{"id":20743,"date":"2021-05-12T21:28:16","date_gmt":"2021-05-12T18:28:16","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20743"},"modified":"2022-06-22T08:27:38","modified_gmt":"2022-06-22T05:27:38","slug":"tidningsartiklar-om-j-w-olin","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20743","title":{"rendered":"Tidningsartiklar om J. W. Olin."},"content":{"rendered":"

Dessa tidningsartiklar har renskrivits av Lasse Backlund i maj 2021. Spr\u00e5ket har moderniserats f\u00f6r att b\u00e4ttre passa dagens l\u00e4sare, men ingenting v\u00e4sentligt har korrigerats eller utel\u00e4mnats.<\/span><\/p>\n

Wasa Tidning 26.6.1883:<\/strong><\/span><\/p>\n

Kristinestads segelf\u00f6rening firade sin \u00e5rsfest p\u00e5 H\u00f6gholmen i s\u00f6ndags den 17 dennes. V\u00e4dret var inte synnerligen vackert men en frisk, sydlig vind bl\u00e5ste utifr\u00e5n in \u00f6ver hamnen, d\u00e4rvid fyllande seglen p\u00e5 de 9 stadsb\u00e5tar, som deltog i den t\u00e4vling som med anledning av dagens betydelse anst\u00e4lldes. Om vi, s\u00e5som f\u00f6rut blivit n\u00e4mnt, inte kan skryta med n\u00e5gon vitt utbredd sj\u00f6fart, s\u00e5 \u00e4r det dock med en viss stolthet som vi betraktar den stora m\u00e4ngde med mindre och st\u00f6rre segelb\u00e5tar, som tillh\u00f6r personer i v\u00e5r stad. Ett stort intresse f\u00f6r sj\u00f6farten visar de m\u00e5nga stadsbor och det \u00e4r ju ett uppfriskande och st\u00e4rkande n\u00f6je.<\/p>\n

Vi den h\u00e4r t\u00e4vlingen tillryggalades det best\u00e4mda avst\u00e5ndet p\u00e5 den kortaste tiden av vicekonsul Bruno Wendelins kinesiska jakt. Men d\u00e5 man t\u00e4nker p\u00e5 den h\u00e4r b\u00e5tens storlek och konstruktion, s\u00e5 st\u00e4lls nog kapten Olins b\u00e5t i f\u00f6rsta rummet. En t\u00e4vling i m\u00e5lskjutning anst\u00e4lls p\u00e5 vanlig tid under juli m\u00e5nad.<\/p>\n

Wasa Tidning 30.11.1886:<\/strong><\/span><\/p>\n

Stadsfullm\u00e4ktige och magistraten i staden har nu avgjort fr\u00e5gan om br\u00e4nnvinsminuteringen i staden. Utminutering av br\u00e4nnvin och andra inhemska och utl\u00e4ndska spritdrycker, fr\u00e5n den 1 januari 1887 till den 1 juni 1888 \u00f6verl\u00e4mnas \u00e5t ett i sedlighetens intresse organiserat bolag, som i h\u00f6gst 3 butiker i stadens centrum, som allts\u00e5 har r\u00e4tt att tillhandah\u00e5lla allm\u00e4nheten dessa varor.<\/p>\n

Den vinst som uppst\u00e5r av denna r\u00f6relse, skall efter avdrag f\u00f6r r\u00e4ntor och driftskostnader, anv\u00e4ndas till allm\u00e4nt nyttiga \u00e4ndam\u00e5l. Utom de tider f\u00f6rfattningen p\u00e5bjuder, skall dessa butiker h\u00e5llas st\u00e4ngda under marknaderna i februari, oktober och december. De skall ocks\u00e5 h\u00e5llas st\u00e4ngda de dagar som uppb\u00e5det av v\u00e4rnpliktiga \u00e4ger rum, samt alla l\u00f6rdagar fr\u00e5n kl. 12.<\/p>\n

F\u00f6r att realisera sina lager av rom, cognac m.m. tillerk\u00e4ndes sj\u00f6kapten J. W. Olin och Utminuteringsbolaget samma r\u00e4ttigheter fram till den 1 juni 1887. Antalet utsk\u00e4nkningsst\u00e4llen best\u00e4mdes till h\u00f6gst 6, inber\u00e4knat de inom staden bel\u00e4gna 4 v\u00e4rdshus, som ocks\u00e5 erh\u00f6ll r\u00e4ttighet till den 1 juni 1888.<\/p>\n

Wasa Tidning 9.1.1887<\/span>:<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5n 1887 \u00e5rs ing\u00e5ng handhas fram till 1 juni 1888 all utminutering i staden av s\u00e5v\u00e4l br\u00e4nnvin som \u00f6vriga spirituosa drycker av ett i sedlighetens och det allm\u00e4nnyttigas intresse organiserat bolag. Detta skall vara beh\u00f6rigen legaliserat och best\u00e5 av 5 personer, varav handlanden R\u00f6nnlund skall vara verkst\u00e4llande direkt\u00f6r. Bolagets firma \u00e4r \u201dSpritdrycksbolaget i Kristinestad\u201d.<\/p>\n

S\u00e5som tidigare n\u00e4mnts och best\u00e4mts har sj\u00f6kapten J. W. Olin och Utminuteringsbolaget r\u00e4tt att fram till den 1 juni 1887 realisera sina lager av starka drycker.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev den 15.12.1891<\/strong> <\/span>att vid en r\u00e5dhusst\u00e4mma hade handlanden J. W. Olin valts till medlem i pr\u00f6vningsn\u00e4mnden. Vid samma st\u00e4mma valdes stadsfullm\u00e4ktige, taxeringsn\u00e4mnd, pr\u00f6vningsn\u00e4mnd, uppb\u00e5dsn\u00e4mnd och revisorer.<\/p>\n

Wasa Tidning 31.8.1894:<\/strong><\/span><\/p>\n

Nedbrunnen mekanisk verkstad. I f\u00f6rrg\u00e5r afton kl. halv 9 uppstod en eldsv\u00e5da i mekaniska verkstaden, bel\u00e4gen en kilometer norr om staden. Kl. 12 vid midnatt hade verkstaden totalt nedbrunnit. Eldens l\u00f6skomst var, d\u00e5 telefonunderr\u00e4ttelsen l\u00e4mnades till oss \u00e4nnu inte bekant.<\/p>\n

Verkstaden, som torde ha blivit uppf\u00f6rd \u00e5r 1877 och tillh\u00f6rde kapten J. W. Olin i Kristinestad och handlanden Roselius i Kauhajoki, var brandf\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r ungef\u00e4r 10\u00a0000 mark i bolaget Svea.<\/p>\n

Wasa Tidning skrev den 31.3.1896<\/strong><\/span> att handlanden J. W. Olin i Kristinestad har f\u00e5tt tillst\u00e5nd att i sin g\u00e5rd p\u00e5 nr 171 och 172 f\u00e5 idka handel med dynamit.<\/p>\n

Kristinestads Tidning 9.12.1899:<\/strong><\/span><\/p>\n

Handlanden J. W. Olin fr\u00e5n Kristinestad har enligt \u00c5bo Tidning hos guvern\u00f6ren anm\u00e4lt att han den 14 december t\u00e4nker k\u00f6ra 250 kg dynamit fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg landv\u00e4gen genom Ulfsby, Norrmark och Sastmola socknar till staden.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 25.6.1904:<\/strong><\/span><\/p>\n

Hundskattefr\u00e5ga<\/strong>. Vid r\u00e5dstuvur\u00e4ttens sammantr\u00e4de i m\u00e5ndags yrkade dr\u00e4tselkammaren att sj\u00f6kaptenen J. W. Olin fr\u00e5n denna stad m\u00e5tte skyldigerk\u00e4nnas att f\u00f6r en hund erl\u00e4gga till staden fastst\u00e4lld skatt om 10 mark, samt att ers\u00e4tta dr\u00e4tselkammaren f\u00f6r dess omkostnader i m\u00e5let. H\u00e4rtill svarade Olin att d\u00e5 han har tv\u00e5 prissar och betalar skatt f\u00f6r den ena och eftersom den andra endast \u00e4r en valp, att r\u00e4tten m\u00e5tte frik\u00e4nna honom fr\u00e5n den fordrade avgiften f\u00f6r denne valp. Utslaget i m\u00e5let gavs efter n\u00e5gon dag och Olin d\u00f6mdes att erl\u00e4gga den resterande hundskatten med dubbelt belopp eller 20 mark, samt att ers\u00e4tta staden f\u00f6r kostnaderna i m\u00e5let med 12 mark. (f\u00f6r j\u00e4mf\u00f6relsens skull kan n\u00e4mnas att f\u00f6r ett dagsverke f\u00f6r en dr\u00e4ng den h\u00e4r tiden betalades 2 mark dag. Lasses kommentar)<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 5.9.1908 \u2013 11.8.1915:<\/strong><\/span><\/p>\n

St\u00f6ld av dynamit. D\u00e5 man i tisdags skulle h\u00e4mta dynamit fr\u00e5n handlande J. W. Olins dynamitk\u00e4llare, bel\u00e4gen i skogen vid Tj\u00f6ckv\u00e4gen, cirka en kilometer fr\u00e5n staden, befanns hela lagret om 2 l\u00e5dor med 20 kg vardera vara f\u00f6rsvunnet. D\u00f6rren var ordentligt l\u00e5st och de tillsvidare ok\u00e4nda tjuvarna hade synbarligen skaffat sig tilltr\u00e4de med v\u00e4lgjorda nycklar eller till l\u00e5set passande nycklar.<\/p>\n

D\u00e5 man f\u00f6r 2 veckor sedan bes\u00f6kte k\u00e4llaren var lagret or\u00f6rt. Handlande Olin brukade f\u00f6r s\u00e4kerhets skull h\u00e5lla endast ett litet lager, bara ett par tre l\u00e5dor.<\/p>\n

Brottet verkade vara sv\u00e5rl\u00f6st men i januari 1909 hittades i g\u00e5rds\u00e4gare Mangs h\u00f6lada i Tj\u00f6ck en stor m\u00e4ngd dynamit, som tydligen hade tillh\u00f6rt handlande Olin. Ganska snart greps 3 m\u00e4n, icke ortsbor som misst\u00e4nkta f\u00f6r st\u00f6lden. Efter f\u00f6rh\u00f6r erk\u00e4nde m\u00e4nnen att de hade brutit sig in i lagret och d\u00e4rifr\u00e5n stulit 3 l\u00e5dor, vardera inneh\u00e5llande 20 kg dynamit. Allts\u00e5 en l\u00e5da mer \u00e4n vad som man f\u00f6rst trott.<\/p>\n

De b\u00f6rjade b\u00e4ra l\u00e5dorna mot Tj\u00f6ck och f\u00f6r att l\u00e4ttare kunna b\u00e4ra tjuvgodset sattes de i 3 s\u00e4ckar. Dessa s\u00e4ckar g\u00f6mde de sedan i en lada.<\/p>\n

M\u00e4nnen d\u00f6mdes f\u00f6r brottet men dynamiten var f\u00f6rsvunnen \u00e4nda till januari f\u00f6ljande \u00e5r. men det var endast 2 s\u00e4ckar som hittades. Den tredje var sp\u00e5rl\u00f6st f\u00f6rsvunnen.<\/p>\n

Den sista s\u00e4cken var f\u00f6rsvunnen \u00e4nda till augusti 1915, d\u00e5 n\u00e5gra b\u00e4rplockare hittade en s\u00e4ck under ett tr\u00e4d. Den inneh\u00f6ll en gr\u00f6tliknande massa och det visade sig att det var den sista s\u00e4cken med dynamit men att inneh\u00e5llet hade bl\u00f6tts upp och flutit ihop.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 15.3.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

Explosion p\u00e5 Kristinestads Mekaniska verkstad. Vid p\u00e5g\u00e5ende t\u00f6mning av sm\u00e4ltugnen p\u00e5 Kristinestads mekaniska verkstad intr\u00e4ffade i g\u00e5r en h\u00e4ftig explosion, vars orsak troligen var gasbildning, som hade uppst\u00e5tt d\u00e4rav, att den heta slaggen kommit i ber\u00f6ring med ett alltf\u00f6r fuktigt underlag. Det av explosionen alstrade lufttrycket var s\u00e5 starkt att 6 f\u00f6nsterhalvor slungades ur sina karmar och 36 mindre glasrutor krossades. Av den heta slaggen som kringslungades \u00e5t alla h\u00e5ll uppstod eld i p\u00e5 minst ett dussin s\u00e4rskilda st\u00e4llen samtidigt.<\/p>\n

Elden sl\u00e4cktes dock i en handv\u00e4ndning av manskapet. Sedan detta redan var skett, uppt\u00e4cktes att eld hade utbrutit p\u00e5 ett par st\u00e4llen ocks\u00e5 p\u00e5 taket. Elden spred sig h\u00e4r med stor hastighet, n\u00e4rd av den f\u00f6r tillf\u00e4llet r\u00e5dande friska vinden, s\u00e5 det g\u00e4llde att vara kvick i v\u00e4ndningarna f\u00f6r att f\u00e5 densamma h\u00e4mmad.<\/p>\n

Inom vid pass en kvart lyckades man dock \u00e4ven h\u00e4r bli herre \u00f6ver elden. Men knappt var detta gjort innan det rapporterades att eld utbrutit \u00e4ven i filverkstaden. \u00d6gonblicken var dyra, i synnerhet som brandmanskapet av endast 6 man. P\u00e5 en uppst\u00e4lld stege upph\u00e4mtades vatten i \u00e4mbar s\u00e5 fort det l\u00e4t g\u00f6ra sig. P\u00e5 ett i n\u00e4rheten befintligt l\u00e4gre tak hade en sn\u00f6driva bildat sig och denna togs nu i anspr\u00e5k vid sl\u00e4ckningen. P\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt lyckades man \u00e4ven h\u00e4r avv\u00e4rja den hotande faran.<\/p>\n

Till\u00e4ggas kan, att avst\u00e5ndet mellan gjuteriet och filverkstaden \u00e4r 15 meter. S\u00e5 l\u00e5ng str\u00e4cka slungades den gl\u00f6dande slaggen. M\u00e4rkv\u00e4rdigt nog skadades ingen m\u00e4nniska av explosionen.<\/p>\n

Kristinestads Mekaniska verkstad \u00e4gs av kapten J. W. Olin.<\/p>\n

\"\"
Enligt en annons i Syd-\u00d6sterbotten 28.3.1911 s\u00e5 skulle Olins Mekaniska Verkstad ha patent p\u00e5 denna h\u00e4stvandring.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 16.9.1914:<\/strong><\/span><\/p>\n

B\u00f6tf\u00e4lld f\u00f6r misshandel och \u00e4rekr\u00e4nkning. Senaste m\u00e5ndag d\u00f6mdes vid r\u00e5dstuvur\u00e4tten arbetaren \u00c5kerberg eller Hammarberg att f\u00f6r misshandel b\u00f6ta 200 mark och \u00e4rekr\u00e4nkning 50 mark, \u00e4vensom att \u00e5t m\u00e5ls\u00e4ganden J. W. Olin erl\u00e4gga 50 mark i sjukv\u00e5rd och 30 mark i omkostnader. Den d\u00f6mda hade senaste vecka p\u00e5 \u00d6stra sidan \u00f6verfallit och slagit kapten Olin f\u00f6rst med en kvastk\u00e4pp och sedan med en grep.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 6.2.1915:<\/span><\/strong><\/p>\n

Sj\u00f6kaptenen J. W. Olins anh\u00e5llan, att f\u00e5 uppr\u00e4tta ett arrendekontrakt r\u00f6rande omr\u00e5det kring hans mekaniska verkstad p\u00e5 \u00f6stra sidan om Stadsfj\u00e4rden att utg\u00e5 \u00e5r 1963 godk\u00e4ndes av stadsfullm\u00e4ktige p\u00e5 av dr\u00e4tselkammaren f\u00f6reslagna villkor.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 29.3.1919:<\/strong><\/span><\/p>\n

I m\u00e5ndags den 24 mars kl.3. p\u00e5 eftermiddagen avled utan f\u00f6reg\u00e5ende sjukdom sj\u00f6kaptenen och handlanden Johan Wilhelm Olin i Kristinestad i hj\u00e4rtslag.<\/p>\n

Han var f\u00f6dd i Kristinestad den 26 januari 1846 och var s\u00e5lunda vid sin d\u00f6d 73 \u00e5r gammal. Efter att \u00e5r 1861 ha genomg\u00e5tt hemstadens d\u00e5varande elementarskola, var han under 3 \u00e5rs rid anst\u00e4lld som bitr\u00e4de hos d\u00e5varande handlande Roos i staden. Denna anst\u00e4llning l\u00e4mnade han emellertid f\u00f6r att som 18-\u00e5rig yngling pr\u00f6va p\u00e5 sj\u00f6livet p\u00e5 briggen IDA fr\u00e5n staden, H\u00e4runder seglade han p\u00e5 alla v\u00e4rldshav och under de senare 5 \u00e5ren p\u00e5 amerikanska fartyg fr\u00e5n New York.<\/p>\n

\u00c5terkommen till hemstaden avlade han \u00e5r 1872 styrmansexamen vid Navigationsskolan i Vasa med ber\u00f6mliga vitsord. Som styrman begav han sig \u00e5ter p\u00e5 l\u00e5nga sj\u00f6f\u00e4rder med barkskeppet ULRIKA fr\u00e5n staden. \u00c5r 1874 tog han med ber\u00f6mliga kunskaper sj\u00f6kaptensexamen vid Navigationsskolan i \u00c5bo.<\/p>\n

H\u00e4refter blev han bef\u00e4lhavare p\u00e5 barkskeppet ANTO fr\u00e5n staden, vilket han f\u00f6rde \u00e4nda till 1880, d\u00e5 han till f\u00f6ljd av en tillf\u00e4llig oh\u00e4lsa s\u00e5g sig tvungen att l\u00e4mna sj\u00f6livet.<\/p>\n

Efter bryggm\u00e4stare B\u00e5ge d.\u00e4. d\u00f6d sk\u00f6tte han dennes arvingars bryggeri under 2 \u00e5rs tid eller tills han \u00e5r 1882 \u00f6ppnade en aff\u00e4r vid torget i staden, som han drev \u00e4nda till senaste \u00e5r.<\/p>\n

Utom denna handelsr\u00f6relse, som tidvis var r\u00e4tt stor och onfattade flera olika branscher, \u00e4gde han under 25 \u00e5rs tid Kristinestads Mekaniska verkstad, som under flera \u00e5r var den enda p\u00e5 orten.<\/p>\n

Initiativrik, driftig och varmt intresserad f\u00f6r hemstadens utveckling som den avlidne var, blev han mycket anlitad d\u00e5 det g\u00e4llde bes\u00e4ttandet av f\u00f6rtroendeposter inom kommunen och f\u00f6rsamlingen. S\u00e5lunda har han under m\u00e5nga \u00e5r varit medlem av stadsfullm\u00e4ktige och m\u00e5nga av dess utskott och kommitt\u00e9er. Speciellt kan n\u00e4mnas hamnkommitt\u00e9n, som han hela tiden har tillh\u00f6rt. Som ordf\u00f6rande i inkvarteringsn\u00e4mnden utsatte han sig of\u00f6rskr\u00e4ckt f\u00f6r b\u00e5de faror och obehag, d\u00e5 det under den sista ryska tiden g\u00e4llde att v\u00e4rna om stadens r\u00e4tt mot den h\u00e4r f\u00f6rlagda ryska milit\u00e4rens godtycke. under 35 \u00e5rs tid har han som sprutchef i stadens brandk\u00e5r aldrig f\u00f6rsummat en \u00f6vning.<\/p>\n

Efter avlidne kapten Nils Ekman har kapten Olin varit Sj\u00f6manshuset i Kristinestads ombudsman. Av sj\u00f6mansmissionen var han en varm v\u00e4n och gynnade alltid frikostigt dess h\u00e4rvarande f\u00f6renings verksamhet. F\u00f6rsamlingens kyrkor\u00e5d har han tillh\u00f6rt under ett flertal \u00e5r. Och d\u00e5 det f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan blev beslutet att inr\u00e4tta en ny begravningsplats f\u00f6r stadsf\u00f6rsamlingen, \u00e5tog han sig att \u00f6vervaka och leda arbetet. Detta gjorde han utan att d\u00e4rvid trots sin h\u00f6ga \u00e5lder sky n\u00e5gon m\u00f6da. I stadens Lutherska b\u00f6nhusf\u00f6rening, som han hade varit med om att bilda har han varit en intresserad styrelsemedlem.<\/p>\n

Trots att han inte var n\u00e5gon spr\u00e5kfanatiker var han dock en varm v\u00e4n av sitt svenska modersm\u00e5l och han var ocks\u00e5 medlem i Svenska folkpartiets lokalavdelning i staden. Kort f\u00f6re sin d\u00f6d skrev han en liten dikt, bland annat med orden:<\/p>\n

\u201d-d\u00e5 en b\u00f6n jag bad<\/h6>\n
v\u00e4lsigna fosterlandet<\/h6>\n
och den svenska stammen\u201d.<\/h6>\n
<\/h6>\n
En av de f\u00e5 \u00e5terst\u00e5ende stadsborna av den gamla k\u00e4rnstammen f\u00f6rs\u00f6kte han aldrig spara sig sj\u00e4lv utan hans liv var en enda l\u00e5ng arbetsdag. I arbetet fann han ocks\u00e5 den gl\u00e4djeskatt som gjorde han liv lyckligt. F\u00f6r den som inte k\u00e4nde honom v\u00e4l och f\u00f6rstod honom f\u00f6ref\u00f6ll han m\u00e5h\u00e4nda k\u00e4rv och kantig. Han var inte r\u00e4dd att of\u00f6rskr\u00e4ckt framf\u00f6ra sitt hj\u00e4rtas mening. Bland sina f\u00f6rtrogna v\u00e4nner kvarl\u00e4mnar hans minne en bekl\u00e4mmande saknad.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Sedan \u00e5r 1881 var han gift med Pauline Salin, som avled redan \u00e5r 1890 och han efterl\u00e4mnar fyra barn i livet.<\/p>\n

\"\"
Den enkla d\u00f6dsannonsen var inf\u00f6rd i Syd-\u00d6sterbotten 29.3.1919.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Dessa tidningsartiklar har renskrivits av Lasse Backlund i maj 2021. Spr\u00e5ket har moderniserats f\u00f6r att b\u00e4ttre passa dagens l\u00e4sare, men ingenting v\u00e4sentligt har korrigerats eller utel\u00e4mnats. Wasa Tidning 26.6.1883: Kristinestads segelf\u00f6rening firade sin \u00e5rsfest p\u00e5 H\u00f6gholmen i s\u00f6ndags den 17 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar om J. W. Olin.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":20737,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20743","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20743","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20743"}],"version-history":[{"count":6,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20743\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":23839,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20743\/revisions\/23839"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20737"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20743"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}