{"id":21268,"date":"2021-07-04T22:04:47","date_gmt":"2021-07-04T19:04:47","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=21268"},"modified":"2024-09-10T23:39:10","modified_gmt":"2024-09-10T20:39:10","slug":"vilho-parmans-personportratt","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21268","title":{"rendered":"Parmanen Vilho (1844-1913)."},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar, mantalsl\u00e4ngderna och ur gamla tidningar.<\/span><\/p>\n

Wilhelm Parman f\u00f6ddes \u00e5r 1844 i g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 55<\/a> och han var son till handlanden Carl Johan Parman (1808-1862) och Sofia Elisabeth<\/u> Lacke (f\u00f6dd i Brahestad 1809, d\u00f6d i staden 1870).<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1850-talet s\u00e5lde fadern Carl Johan Parman g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan, som hans farfar Johan Parman hade byggt p\u00e5 1700-talet. Han s\u00e5lde den \u00e5t handlanden Karl Erik Lundman och familjen Parman flyttade d\u00e5 till Norrstan, till tomt 182 p\u00e5 Strandgatan 12. Wilhelm gick i realskolan i Kristinestad men redan i 12-\u00e5rs \u00e5lder b\u00f6rjade han arbeta \u00e5t handlanden E. J. Sundman, som hade aff\u00e4r p\u00e5 Strandgatan. Han arbetade ocks\u00e5 en tid i Raumo och i Jakobstad.<\/p>\n

Han var k\u00e4nd som en \u00e4ventyrslysten ung man och d\u00e5 Tyskland under ledning av Bismarck var i krig med Danmark, s\u00e5 ville Wilhelm delta som frivillig i kriget mot tyskarna. Tillsammans med n\u00e5gra andra landsm\u00e4n reste han s\u00e5 iv\u00e4g till Sverige f\u00f6r att kunna delta i den danska arm\u00e9n. N\u00e4r han kom fram till G\u00f6teborg meddelades det dock att n\u00e5gra frivilliga inte l\u00e4ngre skulle f\u00e5 delta i striderna.<\/p>\n

Wilhelm blev d\u00e5 tvungen att skrinl\u00e4gga dessa planer och han besl\u00f6t d\u00e5 att resa till Mexico, f\u00f6r att delta i frihetskampen d\u00e4r. Hans anh\u00f6riga i Finland satte stopp f\u00f6r dessa planer och i st\u00e4llet b\u00f6rjade han studera handel i en skola i Stockholm.<\/p>\n

Efter studierna \u00e5terv\u00e4nde han till Kristinestad, d\u00e4r han \u201dvann burskap\u201d och blev borgare. I augusti \u00e5r 1864 f\u00f6rfinskade han sitt namn till Vilho Parmanen. \u00c5r 1868 kunde han \u00f6ppna sin aff\u00e4r p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 51 eller 53, i det nuvarande Cornerhuset.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1871 gifte sig Vilho med Rosa Sj\u00f6holm (1853-1935) som var dotter till Erik Henrik Sj\u00f6holm (f\u00f6dd i Sideby 1807, d\u00f6d i staden 1862) och Catharina Sofia \u00d6stman (f\u00f6dd i Kask\u00f6 1823, d\u00f6d i staden 1868).<\/p>\n

Vilho och Rosa bodde sedan i n\u00e5gon av g\u00e5rdarna p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 51, s\u00e5 l\u00e4nge Vilho levde. De fick 7 barn, varav fem levde till vuxen \u00e5lder:<\/p>\n

1). Helmi (1871-1954), som var gift med Karl Julius Hid\u00e9n fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg. L\u00e4s mera om Karl Hid\u00e9n H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

2). V\u00e4in\u00f6 (1873-1929 ogift och barnl\u00f6s).<\/p>\n

3). Eino (1879, d\u00f6d i Helsingfors 1943).<\/p>\n

4). Jalo (1880-1881).<\/p>\n

5). Aimo (1881-1947).<\/p>\n

6). Lempi (1882-1882).<\/p>\n

7). Tauno (1886-d\u00f6d i Kurikka \u00e5r 1936).<\/p>\n

Vilho hade p\u00e5 \u00e4ldre dar ett f\u00f6rh\u00e5llande med Alma W\u00f6rsten (1874-1898) och med henne fick han bland annat barnen Onni (1893-1973) och Aarne (1896-1966). Efter att de h\u00e4r barnens mor dog \u00e5r 1898, s\u00e5 bodde de hos Vilho och Rosa Parman p\u00e5 \u00f6vre torget och de \u00e4ndrade sedan sitt sl\u00e4ktnamn till Talas.<\/p>\n

Vilho Parman var framg\u00e5ngsrik i sina aff\u00e4rer och kunde efter hand k\u00f6pa in flera granntomter, s\u00e5 att han vid sin d\u00f6d \u00e4gde flera tomter och g\u00e5rdar p\u00e5 \u00f6vre sidan av torget.<\/p>\n

\"\"
Vilho Parmanen (1844-1913).<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vilho Parmanen var en driftig man, som utr\u00e4ttade mycket i staden och han var en f\u00f6reg\u00e5ngare p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt. \u00c5r 1868 \u00f6ppnade han en aff\u00e4r p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan vid torget, 1871 startade han en privat finsk skola i staden, 1879 grundade han en finsk tidning ”Ahti, aaltojen kuningas” och han var grundare till Kansallisseura, som byggde det nuvarande Kulturhuset DUX<\/a>. Fotot fr\u00e5n Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

Trots att Vilho var f\u00f6dd av helt svenska f\u00f6r\u00e4ldrar och bodde i en helt svensk trakt, s\u00e5 gick han tidigt med i den finska befolkningens nationella v\u00e4ckelse. Trots sin svenska h\u00e4rstamning, s\u00e5 drogs Vilho med till det motsatta l\u00e4gret, d\u00e5 striden f\u00f6r det finska spr\u00e5ket och f\u00f6r den finska nationaliteten var som st\u00f6rst. Enligt uppgifter s\u00e5 skulle ju sl\u00e4kten Parman ursprungligen ha kommit fr\u00e5n Italien, via Tyskland till Sverige. D\u00e4rifr\u00e5n flyttade Vilhos farfars far Johan Parman (f\u00f6dd i Sverige 1717, d\u00f6d i Kristinestad \u00e5r 1808), s\u00e5 man kan s\u00e4ga att sl\u00e4kten \u00e4r mycket internationell.<\/p>\n

Vilho ans\u00e5g tidigt att landets majoritetsspr\u00e5k finskan var f\u00f6rtryckt av svenskan och han blev en av finskhetens allra ivrigaste, kraftigast och h\u00e4nsynsl\u00f6saste anh\u00e4ngare. \u00c5r 1864 f\u00f6rfinskade han sitt namn till Parmanen och trots att det finska spr\u00e5ket med tiden hade uppn\u00e5tt en mycket h\u00f6gre roll \u00e4n tidigare, s\u00e5 fortsatte Vilho kampen f\u00f6r det finska spr\u00e5ket. Trots sin finskhetsiver, s\u00e5 l\u00e4rde sig Vilho aldrig det finska spr\u00e5ket ordentligt men trots det fortsatte han sin kamp f\u00f6r svenskhetens undertryckande livet ut.<\/p>\n

Den insats som Vilho Parmanen gjorde i kampen f\u00f6r det finska spr\u00e5ket \u00e4r nog s\u00e5 betydande. Hans energi, hans handlingskraft och outtr\u00f6ttliga arbetslust fick ett erk\u00e4nnande ocks\u00e5 av folk, som inte hade samma uppfattning som han.<\/p>\n

Han var verksam p\u00e5 alla omr\u00e5den. Till exempel \u00e5r 1871 grundade han en privat finsk folkskola i staden och den var inrymd i \u00f6vre v\u00e5ningen i den gamla g\u00e5rden vid torget d\u00e4r den stora skoaff\u00e4ren finns i dag. Med egna pengar uppr\u00e4tth\u00f6ll han denna \u00e4nda till \u00e5r 1879, d\u00e5 den \u00f6vertogs av kommunen. \u00c5r 1878 var han med och startade stadens f\u00f6rsta tidning tillsammans med Wilhelm Pasi, som var involverad i Tj\u00f6ckfors br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri i Tj\u00f6ck. Tidningen fick namnet \u201dAhti, aaltojen kuningas\u201d och denna gav de ut \u00e4nda till \u00e5r 1882. Tidningen trycktes i Parmanens aff\u00e4rshus invid R\u00e5dhusgatan. L\u00e5ngt senare tog Parmanen initiativ till att b\u00f6rja ge ut tidningen \u201dSuupohjan Kaiku\u201d, som b\u00f6rjade utkomma \u00e5r 1897.<\/p>\n

\"\"
Den 9 mars 1878 utkom det f\u00f6rsta numret av tidningen ”Ahti, aaltojen kuningas” och om du vill l\u00e4sa alla nummer som kom ut, s\u00e5 kan du l\u00e4sa dem p\u00e5 Nationalbibliotekets sidor. Klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a> s\u00e5 kommer du dit direkt.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rutom att skriva i den egna tidningen, publicerade han ocks\u00e5 flera artiklar i andra svenskspr\u00e5kiga men finsksinnade tidningar som Morgonbladet och Wasa Tidning. Han var ocks\u00e5 en av grundarna till \u201dKristiinan Suomalainen Kansallisseura\u201d i staden och till en b\u00f6rjan fick denna verka i Parmans lokaler vid \u00f6vre torget. F\u00f6reningen f\u00f6rv\u00e4rvade ju sedan g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 22, d\u00e4r de sedan byggde den stora tegelbyggnaden som idag kallas Dux.<\/p>\n

\"\"
Vilho Parmanen var en av grundarna till ”Kristiinan Suomalainen Kansallisseura” som \u00e5r 1913 l\u00e4t byggm\u00e4stare Stolt bygga den st\u00e5tliga byggnaden, som i dag kallas ”Kulturhuset Dux”. Dessv\u00e4rre dog Vilho n\u00e5gra veckor f\u00f6re invigningen.<\/figcaption><\/figure>\n

Vilho Parmanen fortsatte med sin aff\u00e4rsr\u00f6relse \u00e4nda fram till sin pl\u00f6tsliga d\u00f6d 29 november 1913. Han dog allts\u00e5 bara n\u00e5gra veckor f\u00f6re invigningen av det nya huset som Kansallisseura invigde annandag jul \u00e5r 1913.<\/p>\n

\"\"
Vilho Parmanen dog \u00e5r 1913 och den svenskspr\u00e5kiga tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade en ovanligt l\u00e5ng nekrolog.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 10.12.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

Stoftet av avlidna handlaren Wilho Parmanen vigdes senaste s\u00f6ndag under stort deltagande fr\u00e5n allm\u00e4nhetens sida till den sista vilan p\u00e5 stadens gamla begravningsplats. Jordf\u00e4stningen f\u00f6rr\u00e4ttades av kyrkoherden i Lappfj\u00e4rd, Georg Laur\u00e9n, som \u00e4gnade den avlidne varma minnesord. Vid den \u00f6ppnade griften utf\u00f6rdes s\u00e5ng av Kansallisseuras s\u00e5ngk\u00f6r. P\u00e5 den uppkastade gravkullen nedlades talrika kransar fr\u00e5n den avlidnes anh\u00f6riga och v\u00e4nner, bland annat fr\u00e5n finska samskolan.<\/p>\n

Den avlidnes livsg\u00e4rning tolkades i flera tal, bland annat av sonen Eino Parmanen, Sampos handelsf\u00f6rest\u00e5ndare Suomalainen och skr\u00e4ddaren Isak Aalto. Enligt den avlidnes i livstiden uttalade \u00f6nskan hade flera f\u00f6reningar och privatpersoner avst\u00e5tt fr\u00e5n all blomsterhyllning. De hade beslutat att de reserverade medlen i st\u00e4llet skulle s\u00e4ttas i en fond, som skulle b\u00e4ra den avlidnes namn och ur vilken bidrag skulle ges till medell\u00f6sa elever vid finska samskolan i Kristinestad.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

Efter Vilhos d\u00f6d bodde \u00e4nkan och familjen kvar p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 51 \u00e4nda till \u00e5r 1918, d\u00e5 de k\u00f6pte lantm\u00e4tare Karl August Johanssons g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 61 och flyttade dit.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juli 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar, mantalsl\u00e4ngderna och ur gamla tidningar. Wilhelm Parman f\u00f6ddes \u00e5r 1844 i g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 55 och han var son till handlanden Carl Johan Parman (1808-1862) och Forts\u00e4tt l\u00e4sa Parmanen Vilho (1844-1913).<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":22412,"menu_order":160,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21268","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21268","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21268"}],"version-history":[{"count":16,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21268\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29090,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21268\/revisions\/29090"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/22412"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21268"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}