{"id":21419,"date":"2021-07-21T23:57:34","date_gmt":"2021-07-21T20:57:34","guid":{"rendered":"http:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21419"},"modified":"2024-08-26T16:56:00","modified_gmt":"2024-08-26T13:56:00","slug":"gamla-foton-fran-staden","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21419","title":{"rendered":"Gamla foton fr\u00e5n staden, 1"},"content":{"rendered":"
Samling 1, blandade fotografier 1 – 50.<\/strong><\/h5>\n
\"\"
1. G\u00e5rdarna p\u00e5 s\u00f6dra sidan av Stadstorget fotograferade i b\u00f6rjan av 1900-talet. Fotot ur Viktor Nylunds samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
2. Det h\u00e4r 1700-tals ankaret b\u00e4rgades s\u00f6der om G\u00e5sgrund sommaren 1971 av sportdykaren \u00c5ke Skeppar, br\u00f6derna Vidgren och lots\u00e5ldermannen Nils Sten. Det l\u00e5g p\u00e5 10 meters djup och var i gott skick. Under vintern reparerades det och kunde avt\u00e4ckas under sommarmarknaden 1972 och det fotograferades samma \u00e5r av Teuvo Kanerva. L\u00e4ngst till v\u00e4nster i bakgrunden Calle Sj\u00f6bloms g\u00e5rd, sedan nya kyrkan och brandstationen och till h\u00f6ger om ankaret Nelsons g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
3. Hamnkvarteret och Stadsfj\u00e4rden fotograferad fr\u00e5n Badhusparken av Lauri Huhtala \u00e5r 1949. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
4. Innerg\u00e5rden vid Kyrkogatan 1 fotograferad av Lauri Huhtala \u00e5r 1949. Mitt i bild Gustaf Starckes g\u00e5rd med en stor veranda med 2 ing\u00e5ngar och till v\u00e4nster syns knuten av den g\u00e5rd som skogsvaktaren Juho Kuusinen byggde \u00e5r 1913 p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 13.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
5. R\u00e5dhusbrunnen fotograferad av Lauri Huhtala \u00e5r 1949, d\u00e5 den \u00e4nnu stod mitt p\u00e5 gatan framf\u00f6r r\u00e5dhuset, som syns i bakgrunden. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
6. Daghemmet p\u00e5 Norra kvarnberget ritades av Carl-Johan Slotte p\u00e5 Erik Kr\u00e5kstr\u00f6ms arkitektbyr\u00e5 och det byggdes av Byggnadsbyr\u00e5 Thure Nygren fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Det 600 kvm stora daghemmet invigdes i september 1968, det togs ur bruk i mars 2013 och revs sommaren 2023. Fotot ur Museiverkets samlingar \u00e4r taget av Teuvo Kanerva \u00e5r 1972.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
7. Svenska g\u00e5rden vid Salutorget l\u00e4ngs med Strandgatan s\u00f6derut i b\u00f6rjan av 1900-talet. Den revs i b\u00f6rjan av 1960-talet d\u00e5 Risto Talas byggde sitt nya varuhus. Fotot ur Viktor Nylunds samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
8. P\u00e5 1950-talet var det liv och r\u00f6relse i stadens hamn. Fartygen stod sida vid sida och ute p\u00e5 redden v\u00e4ntar ett fartyg p\u00e5 sin last. Mitt i bild syns det st\u00e5tliga tull- och packhuset, som byggdes \u00e5r 1915 och som senare kallas hamnkontoret. Bygget av det f\u00f6rsta av tre hamnmagasin \u00e4r ocks\u00e5 p\u00e5 g\u00e5ng. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
9. Den h\u00e4r fattigg\u00e5rden byggde staden \u00e5r 1890 och timret till den togs fr\u00e5n Ugglas, senare Wendelins g\u00e5rd, som stod mitt emot\u00a0Glassbarshuset<\/a>. Den g\u00e5rden revs i slutet av 1880-talet d\u00e5\u00a0R\u00e5dhusparken<\/a>\u00a0f\u00f6rstorades, s\u00e5 att den fick sin nuvarande storlek. Fattigg\u00e5rden \u00e4ndrades \u00e5r 1936 till Syd\u00f6sterbottens sjukhus och byggnaden f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand i januari 1962. Till v\u00e4nster utanf\u00f6r bild byggdes d\u00e5rhuset, ocks\u00e5 1890. Fotograf var Ina Roos och fotot finns i Lars Ax\u00e9ns samlingar i SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
10. Poutvaaras flygfoto visar att det \u00e4nnu under 1950- och 1960-talet var det liten bebyggelse v\u00e4ster om Staketgatan. Fotot fr\u00e5n museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
11. Det var bistra miner d\u00e5 folket samlades till protestm\u00f6te framf\u00f6r r\u00e5dhuset under storstrejken \u00e5r 1905. Tack vare denna strejk och oroligheterna i Ryssland, s\u00e5 avtog den f\u00f6rsta f\u00f6rryskningsv\u00e5gen som hade b\u00f6rjat \u00e5r 1899. Efter n\u00e5gra \u00e5r \u00e5terupptog de ryska myndigheterna arbetet med att inf\u00f6rliva Finland i det ryska kejsard\u00f6met och processen fortsatte \u00e4nda till \u00e5r 1917 d\u00e5 Finland l\u00f6sgjorde sig fr\u00e5n Ryssland f\u00f6r gott. Fotot taget av Ina Roos, ur museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
12. Till h\u00f6ger g\u00e5rden nr 36 och till v\u00e4nster g\u00e5rd nr 33 och lite l\u00e4ngre bort nr 31 och 29 p\u00e5 Staketgatan i S\u00f6derstan. Fotot av Teuvo Kanerva \u00e5r 1972, ur SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
13. Sn\u00f6drivorna \u00e4r h\u00f6ga, liksom spirorna p\u00e5 den gamla Ulrika Eleonorakyrkan. Foto av Teuvo Kanerva \u00e5r 1981, ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
14. Stadsbron och torget fotograferat av Teuvo Kanerva \u00e5r 1981. Fotot taget fr\u00e5n taket p\u00e5 H\u00e4m\u00e4l\u00e4inens aff\u00e4rshus. Nere till v\u00e4nster syns en del av Hotell Kristina. Fotot ut SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
15. Borden \u00e4r dukade utanf\u00f6r Turisthotellet Carlsro och det ser ut att finnas g\u00e4ster ocks\u00e5 fr\u00e5n Sverige, eftersom flaggorna vajar fr\u00e5n balkongen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
16. Vy \u00f6ver det f\u00e4rdigt byggda stationsomr\u00e5det. Fotot fr\u00e5n Suomen Rautatiemuseo.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
17. Predikstolen, orgell\u00e4ktaren och altaret i Ulrika Eleonorakyrkan fotograferat fr\u00e5n den v\u00e4stra l\u00e4ktaren.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
18. Paviljongen skymtar bakom tr\u00e4den i Badhusparken p\u00e5 Ina Roos foto fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet. P\u00e5 andra sidan Stadsfj\u00e4rden syns raden av magasin och strandbodar. Den h\u00e4r tiden fanns det inga g\u00e5rdar eller bost\u00e4der p\u00e5 den \u00f6stra sidan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
19. Br\u00e4dstaplarna i hamnen var i tiderna n\u00e4stan lika h\u00f6ga som de v\u00e5ningshus, som planeras att byggas d\u00e4r. Fotot ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
20. Till v\u00e4nster Strandgatan 13 och till h\u00f6ger syns knuten av glasm\u00e4stare Eklunds g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 16. Foto av Aalto, ur museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
21. Tomterna p\u00e5 Strandgatans \u00f6stra sida gick i tiderna \u00e4nda ned till stranden medan de numera g\u00e5r ned till Sj\u00f6gatan. G\u00e5rden p\u00e5 bilden finns p\u00e5 adressen Strandgatan 26 och ligger invid Kolargr\u00e4nden. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
22. F\u00f6re stenkajen togs i bruk \u00e5r 1913 lastades fartygen ute p\u00e5 Stadsfj\u00e4rden. Skorstenen i bakgrunden fanns p\u00e5 \u00c5ngs\u00e5gen. Fotot som \u00e4r taget fr\u00e5n Varvet \u00e4r fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
23. Stendahls eller Jyllis g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10 fotograferad runt f\u00f6rra sekelskiftet. Fotot utl\u00e5nat av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
24. L\u00e4ngst till h\u00f6ger en del av Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan och lite l\u00e4ngre fram fanns Svenska g\u00e5rden. P\u00e5 andra sidan Salutorget syns F\u00f6reningsbankens hus, dagen bibliotek. Till v\u00e4nster syns en del av den byggnad p\u00e5 Strandgatan 49 d\u00e4r A. Talas hade sin bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r f\u00f6re han f\u00f6rv\u00e4rvade Svenska g\u00e5rden och byggde sitt varuhus d\u00e4r. Foto Lars Ax\u00e9n runt 1960, ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
25. Krepelinska g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan hade fr\u00e5n b\u00f6rjan ett mansardtak av br\u00e4der, som sedan byttes ut mot enkupigt tegel. N\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1900-talet fick g\u00e5rden det sadeltak, som den fortfarande har. P\u00e5 fotot fr\u00e5n slutet av 1800-talet, s\u00e5 ser det ut att vara vicekonsuln Carl Wilhelm Krepelin sj\u00e4lv, som st\u00e5r p\u00e5 trappan till bagarstugan med hustrun Maria och n\u00e5got av barnen. Fotot fr\u00e5n Jyllis samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
26. Olins g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan fotograferad fr\u00e5n havssidan ungef\u00e4r 1919 och h\u00e4r ser vi att den d\u00e5 var f\u00f6rsedd med balkong p\u00e5 s\u00f6dra gaveln. Brunnen p\u00e5 g\u00e5rdsplanen ser ocks\u00e5 ovanlig ut. Till v\u00e4nster Pauline Olin syster Hilda Salin (1844-1935) med Johan Wilhelms barnbarn H\u00e5kan (f.1913) och Carl Erik (f.1914). Fotot utl\u00e5nat av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
27. Till h\u00f6ger svarvarem\u00e4stare Johan Petter Salins g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan. Den h\u00e4r g\u00e5rden och de 2 f\u00f6ljande klarade den stora branden \u00e5r 1859 med n\u00f6d och n\u00e4ppe men m\u00e5ste sedan flyttas bort 40 \u00e5r senare, i slutet av 1800-talet d\u00e5 den nya kyrkan skulle byggas. Fotot ur Lilly Nyst\u00e9ns utredning om g\u00e5rdarna som skulle flyttas.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
28. Bild ur boken ”Suomalaisia puukapunkeja” fr\u00e5n \u00e5r 1995, d\u00e4r Wendelins gamla g\u00e5rd pryder sin plats vid torget. F\u00f6r yngre l\u00e4sare m\u00e5ste f\u00f6rklaras att den lilla byggnaden vid bro\u00e4ndan \u00e4r en telefonkiosk, d\u00e4rifr\u00e5n man kunde ringa samtal om man f\u00f6rst stoppade mynt i apparaten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
29. Stadshotellet vid Salutorget. I juni 1972 var den stora renoveringen genomf\u00f6rd och banken tog d\u00e5 hela byggnaden i bruk. Arkitektbyr\u00e5 K. A. Pinomaa fr\u00e5n Helsingfors stod f\u00f6r huvudplaneringen och K. E. Nyman fr\u00e5n Vasa stod f\u00f6r huvudentreprenaden. Kaskisten Puutavara levererade allt tr\u00e4material och Auto-Kaross A. Pullola tillverkade alla st\u00e5lkonstruktioner. Urho Tuominen OY fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg installerade elektriciteten och Huber fr\u00e5n Vasa sk\u00f6tte om vatten, v\u00e4rme och saniteten och betongen levererades av N\u00e4rpes Betong. Fotot av det renoverade huset \u00e4r fr\u00e5n ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
30. Rosorna och Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad av Teuvo Kanerva \u00e5r 1981. Ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
31. R\u00e5dhuset i staden byggdes i b\u00f6rjan av 1850-talet och kunde tas i bruk \u00e5r 1856. Det var den k\u00e4nda arkitekten Ernst Lohrmann (1803-1870) som ritade den st\u00e5tliga byggnaden, allts\u00e5 samma man som n\u00e5got \u00e5r innan hade ritat kyrkan i Lappfj\u00e4rd. Till v\u00e4nster st\u00e5r stadens gamla kyrka som togs i bruk \u00e5r 1700. Fotot taget \u00e5r 1972 av Teuvo Kanerva, SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
32. Fotot fr\u00e5n S\u00f6dra Kvarnberget i s\u00f6derstan med Staketgatan norrut. L\u00e4ngst bort syns klockstapeln vid Ulrika Eleonorakyrkan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
33. Vykort av Ines Hyv\u00f6nens fina foto fr\u00e5n \u00d6stra sidan mot staden p\u00e5 andra sidan fj\u00e4rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
34. P\u00e5 Norra bryggeriet tillverkades i tiderna b\u00e5de \u00f6l och br\u00e4nnvin. Det var ett av \u00d6sterbottens st\u00f6rsta br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri, till och med byggnaderna var imponerande. Fotot fr\u00e5n stadens museum Carlsro.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
35. Ulrika Eleonorakyrkan fotograferad av Ina Roos fr\u00e5n N\u00e4rpesv\u00e4gen omkring 1900. Museiverkets foto, fr\u00e5n stadens museum Carlsro. Vill du l\u00e4sa mera om denna gamla kyrka, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
36. Svenska samskolan togs i bruk \u00e5r 1925, h\u00e4r fotograferad fr\u00e5n v\u00e4gen ut till Alesundet. Fotot fr\u00e5n stadens museum Carlsro. Vill du l\u00e4sa mera om den svenska samskolan i staden, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
37. Det var en stor dag i Kristinestad d\u00e5 det f\u00f6rsta t\u00e5get rullade in p\u00e5 stationen \u00e5r 1912. Till h\u00f6ger syns bygget av den nya godsstationen. Fotot fr\u00e5n stadens museum Carlsro. Vill du l\u00e4sa mera om j\u00e4rnv\u00e4gen och stationen i staden, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
38. Det var nog s\u00e4kert p\u00e5 grund av Krimkriget som det tog hela 5 \u00e5r att bygga stadens nuvarande r\u00e5dhus. Det kunde tas i bruk \u00e5r 1856 och efter det revs det gamla r\u00e5dhuset som stod p\u00e5 torget. Fotot, som \u00e4r taget runt 1900 av Ina Roos, finns p\u00e5 stadens museum Carlsro. Klicka H\u00c4R<\/strong> <\/span><\/span><\/a>om du vill l\u00e4sa mera om r\u00e5dhuset.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
39. \u00c5r 1887 gick firman SA Wendelin i konkurs och g\u00e5rden vid torget \u00f6vertogs d\u00e5 av Konrad Sundman. P\u00e5 baksidan hade g\u00e5rden den tiden en stor glasveranda. Fotografen \u00e4r ok\u00e4nd, liksom foto\u00e5ret men det finns p\u00e5 stadens museum Carlsro. Klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a> om du vill l\u00e4sa mera om denna g\u00e5rd!<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
40. \u00c5r 1922 flyttade barberaren Albert Rosenkvist sin rakstuga fr\u00e5n Henriksons g\u00e5rd p\u00e5 \u00f6vre torget till den \u00f6stra \u00e4ndan p\u00e5 Svenska g\u00e5rden ”snett \u00f6fver torget”. \u00c5rtal och fotograf ok\u00e4nd. Fotot finns p\u00e5 stadens museum Carlsro.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
41. Slottes villa p\u00e5 Stickelgrund ca 1926. Fotot som \u00e4r taget av J. M. Rosengren finns i Emil Kr\u00e5kstr\u00f6ms fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n

Det var i slutet av 1910-talet eller m\u00f6jligtvis i b\u00f6rjan av 1920-talet som aff\u00e4rsmannen Alex. Slotte<\/a> l\u00e4t bygga denna villa p\u00e5 Stickelgrund utanf\u00f6r Kristinestad. Den byggdes d\u00e5 p\u00e5 stadens arrendemark. D\u00e5 Slotte gick i konkurs \u00e5r 1925 s\u00e5 s\u00e5ldes villan p\u00e5 auktion \u00e5t aff\u00e4rsmannen Axel Lilltr\u00e4sk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Lilltr\u00e4sk anv\u00e4nde inte villan sj\u00e4lv utan f\u00f6rs\u00f6kte s\u00e4lja den vidare. I oktober 1926 f\u00f6rst\u00f6rdes den oanv\u00e4nda villan, byggd av korsvirke och br\u00e4der totalt i en h\u00e4ftig brand. \u00c5r 1930 byggdes en traditionell villa p\u00e5 samma plats som den nedbrunna och den st\u00e5r fortfarande kvar.<\/p>\n

\"\"
42. Sedan l\u00e5ngt tillbaka har det funnits en brygga p\u00e5 detta st\u00e4lle, lite s\u00f6der om Stadsbron och nedanf\u00f6r dagens Hotell Kristina. D\u00e5 trafiken \u00f6kade byggdes bryggan om och f\u00f6rl\u00e4ngdes \u00e5r 1894. Tre \u00e5r senare flyttades tull- och packhuset fr\u00e5n Packhustorget och byggdes upp invid \u00c5ngb\u00e5tsbryggan. Fr\u00e5n \u00c5ngb\u00e5tsbryggan steg emigranterna i tiderna ombord p\u00e5 fartygen, som f\u00f6rde dem ned till Hang\u00f6 och vidare till Amerika. Hit inkom och h\u00e4rifr\u00e5n skeppades ocks\u00e5 mycket styckegods. Fotot som \u00e4r taget fr\u00e5n Stadsbron ing\u00e5r i Emil Kr\u00e5kstr\u00f6ms fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
43. I Kristinestad \u00e4r havet alltid n\u00e4ra, s\u00e5 stadsborna har varit sj\u00f6folk i alla tider. B\u00e5tar i olika storlekar har det alltid funnits gott om och h\u00e4r \u00e4r flera fastbundna vid en brygga p\u00e5 \u00d6stra sidan. De h\u00f6gsta byggnaden p\u00e5 den andra sidan Stadsfj\u00e4rden \u00e4r Nya kyrkan, Samskolbyggnaden, brandstationen, r\u00e5dhuset och Ulrika Eleonorakyrkan. Foto fr\u00e5n Emil Kr\u00e5kstr\u00f6ms fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
44. Badhusparken<\/a> fotograferad efter 1903. Fotografen Ina Roos tog fotot fr\u00e5n badhusets terrass. Mitt i bild syns Nya Kyrkan<\/a> byggd \u00e5r 1897 och g\u00e5rden till h\u00f6ger, som kallas ”Kapten Starcks g\u00e5rd<\/a>”, byggdes i sj\u00e4lva verket av hans m\u00e5g Waldemar Stenberg \u00e5r 1903. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
45. Brunstr\u00f6mska gr\u00e4nden, som i dag heter Brunstr\u00f6msgatan och lite l\u00e4ngre fram korsar den \u00d6stra L\u00e5nggatan. Under den svenska tiden gick tullstaketet l\u00e4ngs med denna gr\u00e4nd fr\u00e5n stranden upp mot Norra Kvarnberget. Notera att alla tomter i tiderna hade minst 3 alnar (ca 1,80 m) h\u00f6ga och t\u00e4ta plank och en port som gick att st\u00e4nga till natten. Notera ocks\u00e5 att g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 18 hade ett tak av br\u00e4der. I b\u00f6rjan av 1800-talet hade alla g\u00e5rdar ett tak av n\u00e4ver men br\u00e4dtaken b\u00f6rjade bli vanliga i mitten av seklet. En bit in p\u00e5 1900-talet ersattes br\u00e4dtaken ofta av p\u00e4rttak och lite senare av asfaltfilt. I dag har de flesta g\u00e5rdarna i staden antingen filttak eller pl\u00e5ttak. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
46. Alfred och Agnes Carlstr\u00f6m<\/a> i sl\u00e4den med pojkarna Eskil och Folke p\u00e5 torget \u00e5r 1879. Kusken Carlsson var fr\u00e5n Sverige och ser ut att kunna hantera ett fyrspann. Alfred tittar p\u00e5 ”sin bank”, allts\u00e5 Wasa Aktie Bank, som hade sitt f\u00f6rsta Kristinestadskontor i Wendelins g\u00e5rd.<\/a> G\u00e5rden till v\u00e4nster \u00e4r Erik T\u00f6ttermans g\u00e5rd.<\/a> Fotot finns p\u00e5 stadens museum Carlsro<\/a>.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
47. Staden Kristinestad och p\u00e5 finska Kristiina fotograferad fr\u00e5n den gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan. Vykortet fr\u00e5n Emil Kr\u00e5kstr\u00f6ms bildsamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
48. ”K\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn” heter det och det st\u00e4mmer ocks\u00e5 p\u00e5 den bro \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden, som blev f\u00e4rdigt byggd \u00e5r 1845. Den hette d\u00e5 Stenbron och var Finlands l\u00e4ngsta bro. I dag kallas den Stadsbron<\/a> men p\u00e5 vykortet fr\u00e5n Emil Kr\u00e5kstr\u00f6ms bildsamling heter den ”L\u00e5nga bron”<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
49. Fotografi fr\u00e5n Nya kyrkans tak mot Norrfj\u00e4rden, som d\u00e5 var betydligt st\u00f6rre \u00e4n i dag. Byggnaderna mitt i bild fanns alla runt Salutorget och ett par av dem finns fortfarande kvar. Foto fr\u00e5n Emil Kr\u00e5kstr\u00f6ms bildsamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
50. Alfred Carlstr\u00f6ms<\/a> villa ”Carlsro” vid Stortr\u00e4ske<\/a>t 5 km fr\u00e5n stadens centrum blev f\u00e4rdig 1896. Efter hans d\u00f6d 1910 fanns h\u00e4r allt fr\u00e5n v\u00e4rdshus till Kristligt vilohem och turisthotell. Numera finns stadens museum i denna magnifika byggnad. Foto fr\u00e5n Emil Kr\u00e5kstr\u00f6ms bildsamling.<\/figcaption><\/figure>\n

Klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>, f\u00f6r att komma till f\u00f6ljande fotoalbum!<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Samling 1, blandade fotografier 1 – 50. Det var i slutet av 1910-talet eller m\u00f6jligtvis i b\u00f6rjan av 1920-talet som aff\u00e4rsmannen Alex. Slotte l\u00e4t bygga denna villa p\u00e5 Stickelgrund utanf\u00f6r Kristinestad. Den byggdes d\u00e5 p\u00e5 stadens arrendemark. D\u00e5 Slotte gick Forts\u00e4tt l\u00e4sa Gamla foton fr\u00e5n staden, 1<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21390,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21419","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21419","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21419"}],"version-history":[{"count":35,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21419\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28297,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21419\/revisions\/28297"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21390"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21419"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}