{"id":21172,"date":"2021-06-22T22:58:08","date_gmt":"2021-06-22T19:58:08","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=21172"},"modified":"2026-03-19T21:35:04","modified_gmt":"2026-03-19T19:35:04","slug":"kraepelinska-garden-pa-ostra-langgatan-47-pa-tomt-144","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21172","title":{"rendered":"Krepelinska g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 47"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r handelsg\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 47 byggdes \u00e5r 1812 av handlanden Erik Holmstr\u00f6m. Efter 40 \u00e5r s\u00e5lde familjen Holmstr\u00f6m g\u00e5rden \u00e5t Carl Wilhelm Kr\u00e6pelin, vars familj \u00e4gde g\u00e5rden i n\u00e4stan 50 \u00e5r. G\u00e5rden har sedan dess haft flera \u00e4gare och den nuvarande \u00e4garfamiljen tog \u00f6ver den i slutet av 1960-talet. Uthuset med den r\u00f6da gaveln till v\u00e4nster tillh\u00f6rde i tiderna m\u00e5larm\u00e4stare Crantz men \u00e4gs sedan \u00e5r 2013 av Kiinteist\u00f6 Oy Krepelin. Till h\u00f6ger syns Braheg\u00e5rden, som tidigare var Alfred Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd. Fotografiet taget fr\u00e5n sydost sommaren 2025 efter att gatan f\u00e5tt en ny stenbel\u00e4ggning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 g\u00e5rdssidan har byggnaden en ovanligt stor och fin veranda i tv\u00e5 v\u00e5ningar, som byggdes \u00e5r 1870. \u00c5r 2021 f\u00e4rdigst\u00e4lldes i nedre v\u00e5ningen tre moderna l\u00e4genheter f\u00f6r Hotell Krepelins g\u00e4ster och i \u00f6vre v\u00e5ningen finns bost\u00e4der f\u00f6r g\u00e5rdens \u00e4gare. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2021. Uppgifterna har tagits ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 finns adressen \u00d6stra L\u00e5nggatan 47 p\u00e5 tomt nr 14 i det tredje kvarteret och i ett senare skede fick den nummer 15. Vissa tomtjusteringar har gjorts, s\u00e5 l\u00e4genhetens gr\u00e4nser st\u00e4mmer inte exakt med dagens. Tomten och den d\u00e5varande g\u00e5rden \u00e4gdes \u00e5r 1751 av r\u00e5dmannen Hans H\u00e4ggman.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 47 av:<\/p>\n

\u00c5r 1810 och till 1813<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 15 i det tredje kvarteret av handlanden Erik Holmstr\u00f6m (1741-1821). Han var gift med Maria Rislund (f\u00f6dd i staden 1738-1788). De hade elva barn men n\u00e5gra dog i mycket unga \u00e5r. Flera av Eriks och Marias s\u00f6ner blev aff\u00e4rsm\u00e4n och \u00e4gde stora g\u00e5rdar i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1812<\/strong> byggdes den g\u00e5rd av nytt timmer som fortfarande st\u00e5r kvar och det \u00e4r n\u00e5gon av far eller son Erik Holmstr\u00f6m som byggde den. G\u00e5rden byggdes i tv\u00e5 v\u00e5ningar p\u00e5 en ovanligt h\u00f6g stenfot och med ett tak av mansardmodell, som var t\u00e4ckt med br\u00e4der.\u00a0 \u00c5r 1813 blev g\u00e5rden br\u00e4dfodrad. Under byggnaden fanns en v\u00e4lvd k\u00e4llare och dit gick en stentrappa och yttre k\u00e4llard\u00f6rren var gjord av metall och den inre var gjord av tr\u00e4. I nedre v\u00e5ningen fanns det 8 rum, best\u00e5ende av 2 f\u00f6rstugor, 1 sal, 3 kamrar, en salubod och ett k\u00f6k. I \u00f6vre v\u00e5ningen fanns det 6 rum, best\u00e5ende av 1 f\u00f6rstuga, 2 salar och 3 kammare.<\/p>\n

\u00c5r 1815 till 1821<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 15 och den nya g\u00e5rden av f\u00f6ljande generation, n\u00e4mligen handlanden Erik Holmstr\u00f6m junior (1764-1821). Erik var f\u00f6dd i staden och han var gift med Maria Margareta Bultz (f. i staden 1764-1824).<\/p>\n

\u00c5r 1821<\/strong> avled \u00e4garen Erik Holmstr\u00f6m junior och samma \u00e5r avled ocks\u00e5 hans far. G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Maria Holmstr\u00f6m, som var \u00e4gare \u00e4nda till sin d\u00f6d 1824.<\/p>\n

\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 har tomten f\u00e5tt nr 144 och den str\u00e4cker sig mellan de b\u00e5da L\u00e5nggatorna. Arealen \u00e4r ca 1 200 m\u00b2 och p\u00e5 tomten finns huvudbyggnaden fr\u00e5n 1812 och tv\u00e5 uthusl\u00e4ngor med badstuga, bagarstuga, f\u00e4hus, magasin och andra n\u00f6diga f\u00f6rr\u00e5d.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1825<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av Maria Holmstr\u00f6ms arvingar, och Carl Anders<\/u> Zachris Holmstr\u00f6m (1768-1828) var skriven som \u00e4gare. Denne var f\u00f6dd i staden och han hade \u00e5r 1816 gift sig med Anna Christina Melander (f\u00f6dd i staden 1788-1836). Dessa \u00e4gde sedan slutet av 1700-talet ocks\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 51, som r\u00e5dmannen Casper Lebell hade byggt \u00e5r 1761.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> hade g\u00e5rden bytt \u00e4gare och den \u00e4gdes av handelsman Anders Zacharias Holmstr\u00f6m. Denne var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1804 och han var son till Anna Holmstr\u00f6m (1779-1833) som hade varit gift med Johan Gallenius (1765-1821) som var apotekare och hemma fr\u00e5n Peders\u00f6re. Anna Holmstr\u00f6m var f\u00f6r \u00f6vrigt syster till g\u00e5rdsbyggaren Erik Holmstr\u00f6m.<\/p>\n

D\u00e5 den d\u00e5varande \u00e4garen \u00e5r 1931 gjorde en st\u00f6rre renovering i g\u00e5rden, s\u00e5 hittade en av byggarna en anteckning p\u00e5 en av stockv\u00e4ggarna, som lydde \u201dGustaf \u00c5berg, tappetcie 1833\u201d, s\u00e5 det tyder p\u00e5 att Anders Holmstr\u00f6m strax efter \u00f6vertagandet hade renoverat g\u00e5rden eller kanske bara tapetserat den.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1834 fanns det 8 olika byggnader p\u00e5 tomten nr 144. Nr 1 och 2 \u00e4r boningshus medan de andra \u00e4r uthus och magasin. Detta \u00e5r tog Holmstr\u00f6m en f\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 samtliga byggnader och om du vill l\u00e4sa mera om den och byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handelsman Anders Zacharias Holmstr\u00f6m. Denne hade \u00e5r 1828 gift sig med Agatha Lovisa<\/u> Parman (1809-1880) som var dotter till Carl Petter Parman (1772-1810) och Eva Maria Dahl (1774-1852). Med dem bodda m\u00e5nga pigor och dr\u00e4ngar.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Anders Z. Holmstr\u00f6m, med hustrun Lovisa. De hade inga egna barn men de hade d\u00e4remot en fosterdotter, som ocks\u00e5 hette Agatha Lovisa Parman (f\u00f6dd i B\u00f6tom1839-1922). Denne var dotter till Johan Jacob Parman (1794-1850) och Aurora Wilhelmina Boxberg (1804-1868) och hon gifte sig \u00e5r 1867 med Erik Ekstr\u00f6m (1836-1869). Hos dem bodde ocks\u00e5 mamsell Lisette Backman, bokh\u00e5llaren Leander Lindestr\u00f6m, betj\u00e4nten Carl Fontell, dr\u00e4ngarna Johan och Josef, och pigorna Lotta och Brita.<\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> var det samma \u00e4gare p\u00e5 tomten nr 144. Nu bodde p\u00e5 hyra stadens nya borgm\u00e4stare Jonas Henric Mennander med hustrun Anna. Jonas Henric hade i december 1841 blivit utn\u00e4mnd till borgm\u00e4stare efter den tidigare Anders Jakob Roos, som hade blivit utn\u00e4mnd till h\u00e4radsh\u00f6vding i Kajana. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 grosshandlaren Simon Joh. Behr.<\/p>\n

\u00c5r 1848<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Anders Z. Holmstr\u00f6m och hustrun Lovisa och hos dem bodde fortfarande mamsellen, flera dr\u00e4ngar och pigor. P\u00e5 hyra bodde stadens f\u00f6ljande borgm\u00e4stare Mauritz Hasselblatt, med hustrun Selma och flera barn. Det h\u00e4r \u00e5ret k\u00f6pte borgm\u00e4staren tomten invid Skolgatan p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 9 och b\u00f6rjade bygga en ny g\u00e5rd d\u00e4r, som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av \u00e5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Lovisa Holmstr\u00f6m, eftersom Anders Zacharias hade avlidit i januari 1849. P\u00e5 hyra bodde handelsbokh\u00e5llaren Carl Wilhelm, som skrev sitt sl\u00e4ktnamn Kr\u00e4pelin, Kr\u00e6pelin eller Krepelin. Denne var f\u00f6dd i Stockholm \u00e5r 1823 men hade r\u00f6tterna i Tyskland och han flyttade till staden \u00e5r 1846 och arbetade som bokh\u00e5llare \u00e5t kommerser\u00e5det Wendelin.<\/p>\n

\u00c5r 1850, den 7 februari<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Lovisa Holmstr\u00f6m g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 144, som tillh\u00f6rde makens konkursmassa f\u00f6r 1 600 rubel silver \u00e5t Carl Wilhelm Krepelin (1823-1882), som nu hade blivit handlande. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade Krepelin pengar fr\u00e5n ”Kristinestads tolag cassa”. Carl Wilhelm gifte sig detta \u00e5r med Maria Charlotta Estlander (1828-1889). Hon var dotter till kyrkoherden Jakob Jonas Estlander fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och hon var syster till professor Carl Gustaf Estlander,<\/a> grundaren av Svenska Litteraturs\u00e4llskapet i Finland.\u00a0 Professor Estlander tecknade till\u00e4ggsborgen f\u00f6r l\u00e5net som Krepelin tog fr\u00e5n tolag kassan. I g\u00e5rden bodde betj\u00e4nten J. G. Palmroos, en dr\u00e4ng och hela 4 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 144 av Carl Wilhelm Krepelin, som bodde d\u00e4r med sin familj. Med dem bodde ocks\u00e5\u00a0 bokh\u00e5llaren Magnus Reinhold Paldani, som var f\u00f6dd i Ruovesi men flyttade via Tammerfors till staden \u00e5r 1853. Krepelins hade ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Erik och 3 pigor. Under en l\u00e5ng tid bodde ocks\u00e5 Maria Krepelins systrar i g\u00e5rden, efter att deras far, kyrkoherden Jonas Jakob Estlander hade avlidit. Den ena systern Hilda gifte sig sedan med den k\u00e4nda kemiprofessorn Johan Jakob Chydenius och den andra systern Olga gifte sig med en Nordenskj\u00f6ld.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria, plus en dr\u00e4ng o tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria, plus en dr\u00e4ng o tv\u00e5 pigor. P\u00e5 hyra bodde handlanden J. K. Fontell med sin hustru. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 handlanden Reinhold Soltin, som p\u00e5 1870-talet f\u00f6rv\u00e4rvade Fremdelings g\u00e5rd<\/a> p\u00e5 Strandgatan 42.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden, vice konsuln Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria. De hade f\u00e5tt \u00e5tminstone 9 barn: Carl Alphonse (1851-1854), Sigrid Maria (f.1853, flyttade till Helsingfors 1878), studenten Carl Lennart (f.1855, flyttade till Stockholm \u00e5r 1877), Carl Kasimir (f.1856), Karl August (1857-1896), Alfhild Maria (f.1859), Helena Maria (1861-1861), Ellen Maria (f.1862) och Olga Maria (f.1863). P\u00e5 hyra bodde handlanden J. E. Thodin, styrmannen J. E. Strandberg med hustrun Mathilda och skomakare\u00e4nkan Wilhelmina Asplund.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av vice konsuln Carl Wilhelm\u00a0 Krepelin, som bodde med hustrun Maria och barnen Lennart, Kasimir, Karl August, Sigrid och 3 minder\u00e5riga barn. Om Karl August kan s\u00e4gas att han blev student i Vasa \u00e5r 1877, blev filosofiekandidat 1880 och b\u00f6rjade sedan studera medicin. Han blev s\u00e5 medicinekandidat 1882 och arbetade som amanuens vid sjukhuset och fr\u00e5n 1885 t.f. l\u00e4kare i Kristinestad. \u00c5r 1890 blev han underl\u00e4kare vid Fagern\u00e4s d\u00e5rv\u00e5rdsanstalt i Kuopio. Han dog d\u00e4r i hj\u00e4rtf\u00f6rlamning \u00e5r 1896, i 38 \u00e5rs \u00e5lder och han var ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden \u00e4nnu av vice konsuln Carl Wilhelm Krepelin och hustrun Maria. Barnen Kasimir, Karl August , Alfhild och Ellen och tv\u00e5 minder\u00e5riga barn bodde hemma. P\u00e5 hyra bodde snickaren A. H. Ekblom (1807-1890) med hustrun Maria (f. Sundn\u00e4s i Skaftung 1825) och en liten son. Pigan Anna Lagerqvist (f.1853) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1882<\/strong> i maj avled vicekonsuln Carl Wilhelm Krepelin och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Maria. Denna s\u00e5lde g\u00e5rden samma \u00e5r vidare \u00e5t s\u00f6nerna, styrmannen Kasimir Krepelin och medicine kandidaten August Krepelin.<\/p>\n

\u00c5r 1882, den 6 juni<\/strong> s\u00e5lde br\u00f6derna Kasimir och August Krepelin g\u00e5rden vidare \u00e5t garvaren Karl Fredrik Wilander f\u00f6r 7 900 mark. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1845 i Hausj\u00e4rvi och han var gift med Kajsa Sofia Viljaviita, som var f\u00f6dd \u00e5r 1830 i B\u00f6tom. Wilander hade i slutet av 1870-talet byggt ett garveri p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av garvaren Karl Fredrik Wilander.\u00a0 Hos dem bodde ett stort antal l\u00e4rlingar, bland annat Johan H\u00e4llfors (f.1867), Frans Hellman (f.1856), Sixtus Toivonen (f.1858), Nestor Bergholm (f.1863) och Karl H\u00e4llsten (f.1867). Pigorna Johanna Waram\u00e4ki (f.1865) och Anna Aittam\u00e4ki (f.1857) bodde ocks\u00e5 med dem. I g\u00e5rden bodde fortfarande tidigare \u00e4garen, handlande\u00e4nkan Maria Krepelin med barnen Kasimir (f.1856) August (f.1857) Ellen (f.1862) och Olga (f.1863).<\/p>\n

\"\"
Auktionen annonserades i Wasa Tidning och \u00c5bo Tidning, utlystes i stadens kyrka och genom utringning i gath\u00f6rnen. Annonsen ur \u00c5bo Tidning 21.9 1888.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1888<\/strong> gick garvarem\u00e4staren Wilander i konkurs. Stadens auktionskammare s\u00e5lde d\u00e5 den bebyggda tomten 144 och h\u00f6gsta budet gavs av den tidigare \u00e4garen Maria Krepelin, som bj\u00f6d 5 600 mark. Hon deltog inte sj\u00e4lv i auktionen utan hon anv\u00e4nde Alfred Carlstr\u00f6m som ombud. Wilanders l\u00e4dergarveri p\u00e5 \u00d6stra sidan s\u00e5ldes p\u00e5 samma auktion och det ropades in av sj\u00f6kaptenen Herman Hjulman, som hade inteckning i garveriet. Den 13 juni 1889 s\u00e5lde Hjulman garveriet vidare \u00e5t Evald Karlsson, som enligt det finskspr\u00e5kiga k\u00f6pebrevet var ”Karvari”.<\/p>\n

\u00c5r 1889, den 18 februari<\/strong> avled \u00e4nkekonsulinnan Maria Krepelin och den bebyggda tomten \u00f6vertogs d\u00e5 av barnen: a) sonen Karl Lennart Krepelin, notarie bisatt i Stockholm, som avsade sig arvet till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r sina syskon i Finland, b) sonen sj\u00f6kaptenen Karl Casimir, c) sonen medicine licentiat Karl August, d) dottern Sigrid Maria, som var gift med Fredrik Stjernvall i Helsingfors, e) dottern Ellen Maria, f) dottern Olga Krepelin.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt 144 av sl\u00e4kten Krepelin och f\u00f6rvaltades av fr\u00f6ken Olga Krepelin (f.1863) och hos henne bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Viktor (f.1874) och pigan Wilhelmina (f.1859). P\u00e5 hyra bodde Olgas bror August Krepelin (f.1857) som nu var doktor och snart flyttade till Kuopio. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 garvaren Evald Karlsson (f.1882) med hustrun Eva (f.1867) och en mindre son. Garvaren hade flera l\u00e4rlingar, bland annat Gustaf Karlsson (f.1873) och Johan Knuuttila (f.1870). Sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria Ahola (f.1847) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\"\"
I augusti 1891 s\u00e5ldes avlidna konsulinnan Maria Kraepelins g\u00e5rd p\u00e5 auktion och f\u00f6rs\u00e4ljningen sk\u00f6ttes av Kristinestads auktionskammares Savander. Annonsen ur Wasa Tidning.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1891, den 18 september <\/strong>s\u00e5lde syskonen Krepelin g\u00e5rden och tomt 144 f\u00f6r 3 300 mark \u00e5t sj\u00f6mannen Anders Lager (f.1847) med hustrun Sofia Susanna (f.1851). De hade tidigare \u00e4gt och bott i en av g\u00e5rdarna p\u00e5 Strandgatan 31.<\/a> Syskonen Krepelin, som bodde p\u00e5 olika st\u00e4llen anv\u00e4nde Alfred Carlstr\u00f6m som ombud vid f\u00f6rs\u00e4ljningen. P\u00e5 hyra bodde skeppare\u00e4nkan Sofia Gustafva Pettersson (f.1828) och jungfrun Elisabeth \u201dBetty\u201d\u00a0 Bj\u00f6rkroth (f.1849). Skomakaren August W. Lindholm bodde i g\u00e5rden med hustrun Anna (f.1828) och en vuxen dotter.<\/p>\n

\"\"
Krepelinska g\u00e5rden hade fr\u00e5n b\u00f6rjan ett mansardtak av br\u00e4der, som sedan byttes ut mot enkupigt tegel. N\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1900-talet fick g\u00e5rden det sadeltak, som den fortfarande har. P\u00e5 fotot fr\u00e5n slutet av 1800-talet, s\u00e5 ser det ut att vara sj\u00f6mannen Anders Lager sj\u00e4lv, som st\u00e5r p\u00e5 trappan till bagarstugan. Fotot fr\u00e5n familjen Jyllis samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1894<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 144 och g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Anders Lager med hustrun Sofia. P\u00e5 hyra bodde stadsfiskalen Ernst Forsberg (f.1863) med hustrun Elin (f.1862) och tv\u00e5 barn och en piga. P\u00e5 hyra bodde skeppare\u00e4nkan Sofia Pettersson (f.1828) och jungfrun Elisabeth \u201dBetty\u201d \u00a0Bj\u00f6rkroth (f.1849). Garvaren Evald Karlsson bodde kvar, nu med l\u00e4rlingarna Arvid Marttila (f.1873), Matts Suominen (f.1871) och Matts T\u00f6rm\u00e4 (f.1874).<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 tomten 144 fanns det den l\u00e5nga gatubyggnaden, en mindre g\u00e5rdsbyggnad och flera uthus. Skissen \u00e4r gjord enligt situationen i slutet av 1800-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 144 och g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Anders Lager med hustrun Sofia. De ser ut att vara barnl\u00f6sa men hos dem bor pigan Amanda H\u00e4ggqvist (f.1875). P\u00e5 hyra bor stadsfiskalen Ernst Forsberg med hustrun Elin och sv\u00e4rmor Gustafva Liljestrand (f.1830) med pigorna Maria Kulla (f.1875) och Aurora Alaharju (f.1883). P\u00e5 hyra bor ocks\u00e5 v\u00e4vskoll\u00e4rarinnan Maria Friskopp (f.1866). P\u00e5 hyra bor garvare\u00e4nkan Eva Karlsson med 5 mindre barn. Dr\u00e4ngarna Edvard Hil\u00e9n (f.1885), Edvard Sahlgren (f.1880), Johan Soini (f.1882), Erland \u00c5gren (f.1880), Mauritz Vainio (f.1869) bor med garvare\u00e4nkan liksom pigorna Maria Nummela (f.1879), Selma Kahlam\u00e4ki (f.1880) och Emilia Kotokorpi (f.1875).<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6man Lager och de har en piga Lydia Bergqvist (f.1884). Stadsfiskalen Forsberg bor p\u00e5 hyra, nu med pigan Amanda Hermansson (f.1864). V\u00e4vskoll\u00e4rarinnan Friskopp bor kvar p\u00e5 hyra, liksom arbetaren Karl Arvid Karra (f.1884) och arbetaren Erland \u00c5gren (f.1880). F\u00f6ljande \u00e5r bodde ocks\u00e5 provisorn Otto Fernstr\u00f6m (f.1871) p\u00e5 hyra med hustrun Aina (f.1874) och pigan Hilma Utterstr\u00f6m (f.1889).<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden \u00e4nnu av sj\u00f6mannen Lager med hustru och pigan Augusta Sj\u00f6str\u00f6m (f.1890). P\u00e5 hyra bodde handelsbitr\u00e4det Susanna Kuivinen (f.1886), l\u00e4rarinnan Edit Karstr\u00f6m (f.1886), l\u00e4raren Juho Hollo (f.1885) medan arbetaren Karl Karra hade emigrerat till Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00f6ppnades stadens f\u00f6rsta poliskammare i Lagers g\u00e5rd. Poliserna hade tidigare arbetat hemifr\u00e5n men det kommande j\u00e4rnv\u00e4gsbygget kr\u00e4vde mera poliser och en station d\u00e4r poliserna kunde tr\u00e4ffas. Antalet poliser ut\u00f6kades fr\u00e5n 6 till 9 p\u00e5 grund av den kommande brottsligheten, som v\u00e4ntades komma med j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna fr\u00e5n olika delar av landet. I februari 1912 flyttades poliskammaren till Strandgatan 49<\/a> i fr\u00f6ken Mathilda Bergs utrymmen.<\/p>\n

\u00c5r 1912<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden \u00e4nnu av sj\u00f6mannen Lager. P\u00e5 hyra bor sj\u00f6kaptenen Otto Wilhelm Boberg (f.1865) och urmakaren Isak Peltonen (f.1871).<\/p>\n

\"\"
Enligt Toivo Bryggeris annons i Syd-\u00d6sterbotten 29.11.1913 s\u00e5 flyttades deras ”\u00d6lavh\u00e4mtningsbutik till Gamla polisg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1914<\/strong> hade tomten nr 144 och g\u00e5rden \u00f6vertagits av Axel Forsman (f.1864), med hustrun Selma f\u00f6dd Krepelin 1868 och dottern Hilma (f.1896). Axel var handlande med matvaror och han annonserade regelbundet d\u00e5 han ville k\u00f6pa sm\u00f6r, fick och k\u00f6tt. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Johannes Engman (f.1846) som var fattig. Sj\u00f6kapten Boberg bodde d\u00e4r \u00e4nnu och det gjorde urmakaren Peltonen ocks\u00e5.\u00a0 Skomakaren Konstantin Lahtinen (f.1871) bodde med hustrun Emilia (f.1874) i g\u00e5rden p\u00e5 hyra. Garvaren Johan Mauritz Suominen (f.1871) hade \u00f6ppnat garveri, sko- och l\u00e4derhandel i g\u00e5rden i april 1913 och han bodde nu p\u00e5 hyra med hustrun Ida (f.1877) och 6 mindre barn. Redan i slutet av \u00e5r 1913 flyttade Suominen sin aff\u00e4r till Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan. I augusti \u00e5r 1916 s\u00e5lde Axel Forsman g\u00e5rden \u00e5t bryggm\u00e4staren Sven Skade.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> hade ju g\u00e5rden f\u00f6rv\u00e4rvats av bryggm\u00e4staren Sven Skade. Denne var f\u00f6dd i Sverige \u00e5r 1882 och var sedan 1909 gift med Elise Irene Dammert (f\u00f6dd i \u00c5bo 1887-1939). Skade hade \u00e5r 1907 k\u00f6pt Toivo bryggeriet av \u00e4nkan Lindqvist och denna fortsatte han med \u00e4nda till sin d\u00f6d 1925. P\u00e5 hyra bodde tidigare \u00e4garen Erik Axel Forsman med hustru och dotter. Slaktaren Juho Luoma (f.1872) bodde med hustrun Hilma (f.1879) p\u00e5 hyra, liksom arbetaren Johannes Wallenius (f.1885) med hustrun Ida (f.1872), timmermannen Juho Pihlaja (f.1870) med hustrun Hilda (f.1870) och skomakaren Pekka Lapvetel\u00e4inen (f.1888) med hustrun Hilma (f.1888).<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> hade g\u00e5rden f\u00f6r 60 000 mark \u00f6vertagits av handlanden Viktor Koskinen enligt ett k\u00f6pebrev uppgjort 19 juli 1919. Han bodde inte i g\u00e5rden men det gjorde timmermannen Juho Pihlaja med sin familj och skomakaren Lapvetel\u00e4inen. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 \u00e4nkan Alma Lindberg (f.1882) med 3 mindre barn, arbetaren Ida Ujanen (f.1877) som hade 4 mindre barn och kondukt\u00f6ren Juho Kataja (f.1877) med hustrun Anna och 4 s\u00f6ner.<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 21 mars<\/strong> s\u00e5lde handlande Viktor och Helny Koskinen g\u00e5rden \u00e5t kaf\u00e9\u00e4garen Olga S\u00e4il\u00e4\u00a0 (f.1884) f\u00f6r 95 000 mark. K\u00f6pet finansierades till st\u00f6rsta delen genom att Olga \u00f6vertog tv\u00e5 skuldsedlar, den ena i Yttermark Sparbank och den andra i Unionbanken. Olga var gift med typografen Akseli S\u00e4il\u00e4 (f. 1882), som i n\u00e5got skede hade emigrerat till Amerika. Olga hade sedan 1921 innehaft ett kaf\u00e9 i Fallenius g\u00e5rd, nuvarande Cornerhuset. Olga och Akseli hade barnen Oiva (f.1907) Veikko (f.1908) Jalo (f.1910) och Ilmari (f.1911) och kanske en dotter till. I juli 1925 gav fru Olga S\u00e4il\u00e4 det l\u00e4gsta, godk\u00e4nda budet p\u00e5 12 000 mark f\u00f6r att sk\u00f6ta skjutsh\u00e5llningen i staden och under en tid hade hon ocks\u00e5 g\u00e4stgiveri i g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
Olga S\u00e4il\u00e4 \u00e4gde g\u00e5rden under \u00e5ren 1925 till 1930, d\u00e5 hon gjorde konkurs. I n\u00e5gra \u00e5rs tid sk\u00f6tte hon skjutsh\u00e5llningen i staden och samtidigt innehade hon stadens g\u00e4stgiveri. Fotot \u00e4r fr\u00e5n denna tid och det \u00e4r utl\u00e5nat av Hotel Krepelin, som har f\u00e5tt det av ett av Olgas barnbarns barn, som bes\u00f6kte hotellet \u00e5r 2024.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1930<\/strong> gjorde g\u00e5rds\u00e4garen Olga S\u00e4il\u00e4 konkurs och hennes g\u00e5rd s\u00e5ldes i december p\u00e5 auktion f\u00f6r g\u00e4ldande av en skuld till Yttermark Sparbank. \u00a0Yttermark Sparbank \u00f6vertog d\u00e5 den Krepelinska g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde bagaren Kalle Kustaa Salminen (f.1872) med hustrun Aino (f.1884). Viceh\u00e4radsh\u00f6vdingen Erik Dahlstr\u00f6m (f.1885) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Maija (f.1877) och flera barn och de hade tidigare bott i Cornerhuset.\u00a0<\/a> Fotografiatelj\u00e9 Allas hade sin aff\u00e4r och atelj\u00e9 i g\u00e5rden fr\u00e5n b\u00f6rjan av 30-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1937, den 17 november<\/strong> s\u00e5lde Yttermark Sparbank g\u00e5rden \u00e5t Syd\u00f6sterbottens Handelslag f\u00f6r 150 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1938, den 18 januari<\/strong> s\u00e5lde Syd\u00f6sterbottens Handelslag g\u00e5rden och tomt nr 144 \u00e5t Kansalliskauppa Oy Sampo f\u00f6r 160 000 mark. Sampo hade sitt huvudkontor i Vasa och de hade varit verksam i Kristinestad sedan 1911, strax efter Alfred Carlstr\u00f6ms konkurs<\/a>. Till en b\u00f6rjan verkade de i Parmans g\u00e5rd, nuvarande Corner vid \u00f6vre torget, f\u00f6r att sedan forts\u00e4tta i den gamla byggnaden p\u00e5 \u00f6vre torget d\u00e4r Pihlajas finns i dag. En m\u00e5nad efter att Kansallis Oy Sampo hade k\u00f6pt g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 47, s\u00e5 s\u00e5lde de den tidigare g\u00e5rden vid torget \u00e5t Syd\u00f6sterbottens Handelslag<\/a>. Sampo bedrev partihandel i g\u00e5rdens nedre v\u00e5ning och de hade sina kontor i den \u00f6vre v\u00e5ningen.<\/p>\n

\"\"
Uthusraden p\u00e5 den Krepelinska g\u00e5rden inneh\u00e5llande magasin, f\u00e4hus, stall och spillningskast. H\u00e4bbret till v\u00e4nster flyttades i juni 1971 till den Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden, d\u00e4r det fortfarande st\u00e5r. Fotot \u00e4r taget av Arne Appelgren \u00e5r 1939 och finns p\u00e5 Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1939<\/strong> hade Erik Dahlstr\u00f6m flyttat bort med sin familj och i st\u00e4llet hade handelsf\u00f6rest\u00e5ndaren Juho Suomalainen flyttat in. Denne var f\u00f6dd \u00e5r 1879 i Ylistaro och han flyttade \u00e5r 1911 till Kristinestad via Vasa och blev d\u00e5 chef f\u00f6r den nyinr\u00e4ttade Sampo-filialen. \u00c5r 1917 gifte sig Juho f\u00f6r andra g\u00e5ngen, nu med Aini Rantanen (f.1879 i Kristinestad). Ocks\u00e5 arbetaren Johan Felix Sigg bodde i g\u00e5rden med sin familj.<\/p>\n

Under 40- och 50-talet<\/strong> \u00e4r det endast butiksf\u00f6rest\u00e5ndaren Juho Suomalainen som bodde i g\u00e5rdens \u00f6vre v\u00e5ning medan partiaff\u00e4ren fanns i den nedre. \u00c5r 1939 anst\u00e4lldes Jalo Aarre M\u00e4ki vid Sampos kontor i staden och \u00e5r 1952 uts\u00e5gs han till f\u00f6rest\u00e5ndare. Han avgick med pension i april 1962 och avled i maj samma \u00e5r. I maj 1962 uts\u00e5gs Yrj\u00f6 H\u00e4meenheimo fr\u00e5n Vasa till ny direkt\u00f6r. Under \u00e5ret genomf\u00f6rde Sampo en grundlig renovering och flera f\u00f6rs\u00e4ljare anst\u00e4lldes. Mauri Suomalainen sk\u00f6tte f\u00f6rs\u00e4ljningen p\u00e5 den finska landsbygden med Henrik Fridell sk\u00f6tte den svenska delen.<\/p>\n

\u00c5r 1964, den 2 november<\/strong> \u00f6ppnade partihandeln Granholm fr\u00e5n Vasa en aff\u00e4r i Sampos g\u00e5rd och till dess chef uts\u00e5gs Tor-Erik Bergvik. Efter en tid flyttade Granholm aff\u00e4ren till H\u00e4m\u00e4l\u00e4inens aff\u00e4rshus p\u00e5 \u00d6stra sidan, efter att Alko hade flyttat till nya Forumhuset. R\u00f6relsen var omfattande och som mest hade de nio anst\u00e4llda men i april 1969 minskade de antalet anst\u00e4llda med h\u00e4lften, d\u00e5 kontorsarbetet flyttade till Vasa. Granholm flyttade efter en tid aff\u00e4ren till den aff\u00e4rsbyggnad som Thure Nygren uppf\u00f6rde vid Sj\u00f6gatan. I b\u00f6rjan av 1970-talet \u00f6vertog partiaff\u00e4ren Pohjanmaa i Sein\u00e4joki Granholms partiaff\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1968<\/strong> \u00e4gdes byggnaden av Kansalliskauppa Oy Sampo d\u00e5 de gjorde konkurs. P\u00e5 konkursauktionen den 28 november 1968 gav aff\u00e4rsmannen Seppo Pihlaja det h\u00f6gsta budet 26 000 mark, som inte kunde godk\u00e4nnas. Efter f\u00f6rhandlingar h\u00f6jdes budet till 30 000 mark. Det budet kunde konkursboet godk\u00e4nna. Seppo var f\u00f6dd 1941 i staden och han hade \u00e5r 1965 gift sig med Rita Bj\u00f6rkbacka fr\u00e5n P\u00f6rtom. Seppo hade som 22-\u00e5ring \u00f6ppnat en livsmedelsaff\u00e4r i Kurikka \u00e5r 1963. Som Sampos f\u00f6rest\u00e5ndare fungerade d\u00e5 Henrik Fridell, som efter konkursen flyttade \u00f6ver till Granholms partiaff\u00e4r, som Pohjanmaa sedan k\u00f6pte i b\u00f6rjan av 1970-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1971, den 28 april<\/strong> s\u00e5lde Seppo och Rita Pihlaja g\u00e5rden och tomt 144 \u00e5t h\u00e5rfris\u00f6rskan Kerttu Jylli f\u00f6r 30 000 mark. Hon bodde sj\u00e4lv p\u00e5 granntomten V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10<\/a> tillsammans med maken, aff\u00e4rsmannen Esko Jylli. Eskos ”Billiga-Hallen hade verkat p\u00e5 hyra i g\u00e5rden sedan 24 februari 1969. Esko hade tidigare drivit en billigbutik p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 19 mitt emot Glassbarshuset<\/a> men han kunde i februari 1969 flytta butiken till f\u00f6re detta Sampos g\u00e5rd, d\u00e4r det fanns stora och passliga utrymmen.\u00a0 Esko Jyllis \u201dBilliga-Hallen\u201d \u00f6ppnade i februari och hela \u00f6ppningsveckan hade han \u201dstollig priss\u00e4ttning\u201d. I augusti 1971 fick Kerttu Jylli r\u00e4tt att p\u00e5 egen bekostnad dra en vattenledning till sin g\u00e5rd.<\/p>\n

Fr\u00e5n 1970-talet<\/strong> och fram\u00e5t har det funnits flera aff\u00e4rer i g\u00e5rden, allt fr\u00e5n tygaff\u00e4r till hundaff\u00e4r. \u00a0G\u00e5rden var dock hela tiden i familjen Jyllis \u00e4go och efter Eskos d\u00f6d \u00e5r 1977 \u00f6vertogs den av sonen Pasi och hans hustru Raija, f\u00f6dd Alatalo. \u00a0De bildade d\u00e5 fastighetsbolaget Kiinteist\u00f6 Oy Krepelin. \u00c5r 1984 bj\u00f6d \u00e4garen Pasi Jylli ut \u201dden f\u00f6re detta Halpa-Hallig\u00e5rden\u201d \u00e5t staden, som ocks\u00e5 besl\u00f6t att ink\u00f6pa den. I staden r\u00e4knade man med att kunna f\u00e5 statlig finansiering f\u00f6r en renovering d\u00e4r man kunde f\u00e5 4 – 5 bostadsl\u00e4genheter. K\u00f6pet genomf\u00f6rdes inte, eftersom s\u00e4ljaren Pasi drog sig ur aff\u00e4ren.<\/p>\n

I st\u00e4llet genomf\u00f6rde \u00e4garna en st\u00f6rre renovering av byggnaden \u00e5r 1986 och de flyttade sj\u00e4lva till den \u00f6vre v\u00e5ningen medan den nedre v\u00e5ningen anv\u00e4ndes som aff\u00e4rslokal.<\/p>\n

\u00c5r 2002<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjades renoveringen av uthusen p\u00e5 g\u00e5rden och i dessa byggdes efterhand 6 l\u00e4genheter f\u00f6r uthyrning. D\u00e5 Pasi drog sig tillbaka \u00f6vertogs verksamheten och hotellr\u00f6relsen i Krepelinska g\u00e5rden av s\u00f6nerna Esko Jylli och Harri Alatalo. Under \u00e5r 2021 genomf\u00f6r br\u00f6derna en st\u00f6rre renovering av nedre v\u00e5ningen i huvudbyggnaden, d\u00e4r 3 h\u00f6gklassiga l\u00e4genheter har byggts. Totalt har Hotell Krepelin 9 l\u00e4genheter i olika storlekar och kan ocks\u00e5 ta emot st\u00f6rre grupper.<\/p>\n

Trots sina 200 \u00e5r \u00e4r g\u00e5rden fortfarande i gott skick och \u00e4r en prydnad i stadens absoluta centrum.<\/p>\n

Om du \u00e4r intresserad av att bo en tid p\u00e5 Hotell Krepelin, s\u00e5 skall du l\u00e4sa mera H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Hotell Krepelins \u00e4gare, br\u00f6derna Harri Alatalo t.v. och Esko Jylli. \u00c5r 2021 fick hotellet utm\u00e4rkelsen f\u00f6r h\u00e5llbar turism av Visit Finland, n\u00e5got som de g\u00e4rna framh\u00e5ller f\u00f6r g\u00e4sterna.<\/figcaption><\/figure>\n

Flera foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 Hannus Vallas flygfoto, s\u00e5 syns det bra att Krepelinska g\u00e5rden ligger mycket centralt n\u00e4ra Salutorget. Den l\u00e5nga, r\u00f6da g\u00e5rden l\u00e4ngre h\u00f6gerut \u00e4r Braheg\u00e5rden<\/a> som h\u00e4r \u00e4nnu hade sin r\u00f6da f\u00e4rg. Fotot fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den Krepelinska g\u00e5rden h\u00f6jer sig \u00f6ver de andra g\u00e5rdarna i Norrstan. Fotot \u00e4r taget i slutet av 1800-talet, ur SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rdsbyggnaden som inneh\u00e5ller flera hotellrum, str\u00e4cker sig \u00e4nda ut till V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Den h\u00e4r uthusraden \u00e4r byggd i b\u00f6rjan av 1800-talet och n\u00e4rmast gatan finns ”fogdestugan”, d\u00e4r Hakala senare hade sin r\u00f6rmokaraff\u00e4r. Den ljusa g\u00e5rden till h\u00f6ger \u00e4r bokhandlare Stendahls g\u00e5rd,<\/a> s<\/a>om ocks\u00e5 kallas Jyllis g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Erik Holmstr\u00f6m skulle k\u00e4nna sig n\u00f6jd om han kunde se att hans g\u00e5rd fr\u00e5n 1812 fortfarande \u00e4r i gott skick och i full anv\u00e4ndning \u00e5ret runt. Den r\u00f6da bagarstugan till v\u00e4nster \u00e4r byggd \u00e5r 1815. Fotot fr\u00e5n \u00e5r 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lidren och f\u00f6rr\u00e5dsbyggnaderna p\u00e5 g\u00e5rden \u00e4r i gott skick trots att de \u00e4r byggda p\u00e5 1800-talet och i dessa har inretts 6 olika stora l\u00e4genheter f\u00f6r uthyrning. Genom d\u00f6rren till v\u00e4nster kommer man in i den rymliga bastuavdelningen. Fotot fr\u00e5n \u00e5r 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Br\u00f6derna Harri Alatalo t.v. och Esko Jylli som tillsammans driver Hotell Krepelin i centrum av Kristinestad. Fotot fr\u00e5n sommaren 2021. Om du k\u00e4nner f\u00f6r att bekanta dig med staden och vill \u00f6vernatta p\u00e5 Hotell Krepelin, s\u00e5 skall du f\u00f6rst klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Skisserna av g\u00e5rden ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00e4bbret till h\u00f6ger flyttades fr\u00e5n Krepelinska g\u00e5rden \u00e5r 1968. Det andra h\u00e4bbret som st\u00e5r till v\u00e4nster donerades \u00e5r 1955 av Anselmi Henttonen och det hade tidigare st\u00e5tt vid ”Glasas” vid Kattpiskargr\u00e4nden. I v\u00e4nstra kanten syns lite av den Fel\u00e9nska g\u00e5rden, som mus\u00e9et f\u00f6rv\u00e4rvade \u00e5r 1995. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 kartan fr\u00e5n \u00e5r 1940 s\u00e5 syns g\u00e5rden nr 47 \u00d6stra L\u00e5nggatan vid den bl\u00e5a pilen. H\u00e4r ser vi ocks\u00e5 var h\u00e4bbret, som \u00e5r 1968 flyttades till Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden stod f\u00f6re flytten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e4sterna p\u00e5 Hotell Krepelin kan k\u00e4nna p\u00e5 hur livet som skeppsredare eller handelsman i Kristinestad kunde te sig under stadens storhetstid i mitten av 1800-talet. H\u00e4r kan man verkligen k\u00e4nna historiens vingslag! Fotot fr\u00e5n \u00e5r 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Krepelinska g\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n sydost sommaren 2021, d\u00e5 gatan fortfarande hade asfaltbel\u00e4ggning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fr\u00e5n Ulrika Eleonorakyrkan<\/a> kan man l\u00e4ngs den stenlagda Kyrkogatan komma rakt in p\u00e5 g\u00e5rdsplanen till den Krepelinska g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00d6stra L\u00e5nggatan s\u00f6derut mot torget. Till v\u00e4nster Cederwalls g\u00e5rd och f\u00f6ljande \u00e4r Sparbankens nya aff\u00e4rs- och bostadshus. L\u00e4ngst till h\u00f6ger syns en del av Braheg\u00e5rden och f\u00f6ljande g\u00e5rd med den h\u00f6gre stenfoten \u00e4r Krepelinska g\u00e5rden d\u00e4r aff\u00e4rsmannen Esko Jylli har sin ”Billiga Hallen”. Fotot som \u00e4r taget i b\u00f6rjan av 1970-talet finns i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

Annonser.<\/strong><\/h4>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Anders Lagers (1847-1916) d\u00f6dsannons i Syd-\u00d6sterbotten 9.12.1916.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sven Skade som innehade Toivo bryggeri s\u00f6der om staden hade en ”Dricksbutik” i sin g\u00e5rd. Annons ur S-\u00d6 24.11.1917.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2021. Uppgifterna har tagits ur gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker, lagfartsregister och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 47 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Krepelinska g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 47<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":47,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21172","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21172","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21172"}],"version-history":[{"count":90,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21172\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30753,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21172\/revisions\/30753"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21172"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}