Tidningen trycktes p\u00e5 Frenckellska tryckeri Ab i \u00c5bo. Tryckeriet var grundat \u00e5r 1642 och verkade \u00e4nda till \u00e5r 2008, d\u00e5 det gjorde konkurs och var vid det tillf\u00e4llet det \u00e4ldsta f\u00f6retaget i Finland.<\/p>\n Det blev tydligen ett gott mottagande och tidningens f\u00f6ljande nummer utkom efter tv\u00e5 veckor med en l\u00e5ng artikel om f\u00e4ltmarskalken Tott fr\u00e5n Nyland. Tidningen utkom med olika \u00e4mnen \u00e4nda till maj 1785 och det \u00e4r s\u00e5ledes i de sista numren som ber\u00e4ttelsen om Kristinestad inf\u00f6rdes. Typsnittet och det gamla spr\u00e5ket kan vara sv\u00e5ra att f\u00f6rst\u00e5 men efter b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga har jag renskrivit och moderniserat artiklarna, s\u00e5 att de blir l\u00e4sbara. Ingenting \u00e4r utel\u00e4mnat och inneb\u00f6rden har inte heller f\u00f6rvr\u00e4ngts. Om du vill se och l\u00e4sa tidningarna p\u00e5 riktigt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong> <\/span><\/span><\/a>eller H\u00c4R.<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n K\u00e5rt beskrifning \u00f6fver Christinestad. <\/strong><\/p>\n Christinestad, en sj\u00f6stad med stapelfrihet, bel\u00e4gen i \u00d6sterbotten, Wasa L\u00e4n och \u00c5bo Stift, 9 och halv mil s\u00f6der om Wasa och 27 mil norr om \u00c5bo, p\u00e5 en till det mesta av \u00f6ppet hav omsluten h\u00f6g och stenbunden landudde i Lappfj\u00e4rds socken, vid pass 1650 alnar p\u00e5 l\u00e4ngden och av olika bredd, smalare \u00e5t b\u00e5da \u00e4ndarna, har 4 l\u00e5nggator och 7 kortare eller tv\u00e4rgator, alla stenlagda, ett invid havet bel\u00e4get rymligt torg och 186 med 1 – 2 v\u00e5nings tr\u00e4hus bebyggda tomter eller g\u00e5rdar, som hyser 262 matlag. Kyrkan av tr\u00e4, bel\u00e4gen i nordv\u00e4stra delen av staden, mot ett torg, Kyrkotorget kallat och f\u00f6rsedd med vanliga prydnader. R\u00e5dstugan finns vid stora torget, och s\u00e5 finns det 2 tullhus, det v\u00e4stra d\u00e4r allm\u00e4nna landsv\u00e4gen l\u00f6per fram vid Kyrkotorget och det \u00f6stra nedanf\u00f6r R\u00e5dstuvutorget, vid stranden av den s\u00e5 kallade Stadsfj\u00e4rden, samt skolan n\u00e4st invid v\u00e4stra tullen utg\u00f6r staden publika byggnader.<\/p>\n Hamnen ligger l\u00e4ngst ut med staden, \u00e4r mycket bekv\u00e4m, s\u00e4ker och djup, dock med n\u00e5got l\u00f6s botten. Den blir alltid isfri n\u00e5gra dagar efter den genom hamnen l\u00f6pande Tj\u00f6ck\u00e5ns islossning, som vanligtvis infaller mot slutet av april eller b\u00f6rjan av maj m\u00e5nad. Utom denna hamn har staden flera andra lastageplatser, n\u00e4mligen:<\/p>\n <\/p>\n Transporten \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden sommartid sker med f\u00e4rjor, av vilka den ena ligger i staden och den andra vid \u00f6stra sidan av fj\u00e4rden. \u00d6ver denna fj\u00e4rd \u00e4r en brobyggnad under planering, ifr\u00e5n den s\u00e5 kallade Christina-Skatan p\u00e5 \u00f6stra sidan och s\u00e5 tv\u00e4rs \u00f6ver till norra \u00e4ndan av staden.<\/p>\n Stadens vapen \u00e4r en leopard. Med Lappfj\u00e4rds socken har staden gemensam kyrkoherde men avl\u00f6nar dessutom sin egen kapellan, efter \u00f6verenskommelse med 4 – 8 riksdaler f\u00f6r varje person som kommuniserar, f\u00f6rutom en liten av stadens \u00e4gor honom tillslagen \u00e4ngsmark. Skolan f\u00f6rest\u00e5s av en pedagog, vars hela l\u00f6n best\u00e5r i 6 riksdaler av Kronan och de s\u00e5 kallade dj\u00e4knepengarna av Christinestads och Lappfj\u00e4rds f\u00f6rsamlingar, stigande sig till litet \u00f6ver 14 riksdaler.<\/p>\n Magistraten best\u00e5r av en borgm\u00e4stare och 5 r\u00e5dm\u00e4n, som avl\u00f6nas efter 1696 \u00e5rs stat. Borgm\u00e4starens l\u00f6n \u00e4r dock i senare \u00e5r n\u00e5got f\u00f6rb\u00e4ttrad. Tullint\u00e4kten sk\u00f6ts av en tulln\u00e4r, med 60 riksdaler \u00e5rlig l\u00f6n, tv\u00e5 tullskrivare och 4 bes\u00f6kare. Utom handsprutor, stegar och brandhakar, har staden inga andra brandredskap. Den har likv\u00e4l inte underg\u00e5tt n\u00e5gon betydlig brand i mannaminne.<\/p>\n Klimatet \u00e4r sunt, varf\u00f6r ocks\u00e5 smittsamma sjukdomar h\u00e4r s\u00e4llan infinner sig och folket i allm\u00e4nhet hinner till h\u00f6g \u00e5lder. Staden avl\u00f6nar en f\u00e4ltsk\u00e4r, som h\u00e4mtar sina medicamenter fr\u00e5n Provincial Apotheket i Wasa. Flera brunnar ger staden tillr\u00e4ckligt och gott vatten, som dock sommartiden brukar ha n\u00e5gon smak av havss\u00e4ltan.<\/p>\n Sin utrikeshandel driver staden mestadels med skeppsparter, utredde fr\u00e5n Stockholm. Stundom g\u00e5r dock fartyg \u00e4ven ifr\u00e5n egen hamn p\u00e5 \u00e5tskilliga utl\u00e4ndska, dels Medell\u00e4ndska, dels \u00d6stersid-platser. Inrikeshandeln och sj\u00f6farten idkas huvudsakligen p\u00e5 Stockholm och d\u00e4rn\u00e4st p\u00e5 G\u00f6teborg. Exporterna f\u00f6r \u00e5r 1784 bestod i 629 l\u00e4st. 7 tunn. tj\u00e4ra, 3 l\u00e4st. 5 tunnor beck, 3659 lispund sm\u00f6r, 12 lispund talg, 16 tolfter ribbor, 40 fot sparrar, 626 famnar bj\u00f6rkved, 162 kor, m.m. vilka persedlar f\u00f6rpassades p\u00e5 Stockholm, G\u00f6teborg och L\u00fcbeck. Samma \u00e5r hade staden f\u00f6ljande fartyg:<\/p>\n <\/p>\n Sj\u00f6folkets antal steg senaste \u00e5r till 76 personer. Vid den inrikes seglation anv\u00e4nds s\u00e5v\u00e4l egna lagstadda dr\u00e4ngar som borgare-s\u00f6ner och timmerm\u00e4n. Handlandens antal stiger till 45 och hantverkare av diverse slag till 30. Manufakturer och fabriker \u00e4r h\u00e4r inga anlagda, \u00e4ven som man inte heller vant sig vid n\u00e5gra plantagers idkande.<\/p>\n P\u00e5 sin fundationsjord, inom Kopp\u00f6s r\u00e5ar, har staden \u00e5ter, dels av lerblandad sandjord, dels av fin sandgrund till n\u00e5got \u00f6ver 34 tunnland, lindor 54 tunnland, skog best\u00e5ende till mesta delen av stenig mark 815 tunnland, samt sk\u00e4r och holmar 395 tunnland. Dessutom lyder under staden en donationsjord i Tj\u00f6ckby, som vid 1770 \u00e5rs skattl\u00e4ggning f\u00f6rmedlades till 1 5\/6 mantal.<\/p>\n Fiskeri idkas med f\u00f6rm\u00e5n av de flesta av stadens inv\u00e5nare och \u00e4r i synnerhet f\u00f6r de mindre f\u00f6rm\u00f6gna ett betydligt n\u00e4ringsf\u00e5ng.<\/p>\n Det torde f\u00f6rtj\u00e4na att anm\u00e4rka, att utom R\u00e5dstuvu-K\u00e4llaren, som arrenderas f\u00f6r stadens r\u00e4kning, finns h\u00e4r endast en enda krog. Totala folkm\u00e4ngden steg \u00e5r 1780 till 1061 personer och ifjol till 1153 personer av vilka sistn\u00e4mnda 656 var mantalsskrivna, 355 barn under 15 \u00e5r, samt gamla och i fr\u00e5n mantalsl\u00e4ngden befriade 142 personer. Uppb\u00f6rden fr\u00e5n landstullen steg \u00e5r 1782 till 1088 riksdaler och kronouppb\u00f6rden \u00e5r 1783 till 583 riksdaler.<\/p>\n Staden \u00e4r anlagd av Riksdrotsen och generalguvern\u00f6ren \u00f6ver Finland Pehr Brahe, som i sj\u00e4lva fundationsbrevet, daterat p\u00e5 \u00c5bo slott den 5 december 1649, f\u00f6runnade 12 \u00e5rs frihet f\u00f6r vissa och ovissa utlagor \u00e5t alla dem, som hade lust, vilja och f\u00f6rm\u00f6genhet, att sig neds\u00e4tta och varaktige g\u00f6ra sig p\u00e5 Kopp\u00f6n, som d\u00e5 var en by av Lappfj\u00e4rds socken, bebodd av 2 b\u00f6nder, som besatt 1 \u00bd mantals \u00e4gor. Enlig Pehr Brahes \u00f6ppna brev till stadens f\u00f6rsta borgm\u00e4stare Hans St\u00e5hlbohm, framkommet och daterad p\u00e5 Limingo pr\u00e4stg\u00e5rd den 2 mars 1651, skulle staden efter grevens f\u00f6rsta fru Christina Catharina Stenbock, f\u00e5 namn av Christinestad. Redan \u00e5r 1651 fanns h\u00e4r 41 borgare och 1652 den 9 mars blev dess privilegier konfirmerade av drottning Christina.<\/p>\n Den f\u00f6rsta kyrkan, som f\u00f6rmodligen strax efter stadens grundande byggdes upp, brann ned \u00e5r 1697 i maj genom \u00e5skeld, varefter den nu st\u00e5ende \u00e4ven av tr\u00e4 uppbyggdes 1698 och de f\u00f6ljande \u00e5ren. \u00c5r 1714 blev den plundrad av ryssarna, d\u00e5 bland annat tv\u00e5 av dess klockor borttogs. F\u00f6r \u00f6vrigt f\u00f6rekommer i stadens historia inte n\u00e5gra besynnerliga m\u00e4rkv\u00e4rdigheter.<\/p>\n Som minnesv\u00e4rda st\u00e4llen lite utanf\u00f6r staden, anm\u00e4rktes en \u00e5r 1768 uppfunnen och godk\u00e4nd surbrunn, ett nyligen anlagt litet tegelbruk och skeppsvarv. L\u00e4ngre bort eller 2 mil i nordv\u00e4st i havsbandet, ligger en holme, som kallas Kask\u00f6n, som har en f\u00f6rtr\u00e4fflig hamn, dit man de n\u00e4rmaste \u00e5ren hade haft i f\u00f6rslag att flytta hela det s\u00f6dra \u00d6sterbottens utl\u00e4ndska handel. Detta f\u00f6rslag har numera helt f\u00f6rkastats, sedan kungen genom n\u00e5digt utslag fastst\u00e4llt allt p\u00e5 den gamla foten.<\/p>\n Avlidne kvartersm\u00e4staren Johan Bladh har h\u00e4rtilldags varit den enda, som redan med flera skepp och till verklig f\u00f6rm\u00e5n fr\u00e5n Kask\u00f6n idkat en vidstr\u00e4ckt utrikes handel, men efter hans f\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan timade d\u00f6d, har denna r\u00f6relse i det mesta redan alldeles upph\u00f6rt. Han uppbyggde emellertid p\u00e5 Kask\u00f6n en sj\u00f6tullskammare och packhus, varvid Kungliga tulldirektionen nu avl\u00f6nar en kontroll\u00f6r och tv\u00e5 bes\u00f6kare. F\u00f6r \u00f6vrigt har endast n\u00e5gra f\u00e5 inv\u00e5nare satt sig ner p\u00e5 Kask\u00f6n, som f\u00f6der sig med ett f\u00f6rdelaktigt str\u00f6mmingsfiske.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":" Staden Kristinestad grundades redan \u00e5r 1649 och det har i gamla tidningar skrivits flera intressanta artiklar om stadens f\u00f6rsta \u00e5r. Till exempel i \u201dTidningar utgifvne av et S\u00e4llskap i \u00c5bo\u201d publicerades det \u00e5r 1785 i tv\u00e5 nummer en artikel som Forts\u00e4tt l\u00e4sa K\u00e5rt beskrifning \u00f6fver Christinestad.<\/span>![\"\"](\"http:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/07\/Skarmklipp-28.4.1785-tidning-fran-Abo-2.jpg\")
-vid Hansn\u00e4set, 1 mil s\u00f6der ut i H\u00e4rkmeri by av Lappfj\u00e4rds socken<\/h6>\n
-Fisksk\u00e4rs fj\u00e4rden, \u00be dels mil s\u00f6der ut vid Lappfj\u00e4rds fj\u00e4rden<\/h6>\n
-Skaftungs sk\u00e4rg\u00e5rd, 2 mil s\u00f6derut<\/h6>\n
-Sideby hamn, 3 mil s\u00f6derut<\/h6>\n
-Pjelax hamn, 2 \u00bd mil norrut i N\u00e4rpes socken och Pjelax by.<\/h6>\n
-skepp om 141 \u00bd l\u00e4ster<\/h6>\n
-2 snauer, den ena om 140 \u00bc , den andra om 105 \u00bc<\/h6>\n
-7 briggar av diverse dr\u00e4kt, den st\u00f6rsta om 125 \u00bc och den minsta om 43 \u00bd av vilka 2 s\u00e5ldes i Stockholm och en i G\u00f6teborg<\/h6>\n
-5 skutor byggda p\u00e5 klinck, mellan 30 och 40 l\u00e4ster dr\u00e4ktiga<\/h6>\n
-2 jakter, den ena av 40 och den andra av 26 l\u00e4ster dr\u00e4kt.<\/h6>\n