{"id":20855,"date":"2021-05-24T18:25:20","date_gmt":"2021-05-24T15:25:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20855"},"modified":"2026-01-18T23:14:44","modified_gmt":"2026-01-18T21:14:44","slug":"glasmastare-eklunds-gard-pa-strandgatan-16","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20855","title":{"rendered":"Glasm\u00e4stare Eklunds g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 16"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1851 av glasm\u00e4staren Gustaf Eklund (f. i staden 1817) och hans hustru Maria (f. Granberg i staden 1820). Glasm\u00e4starens familj \u00e4gde g\u00e5rden under hela 1800-talet men p\u00e5 1900-talet har g\u00e5rden haft m\u00e5nga \u00e4gare. Fotot taget fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna har tagits ur kyrkb\u00f6ckerna, lagfartsregistren, mantalsl\u00e4ngderna och ur gamla Syd-\u00d6sterbotten. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar.<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de f\u00f6rs\u00e4kringar som har tecknats i tiderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa ett v\u00e4lskrivet testamente, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong> <\/span><\/a>och s\u00e5 kan du l\u00e4sa glasm\u00e4stare Carl och Anna Eklunds sista \u00f6nskan.<\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n

P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 finns inte denna tomt med och den skulle i s\u00e5 fall hade legat utanf\u00f6r det tullstaket som omgav staden \u00e4nda till \u00e5r 1808.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 har tomterna f\u00e5tt numrorna 179 och 180 och de l\u00e5g nedanf\u00f6r Strandgatan och str\u00e4ckte sig \u00e4nda till havet. Bokstaven \u201dN\u201d i \u00f6vre kanten visar den f\u00f6rra \u00f6stra tullstugan, som i b\u00f6rjan av 1800-talet flyttades fr\u00e5n torget till sin nuvarande plats invid Skutskataviken.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830 <\/strong>\u00e4gdes tomten som i stadsplanen fr\u00e5n 1825 hade f\u00e5tt numret 179 av glasm\u00e4staren Carl Eklund (1779-1845) med hustrun Anna (f\u00f6dd Sigstr\u00f6m i staden 1784-1853). De fick fyra barn men endast Carl Anders (1807-1845) och Gustaf (1817-1893) levde till vuxen \u00e5lder. Enligt den tidigare stadsplanen, som hade andra tomtnummer, s\u00e5 hade glasm\u00e4staren Carl Eklunds tomt nummer 47 i det fj\u00e4rde kvarteret.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 179 av glasm\u00e4staren Carl Eklund och hustrun Anna. Med dem bodde ocks\u00e5 sonen Gustaf, som var glasm\u00e4starges\u00e4ll hos sin pappa. Den obebyggda granntomten nr 180 \u00e4gdes av handelsmans\u00e4nkan Maria Djupstr\u00f6m (1795-1859). Maria, som var f\u00f6dd i Sverige hade varit gift med sj\u00f6kaptenen och handlanden Erik Henrik Djupstr\u00f6m (1790-1836) fr\u00e5n staden. Sj\u00e4lv bodde Maria i g\u00e5rden Strandgatan 13<\/a> och troligen bodde hon sommartid p\u00e5 deras villa Eriksberg,<\/a> som l\u00e5g n\u00e4ra Tj\u00f6cks \u00e5s mynning och som f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1859. Erik Henrik och Maria hade 2 d\u00f6ttrar, som b\u00e5da gifte sig med varsin apotekare. Den ena med Edvard Sourander i Bj\u00f6rneborg och den andra med Fredrik Wilhelm Jurvelius i Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1841, den 6 maj <\/strong>hade den bebyggda tomten 179 \u00f6vertagits av glasm\u00e4staren Carl Eklunds son Gustaf genom ett testamente<\/a>. Gustaf som var glasm\u00e4starges\u00e4ll hade \u00e5r 1842 gift sig med Maria Granberg. Maria var f\u00f6dd \u00e5r 1820 och var dotter till Johan Granberg och Elisabeth (f.Nagel).\u00a0 Carl och Anna Eklunds \u00e4ldre son Carl Anders hade flyttat till Vasa d\u00e4r han verkade som glasm\u00e4stare. P\u00e5 hyra bodde f\u00f6re detta handlanden Anton Herman Hasselblatt (1803-1857), sj\u00f6mannen Simon Ujanen och sj\u00f6mannen Jonas Stor.<\/p>\n

\u00c5r 1848<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Gustaf Eklund, som nu ocks\u00e5 tituleras glasm\u00e4stare. P\u00e5 hyra bodde f\u00f6re detta handlanden Hasselblatt med hustrun Maria och en dotter som ocks\u00e5 hette Maria. Sj\u00f6mannen Conrad Friske bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Cajsa.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 179 och den gamla g\u00e5rden av glasm\u00e4stare Gustaf Eklund. P\u00e5 hyra bodde m\u00e5laren Anton Nordstr\u00f6m (1822-1852) , som bodde med sin bror Bernt (1825-1873 i Kauhajoki) och systern Aurora (f.1830). L\u00e4rlingarna Constantin och Herbert bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden. Den obebyggda tomten nr 180 \u00e4gdes fortfarande av handelsmans\u00e4nkan Maria Djupstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1851<\/strong> byggde glasm\u00e4staren Gustaf Eklund den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar. Gustaf och Maria fick med tiden 10 barn men endast 2 levde till vuxen \u00e5lder och fick egna barn. Dottern Hilma Alexandra (1856-1933) gifte sig med Johan Ivar Hasselblatt (1857-1904) men de bodde inte i staden. Det gjorde d\u00e4remot sonen Richard, som kallades \u201dGlasas Richard\u201d som flyttade till g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 63<\/a> vid Kattpiskargr\u00e4nden.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 179 och den nybyggda g\u00e5rden av glasm\u00e4stare Gustaf Eklund. P\u00e5 hyra bodde brandvakten Henrik Sten och hustrun Anna.<\/p>\n

\u00c5r 1859<\/strong> tecknade glasm\u00e4staren en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 ett par byggnader p\u00e5 sin tomt. Vill du l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och om byggnaderna, s\u00e5 klicka d\u00e5 H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 glasm\u00e4stare Gustaf Eklund tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 ett par byggnader p\u00e5 sin tomt p\u00e5 Strandgatan 16, s\u00e5 l\u00e4t han rita upp denna planteckning. ”H” betyder ink\u00f6rsport och ”I” \u00e4r en brunn. L\u00e4s mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 179 och den nybyggda g\u00e5rden av glasm\u00e4stare Gustaf Eklund, som bodde med hustrun Maria, sonen Carl Gustaf (1843-1872), dr\u00e4ngen Johan och pigan Maria. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Anders R\u00f6nnblom med hustrun Albertina. Granntomten nr 180 som \u00e4nnu \u00e5r 1859 \u00e4gdes av handelsmans\u00e4nkan Maria Djupstr\u00f6m hade f\u00f6rst \u00f6vertagits av brandvakten Michel Helenelund och sedan av styrmannen Gerhard Konstantin Berg (1828-1891). Den h\u00e4r styrmannen Berg var gift med Maria Eklunds syster Anna Christina (1826-1907).<\/p>\n

\u00c5r 1861, den 16 mars<\/strong> s\u00e5lde styrmannen Berg tomten nr 180 \u00e5t sin sv\u00e5ger, glasm\u00e4staren Gustaf Eklund f\u00f6r 335 rubel silver. Gustaf Eklund bodde sj\u00e4lv p\u00e5 tomt 179 med hustrun Maria, sonen Carl Gustaf, dr\u00e4ngen Henrik och pigan Maria. P\u00e5 hyra bodde matrosen Fredrik Amnell och f\u00f6rra brandvakten Johan Kad\u00e9n med hustrun Kristina.<\/p>\n

\u00c5r 1866<\/strong> \u00e4gdes tomterna 179 och 180 av glasm\u00e4staren Gustaf Eklund. P\u00e5 hyra bodde matrosen Fredrik Amnell med sin hush\u00e5llerska Greta Bergholm, som var 80 \u00e5r gammal. Ocks\u00e5 hattmakaren F. S\u00f6derholm bodde p\u00e5 hyra med hustrun Margareta, som kallades Greta och sonen Oskar Fredrik.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av glasm\u00e4stare Eklund. P\u00e5 hyra bodde hattmakaren F. S\u00f6derholm med hustrun Greta. Ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Oskar S\u00f6derholm var skriven i g\u00e5rden, liksom matrosen Matts Roos. Arbetskarlen Johan Wikl\u00f6f bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av glasm\u00e4stare Eklund med hustrun Maria. Sj\u00f6mannen Nils H\u00e4llstr\u00f6m bodde p\u00e5 hyra med hustrun Maria och det gjorde f\u00f6rra brandvakten Josef Nestor Andersson ocks\u00e5. Sj\u00f6mans\u00e4nkan Severina Stormals, som var sjuklig bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden, liksom \u00e4nkan Klara Gabbels och sj\u00f6mannen Johan Henrik Gabbels.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av glasm\u00e4stare Eklund. Han bodde med hustrun Maria och sonen Richard (f.1854) och pigan Edla R\u00f6nnlund (f.1862) P\u00e5 hyra bodde musikant\u00e4nkan Selma Sj\u00f6gren (f.1851) med 5 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av glasm\u00e4stare Eklund. P\u00e5 hyra bodde skeppare\u00e4nkan Sofia Blomberg (f.1813) och dottern Lovisa (f.1842). Sofia hade varit gift med skepparen Carl Fredrik Blomberg, som var f\u00f6dd \u00e5r 1785 i Somero. \u00c5r 1831 flyttade han till staden och han var\u00a0 kapten p\u00e5 flera k\u00e4nda fartyg fr\u00e5n staden. Ett par \u00e5r senare gifte han sig med hattmakaredottern Sofia Hallberg, som var betydligt yngre \u00e4n han. Carl Fredrik dog \u00e5r 1864.<\/p>\n

\u00c5r 1890, den 28 augusti<\/strong> avled Maria Eklund och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nklingen Gustaf Eklund och de tv\u00e5 barnen Richard (f.1854) och Hilma Alexandra, som var gift med handlanden Johan Ivar Hasselblatt. P\u00e5 hyra bodde arbetskarlen Karl Emil Hallberg (f.1854) och hustrun Maria (f.1859) med 2 mindre barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Erik Henrik Wahlberg (f.1843) och hustrun Maria (f.1857) och 5 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1891, den 12 september<\/strong> avled glasm\u00e4staren Eklund och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av dottern Hilma Alexandra, gift Hasselblatt.\u00a0 Detta p\u00e5 grund av ett slarvigt uppgjort testamente, som Gustaf Eklund hade skrivit just f\u00f6re han avled. Arvsskiftet togs upp i r\u00e4tten i Kristinestad \u00e5r 1894 som besl\u00f6t att Gustafs testamente endast g\u00e4llde en sj\u00e4ttedel av g\u00e5rden, ingalunda alltihopa. Kejserliga senaten fastslog sedan detta tingsbeslut n\u00e5gra \u00e5r senare. P\u00e5 hyra bodde kapellm\u00e4staren Karl Kaetsch (f.1859) med hustrun Anna (f.1870). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Frans Laine (f.1858) med hustrun Maria (f.1865) och 5 mindre barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Isak Bark (f.1828) med hustrun Maria (f.1844) och vuxna barnen Konstantin (f.1871) och Isak (f.1876) och 2 mindre barn. ett par \u00e5r senare bodde sj\u00f6mannen August Roos (f.1857) p\u00e5 hyra med hustrun Alexandra (f.1861) och 3 mindre s\u00f6ner. Arbetaren Oskar Haapam\u00e4ki (f.1864) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden \u00e5r 1896 med hustrun Maria (f.1869) och 3 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1898, den 22 juli<\/strong> s\u00e5lde glasm\u00e4stare Gustaf Eklunds arvingar g\u00e5rden p\u00e5 offentlig auktion. Den kungjordes i stadens kyrka och genom utringning i stadens gath\u00f6rn. H\u00f6gsta och godk\u00e4nda budet gavs av justitier\u00e5dmaninnan Ella Wallenius (f.1864), som bj\u00f6d 8 025 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes de sammanslagna och bebyggda tomterna 179 och 180 av Ella Wallenius.\u00a0 Hon bodde i g\u00e5rden med sin man, justitier\u00e5dmannen Adolf Wallenius (f\u00f6dd i staden1851-d\u00f6d i Heinola 1917) och 3 mindre barn. Familjen Wallenius hade tidigare \u00e4gt och bott i bagare Rosengrens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 58<\/a> men denna hade de nu s\u00e5lt till skepparen Wilhelm Starck. Adolf Wallenius blev student i staden \u00e5r 1872, justitier\u00e5dman i staden 1884 och kopist i senaten \u00e5r 1906. Han fungerade som pressombudsman i Kristinestad, som granskade vad tidningarna skrev under f\u00f6rryskningstiden d\u00e5 fullst\u00e4ndig censur r\u00e5dde i landet. Han var d\u00e5 en illa ansedd person hos den svenska lokaltidningen ”Kristinestads Tidning”, efter att han fick den indragen f\u00f6r gott i december 1900.<\/p>\n

\u00c5r 1901, i mars<\/strong> installerade Elektriska Aktiebolaget A. E. G fr\u00e5n Helsingfors elektrisk belysning i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fru Elin, Ella eller Elina Wallenius, som var mass\u00f6r och sjukgymnast. I g\u00e5rden bodde hon med sin man justitier\u00e5dmannen Adolf Wallenius, som nu hade bytt sl\u00e4ktnamn till Wallit, som ofta skrivits Vallit och till och med Wallit af Wallenius. Hos dem bodde vuxna sonen Waka W\u00e4in\u00f6<\/u> Gustaf (f.1888, senare Warala) och minder\u00e5riga Wakaa Aino Maria (f.1890), Otto Oiva Adolf (f.1892) och Anna Onnea Aina (1894-1899). Hos dem bodde ocks\u00e5 pigorna Ida Kotokorpi (f.1883) och Ida Jokinen (f.1881). P\u00e5 hyra bodde arbetare\u00e4nkan Selma Alanen (f.1865) med sina 2 d\u00f6ttrar. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Viktor Brusi (f.1859). F\u00f6r \u00f6vrigt kan n\u00e4mnas att Adolf Wallenius en ofta sedd man p\u00e5 r\u00e5dhusr\u00e4tten i staden, \u00e4n som k\u00e4rande, \u00e4n som svarande. Det var st\u00e4ndiga processer och han d\u00f6mdes till och med till f\u00e4ngelse f\u00f6r sm\u00e4delse och \u00e4rekr\u00e4nkning.<\/p>\n

\u00c5r 1905, i oktober<\/strong> s\u00e5lde Elina Wallit g\u00e5rden p\u00e5 auktion \u00e5t Josef Bj\u00f6rses fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Direkt efter auktionen \u00e5ngrade sig Bj\u00f6rses av n\u00e5gon orsak men Elina h\u00f6ll fast vid budet. Inom en vecka gick dock k\u00f6pet tillbaka och efter n\u00e5gra dagar f\u00f6rs\u00f6kte hon p\u00e5 nytt s\u00e4lja g\u00e5rden utan att lyckas.<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av fru Elina Wallit. Hon bodde med sin man Gustaf Adolf, vuxna sonen V\u00e4in\u00f6 och 3 minder\u00e5riga barn. Gustaf Adolf var sjuklig och sade upp sin tj\u00e4nst som justitier\u00e5dman. Redan f\u00f6ljande \u00e5r hade han tillfrisknat s\u00e5 pass att han ville ha sin tj\u00e4nst tillbaka men detta godk\u00e4ndes inte av stadens fullm\u00e4ktige. P\u00e5 hyra bodde bokh\u00e5llaren Herman Lind (f.1866) med hustrun Hilma (f.1878) och 4 barn och pigan Maria Vesterberg (f.1886). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetare\u00e4nkan Maria Hemming.<\/p>\n

\u00c5r 1908 till 1912<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av frun Elina Wallit men de bodde inte l\u00e4ngre kvar i g\u00e5rden, utan troligen i Bj\u00f6rneborg och i Vasa. Troligtvis flyttade de bort i augusti 1912, eftersom hon d\u00e5 bj\u00f6d ut ”potatisv\u00e4xten och krusb\u00e4rssk\u00f6rden” i tidningen. \u00c5r 1910 bodde fru Aina Eskelin (f.1854) p\u00e5 hyra med dottern Laura (f.1873). Fiskaren Josef Pantulin (f.1843) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Maria (f.1848) och arbetaren Gustaf Viita (f.1881) och hans hustrun Hilja (f.1880) likas\u00e5. I juni 1910 beviljade den finska senaten en livstids pension \u00e5t Gustaf Adolf Wallit, som bel\u00f6ning f\u00f6r hans arbete som pressombudsman och justitier\u00e5dman.<\/p>\n

\u00c5r 1912, den 7 juni <\/strong>s\u00e5lde Elina Wallit eller Wallenius, d\u00e5 bosatt i Nikolaistad de sammanslagna tomterna 179 och 180 med alla byggnader \u00e5t bonden Johan och Maria Lehtonen fr\u00e5n Etseri. K\u00f6peskillingen p\u00e5 14 000 mark erlades med att k\u00f6paren \u00f6vertog flera skuldsedlar, varav den st\u00f6rsta var utst\u00e4lld av Elinas barn. Bonden Lehtonen bodde aldrig h\u00e4r men byggm\u00e4staren Matts Eklund (f.1849) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Sandra (f.1854). Deras son Valdemar (f.1886) var skriven i g\u00e5rden trots att han hade emigrerat till Amerika. Dottern Martha (f.1894) bodde dock i g\u00e5rden liksom sonen, byggm\u00e4staren Karl Martin Eklund (f.1884). P\u00e5 hyra bodde arbetaren Juho Haatainen (f.1864) med hustrun som kallas Ristiina och 2 barn. Fru Aina Eskelin bodde ocks\u00e5 kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> hade tomterna och g\u00e5rden \u00f6vertagits av Wallits son, disponenten W\u00e4in\u00f6 Warala, f\u00f6dd Wallenius i Kristinestad men bosatt i Helsingfors och han bodde allts\u00e5 inte i g\u00e5rden. I en kort notis i Syd-\u00d6sterbotten skulle han ha k\u00f6pt g\u00e5rden av Johan Lehtonen. Byggm\u00e4staren Matts Eklund bodde p\u00e5 hyra med sin familj. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 skr\u00e4ddaren Edvard Merisalo (f.1884), och hyrkusken Gustaf Vuorinen (f.1882) med hustrun Lydia (f.1881) och 2 mindre d\u00f6ttrar. Arbetaren Johan Kantonen (f.1886) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Hilda (f.1888) och en dotter. I oktober 1916 s\u00e5lde W\u00e4in\u00f6 Warala g\u00e5rden \u00e5t aff\u00e4rsmannen Anders Lerbacka.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna och g\u00e5rden av handlanden Anders Lerbacka men han bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lv. Byggm\u00e4staren Matts Eklund bodde kvar med sin familj p\u00e5 hyra. Bagarehustrun Hulda Pitk\u00e4nen (f.1865) bodde d\u00e4r och var fattig. Skr\u00e4ddaren Edvard Merisalo \u00e4r skriven d\u00e4r men han har utvandrat till Amerika. Lerbacka s\u00e5lde snabbt g\u00e5rden vidare \u00e5t korvhandlare Jylli i juli 1918.<\/p>\n

\u00c5r 1918, i november<\/strong> hade korvhandlaren Kalle Jylli f\u00e5tt fastebrev p\u00e5 tomterna 179 och 180 men det ser ut som att han inte bodde d\u00e4r sj\u00e4lv. D\u00e4remot hade han n\u00e5gon typ av verksamhet och f\u00f6rs\u00e4ljning\u00a0 p\u00e5 Strandgatan 16. Redan f\u00f6re Jylli fick lagfart p\u00e5 tomten hade han i augusti s\u00e5lt den vidare \u00e5t g\u00e5rdshandlaren Nurmela fr\u00e5n M\u00f6rtmark. Efter en vecka s\u00e5lde Nurmela g\u00e5rden vidare till g\u00e5rdshandlarna Orrela och Fallenius. Kalle Jylli flyttade efter en tid verksamheten till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15. <\/a>I g\u00e5rden bodde lantm\u00e4teriingenj\u00f6ren Onni Porkka (f.1885) med hustrun Marta (f.1887) och 2 barn. Med dem bodde ocks\u00e5 pigan Rosa Kuusipuska (f.1898).<\/p>\n

\"\"
Korvmakaren Kalle Hektor Jylli hade under en kort tid \u00e5r 1918 verksamhet p\u00e5 Strandgatan 16.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1919, den 26 juni<\/strong> k\u00f6pte bankdirekt\u00f6r Onni Porkka och hans hustru Marta g\u00e5rden p\u00e5 tomt 179 och 180 f\u00f6r 21 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1920, den 4 februari<\/strong> s\u00e5lde bankdirekt\u00f6r Onni Porkka g\u00e5rden f\u00f6r 35 000 \u00e5t bonden Matti och Sofia K\u00e4yr\u00e4 Koski fr\u00e5n Kauhajoki. De hade ett par \u00e5r tidigare s\u00e5lt sin \u00e4gande Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 42.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1921, den 22 juni<\/strong> s\u00e5lde Matti och Sofia K\u00e4yr\u00e4 Koski g\u00e5rden f\u00f6r 40 000 mark \u00e5t garvaren Juho Mauri Suominen (f.1871). Juho bodde med hustrun Ida (f.1877) och vuxna barnen Lauri, Paavo, Martta och 6 minder\u00e5riga barn.<\/p>\n

\u00c5r 1922<\/strong>, i oktober gjorde garvare J. M. Suominen en bytesaff\u00e4r med garvaren Evert Aleksanteri Leikas, som \u00e4gde ett hemmen i Ragnarsvik i Dagsmark<\/a>. Suominen flyttade d\u00e5 till Dagsmark d\u00e4r han bodde \u00e4nda till 1929, d\u00e5 han s\u00e5lde hemmanet vidare \u00e5t familjen M\u00e4kitalo. Garvare E. A. Leikas och hustrun Senja flyttade i st\u00e4llet till staden men det ser ut som att de snart skulle flytta bort eller kanske de emigrerade till Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 31 juli<\/strong> s\u00e5ldes tomterna 179-180 och g\u00e5rden p\u00e5 exekutiv auktion. H\u00f6gsta budet p\u00e5 68 000 mark gavs av Johan Stor\u00e5s, som hade en inteckning p\u00e5 35 000 mark i g\u00e5rden. Stor\u00e5s var f\u00f6dd i B\u00f6tom \u00e5r 1887. Han gifte sig \u00e5r 1925 med \u00e4nkan Helmi Eklund (1897-1928), som bytte namn till Tammilehto efter att hennes man Frans Eklund hade stupat vid intagningen av Kristinestad 31 januari 1918. Hon hade tidigare bott i g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 24, som hon sedan s\u00e5lde \u00e5t Arvo Kaivo-oja. Tidigare \u00e4garen Senja Leikas var skriven i g\u00e5rden men hon hade emigrerat till Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 17 april<\/strong> s\u00e5lde Juho Stor\u00e5s b\u00e5da tomterna och g\u00e5rden \u00e5t Artturi och Eeva M\u00e4kel\u00e4 fr\u00e5n Stor\u00e5 och Oskari och Agnes Ojala fr\u00e5n Honkajoki f\u00f6r 68 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 30 juni<\/strong> s\u00e5lde makarna M\u00e4kel\u00e4 och Ojala b\u00e5de tomterna och g\u00e5rden vidare \u00e5t byggaren Willehard Launiala (f. i Siikais 1873) f\u00f6r 65 000 mark. Denne hade \u00e5r 1894 gift sig med Hilma Juhontyt\u00e4r Anttila, som var f\u00f6dd 1876 i byn S\u00f6rmark i Norrmark.<\/p>\n

\u00c5r 1937, den 13 mars, <\/strong>s\u00e5lde Wille Launiala g\u00e5rden \u00e5t sin sv\u00e5ger Alfred Lindfors fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd f\u00f6r 60 000 mark. Denne var f\u00f6dd 1884 i Sastmola och hade \u00e5r 1908 gift sig med Emilia Juhontyt\u00e4r Anttila i Sastmola. \u00c5r 1935 hade makarna Lindfors skilt sig, s\u00e5 han k\u00f6pte g\u00e5rden ensam. Han bodde inte i g\u00e5rden men d\u00e4r bodde m\u00e5nga hyresg\u00e4ster, bland annat arbetaren Karl Sigfrid \u00d6man (f.1905) med hustrun Helmi (f.1903) och en liten son. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Verner Laksola (f.1896) med hustrun Hulda Maria (f.1895) och 5 mindre barn. Mejeristen Emil Sigfrid Bergvik (1898-1957) bodde en tid p\u00e5 hyra med hustrun Elsa Irene (1895-1978) och s\u00f6nerna Olof och Tor-Erik.<\/p>\n

\u00c5r 1939<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Alfred Lindfors fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. P\u00e5 hyra bodde bland annat Lempi J\u00e4rvenp\u00e4\u00e4 (f.1896 i B\u00f6tom). Karl Sigfrid \u00d6man (f.1905) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd bodde d\u00e4r med hustrun Helmi (f. Bergman 1903 i Lappfj\u00e4rd) och sonen Lars Eugen (f.1930). Det gjorde ocks\u00e5 fru Hilma Karolina Kivist\u00f6 (f. Rostedt i Lavia 1879) med 3 barn. Lokeldaren Eino Johannes Peltomaa (f.1905 i Ilmajoki) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Helvi Kerttu Kyllikki (f\u00f6dd Kosteikko i Vasa 1909) och 4 barn. Redakt\u00f6r Eino Armas Koskenniska (f.1907) bodde d\u00e4r med hustrun Hilma Elviira (f. Kuusela 1908) och en dotter och de bodde d\u00e4r ocks\u00e5 under kriget.<\/p>\n

\u00c5r 1951, den 7 november\u00a0<\/strong>s\u00e5lde Alfred Lindfors g\u00e5rden f\u00f6r j\u00e4mnt en miljon mark \u00e5t Vihtori Haapanen, som var f\u00f6dd \u00e5r 1890 i Kornb\u00e4cken i Stor\u00e5. Vihtori var gift med Tyyne Heikkil\u00e4, som var f\u00f6dd \u00e5r 1898 i Stor\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1953, den 25 juli<\/strong> s\u00e5lde Vihtori och Tyyne Haapanen g\u00e5rden f\u00f6r 750 000 mark \u00e5t V\u00e4in\u00f6 Krekola (f.1904 i Viitasaari) hustrun Hilda (f. Rintala \u00e5r 1907 i Lappfj\u00e4rd) som f\u00f6re det bodde p\u00e5 Strandgatan 1. V\u00e4in\u00f6 arbetade p\u00e5 Sampo i Kristinestad men d\u00e5 han \u00e5r 1958 flyttade till Sverige b\u00f6rjade han arbeta p\u00e5 Bolinders traktorfabrik i Eskilstuna. De hade 8 barn och de flesta flyttade med till Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1958, den 17 juli<\/strong> s\u00e5lde V\u00e4in\u00f6 och Hilda Krekola, som skulle flytta till Sverige g\u00e5rden f\u00f6r 800 000 mark \u00e5t arbetsledaren Antero Latva. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1927 i Teuva och \u00e5r 1953 gifte han sig med Marjatta, som var f\u00f6dd 1934 i Teuva.<\/p>\n

G\u00e5rden \u00e4r v\u00e4lsk\u00f6tt och \u00e4r fortfarande i sl\u00e4ktens \u00e4go och anv\u00e4nds som stadigvarande bostad.<\/p>\n

\"\"
Glasm\u00e4stare Eklunds g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 16 \u00e4r v\u00e4l byggd och ser ut att vara i gott skick. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden fotograferad f\u00f6rsommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna har tagits ur kyrkb\u00f6ckerna, lagfartsregistren, mantalsl\u00e4ngderna och ur gamla Syd-\u00d6sterbotten. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar. Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och om de f\u00f6rs\u00e4kringar som Forts\u00e4tt l\u00e4sa Glasm\u00e4stare Eklunds g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 16<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":16,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20855","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20855","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20855"}],"version-history":[{"count":47,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20855\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30620,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20855\/revisions\/30620"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20855"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}