sterna trivdes.<\/p>\n

Samtidigt utf\u00f6rdes muddringsarbeten i farleden med det 50 meter l\u00e5nga mudderverket Meri-Pekka fr\u00e5n Helsingfors. Det hade en skopa som tog mer \u00e4n 4 kbm i g\u00e5ngen s\u00e5 arbetet skulle vara klart under sommaren 1973.<\/p>\n

I juli 1973 slog \u00e5skan ned i en transformator n\u00e4ra reservkraftverket, vilket ledde till att elden spred sig till st\u00e4llverket och man\u00f6vreringsbordet, d\u00e4r instrumentet helt f\u00f6rst\u00f6rdes. Vattentaket blev ocks\u00e5 helt f\u00f6rst\u00f6rt. Personskador undveks tack vare att dejouren just hade avl\u00e4gsnat sig f\u00f6r lunch. Skadorna uppskattades till ungef\u00e4r 100 000 mark.<\/p>\n

\"\"
18 juli 1973 drog ett \u00e5skv\u00e4der in \u00f6ver staden och blixten slog ner i reservkraftverket. Brandk\u00e5rerna fr\u00e5n staden och Lappfj\u00e4rd deltog i sl\u00e4ckningsarbetet men kraftverket fick stora skador, som v\u00e4rderades till 100 000 mark. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bygget av de underjordiska oljecisternerna p\u00e5gick under en l\u00e5ng tid samtidigt som sj\u00e4lva kraftverksbygget p\u00e5gick, Fotot av dumpern lastad med spr\u00e4ngstenar finns i Pohjolan Voimas arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

I oktober 1973 var de tv\u00e5 underjordiska oljecisternerna klara. De hade en l\u00e4ngd p\u00e5 700 meter och en h\u00f6jd p\u00e5 mer \u00e4n 30 meter. 360\u00a0000 kbm spr\u00e4ngmassor hade k\u00f6rts bort till bygget av v\u00e5gbrytarna. Monteringen av v\u00e4rmekraftsenheten har nu avancerat s\u00e5 l\u00e5ngt att provtryckningar kan genomf\u00f6ras. Tryckr\u00f6rssystemet \u00e4r hela 220 km l\u00e5ng och har skaffats i V\u00e4sttyskland.<\/p>\n

\"\"
Under havsbottnen byggdes det tv\u00e5 oljecisterner som tillsammans skulle rymma 360 000 ton tung br\u00e4nnolja. Den ena anv\u00e4ndes som statens reservlager och den andra av Pohjolan Voima sj\u00e4lv. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

I november bes\u00f6kte direkt\u00f6r Hintikka staden och han ber\u00e4ttade det kan dr\u00f6ja flera \u00e5r innan byggandet av den andra stora enheten kommer i g\u00e5ng. Den p\u00e5g\u00e5ende oljekrisen visade att ett tredje kraftverk m\u00f6jligtvis skall k\u00f6ras med stenkol, i st\u00e4llet f\u00f6r olja vars pris hade skjutit i h\u00f6jden. 770 man var i arbete p\u00e5 bygget. Samtidigt h\u00f6ll man p\u00e5 att f\u00e4rdigst\u00e4lla den 250 l\u00e5nga kajen d\u00e4r oljefartygen skulle kunna l\u00e4gga till. Det f\u00f6rsta var v\u00e4ntat redan i december och kraftverket skulle d\u00e5 kunna k\u00f6ra ig\u00e5ng produktionen till sommaren 1974.<\/p>\n

I mars 1974 var oljekajen helt f\u00e4rdig d\u00e5 byggaren Oulun Maanrakennuspojat \u00f6verl\u00e4t den 250 meter l\u00e5nga kajen \u00e5t Pohjolan Voima. Vattendjupet vid kajen var 12,1 meter, s\u00e5 fartyg upp till 25 000 dwt kunde l\u00e4gga till.<\/p>\n

I maj 1974 var bygget s\u00e5 pass klart att \u00e5ngkraftverket kunde tas i bruk och det kopplades d\u00e5 in det riksomfattande stamn\u00e4tet, och matades ut via stationerna i Toby och i Ulfsby. Provk\u00f6rningen skulle 6 veckor och efter det kan det \u00f6verl\u00e4mnas till bolaget. Som mest hade det varit 830 arbetare p\u00e5 bygget, varav 134 ryssar.<\/p>\n

\"\"
I juli 1974 kunde det f\u00f6rsta oljefartyget l\u00e4gga till vid oljekajen vid Bj\u00f6rn\u00f6. De lokala lotsarna, br\u00f6derna Skogman s\u00e5g till att tankern Tervi kunde l\u00e4gga till f\u00f6r att sedan lossa lasten p\u00e5 14 500 ton olja. Nu upph\u00f6rde oljetransporterna genom den den gamla stadsk\u00e4rnan, som hade p\u00e5g\u00e5tt under en l\u00e4ngre tid med fyra bilar per timme. Fotot fr\u00e5n Pohjolan Voimas arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Under provk\u00f6rningstiden k\u00f6rdes olja i skytteltrafik med oljebilar genom staden och det var f\u00f6rst i juli 1974 som det f\u00f6rsta oljefartyget kunde lossa sin last. Det var tankern Tervi, som d\u00e5 levererade 14\u00a0500 ton, som pumpades till bergscisternerna som rymde hela 360\u00a0000 ton. H\u00e4lften av detta utrymme anv\u00e4ndes av Pohjolan Voima och den andra halvan f\u00f6r statens oljereserver.<\/p>\n

I oktober 1974 kunde s\u00e5 det ryska bolaget Enercomachexport fr\u00e5n Moskva \u00f6verl\u00e5ta kraftverket, som efter provk\u00f6rning och omfattande granskningar visade sig vara klart f\u00f6r kontinuerlig drift.<\/p>\n

\"\"
I oktober 1974 kunde de ryska byggarbetarna \u00f6verl\u00e5ta kraftverket \u00e5t Pohjolan Voima och h\u00e4r \u00e4r 128 personer uppst\u00e4llda med kraftverket i bakgrunden. Fotot fr\u00e5n Pohjolan Voimas arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
St\u00e5lstommen till reservkraftverket \u00e4r rest sommaren 1970. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00f6sten 1970 b\u00f6rjar man se hur det blivande gasturbinkraftverket kommer att se ut. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bygget av reservkraftverket b\u00f6rjar bli klart. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bygget av reservkraftverket p\u00e5 g\u00e5r \u00e5r 1970. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sommaren 1972 inleddes bygget av \u00e5ngkraftverket p\u00e5 Bj\u00f6rn\u00f6n. Mitt i bild reservkraftverket, som blev f\u00e4rdigt \u00e5ret innan. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kraftverksbygget p\u00e5 g\u00e5ng. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggarbetarna bj\u00f6d p\u00e5 internationell fotboll i Kristinestad, d\u00e5 det finska laget m\u00f6ter laget fr\u00e5n CCCP. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fundamenten klar f\u00f6r de stora maskinerna i turbinhallen. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Turbinenheten i kraftverket levererade av Energomachexport fr\u00e5n Moskva, kondensationsturbinen av Leningrads metallverkstad och generatorn tillverkade av Elektrosila fr\u00e5n Leningrad. F\u00f6retagen sk\u00f6tte ocks\u00e5 om installationen av maskinerna. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det skall vara stora maskiner om det skall produceras stora m\u00e4ngder energi. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Granskning av installationsarbetet. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggnaden b\u00f6rjar ta form med turbinsalen l\u00e4ngst fram. Fotot fr\u00e5n Pohjolan Voimas arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bygget av det stora \u00e5ngkraftverket var inget litet projekt. Det p\u00e5b\u00f6rjades \u00e5r 1972 och det kunde tas i bruk h\u00f6sten 1974. Fotot fr\u00e5n Pohjolan Voimas arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bygget p\u00e5 g\u00e5ng. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggarna kan inte klaga p\u00e5 utsikten n\u00e4r de kan blicka ut \u00f6ver \u00f6ppet hav. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skorstensbygget p\u00e5 g\u00e5ng. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bygget snart f\u00e4rdigt. Volymen p\u00e5 alla byggnader \u00e4r128 000 kbm, h\u00f6jden p\u00e5 sj\u00e4lva pannbyggnaden 78,5 m och skorstenens topp ligger p\u00e5 133,5 meter h\u00f6jd. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggnadsarbetet p\u00e5g\u00e5r. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kraftverket reser sig. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det bl\u00e5ser h\u00e5rt ute p\u00e5 Bj\u00f6rn\u00f6n, det fick byggarna erfara d\u00e5 den uppbl\u00e5sbara hallen revs s\u00f6nder i stormen. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uppe fr\u00e5n kraftverket var det b\u00e4sta \u00e5sk\u00e5darplats d\u00e5 segelf\u00f6reningen ordnade 100-\u00e5rs jubileumst\u00e4vlingar. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kraftverket i vinterskrud. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6rsta oljetankern p\u00e5 v\u00e4g mot \u00e5ngkraftverket i juli 1974. Bygget av oljehamnsanl\u00e4ggningen som hade p\u00e5b\u00f6rjats i september 1972 avslutades i mars 1974, d\u00e5 byggbolaget fr\u00e5n Ule\u00e5borg kunde \u00f6verl\u00e4mna den till bolaget. Bilden kopierad ur maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvists album.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Materialet till de l\u00e5nga v\u00e5gbrytarna togs fr\u00e5n de underjordiska oljecisternerna med en volym p\u00e5 hela 360 000 kbm. Fotot fr\u00e5n maj 1973 finns i Pohjolan Voimas arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger det oljedrivna reservkraftverket som f\u00f6rst blev f\u00e4rdigt medan man h\u00f6ll p\u00e5 att bygga det stora \u00e5ngkraftverket. Fotot fr\u00e5n Pohjolan Voimas arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det f\u00e4rdiga kraftverket p\u00e5 Bj\u00f6rn\u00f6n i Kristinestad. Fotot fr\u00e5n Pohjolan Voimas arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i augusti 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur tidningarna Syd-\u00d6sterbotten, N\u00e4rpes Tidning och Vasabladet. Fotografierna \u00e4r utl\u00e5nade av Pohjolan Voima och en del av dem har kopierats ur ett album som tillh\u00f6rde maskinm\u00e4stare Bj\u00f6rn Sundqvist (1936-2017). Han Forts\u00e4tt l\u00e4sa Pohjolan Voimas kraftverk<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21649,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21651","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21651","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21651"}],"version-history":[{"count":36,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21651\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30669,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21651\/revisions\/30669"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21649"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21651"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}