{"id":20878,"date":"2021-05-25T23:50:20","date_gmt":"2021-05-25T20:50:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20878"},"modified":"2021-05-25T23:52:00","modified_gmt":"2021-05-25T20:52:00","slug":"borgmastare-aniphas-parment-i-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20878","title":{"rendered":"Borgm\u00e4stare Aniphas Parment i Kristinestad."},"content":{"rendered":"

Artikel skriven av Sten Stensson i Syd-\u00d6sterbotten 24.7.1912. Renskrivet av Lasse Backlund i maj 2021:<\/span><\/p>\n

Kristinestads borgerskap har vid flera olika tillf\u00e4llen haft synnerligen framst\u00e5ende riksdagsm\u00e4n, detta inte minst under den tid, d\u00e5 Finland varit f\u00f6renat med Sverige. Under b\u00f6rjan av frihetstiden, d\u00e5 staden representerades av borgm\u00e4stare Parment, kan man inte minst s\u00e4ga att detta var f\u00f6rh\u00e5llandet. Helt s\u00e4kert var Parment efter namnet att d\u00f6ma, av utl\u00e4ndsk b\u00f6rd. Han var emellertid f\u00f6dd i Sundsvall \u00e5r 1697, d\u00e4r fadern synes ha varit h\u00e4radsh\u00f6vding. Efter i Upsala avlagd studentexamen l\u00e4ste ocks\u00e5 sonen juridik, samt blev d\u00e4refter notarie i \u00c5bo hovr\u00e4tt. \u00c5r 1730 valdes han till borgm\u00e4stare i Kristinestad, d\u00e5 innehavaren av n\u00e4mnda syssla Johan Matlien avled. Samma \u00e5r skulle man f\u00f6reta val av riksdagsman, varvid den nyvalde borgm\u00e4staren kom under \u00e5tanke. Han blev ocks\u00e5 vald.<\/p>\n

D\u00e4rmed hade en ganska betydande kraft tillf\u00f6rts det politiska livet. En tio\u00e5rig fred hade d\u00e5 varit r\u00e5dande i Sverige och Finland, vilket i icke ringa m\u00e5n bidragit s\u00e5v\u00e4l till n\u00e4ringarnas utveckling som ocks\u00e5 till det allm\u00e4nnas fram\u00e5tskridande. Skulderna hade \u00e5r efter \u00e5r varit i f\u00f6rminskande och v\u00e4lst\u00e5ndet var numera st\u00f6rre \u00e4n under m\u00e5nga \u00e5r tidigare.\u00a0Vid denna riksdag tillsattes en s\u00e4rskild kommitt\u00e9 i och f\u00f6r utarbetande av f\u00f6rslag till en ny lag, varom \u00f6nskem\u00e5l fr\u00e5n olika h\u00e5ll under en .l\u00e4ngre tid blivit framst\u00e4llda. Redan under slutet av den 1731 samlade riksdagen kunde man delvis f\u00e5 se prov p\u00e5 det arbete, som kommitt\u00e9n ifr\u00e5ga utvecklat, och som redan d\u00e5 v\u00e4ckte allm\u00e4n tillfredsst\u00e4llelse.<\/p>\n

\u00c4nnu var detta f\u00f6rh\u00e5llandet d\u00e5 samma arbete i sitt fullst\u00e4ndiga skick framlades vid 1734 \u00e5rs riksdag. \u00c4ven till denna hade borgm\u00e4stare Parment hedrats med fullmakt. Lagf\u00f6rslaget blev nu genomf\u00f6rt och d\u00e4rtill utan att n\u00e4mnv\u00e4rd diskussion ang\u00e5ende detsamma f\u00f6rekom.<\/p>\n

Endast inom det adliga st\u00e5ndet diskuterade man f\u00f6r en stund fr\u00e5gan om fr\u00e4lsem\u00e4nnens privilegier\u00e4tt till jakt, d\u00e4r man ans\u00e5g att en inskr\u00e4nkning hade skett. De anspr\u00e5k, som i detta avseende framst\u00e4lldes blev emellertid alla avslagna och f\u00f6rslaget gick igenom utan n\u00e5gra f\u00f6r\u00e4ndringar. Under de b\u00e5da n\u00e4rmast d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande riksdagarna, som var av er \u00e4n vanligt stormig beskaffenhet, med anledning av det planerade kriget med Ryssland, som hattpartiet ocks\u00e5 lyckades genomdriva, var Parmant inte med som ombud. Om det berodde p\u00e5 hans egen beg\u00e4ran eller om han hade blivit utr\u00f6stad, k\u00e4nner vi inte till.<\/p>\n

S\u00e5 mycket vet vi emellertid att han i likhet med de flesta andra den tidens jurister och borgm\u00e4staren var m\u00f6ssa och allts\u00e5 motst\u00e5ndare till det krigsutbrott, som man nu med alla till buds st\u00e5ende medel s\u00f6kte genomdriva. N\u00e4r riksdagen \u00e5r 1742 \u00e5ter samlades var emellertid borgm\u00e4stare Parment \u00e5ter stadens ombud. H\u00e4r g\u00e4llde det nu att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 en fred till st\u00e5nd och f\u00f6r \u00f6vrigt ordna aff\u00e4rerna med anledning av det sorgliga resultat, som man med krigf\u00f6ringen hade n\u00e5tt. Och detta var l\u00e4ttare sagt \u00e4n gjort. Det blev saker, som man l\u00e4nge nog hade besv\u00e4r av. M\u00f6ssorna voro nu i majoritet och beh\u00e4rskade d\u00e4rf\u00f6r fullst\u00e4ndigt besluten. Man st\u00e4llde ocks\u00e5 hattpartiet till ansvar f\u00f6r framkallandet av det olyckliga kriget. Dess r\u00e5dsm\u00e4n fick avg\u00e5 och nya m\u00e4n tillh\u00f6rande m\u00f6sspartiet kom i de avg\u00e5ngnas st\u00e4lle. Man skyllde fr\u00e5n detta h\u00e5ll p\u00e5 ledningen och att det var dess skull resultatet av krigf\u00f6ringen blivit s\u00e5 klent. Med anledning d\u00e4rav blev en s\u00e4rskild kommission tillsatt att rannsaka ang\u00e5ende dessa saker. Tv\u00e5 av bef\u00e4lhavarna generalen Lewenhaupt och \u00f6versten Buddenbrock blev b\u00e4gge d\u00f6mda till d\u00f6den, vilken dom ocks\u00e5 gick i uppfyllelse.<\/p>\n

Borgm\u00e4stareParment i Kristinestad var ocks\u00e5 medlem av den kommission, som hade att rannsaka om ryska kriget. Efter riksdagens slut utn\u00e4mndes han till h\u00e4radsh\u00f6vding p\u00e5 \u00c5land, vilken befattning han sedan under en f\u00f6ljd av \u00e5r innehade. Han erh\u00f6ll slutligen titel av assessor och avled \u00e5r 1769, 72 \u00e5r gammal.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel skriven av Sten Stensson i Syd-\u00d6sterbotten 24.7.1912. Renskrivet av Lasse Backlund i maj 2021: Kristinestads borgerskap har vid flera olika tillf\u00e4llen haft synnerligen framst\u00e5ende riksdagsm\u00e4n, detta inte minst under den tid, d\u00e5 Finland varit f\u00f6renat med Sverige. Under b\u00f6rjan Forts\u00e4tt l\u00e4sa Borgm\u00e4stare Aniphas Parment i Kristinestad.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":20581,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20878","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20878","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20878"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20878\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20881,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20878\/revisions\/20881"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20581"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20878"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}