{"id":20865,"date":"2021-05-25T00:16:59","date_gmt":"2021-05-24T21:16:59","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20865"},"modified":"2021-07-26T12:57:45","modified_gmt":"2021-07-26T09:57:45","slug":"pa-besok-i-kristinestad-och-i-kasko","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20865","title":{"rendered":"P\u00e5 bes\u00f6k i Kristinestad och i Kask\u00f6."},"content":{"rendered":"

Artikel publicerad i Nya pressen 27.6.1912, skrivet av en ok\u00e4nd signatur. Renskrivet och moderniserat av Lasse Backlund i maj 2021:<\/strong><\/span><\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan innan, s\u00e5som nu skett, de f\u00f6rsta j\u00e4rnv\u00e4gst\u00e5gen rullat in till Kristinestad och Kask\u00f6 var det en vansklig sak att bege sig till dessa st\u00e4der. Sommartid gick det \u00e4nnu an, man for d\u00e5 vanligen med t\u00e5g till Bj\u00f6rneborg och sedan med \u00e5ngb\u00e5t norrut. Men, en s\u00e5dan resa senare p\u00e5 h\u00f6sten i en liten b\u00e5t och vid stormigt v\u00e4der var just inte av angen\u00e4maste slag. Vintertid hade man ingen annan r\u00e5d \u00e4n att med j\u00e4rnv\u00e4g resa till Bj\u00f6rneborg, Vasa eller \u00d6stermyra. Fr\u00e5n alla dessa st\u00e4llen hade man \u00e4nnu att f\u00e4rdas 10 mil med h\u00e4st. Och det betyder en dagsresa.<\/p>\n

Vid gott f\u00f6re och m\u00e5ttlig k\u00f6ld kunde ju en s\u00e5dan resa i j\u00e4rnv\u00e4garnas tidevarv ha hela ovanlighetens behag. Men \u00e5 andra sidan k\u00e4ndes det nog allt annat \u00e4n sk\u00f6nt att \u00e5ka under en hel dag vid bitande k\u00f6ld p\u00e5 slingrande isgata. N\u00e4r Kristinestad och Kask\u00f6 haft det s\u00e5 illa st\u00e4llt i fr\u00e5ga om f\u00f6rbindelser med den yttre v\u00e4rlden, s\u00e5 \u00e4r det ju inte att undra p\u00e5 att man d\u00e4r levt sitt liv f\u00f6r sig och att de b\u00e5da st\u00e4derna f\u00e5tt \u00f6ver sig en viss \u00e5lderdomlig s\u00e4rpr\u00e4gel.<\/p>\n

Kristinestad och Kask\u00f6 \u00e4r inte heller g\u00e5rgamla. Det f\u00f6rra grundlades \u00e5r 1649 av Per Brahe, det senare \u00e5r 1785 av Gustaf III. Men f\u00f6r ingendera staden tycks \u00e4nnu tid riktigt ha kommit. Visserligen talar man i Kristinestad med stolthet om, hur livlig sj\u00f6farten var d\u00e4r under mitten av 1800-talet och hur de st\u00f6rsta segelfartyg i hela v\u00e5rt land gick ut d\u00e4rifr\u00e5n. Men d\u00e5 Vasa fick j\u00e4rnv\u00e4g, drog sig handeln dit, och Kristinestad stannade i utveckling. F\u00f6r n\u00e4rvarande r\u00e4knar Kristinestad omkring 3,100 innev\u00e5nare, Kask\u00f6 ungef\u00e4r 1,100. De viktigaste n\u00e4ringsgrenarna i de tv\u00e5 st\u00e4derna \u00e4r nu handel och sj\u00f6fart. Kristinestad har ocks\u00e5 haft att gl\u00e4dja sig \u00e5t en betydande tr\u00e4varuexport. Och man hoppas, att allt skall skjuta ny fart, n\u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken \u00f6ppnas. Kask\u00f6 har redan nu en f\u00f6rtr\u00e4fflig naturlig hamn, Kristinestad har lyckats erh\u00e5lla statsl\u00e5n f\u00f6r sin hamnbyggnad. Man st\u00e5r s\u00e5ledes redo att ta emot den nya tiden, som nu h\u00e5ller sitt int\u00e5g i denna lands\u00e4nda.<\/p>\n

F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5rtionden sedan hade Kristinestad inte det b\u00e4sta rykte, vad nykterhet och god sed betr\u00e4ffar. Det fanns flera br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnerier i staden och d\u00e4rifr\u00e5n str\u00f6mmade en formlig br\u00e4nnvinsflod \u00f6ver trakten d\u00e4romkring. I synnerhet p\u00e5 marknaderna f\u00f6rdes ett vilt liv. Slagsm\u00e5l och knivningar var till den grad allm\u00e4nna, att det ber\u00e4ttas, att stadens b\u00e5da l\u00e4kare hela dagarna igenom d\u00e5 hade full syssels\u00e4ttning med att lappa ihop folks lemmar. Numera har f\u00f6rh\u00e5llandena mycket f\u00f6r\u00e4ndrats till det b\u00e4ttre.<\/p>\n

Under senare \u00e5r har tyv\u00e4rr f\u00f6rfinskningen g\u00e5tt fram\u00e5t i bygderna kring och i Kristinestad. Man p\u00e5st\u00e5r, att i detta nu en tredjedel av befolkningen i Kristinestad \u00e4r finsktalande I denna \u00e4nnu f\u00f6r ett \u00e5rtionde sedan rent svenska trakt har man ocks\u00e5 inr\u00e4ttat en 5-klassig finsk samskola. Och s\u00e5 till den grad ivrigt har man agiterat f\u00f6r skolan, att den senaste l\u00e4s\u00e5r hade flera elever \u00e4n den utm\u00e4rkta 8-klassiga kommunala svenska samskolan hade p\u00e5 sina l\u00e4gre klasser. Detta inneb\u00e4r i sin m\u00e5n ett giv akt f\u00f6r de svensktalande.<\/p>\n

Kristinestad \u00e4r den \u00e4ldre och den st\u00f6rre av de tv\u00e5 st\u00e4derna. N\u00e5gra ord om dess yttre \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r p\u00e5 sin plats. Om man sj\u00f6ledes kommer till Kristinestad, erbjuder staden utifr\u00e5n havet en vacker anblick. Vid \u00e5ngb\u00e5tsbryggorna varsnar man t\u00e4tt vid vattnet n\u00e5gra r\u00f6dm\u00e5lade magasin, som har en viss likhet med de m\u00e5leriska sj\u00f6bodarna i Borg\u00e5, som ut\u00f6vat dragningskraft p\u00e5 s\u00e5 m\u00e5nga av v\u00e5ra m\u00e5lare. Man vandrar s\u00e5 \u00f6ver en bro – den l\u00e4ngsta stenbron i hela Finland som ortsborna stolta f\u00f6rs\u00e4kra – in i sj\u00e4lva staden. Det \u00e4r en typisk gammaldags sm\u00e5stad. Tr\u00e5nga gator –\u00a0 Lillgr\u00e4nden t. ex. \u00e4r h\u00f6gst 3 meter bred – l\u00e5ga, r\u00f6dm\u00e5lade env\u00e5nings tr\u00e4hus, ett stenhus h\u00f6r till undantagen.<\/p>\n

R\u00e5dhuset av sten i tv\u00e5 v\u00e5ningar tar sig helt st\u00e5tligt ut i denna omgivning. I den trevliga r\u00e5dhussalen, d\u00e4r alla fester och teaterf\u00f6rest\u00e4llningar –\u00a0 Kristinestadsbornas k\u00e4raste n\u00f6je – h\u00e5lls, ser man stadens vapen.<\/p>\n

Den st\u00f6rsta sev\u00e4rdheten i Kristinestad \u00e4r utan all fr\u00e5ga stadens gamla kyrka. Den nya i bruk varande ter sig i j\u00e4mf\u00f6relse med den som ett fabriksarbete bredvid ett handsl\u00f6jdsalster. Den gamla \u00e4r en r\u00e4tt stor, r\u00f6dm\u00e5lad tr\u00e4kyrka med vita rundade f\u00f6nsterb\u00e5gar och spetsigt p\u00e4rttak. Man tr\u00e4der genom en vitm\u00e5lad f\u00f6rstuga, som \u00e4r fullklottrad med namnteckningar, in i sj\u00e4lva templet. Genast m\u00e4rker man, att den inte l\u00e4ngre anv\u00e4nds, dammet kan ligga t\u00e4tt, och en inst\u00e4ngd, kvav luft sl\u00e5r emot en. Men allt detta gl\u00f6mmer man snart och blir helt betagen av den st\u00e4mning, som vilar \u00f6ver det hela. Kyrkan har egentligen varit i vitt och guld, trots att m\u00e5lningen p\u00e5 flera st\u00e4llen lossnat och guldet har svartnat. Altartavlan \u00e4r borta och endast n\u00e5gra gyllene ornament \u00e5terst\u00e5r. Uppe p\u00e5 predikstolen ser man \u00e4nnu lammet och timglaset.<\/p>\n

B\u00e4nkd\u00f6rrarna st\u00e5r \u00f6ppna och en och annan bortgl\u00f6md psalmbok skymtar fram. P\u00e5 ena l\u00e5ngsidan bredvid predikstolen l\u00e4ser man f\u00f6ljande inskription: \u201dLovisa Ulrika byggdes \u00e5r 1700\u201d. Och d\u00e4runder st\u00e5r det: \u201dDenna kyrka vardt 1710 af fienden illa spolierad\u201d. Ja, i sanning fick man ocks\u00e5 i Kristinestad k\u00e4nna av Stora ofredens bistra tider. Kyrkan ber\u00f6vades d\u00e5 alla sina dyrbarheter och kosackerna anv\u00e4nde den sedan som stall f\u00f6r sina h\u00e4star.<\/p>\n

Sedan kyrkan efter freden har blivit ist\u00e5ndsatt har Kristinestadsborna i 180 \u00e5rs tid d\u00e4r firat sin gudstj\u00e4nst. Beklagligt vore det verkligen, om detta \u00e4rev\u00f6rdiga tempel nu skulle f\u00e5 f\u00f6rfalla. Man har d\u00e4rf\u00f6r f\u00f6reslagit att i framtiden inreda kyrkan till ett hembygdsmuseum. Detta skulle helt s\u00e4kert i alla stycken vara mycket l\u00e4mpligt. Landsbygden kring Kristinestad och Kask\u00f6 har \u00e4nda till v\u00e5ra dagar troget bibeh\u00e5llit de gamla folkdr\u00e4kterna, hus och hem har d\u00e4r en speciell lokalpr\u00e4gel. Och om allt det gamla, s\u00e4regna i m\u00f6bler, husger\u00e5d och kl\u00e4dedr\u00e4kt skulle tillvaratas, s\u00e5 kunde det inte f\u00e5 en vackrare infattning \u00e4n Kristinestads gamla tr\u00e4kyrka.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Artikel publicerad i Nya pressen 27.6.1912, skrivet av en ok\u00e4nd signatur. Renskrivet och moderniserat av Lasse Backlund i maj 2021: F\u00f6r n\u00e5gra \u00e5r sedan innan, s\u00e5som nu skett, de f\u00f6rsta j\u00e4rnv\u00e4gst\u00e5gen rullat in till Kristinestad och Kask\u00f6 var det en Forts\u00e4tt l\u00e4sa P\u00e5 bes\u00f6k i Kristinestad och i Kask\u00f6.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21456,"menu_order":11,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20865","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20865","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20865"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20865\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20866,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20865\/revisions\/20866"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21456"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20865"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}