{"id":20737,"date":"2021-05-12T21:10:34","date_gmt":"2021-05-12T18:10:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20737"},"modified":"2026-02-25T23:32:05","modified_gmt":"2026-02-25T21:32:05","slug":"olins-eller-utters-gard-pa-strandgatan-28","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20737","title":{"rendered":"Olins eller Utters g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 28"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r byggnaden p\u00e5 Strandgatan 28 byggdes \u00e5r 1896-1897 och den byggdes d\u00e5 av sj\u00f6kapten Johan Wilhelm Olin. P\u00e5 samma st\u00e4lle hade f\u00f6rra \u00e4garen, r\u00e5dman Gustaf Strandman \u00e5r 1838 byggt en stadsg\u00e5rd men den f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand i augusti 1886. Olins sv\u00e4rf\u00f6r\u00e4ldrars g\u00e5rd hade st\u00e5tt p\u00e5 tomt nr 34 och n\u00e4r Nya kyrkan skulle byggas i slutet av seklet, flyttade Olin deras g\u00e5rd till Strandgatan 28. F\u00f6re flyttningen kallades g\u00e5rden ”Svarvarm\u00e4stare Salins g\u00e5rd”, efter flytten blev det ”kapten Olins g\u00e5rd” och numera heter den\u00a0 ”Utterg\u00e5rden”. G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsb\u00f6cker, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Lilly Nyst\u00e9ns och Rafael Olins utredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar.<\/strong><\/h4>\n

Om du vill l\u00e4sa n\u00e5gra tidningsartiklar d\u00e4r handlanden och sj\u00f6kaptenen J. W. Olin \u00e4r omn\u00e4mnd, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill se en del av de annonser som J. W. Olin l\u00e4t inf\u00f6ra i ortens tidningar, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Enligt stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 skulle det finnas flera byggnader p\u00e5 tomt nr 3 i det fj\u00e4rde kvarteret och tomten skulle d\u00e5 ha \u00e4gts av r\u00e5dman Scheppers \u00e4nka.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 s\u00e5 hade tomten nr 3 delats i tomterna 171 och 172, som str\u00e4ckte sig \u00e4nda ned till stranden. Den tiden fanns det en gr\u00e4nd mellan tomterna 171 och nr 170, som kallades Sundellska gr\u00e4nden, eftersom handelsman Sundell hade bott p\u00e5 nr 170 p\u00e5 1700-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt mantalsl\u00e4ngden fr\u00e5n \u00e5r 1810 \u00e4r tomt nr 3 obebyggd och obebodd men p\u00e5 1820-talet s\u00e5 \u00e4gdes tomten gemensamt av br\u00f6derna och handelsm\u00e4nnen Nils (1770-1824) och Anders (1768-1824) Holmstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5ren 1830 till 1836,<\/strong> n\u00e4r den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 hade tagit i bruk s\u00e5 hade tomten delats i nr 171 och 172. B\u00e5da tomterna b\u00f6rjade uppe vid Strandgatan och gick \u00e4nda ned till Stadsfj\u00e4rden. Den obebyggda tomten nr 171 \u00e4gdes av \u00e4nkan Maria Holmstr\u00f6m (1788-1866) och hon hade varit gift med handlanden Nils Holmstr\u00f6m (1770-1824). Tomten nr 172 \u00e4gdes av Annas sv\u00e4gerska, handelsmans\u00e4nkan Anna<\/span> Christina Holmstr\u00f6m (1788-1836), som hade varit gift med handlanden Anders Holmstr\u00f6m (1768-1824). Inte heller denna \u00e4nka bodde h\u00e4r sj\u00e4lv, utan hon bodde i Hannelius\u00b4 g\u00e5rd vid torget.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1836<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Anna Holmstr\u00f6m den obebyggda ”\u00c5bergska” tomten 172 \u00e5t kofferdiskepparen Gustaf Strandman (1804-1875), som fick lagfart p\u00e5 den 9 maj. Gustaf var f\u00f6dd i staden och han var gift med Magdalena Henrika \u00d6man (1805-1885). Strandman var i yngre \u00e5r skeppare p\u00e5 flera fartyg tills han gick i land och slog sig p\u00e5 aff\u00e4rer och blev r\u00e5dman. Strandman byggde d\u00e5 en st\u00f6rre stadsg\u00e5rd vid Strandgatan och n\u00e4stan samtidigt ett par uthus p\u00e5 samma tomt.<\/p>\n

\u00c5r 1839, den 24 april<\/strong> fick skepparen Gustaf Strandman lagfart ocks\u00e5 p\u00e5 granntomten nr 171, vilket gjorde att han nu \u00e4gde b\u00e5da tomterna ensam.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av skepparen Gustaf Strandman, som ocks\u00e5 bodde i den nybyggda g\u00e5rden p\u00e5\u00a0 tomt nr 172, med hustrun Magdalena Henrika och en piga Helena. Detta \u00e5r tog han en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna och om du vill l\u00e4sa om f\u00f6rs\u00e4kringen och om de byggnader, som fanns p\u00e5 tomten, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 skepparen Strandman \u00e5r 1840 skulle f\u00f6rs\u00e4kra de nya byggnaderna, s\u00e5 skulle en tomtkarta bifogas till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den ut i renritad form.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1845 till 1870<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av Gustaf Strandman som nu tituleras r\u00e5dman. Han bodde med hustrun, n\u00e5gra barn, en dr\u00e4ng och ett par pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1875, den 8 mars <\/strong>avled r\u00e5dmannen Gustaf Strandman och b\u00e5da tomterna och g\u00e5rden \u00f6vertogs genom ett inb\u00f6rdes testamente av \u00e4nkan Magdalena, som bodde med n\u00e5gra barn och pigan Maria Ristim\u00e4ki.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden fortfarande av \u00e4nkan Magdalena Strandman, som bodde ensam med pigan Greta Nissander (f.1855).<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> dog \u00e4nkan Magdalena Strandman och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna, sonen, professorn i orientalisk litteratur Ernst August Strandman, sonen, handlanden Henrik Strandman, dottern, \u00e4nkan Sofia Henrika Backman och dottern Emma Kristina, som var gift med hovr\u00e4ttsassessorn Josef Stenb\u00e4ck.<\/p>\n

\u00c5r 1886, den 31 augusti<\/strong> utbr\u00f6t en brand i bagarm\u00e4stare \u00d6hmans g\u00e5rd p\u00e5 granntomten nr 173, allts\u00e5 norrut. Branden spred sig till den g\u00e5rd som Strandmans arvingar \u00e4gde och den f\u00f6rst\u00f6rdes helt i branden. Ocks\u00e5 uthuset brandskadades men det kunde r\u00e4ddas och repareras till sitt ursprungliga skick.<\/p>\n

\u00c5r 1889, den 29 juni<\/strong> s\u00e5lde Strandmans arvingar den n\u00e4stan obebyggda tomten p\u00e5 offentlig frivillig auktion och det h\u00f6gsta, godk\u00e4nda budet gavs av handlanden Johan Wilhelm<\/u> Olin, som bj\u00f6d 1 005 mark. Denne bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden, utan han bodde sj\u00e4lv i g\u00e5rden vid torget, p\u00e5\u00a0 \u00d6stra L\u00e5nggatan 46<\/a>. I uthuset p\u00e5 Olins nyink\u00f6pta tomt bodde p\u00e5 hyra arbetaren Herman Granlund (f.1846) med hustrun Maria (f.1847) och en son.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 den h\u00e4r nyritade skissen s\u00e5 ser man hur g\u00e5rden och uthusbyggnaderna var placerade p\u00e5 tomterna 171 – 172 omkring 1890-1892. N\u00e5gon g\u00e5rd l\u00e4ngs med Strandgatan fanns inte l\u00e4ngre, eftersom den f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand 1886.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes tomten med uthusbyggnaderna av handlande Wilhelm Olin (1846-1919) men han bodde inte sj\u00e4lv d\u00e4r. Han var f\u00f6dd i Norrstan och var son till tj\u00e4rvr\u00e4karen Christian Olin (f.1800 i \u00c5bo, d\u00f6d i staden 1881) och Brita Kristina (f. Elfstr\u00f6m \u00e5r 1806 i Mustasaari, d\u00f6d i staden \u00e5r 1900). Christian Olin var allts\u00e5 en granskare som skulle kontrollera den tj\u00e4ra som skeppades ut fr\u00e5n Tj\u00e4rhovet. Sonen Wilhelm var b\u00e5de styrman och kapten p\u00e5 flera fartyg men p\u00e5 grund av sjuklighet s\u00e5 gick han iland \u00e5r 1880 och blev aff\u00e4rsman. I ett par \u00e5rs tid var han disponent p\u00e5 B\u00e5ges bryggeri men fr\u00e5n och med 1882 bedrev han egen handel i g\u00e5rden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan 46 vid Salutorget. Han bodde ocks\u00e5 vid torget i samma g\u00e5rd p\u00e5 hyra med hustrun Ingeborg Paulina <\/u>(1855-1890), som var dotter till svarvarem\u00e4staren Johan Petter Salin (1815-1898) och Rebecka Vilhelmina Ekman (1811-1883), som h\u00f6rde till den k\u00e4nda sl\u00e4kten Ekman. Salins bodde p\u00e5 tomt nr 35 p\u00e5 en del av tomten d\u00e4r Nya kyrkan sedan skulle byggas.<\/p>\n

\u00c5r 1892<\/strong> uppf\u00f6rde Wilhelm Olin en fotoatelj\u00e9 nere vid stranden som han hyrde ut \u00e5t fotografen J. M. Rosengren. Denne hade tidigare bott och varit verksam i fadern g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 58. \u00c5r 1889 s\u00e5ldes den g\u00e5rden p\u00e5 exekutiv auktion och familjen Rosengren flyttade d\u00e5 till Jalasj\u00e4rvi<\/p>\n

Wilhelm Olin och den mekaniska verkstaden p\u00e5 \u00d6stra sidan<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1891, i april<\/strong> startade Wilhelm Olin tillsammans med ingenj\u00f6r Sairanen och en Roselius fr\u00e5n Kauhajoki den Mekaniska verkstaden p\u00e5 \u00d6stra sidan. Id\u00e9n till denna verkstad fick han s\u00e4kert av sin sv\u00e5ger, Erland Salin, som \u00e5r 1881 hade startat en mekanisk verkstad p\u00e5 Br\u00e4nd\u00f6 i Vasa. L\u00e4s mera om sv\u00e5gern och hans verkstad H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a> I slutet av augusti 1894 f\u00f6rst\u00f6rdes verkstaden i en brand men eftersom den var f\u00f6rs\u00e4krad, s\u00e5 kunde de bygga upp den igen.<\/p>\n

Det var f\u00f6rst den 12 november 1915 som Olin uppgjorde ett arrendekontrakt med staden f\u00f6r denna verkstad. Omr\u00e5det p\u00e5 ca 1,1 ha l\u00e5g mellan Magasinsgatan, J\u00e4rnv\u00e4gsgatan och B\u00e5tsmansgatan Denna verkstad och arrender\u00e4tten s\u00e5lde Olin och de andra del\u00e4garna samma dag, allts\u00e5 12 november 1915 \u00e5t pl\u00e5tslagare F. L. Wihuri <\/a>och redakt\u00f6r Kaarlo Paasonen. \u00c5r 1927, den 2 augusti efter Wihuris konkurs s\u00e5ldes verkstaden \u00e5t ingenj\u00f6r T. O. Lipas och E. E. Saario och dessa s\u00e5lde den vidare \u00e5t Knut Pitk\u00e4koski fr\u00e5n Uttermossa \u00e5r 1939. F\u00f6ljande \u00e5r den 2 juli s\u00e5lde Knut Pitk\u00e4koski verkstaden och omr\u00e5det \u00e5t Kristiinan Puuteollisuus Oy.<\/p>\n

Wilhelm Olin uppf\u00f6r den nuvarande g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1896<\/strong> \u00e4gdes den n\u00e4stan obebyggda tomten av Wilhelm Olin men bara arbetaren Granlund bodde i uthuset med sin familj. Eftersom det nu hade best\u00e4mts att stadens nya kyrka skall byggas i det kvarter d\u00e4r svarvarem\u00e4stare Salins g\u00e5rd st\u00e5r, s\u00e5 m\u00e5ste g\u00e5rden rivas eller flyttas. Wilhelm Olin flyttade d\u00e5 sv\u00e4rf\u00f6r\u00e4ldrarnas g\u00e5rd till den tomt som han \u00e4gde fr\u00e5n tidigare, till Strandgatan 28.\u00a0 G\u00e5rden fick d\u00e5 2 l\u00e4genheter, den st\u00f6rre med 4 rum och k\u00f6k, medan den mindre hade 2 rum och k\u00f6k.<\/p>\n

\"\"
Till h\u00f6ger svarvarem\u00e4stare Johan Petter Salins g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan. Den h\u00e4r g\u00e5rden och de 2 f\u00f6ljande klarade den stora branden \u00e5r 1859 med n\u00f6d och n\u00e4ppe men m\u00e5ste sedan flyttas bort 40 \u00e5r senare, i slutet av 1800-talet d\u00e5 den nya kyrkan skulle byggas. Fotot ur Lilly Nyst\u00e9ns utredning om g\u00e5rdarna som skulle flyttas.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes de b\u00e5da tomterna och den stora g\u00e5rden av handlande Wilhelm Olin men han bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lv. Det gjorde d\u00e4remot tullf\u00f6rvaltaren August von Willebrand (1868-1903). Denne var f\u00f6dd i Nystad och han var gift med Ina Wilenius (f. i Helsingfors 1872-1949). Han blev \u00e5r 1898 utn\u00e4mnd till tullf\u00f6rvaltare i staden och han blev snabbt en aktiv och aktad man i staden, som deltog i det politiska livet och i flera f\u00f6reningar. \u00c5r 1900 bildade han tillsammans med bankdirekt\u00f6r Hans Estlander och handlanden Emil Axelin belysningsbolaget Lumen<\/a>. Staden tullkammare var ocks\u00e5 inrymd i Olins byggnad.<\/p>\n

\u00c5r 1901<\/strong> installerade Elektriska Aktiebolaget A.E.G. elektrisk belysning i g\u00e5rden och sj\u00e4lva elektriciteten kom ju fr\u00e5n belysningsbolagets Lumens \u00e5ngkraftverk.<\/p>\n

\u00c5r 1903<\/strong> vistades tullf\u00f6rvaltare August von Willebrand under flera m\u00e5naders tid i Helsingfors, d\u00e4r han arbetade med att utarbeta ett nytt tullsystem i landet. Under en t\u00e5gresa fr\u00e5n Viborg i april 1903 s\u00e5 avled han pl\u00f6tsligt p\u00e5 stationen i Lahtis, 34 \u00e5r gammal. Efter d\u00f6dsfallet flyttades stadens tullkammare till handlande Konrad Sundmans norra g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan. I tullkammarens tidigare utrymmen inredde Mimmi Sj\u00f6blom nu i st\u00e4llet ett g\u00e4stgiveri.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Wilhelm Olin men nu bodde Anni Berg d\u00e4r p\u00e5 hyra. Hon var f\u00f6dd \u00e5r 1880 och hennes syster Mathilda Berg var innehavare av Stadshotellet.<\/a> Anni Berg \u00f6vertog d\u00e5 g\u00e4stgiveriet i den st\u00f6rre l\u00e4genheten i den Olinska g\u00e5rden och med sig hade hon pigorna Sigrid Johansson (f.1887) och Sari Suojoki (f.1876). I den mindre l\u00e4genheten bodde arbetaren Jakob Matts Hemming (f.1841) med hustrun Maria (f.1844).<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> s\u00e5 var det slut med Anni Berg som g\u00e4stgivare i den Olinska g\u00e5rden. Det \u00f6vertogs d\u00e5 igen av handlanden August Sj\u00f6blom och hans hustru Vilhelmina. Paret Sj\u00f6blom \u00e4gde sedan \u00e5r 1905 g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 53 d\u00e4r Vilhelmina, som kallades Mimmi hade haft ett g\u00e4stgiveri. August och Mimmi bodde i Olinska g\u00e5rden tillsammans med pigan Sigrid Johansson.<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> var det slut med g\u00e4stgiveriet i g\u00e5rden, som fortfarande \u00e4gdes av Wilhelm Olin. P\u00e5 hyra bodde v\u00e4vskolel\u00e4rarinnan Maria Friskopp (f.1866) som hade flyttat dit fr\u00e5n Krepelinska g\u00e5rden.<\/a> I den andra l\u00e4genheten bodde arbetaren Johan Lundstr\u00f6m med hustrun Kajsa och 4 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Wilhelm Olin och p\u00e5 hyra bodde v\u00e4vl\u00e4rarinnorna Maria Friskopp och Saimi Vallenius (f.1880). Arbetaren Johan Lundstr\u00f6m (f.1858) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Kajsa och 4 barn. Sj\u00f6kaptenen Alexander Hasselstr\u00f6m (f.1860) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med hustrun Hilma. De hade tidigare bott p\u00e5 Strandgatan 49 och V\u00e4stra L\u00e5nggatan 28. Wilhelm Olin var den h\u00e4r tiden politiskt aktiv och blev invald i stadsfullm\u00e4ktige \u00e5r 1910 och var med i det stora arbetet med j\u00e4rnv\u00e4gen, bygget av kajerna i hamnen och att reda upp efter trasslet i Axelinh\u00e4rvan. \u00c5r 1912 d\u00e5 tornet p\u00e5 den nya kyrkan skulle repareras s\u00e5 var det Wilhelm Olin som sk\u00f6tte om entreprenaderna och var ocks\u00e5 i \u00f6vrigt med i f\u00f6rsamlingsarbetet. Fr\u00e5n b\u00f6rjan av \u00e5r 1908 b\u00f6rjade Wilhelm Olin f\u00e5 en \u00e5rlig pension p\u00e5 390 mark fr\u00e5n Finska Sj\u00f6manspensionsanstalten.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Wilhelm Olin och p\u00e5 hyra bodde Johan Lundstr\u00f6m som nu var forman. Kapten Hasselstr\u00f6m bodde kvar och nu bodde ocks\u00e5 handlande Viktor Koskinen i g\u00e5rden. Denne Koskinen skulle sedan \u00e5r 1920 \u00f6verta den Krepelinska g\u00e5rden<\/a>.<\/p>\n

\"\"
Olins g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n havssidan ungef\u00e4r 1919 och h\u00e4r ser vi att den d\u00e5 var f\u00f6rsedd med balkong p\u00e5 s\u00f6dra gaveln. Brunnen p\u00e5 g\u00e5rdsplanen ser ocks\u00e5 ovanlig ut. Till v\u00e4nster Pauline Olins syster Hilda Salin (1844-1935) med Johan Wilhelms barnbarn H\u00e5kan (f.1913) och Carl Erik (f.1914). Fotot utl\u00e5nat av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1919<\/strong> avled innehavaren Johan Wilhelm Olin och trots att han \u00e4gde en stor stadsg\u00e5rd, s\u00e5 bodde han livet ut p\u00e5 hyra vid torget. G\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 28 \u00f6vertogs d\u00e5 av handlanden Karl Leonard Saari (1873-1944) med hustrun Mathilda (f. Lillteir i Sideby 1868), som kallades Thilda. Karl Leonard kom fr\u00e5n Kisko i s\u00f6dra Finland och hade tidigare hetat Skarp men \u00e5r 1899 d\u00e5 han gifte sig f\u00f6rfinskade han sl\u00e4ktnamnet till Saari. Saari hade sedan \u00e5r 1900 \u00e4gt g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 34 och d\u00e4r bedrivit handel \u00e4nda till oktober 1919 d\u00e5 han s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t Kristiinan Kuluttajain Osuusliike.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1920, den 7 januari<\/strong> tecknade handlanden K. L. Saari en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 alla byggnader och denna karta fogades till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. Byggnaden nr 1, allts\u00e5 huvudbyggnaden var uppf\u00f6rd 1897, var 22,5 m l\u00e5ng och hade 11 rum. Byggnaden nr 2 var ocks\u00e5 ett boningshus uppf\u00f6rt \u00e5ren 1838-1839, ombyggt 1919 och var 10 m l\u00e5ngt. Byggnad nr 3 var ett uthus uppf\u00f6rt \u00e5ren 1838-1839. Byggnad nr 4 var ett uthus av br\u00e4der, uppf\u00f6rt 1892. Byggnad nr 5 var ett boningshus, uppf\u00f6rt \u00e5r 1919 med bagarstuga. Den r\u00f6da byggnaden nr 6 var en stenk\u00e4llare. Alla byggnader f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 72 200 mark.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1924, den 15 oktober<\/strong> hade Karl Leonard och Mathilda best\u00e4mt att de skall skiljas. Mathilda kommer d\u00e5 att f\u00e5 hela g\u00e5rden mot att hon utan ers\u00e4ttning skall underh\u00e5lla de tv\u00e5 minder\u00e5riga d\u00f6ttrarna Astrid och Helny. Den tiden skulle en skilsm\u00e4ssa f\u00f6rst behandlas av domkapitlet och sedan av H\u00f6gsta domstolen. Den 25 januari 1925 best\u00e4mde s\u00e5 HD att \u00e4ktenskapet skall uppl\u00f6sas p\u00e5 grund av oenighet.<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden s\u00e5ledes endast av fr\u00e5nskilda hustrun Mathilda Saari. Hon var dotter till sidebybon Klaes Edvard Lillteir och Juliana Magdalena (f. Forsman 1829 i K\u00e4rjenkoski). Matilda hade tidigare varit gift med Oskar Edvard Nyg\u00e5rd el. Uusitalo (1854 i Merikarvia-1898 i Kristinestad) och hade med honom tre barn. P\u00e5 hyra bodde Mimmi Salin (f.1844), sj\u00f6kaptenen Paul Olin (f.1884), banktj\u00e4nsteman Lorenza Fougstedt och n\u00e5gra till.<\/p>\n

I mitten av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av Mathilda som nu hade tagit tillbaka flicknamnet Lillteir. P\u00e5 hyra bodde bland annat mont\u00f6ren August Skj\u00e4l, kontoristen Anna B\u00e4ckstr\u00f6m, arbetaren V\u00e4in\u00f6 Andersson och aff\u00e4rsbitr\u00e4det Arnold B\u00e4ckstr\u00f6m.<\/p>\n

I slutet av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Mathilda Lillteir och hos henne bodde tj\u00e4narinnan Alice Nyman (f. i Malax 1910). P\u00e5 hyra bodde redakt\u00f6ren Aatos Yl\u00e4nk\u00f6 (f. i Kurikka 1908) med hustru och flera barn. \u00c4nkan Ida Axelin bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra tillsammans med dottern Saga och med handelsbitr\u00e4det Else Ida Alice Sandberg (f.i Jeppo 1918).<\/p>\n

\u00c5r 1940, den 8 juli<\/strong> s\u00e5lde Mathilda Lillteir g\u00e5rden och de b\u00e5da tomterna f\u00f6r 150 000 mark \u00e5t formannen Uno Hed (1897-1953), som var f\u00f6dd i Sideby. Han var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med Hilda H\u00e4ggblom (1892-1938) men efter hennes d\u00f6d gifte han sig f\u00f6ljande \u00e5r med \u00e4nkan Anna S\u00f6derlund, som var f\u00f6dd Gullans i Rangsby.<\/p>\n

\"\"
En ok\u00e4nd soldat p\u00e5 g\u00e5rdsplanen. Fotot utl\u00e5nat av Pia Aalto.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1944<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av poliskonstapeln Arthur Utter (1884-1973). Denne var f\u00f6dd i ett fiskarhem i Sideby och han arbetade i unga \u00e5r med skogsarbete, tills han \u00e5r 1903 reste till Amerika d\u00e4r han arbetade p\u00e5 fabrik, som byggare och i gruvor. \u00c5r 1909 flyttade han tillbaka fr\u00e5n Amerika och fick tj\u00e4nst som yngre poliskonstapel i Kristinestad. Han bodde de f\u00f6rsta \u00e5ren ensam p\u00e5 hyra p\u00e5 Kvarnbacken hos hotell\u00e4garinnan Amanda Stenberg. Den h\u00e4r Amanda var f\u00f6r \u00f6vrigt f\u00f6dd \u00e5r 1862 i Nurmij\u00e4rvi och \u00e5r 1888 k\u00f6pte hon g\u00e5rden p\u00e5 Kvarnbacken av fr\u00f6ken Celina Elisabeth Holmudd och hon drev en omtyckt restaurang d\u00e4r \u00e4nda till 1932. \u00c5r 1911<\/strong> gifte sig Arthur med Josefina, f\u00f6dd \u00d6sterberg (1878-1961) i Lovisa och hon hade en dotter Eine (1908-1992) fr\u00e5n tidigare. Tillsammans bodde de p\u00e5 hyra p\u00e5 tomt nr 188 i den mindre g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 1, d\u00e4r sedan sonen Alvar f\u00f6ddes \u00e5r 1911. N\u00e5gon g\u00e5ng efter juni 1913 flyttade familjen Utter till g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 27<\/a>, d\u00e4r dottern Inga f\u00f6ddes \u00e5r 1914.<\/p>\n

D\u00e5 Arthur Utter \u00e5r 1944 \u00f6vertog g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 28 s\u00e5 \u00f6verl\u00e4t han samtidigt g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 27<\/a> \u00e5t Uno Hed. De bytte helt enkelt g\u00e5rdar med varandra. Josefina och Arthur Utter bodde sedan p\u00e5 Strandgatan 28 s\u00e5 l\u00e4nge de levde.<\/p>\n

\u00c5r 1973<\/strong> avled \u00e4nklingen Arthur Utter och hans g\u00e5rd \u00f6vertogs av d\u00f6dsboet. Den 20 september k\u00f6pte d\u00f6dsbodel\u00e4garen Alvar Utter ut sin medarvinge i Arthurs d\u00f6dsbo och den 22 november k\u00f6pte han ut alla del\u00e4gare i Josefina Utters d\u00f6dsbo. I slutet av \u00e5ret var det allts\u00e5 Alvar och Dagny Utter som \u00e4gde tomterna 171 och 172 med alla byggnader.<\/p>\n

\u00c5r 1976, den 28 mars<\/strong> besl\u00f6t Alvar och Dagny att de tillsammans med familjen skall bilda ett bolag, som skall heta ”Fastighets Ab Utterg\u00e5rden i Kristinestad”. Bolagets uppgift var att \u00e4ga tomterna 171 och 172, och sedan hyra ut g\u00e5rden eller anv\u00e4nda den f\u00f6r eget bruk.<\/p>\n

\u00c5r 1977<\/strong> flyttade r\u00e5dgivningsbyr\u00e5n till Alvar Utters g\u00e5rd, som hade renoverats och var i gott skick. De hade 300 kvm till sitt f\u00f6rfogande.<\/p>\n

\u00c5r 1979, den 10 mars<\/strong> besl\u00f6t ”Fastighets Ab Utterg\u00e5rden i Kristinestad” att bolaget skall k\u00f6pa g\u00e5rden av Alvar Utter och k\u00f6pebrevet undertecknades den 3 april.<\/p>\n

G\u00e5rden, som numera heter ”Utterg\u00e5rden” och som \u00e5r 1838 byggdes p\u00e5 nuvarande kyrkotomten och sedan flyttades bort undan den nya kyrkan \u00e4r i gott skick trots sin h\u00f6ga \u00e5lder. Den anv\u00e4nds i dag som stadigvarande bostad.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Johan Wilhelm Olin hos fotografen med dottern Rut Naima och sina s\u00f6ner, fr\u00e5n v\u00e4nster Paul Mikael, Wilhelm Rafael, Matti Eero G\u00f6ran och Jarl Christian. Fotot l\u00e5nat av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 5 februari 1911 gifte sig Arthur Utter (1884-1973) med Josefina \u00d6sterberg (1878-1961) och efter \u00e5r 1944 s\u00e5 bodde de p\u00e5 Strandgatan 28. Fotona l\u00e5nade av Bernhard Utter.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kapten Olins eller poliskonstapel Utters g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020. I h\u00f6gra kanten syns lite av den gamla apoteksg\u00e5rden eller Wallinska g\u00e5rden och mellan de h\u00e4r g\u00e5rdarna gick i tiden den Sundellska gr\u00e4nden ned till stranden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Matilda eller Thilda Lillteirs \u00e4mbetsbetyg fr\u00e5n 1933. Hon \u00e4gde g\u00e5rden fr\u00e5n \u00e5r 1920 till 1940.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Matildas d\u00f6dsannons ur Syd-\u00d6sterbotten 3 december 1960.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Den 11 januari 1964 fyllde Arthur Utter 80 \u00e5r och s\u00e5 h\u00e4r skrev Syd-\u00d6sterbotten om f\u00f6delsedagsbarnet samma dag.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Paulina Olins d\u00f6dsannons i Wasa Tidning 13.2.1890.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsb\u00f6cker, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Lilly Nyst\u00e9ns och Rafael Olins utredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar. Om du vill l\u00e4sa n\u00e5gra tidningsartiklar d\u00e4r handlanden och sj\u00f6kaptenen Forts\u00e4tt l\u00e4sa Olins eller Utters g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 28<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":28,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20737","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20737","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20737"}],"version-history":[{"count":59,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20737\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30671,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20737\/revisions\/30671"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20737"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}