{"id":21116,"date":"2021-06-16T21:16:00","date_gmt":"2021-06-16T18:16:00","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=21116"},"modified":"2022-05-19T14:45:03","modified_gmt":"2022-05-19T11:45:03","slug":"geografi-over-osterbotten-1795","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21116","title":{"rendered":"Geografi \u00f6ver \u00d6sterbotten 1795, av H.G Porthan."},"content":{"rendered":"<p><span style=\"color: #000080;\"><b>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2021. Uppgifterna tagna ur Henrik Gabriel Porthans skrift &#8221;Geografi \u00f6ver \u00d6sterbotten 1795&#8221; fr\u00e5n lokalhistoriska arkivet p\u00e5 Vasa stadsbibliotek.<\/b><\/span><\/p>\n<p><em>Henrik Gabriel Porthan (1739-1804) var universitetsl\u00e4rare och forskare och r\u00e4knas som den finl\u00e4ndska historiens fader.<\/em><\/p>\n<p><em>\u00c5r 1795 skrev han \u201dGeographie \u00f6fver Storfurstend\u00f6met Finland\u201d och det utkom i tryck \u00e5r 1826. D\u00e4r finns ett helt avsnitt som handlar om \u00d6sterbotten och Wasa H\u00f6fdinged\u00f6me. <\/em><\/p>\n<p><em>S\u00e5 h\u00e4r skrev han, d\u00e5 texten \u00e4r lite moderniserad: (Originaltexten finns l\u00e4ngst ned p\u00e5 denna sida, om du hellre vill l\u00e4sa den.)<\/em><\/p>\n<h4><span style=\"color: #000080;\"><strong>Vasa h\u00f6vdinged\u00f6me.<\/strong><\/span><\/h4>\n<p><span style=\"color: #000080;\">Detta h\u00f6vdinged\u00f6me omfattar s\u00f6dra delen av landskapet \u00d6sterbotten, och delar av Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n och Tavastland.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">Det \u00e4r bel\u00e4get mellan 65 gr. 15 min. och 64 gr. 20 min. latitud. Det gr\u00e4nsar i norr till Ule\u00e5borgs l\u00e4n, i \u00f6ster till Kuopio- och Tavastehus l\u00e4n, i s\u00f6der till Tavastehus- och Bj\u00f6rneborgs l\u00e4n och i v\u00e4ster till Bottniska viken.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">Landet v\u00e4ster om landryggen best\u00e5r mestadels av sl\u00e4t och j\u00e4mn jordm\u00e5n, speciellt mot havssidan, dock finns det stora mossar, myrar och k\u00e4rr. \u00c5kerbruket bedrivs i de flesta socknar med flit och skicklighet och de f\u00e5r d\u00e4rmed mera spannm\u00e5l \u00e4n vad de beh\u00f6ver sj\u00e4lva. Uppodlingen \u00e4r i detta l\u00e4n starkt tilltagande.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">\u00c5r 1793 utskeppades fr\u00e5n l\u00e4net \u00e5tminstone 14\u00a0000 tunnor s\u00e4d. Det finns \u00e4nnu gott om skog och det \u00e4r ingen brist p\u00e5 sj\u00f6ar, str\u00f6mmar och \u00e4lvar.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">H\u00f6vdinged\u00f6mets l\u00e4ngd r\u00e4knas till 33 mil, bredden till 25 mil och dess hela yta \u00e4r 825 kvadratmil. Men efter lantm\u00e4tarens uppgifter och gjorda utdrag av kartbeskrivningarna som ocks\u00e5 tog in k\u00e4rr, onyttiga berg och stenomr\u00e5den som \u00e4r mera \u00e4n h\u00e4lften av l\u00e4nets areal och den i bruk varande, med den till uppodlingen tj\u00e4nliga jorden, kan inte skattas till stort mer \u00e4n en tredjedel av hela rymden.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">Trots en ofantlig yta har de flesta k\u00e4rr och mossar p\u00e5 v\u00e4stra sidan av landryggen, en n\u00e5gorlunda god grund eller botten. Genom att rensa upp utfall till \u00e4lvarna kan de uppodlas men till det kr\u00e4ver det mera folk \u00e4n vad landet nu har. Landet har dock blivit f\u00f6rskonat fr\u00e5n krig, h\u00e4rjande farsoter och sv\u00e5ra missv\u00e4xter men utan allm\u00e4nt st\u00f6d finns det inget hopp att markerna under flera mans\u00e5ldrar skall kunna upptorkas. \u00c5krarna som f\u00e5s av mossarna och k\u00e4rren, kommer att lida av kalla dunster och efterf\u00f6ljande nattfrost.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">Antalet inv\u00e5nare steg \u00e5r 1790 till 106 806. I \u00d6sterbotten \u00e4r en osed vidtagen, att m\u00f6drarna inte ger sina sp\u00e4dbarn di, utan ger dem komj\u00f6lk, som de f\u00e5r med den s\u00e5 kallade nappen. D\u00e4rf\u00f6r har det m\u00e4rkts att barnen i detta landskap, d\u00f6r i st\u00f6rre m\u00e4ngd \u00e4n i n\u00e5gon annan finsk landsort. Detta enligt j\u00e4mf\u00f6relser gjorda i \u00c5bo Tidning \u00e5r 1785 och 1791. D\u00e4remot har genom koppympningens villiga antagande i denna provins r\u00e4ddat livet p\u00e5 flera barn \u00e4n p\u00e5 andra orter.<\/span><\/p>\n<h4><span style=\"color: #000080;\"><strong>St\u00e4der och m\u00e4rkv\u00e4rdiga orter i Vasa h\u00f6vdinged\u00f6me<\/strong>.<\/span><\/h4>\n<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Christinestad<\/strong>, p\u00e5 latinska Christin\u00e6stadium, p\u00e5 finska Christina eller Christinan-Kaupungi \u00e4r en stapelstad, 27 mil norr om \u00c5bo och 9 \u00bd s\u00f6der om Vasa, blev anlagd p\u00e5 halv\u00f6n Kopp\u00f6 vid havet i Lappfj\u00e4rds socken av riksdrotsen, greve Per Brahe \u00e5r 1649 och uppkallad efter dess f\u00f6rsta fru, Christina Catharina Stenbock.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">Staden har en mycket bra hamn och idkar skeppbyggeri och mycket str\u00f6mmingsfiske, driver handel med tj\u00e4ra, beck, str\u00f6mming, bj\u00e4lkar, tr\u00e4virke, br\u00e4der, sparrar, n\u00e4ver och ved, samt med talg, tran och s\u00e4lsp\u00e4ck. Av den totala m\u00e4ngden p\u00e5 10\u00a0000 tunnor tj\u00e4ra s\u00e5ldes 4 \u2013 8 000 till Stockholm och resten till utrikes orter. I staden h\u00e5lls \u00e5rligen marknad den 2 februari och 14 september.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">\u00c5r 1790 hade staden 194 tomter som var bebyggda med tr\u00e4hus och dessa hyste 234 matlag, 513 mantalsskrivna personer och totalt 1\u00a0110 m\u00e4nniskor. Staden innehar 4 och 7\/24 mantal jord och b\u00f6r i krigstider anskaffa 4 kronob\u00e5tsm\u00e4n.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">\u00c5r 1794 \u00e4gde staden 2 briggar, som gick p\u00e5 utrikes orter, och 5 fartyg som seglade p\u00e5 Stockholm. Dessutom ett som stod p\u00e5 stapeln.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">Land- och tulluppb\u00f6rden steg \u00e5r 1782 till 1988 riksdaler, och sj\u00f6tullen \u00e5r 1792 till 1\u00a0241 riksdaler.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">Fr\u00e5n denna stad skeppas \u00e5rligen mellan 100 \u2013 200 kreatur till Stockholm, i synnerhet goda mj\u00f6lkkor. De anses vara de b\u00e4sta som kommer fr\u00e5n det h\u00e4r landet.<\/span><\/p>\n<p><span style=\"color: #000080;\">Bredvid staden \u00e4r en god h\u00e4lsobrunn uppfunnen. I Alesundet har stadens borgare sina fiskebodar.<\/span><\/p>\n<p><em>I samma skrift finns ocks\u00e5 vissa uppgifter om Kask\u00f6, Korsn\u00e4s, N\u00e4rpes, Vasa, Korsholm, Kauhajoki, Orisberg, V\u00f6r\u00e5 och Oravais men dessa \u00e4r inte av intresse f\u00f6r Kristinestads historia.<\/em><\/p>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-21113\" src=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/1-parm.jpg\" alt=\"\" width=\"1427\" height=\"2290\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/1-parm.jpg 1427w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/1-parm-187x300.jpg 187w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/1-parm-638x1024.jpg 638w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/1-parm-768x1232.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/1-parm-957x1536.jpg 957w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/1-parm-1276x2048.jpg 1276w\" sizes=\"auto, (max-width: 1427px) 100vw, 1427px\" \/> <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-21114\" src=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/2.jpg\" alt=\"\" width=\"916\" height=\"2170\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/2.jpg 916w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/2-127x300.jpg 127w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/2-432x1024.jpg 432w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/2-768x1819.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/2-648x1536.jpg 648w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/2-865x2048.jpg 865w\" sizes=\"auto, (max-width: 916px) 100vw, 916px\" \/> <img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-21115\" src=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/5.jpg\" alt=\"\" width=\"1189\" height=\"2070\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/5.jpg 1189w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/5-172x300.jpg 172w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/5-588x1024.jpg 588w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/5-768x1337.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/5-882x1536.jpg 882w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/06\/5-1176x2048.jpg 1176w\" sizes=\"auto, (max-width: 1189px) 100vw, 1189px\" \/><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i juni 2021. Uppgifterna tagna ur Henrik Gabriel Porthans skrift &#8221;Geografi \u00f6ver \u00d6sterbotten 1795&#8221; fr\u00e5n lokalhistoriska arkivet p\u00e5 Vasa stadsbibliotek. Henrik Gabriel Porthan (1739-1804) var universitetsl\u00e4rare och forskare och r\u00e4knas som den finl\u00e4ndska historiens fader. \u00c5r <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=21116\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  Geografi \u00f6ver \u00d6sterbotten 1795, av H.G Porthan.<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21456,"menu_order":5,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-21116","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21116","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=21116"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21116\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23660,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21116\/revisions\/23660"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21456"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=21116"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}