{"id":20660,"date":"2021-05-07T23:40:12","date_gmt":"2021-05-07T20:40:12","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20660"},"modified":"2026-02-23T10:00:08","modified_gmt":"2026-02-23T08:00:08","slug":"stadshotellet-pa-strandgatan-49-pa-tomt-nr-92","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20660","title":{"rendered":"Stadshotellet p\u00e5 Strandgatan 49"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 49, som numera anv\u00e4nder adressen Salutorget 4 byggdes \u00e5r 1787 av r\u00e5dmannen Josef Hannelius (1736-1804) . Han var f\u00f6dd i Ilmola och var son till Anders och Margareta Hannuksela. Han var sedan \u00e5r 1761 gift med Magdalena Brunck (1743-1821) fr\u00e5n Kristinestad. G\u00e5rden har haft m\u00e5nga \u00e4gare och \u00e4r mest k\u00e4nd som \u201dStadshotellet.\u201d Fotot fr\u00e5n sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Lilly Nyst\u00e9ns och Rafael Olins utredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du klickar H\u00c4R<\/a>, s\u00e5 hittar du mycket info om brandf\u00f6rs\u00e4kringarna och fina kartor!<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c5r 1967 \u00f6ppnade KOP ett kontor ocks\u00e5 i Lappfj\u00e4rd och om du vill l\u00e4sa mera om detta kontor, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/a><\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Om du klickar H\u00c4R<\/span>,<\/a> s\u00e5 kommer du till historiken om f\u00f6retagaren Johan Liljeblad fr\u00e5n Tr\u00e4skvik och hans eftertr\u00e4dare Antti Ahlstr\u00f6m, som \u00e5r 1871 gifte sig med Casper Holmstr\u00f6ms dotter Eva (1832-1885).<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 har den h\u00e4r tomten f\u00e5tt nr 6 i det andra kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av handlanden Matts Brunck. Denne hade i sin tur \u00f6vertagit g\u00e5rden av sin far Henrik Brunck. Den f\u00f6rsta k\u00e4nda \u00e4garen till denna tomt \u00e4r Henrik Bruncks far Per Brunck, som f\u00f6ddes p\u00e5 nuvarande Strandgatan 23 och var son till Grels Skomakare.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna s\u00e5 var det Matts Brunck (1709-1782) som fram till sin d\u00f6d \u00e5r 1782 var \u00e4gare till denna tomt och den g\u00e5rd som d\u00e5 stod d\u00e4r. Matts var son till tidigare \u00e4garen Henrik Brunck (d.1763) och hans hustru Maria Berg (d. 1753). Maria var dotter till handlanden Matts Jonsson Berg. Matts Brunck \u00e4gde ocks\u00e5 den obebyggda strandtomten p\u00e5 andra sidan Strandgatan<\/a> men \u00e5r 1764 byggde han en g\u00e5rd \u00e5t sig p\u00e5 den tomten och flyttade dit. Matts var f\u00f6dd i staden och han var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med kapellansdottern Magdalena Carlander (d.1746) fr\u00e5n \u00d6stermark och de fick flera barn men endast dottern Magdalena (1743-1821) levde till vuxen \u00e5lder. Matts var andra g\u00e5ngen gift med Margaretha Fonselius (1719-1767) och tredje g\u00e5ngen med Anna Enroth (1733-1806) fr\u00e5n staden. Ocks\u00e5 med henne fick Matts flera barn men det ser ut som om endast sonen Gabriel (1757-1804) levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\u00c5r 1787<\/strong> byggde Matts Bruncks dotter Magdalena och sv\u00e4rsonen Josef Hannelius (1736-1804) en 2-v\u00e5ningsg\u00e5rd vid torget, som den tiden kallades R\u00e5dstufvutorget.<\/p>\n

\u00c5r 1800<\/strong> gifte sig g\u00e5rds\u00e4gare Josef Hannelius\u00b4 dotter, som ocks\u00e5 hette Magdalena (1777-1809) med handlanden Nils Holmstr\u00f6m (1770-1824). Denne var f\u00f6dd i staden och var son till Erik Holmstr\u00f6m (1741-1821) som \u00e5r 1812 kommer att bygga den g\u00e5rd vi kallar Krepelinska g\u00e5rden. Nils hade flera br\u00f6der som blev aff\u00e4rsm\u00e4n och som \u00e4gde flera stora g\u00e5rdar i staden, bland annat Lebellska g\u00e5rden.<\/a><\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1800-talet<\/strong> \u00f6vertogs tomten och g\u00e5rden vid torget av Josef Hannelius dotter Magdalena och hennes man Nils Holmstr\u00f6m. Sonen Salomon Josef Hannelius (1767-1837) bodde d\u00e5 ocks\u00e5 i g\u00e5rden med sin hustrun Christina Maria (f. Alcenius 1770-1829).<\/p>\n

\u00c5r 1802, den 20 juli<\/strong> fick staden det finaste fr\u00e4mmande en stad kan f\u00e5, d\u00e5 kung Gustaf IV Adolf och drottning Fredrika Dorotea kom p\u00e5 bes\u00f6k till staden och de bodde d\u00e5 i Holmstr\u00f6ms eller Hannelius\u00b4 g\u00e5rd. Tv\u00e5 g\u00e5nger tidigare hade v\u00e5r konung varit p\u00e5 v\u00e4g till staden men dessa bes\u00f6k hade inhiberats av olika orsaker. L\u00e4s mera om dessa kungabes\u00f6k H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1809<\/strong> dog Magdalena och \u00e4nklingen Nils Holmstr\u00f6m gifte om sig f\u00f6ljande \u00e5r med Maria Rebecka Brunstr\u00f6m (1788-1866) och de fick flera barn, bland annat Christina Sofia (1813-1848) som var gift med Johan Wilhelm Holstius p\u00e5 \u201dGlassbarshuset<\/a>\u201d.<\/p>\n

Nils Holmstr\u00f6m var ocks\u00e5 \u00e4gare till den obebyggda tomten vid Strandgatan nedanf\u00f6r Fel\u00e9nska g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> fick Nils Holmstr\u00f6m och hans hustru Maria Rebecka lagfart p\u00e5 den ”Parmanska tomten” p\u00e5 Strandgatan 55.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1819, i september<\/strong> fick staden igen finfr\u00e4mmande d\u00e5 landets nya regent, kejsaren och storfursten Alexander I kom p\u00e5 bes\u00f6k. Han \u00f6vernattade d\u00e5 i det gustavianska kabinettet i Hanneliuska g\u00e5rden, som d\u00e5 \u00e4gdes av Nils Holmstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1824<\/strong> avled handlanden Nils Holmstr\u00f6m och den stora g\u00e5rden vid torget p\u00e5 tomt nr 92 \u00f6vertogs d\u00e5 av hans bror Anders (1768-1828). Anders \u00f6vertog ocks\u00e5 den obebyggda tomten i h\u00f6rnet av Parmansgatan och Strandgatan. Fr\u00e5n tidigare \u00e4gde Anders Holmstr\u00f6m den Lebellska g\u00e5rden<\/a> vid Strandgatan, som han \u00f6vertog \u00e5r 1794. Anders Holmstr\u00f6m var sedan \u00e5r 1816 gift med Anna Melander (1788-1836) fr\u00e5n Kask\u00f6 och med henne fick han dottern Charlotta (1813-1850).<\/p>\n

\u00c5r 1828<\/strong> avled handlanden Anders Holmstr\u00f6m. Den obebyggda tomten och Lebells g\u00e5rd \u00f6vertogs av \u00e4nkan Anna Holmstr\u00f6m. G\u00e5rden vid torget p\u00e5 tomt nr 92 \u00f6vertogs av Eric Casper<\/u> Holmstr\u00f6m (1800-1849), som \u00e4r brorson till b\u00e5de Nils och Anders. Casper Holmstr\u00f6m var son till Josef Holmstr\u00f6m (1773-1819) och Helena Christina (f. Lebell 1773-1826). Denna Helena var f\u00f6r \u00f6vrigt dotter till Casper Lebell d.y.<\/p>\n

\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 har tomten f\u00e5tt nr 92 i det andra kvarteret. I b\u00f6rjan av 1900-talet delades tomten nr 93, s\u00e5 att den norra delen sammanslogs med hotelltomten nr 92.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Casper Holmstr\u00f6m. Casper hade \u00e5r 1827 gift sig med Amalia<\/span> Maria Sj\u00f6berg (1808-1877) fr\u00e5n P\u00f6rtom. Amalia var dotter till Olof och Johanna Sj\u00f6berg, som b\u00e5da var f\u00f6dda i Sverige men som hade kommit till P\u00f6rtom \u00e5r 1797 och byggt Berga glasbruk d\u00e4r. Casper och Amalia fick 10 barn och de flesta levde till vuxen \u00e5lder. Den mest k\u00e4nda av de h\u00e4r barnen \u00e4r v\u00e4l Eva Holmstr\u00f6m (1848-1920) som gifte sig med Antti Ahlstr\u00f6m i Norrmark. (Om du vill l\u00e4sa mera om Antti Ahlstr\u00f6m och om den g\u00e5rd i Lankoski d\u00e4r han bodde, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!)<\/a><\/span><\/strong><\/p>\n

I Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd bodde ocks\u00e5 handelsbetj\u00e4nterna Constantin Pitemkin, Anders Salin och Claes Dahl, dr\u00e4ngen Johan och pigorna Maria och Brita.<\/span><\/p>\n

\u00c5r 1833<\/strong> f\u00f6rs\u00e4krade Casper Holmstr\u00f6m tre byggnader p\u00e5 den h\u00e4r tomten. Det var den f\u00f6rsta brandf\u00f6rs\u00e4kringen som togs i staden och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om de olika byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1834 s\u00e5 fanns det hela 10 byggnader p\u00e5 tomt nr 92. Huvudbyggnaden vid torget var redan den tiden i full storlek och notera att det fanns en trappa p\u00e5 torgsidan, som gick upp till Casper Holmstr\u00f6ms salubod. L\u00e4s mera om byggnaderna H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Casper Holmstr\u00f6m med hustrun Amalia. D\u00e4r bodde bokh\u00e5llare, flera handelsbetj\u00e4nter och pigor och dr\u00e4ngar.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Casper Holmstr\u00f6m med hustrun Amalia. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 betj\u00e4nterna Jacob Uddman och Gustaf B\u00e4ckstr\u00f6m. Det var ju den h\u00e4r B\u00e4ckstr\u00f6m som sedan k\u00f6pte den Lebellska g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1842<\/strong> hade Casper bokh\u00e5llaren B\u00e4ckstr\u00f6m och handelsbetj\u00e4nterna Gustaf Lindbladh och Nils Bergroth och f\u00f6rst\u00e5s flera dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> var det samma \u00e4gare och samma personer som bodde i g\u00e5rden. Den 1 juli detta \u00e5r var det stor fest i Casper Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd n\u00e4r bron \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden<\/a> invigdes. Guvern\u00f6ren fr\u00e5n Vasa var n\u00e4rvarande och m\u00e5nga andra inbjudna g\u00e4ster till en middagsfest och efter det t\u00e5gade alla ut till festen p\u00e5 den nya bron. P\u00e5 kv\u00e4llen och natten ordnade stadens borgare en festlig bal i Holmstr\u00f6ms stora g\u00e5rd. L\u00e4s mera om detta H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1849<\/strong> avled Casper Holmstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Amalia Holmstr\u00f6m. Hos henne bodde ocks\u00e5 d\u00f6ttrarna Christina (1828-1914) och Aurora (1830-1914) och n\u00e5gra minder\u00e5riga barn. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llaren Carl Savander (1826-1901). Denne var f\u00f6dd i Heinola och \u00e5r 1853 gifte han sig med Casper Holmstr\u00f6ms dotter Aurora (1830-1914). \u00c5r 1863 f\u00f6ddes deras enda barn, dottern Sigrid Maria, som dog ogift och barnl\u00f6s 1944.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Amalia Holmstr\u00f6m, som bor med s\u00f6nerna Herman (1834-1901) och Hugo (1837-1860). Dottern Aurora och maken Carl Savander bor vid torget, men nu i handlande Ramstedts g\u00e5rd p\u00e5 nedre sidan av Strandgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1859, den 14 januar<\/strong>i f\u00f6rst\u00f6rdes tre uthusbyggnader p\u00e5 \u00e4nkan Holmstr\u00f6ms tomt i den stora stadsbranden. L\u00e4s mera om branden och hur den p\u00e5verkade tomt nr 92, genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Amalia Holmstr\u00f6m och hon bodde med n\u00e5gra av sina barn. Hon hade ocks\u00e5 en dr\u00e4ng och en piga. P\u00e5 hyra bodde timmermannen Isak Nylund med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1860, den19 september <\/strong>s\u00e5lde Amalia Holmstr\u00f6m, med alla f\u00f6rmyndares godk\u00e4nnande tomten nr 92 med alla \u00e5byggnader \u00e5t\u00a0handlanden Henrik Oscar<\/span> Fontell (1818-1890) f\u00f6r 4 000 rubel silver, motsvarande 16 000 mark silver. Fontell hade tidigare bott i g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 36, d\u00e4r han bedrev handel i m\u00e5nga \u00e5r. Oscar var f\u00f6dd i staden och han var son till Josef Henrik Hasselblatt, senare Fontell (1783-1864) och Maria Elisabeth (f. Bergstr\u00f6m 1786-1870). Oscar var gift med Henriette Thod\u00e9n (1820-1887) fr\u00e5n Larsmo. Dessa alla bodde i g\u00e5rden och det gjorde ocks\u00e5 Henrik Oscars bror, handlanden Isak August Fontell (f\u00f6dd i staden 1824, d\u00f6d i Vasa 1907) med sin hustru Albertina (f. Snellman 1823). Dramatiska f\u00f6reningen i Kristinestad brukade under den h\u00e4r tiden h\u00e5lla sina teaterf\u00f6rest\u00e4llningar i Fontells festsal. Det h\u00e4r var en mycket b\u00e4ttre lokal \u00e4n handlare Holmstr\u00f6ms sjudarlada p\u00e5 andra sidan torget, d\u00e4r de tidigare spelade teater.<\/p>\n

\u00c5r 1863, den 4 augusti ”klockan elfva f\u00f6rmiddag”<\/strong> s\u00e5ldes Fontells g\u00e5rd p\u00e5 offentlig auktion, efter att Fontell hade gjort konkurs. Flera av Fontells fartyg hade havererat och f\u00f6rs\u00e4kringarna t\u00e4ckte inte skadorna och allt detta ledde till konkursen. Auktionen var annonserad i Allm\u00e4nna Tidningen, kungjord i stadens kyrka och utringd i gath\u00f6rnen. H\u00f6gsta budet gavs av handlanden Erik Alfred T\u00f6tterman, som bj\u00f6d 13 400 mark f\u00f6r den.\u00a0I november 1863 s\u00e5ldes en del av Henrik Oskar Fontells egendomar i Virrat, det r\u00f6rde sig om h\u00e4lften av hemmanen Wermais, Koskela och Linnas, h\u00e4lften av Wiinam\u00e4ki tv\u00e5ramiga s\u00e5g och en stor m\u00e4ngd virke och f\u00e4rdigt \u201dvattens\u00e5gade plankor och br\u00e4der\u201d.<\/p>\n

T\u00f6tterman var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1834 och han var son till Erik T\u00f6tterman (1793-1858) och Elisabeth Maria (f. Widlund 1810-1878). Erik Alfred var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med Alma Eva Helena Sundman (1847-1881) och andra g\u00e5ngen med Albina Sofia Svensson (1860-1927). T\u00f6tterman sj\u00e4lv bodde p\u00e5 andra sidan torget och p\u00e5 nr 92 bodde de b\u00e5da f\u00f6re detta handlandena Fontell. Henrik Oscar \u00f6ppnade \u00e5r 1870 ett v\u00e4rdshus i byggnaden. T\u00f6tterman finansierade aff\u00e4ren med att l\u00e5na 10 680 mark av Anna Maria Sj\u00f6berg, en summa som motsvarade 2 670 rubel silver.<\/p>\n

\u00c5r 1866, den 24 januari<\/strong> kungjorde Hbl att tingslaget fr\u00e5n Lappfj\u00e4rds socken skall b\u00f6rja h\u00e5lla ting i den Fontellska g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5ren 1870 till 1875<\/strong> \u00e4r det samma Erik Alfred T\u00f6tterman som \u00e4r \u00e4gare och den f\u00f6re detta handlanden Fontell bodde fortfarande i g\u00e5rden p\u00e5 hyra, d\u00e4r han ocks\u00e5 drev sitt v\u00e4rdshus. T\u00f6tterman var en av stadens st\u00f6rsta aff\u00e4rsm\u00e4n och hans r\u00f6relse var omfattande. Han deltog aktivt i stadens kulturella verksamheter, bland annat var han en av grundarna till Kristinestads fruntimmersskola. Han var ordf\u00f6rande i skoldirektionen och han f\u00f6rvaltade flera organisationers kassor och hade en varm k\u00e4rlek f\u00f6r sin hemstad. Han var ocks\u00e5 aktiv i stadens politiska liv och satt under en l\u00e5ng tid i stadens gullm\u00e4ktige, ibland ocks\u00e5 som dess ordf\u00f6rande.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av T\u00f6tterman men han bodde fortfarande sj\u00e4lv tv\u00e4rs \u00f6ver torget. Handlanden H. O. Fontell bodde p\u00e5 hyra med hustrun Henriette och d\u00f6ttrarna Hilda, Karin och Ellen. \u00c5r 1882 erh\u00f6ll Fontell hotellr\u00e4ttigheter p\u00e5 sitt v\u00e4rdshus. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Erik Enholm (f.1864) och pigorna Hedda Johansson (f.1845), Thilda Johansson (f.1863), Hedda Kellman (f.1860) och Tilda Kangasniemi.<\/p>\n

\u00c5ren 1885 till 1890<\/strong> var det i stort samma personer som \u00e4gde g\u00e5rden och som bodde d\u00e4r. Nu bodde ocks\u00e5 \u201dVakten \u00e5 H\u00f6gholmen\u201d Wilhelm Mickels (f.1855) p\u00e5 hyra med hustrun Anna (f.1854) och 4 barn. \u00c5r 1890 arbetade Knut St\u00e5le (f.1873) och Emanuel Gullmes (f.1871) som dr\u00e4ngar och s\u00e5 bodde det 5 pigor som bara \u00e4r omn\u00e4mnda med f\u00f6rnamn.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 denna skiss, som visar situationen \u00e5r 1890 s\u00e5 ser vi att tomterna 92 och 93 har slagits ihop och att tv\u00e5 nya uthus har byggts inne p\u00e5 g\u00e5rden, i st\u00e4llet f\u00f6r de som f\u00f6rst\u00f6rdes i branden 1859.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1892<\/strong> var det T\u00f6tterman som \u00e4gde g\u00e5rden men detta \u00e5r \u00f6vertog Mathilda Berg hotellr\u00f6relsen av handlanden Fontell. Hon hade b\u00f6rjat arbeta p\u00e5 v\u00e4rdshuset eller hotellet 4 \u00e5r tidigare men nu kunde hon som 20-\u00e5ring ta \u00f6ver verksamheten.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> var det fortfarande Erik Alfred T\u00f6tterman som \u00e4gde den stora g\u00e5rden. Tidigare hyresg\u00e4sterna Fontell som hade bedrivit hotellverksamhet i byggnaden hade avlidit och nu bodde p\u00e5 hyra v\u00e4rdhusf\u00f6rest\u00e5nderskan Johanna Berg. Hon var f\u00f6dd i staden 1871 och hon var dotter till fiskaren Carl Johan Berg (1844-1889) och Maria Wilhelmina Carlberg (1852-1929), som bodde p\u00e5 Staketgatan 20<\/a>. Johanna, som var ogift och barnl\u00f6s bodde med sin syster Matilda (f.1872) som kallas Tilda och syster Ellen (f.1877). Med systrarna bodde ocks\u00e5 2 pigor, som byttes regelbundet. Till exempel \u00e5r 1897 hette pigorna Maria Rusk (f.1875) och Stina Sandberg (f.1876).<\/p>\n

\u00c5r 1898<\/strong> k\u00f6pte T\u00f6tterman ocks\u00e5 granntomten nr 93, s\u00f6derut l\u00e4ngs med Strandgatan. Norra halvan av tomten k\u00f6pte han den 2 april av systrarna Fontell och den s\u00f6dra halvan k\u00f6pte han 13 maj av Josef Wilhelm Holmudd. F\u00f6r den obebyggda tomten betalade han totalt 2 000 mark.<\/p>\n

Fr\u00e5n Nya kyrkans tomt flyttade T\u00f6tterman nu en st\u00f6rre g\u00e5rd, som byggdes upp p\u00e5 nytt bakom hotellbyggnaden, l\u00e4ngs med Strandgatan p\u00e5 den obebyggda tomten nr 93. G\u00e5rden hade st\u00e5tt i h\u00f6rnet av \u00d6stra L\u00e5nggatan och H\u00e5llfastskagatan och under branden 1859 s\u00e5 tillh\u00f6rde den kofferdiskepparen Adolf Th. Nystr\u00f6m (f\u00f6dd i staden 1823, utflyttad till \u00c5bo 1885). G\u00e5rden, som var vitrappad klarade sig vid branden och skepparen Nystr\u00f6m fortsatte att bo i den till 1885. Efter Nystr\u00f6ms d\u00f6d i \u00c5bo 1888 \u00f6vertogs g\u00e5rden av hans arvingar och i b\u00f6rjan av 1890-talet s\u00e5ldes den till Fruntimmersskolan i Kristinestad. Fruntimmersskolan hade grundats redan 1860 och hade tv\u00e5 klasser och verkade till en b\u00f6rjan i hyrda utrymmen. Skolan var verksam i byggnaden \u00e4nda till 1898 d\u00e5 den flyttades till sin nuvarande plats p\u00e5 Strandgatan 49. F\u00f6ljande \u00e5r byggdes denna till i den norra \u00e4ndan med flera rum. Till denna byggnad flyttade bokhandlaren Lina Sundman sin bokhandel, som hon hade innehaft i den Fel\u00e9nska g\u00e5rden sedan \u00e5r 1883.<\/p>\n

\u00c5r 1899<\/strong> dog Erik Alfred T\u00f6tterman i Stockholm under en resa till en kurort i Tyskland. Han hade dragits med hj\u00e4rtfel en l\u00e4ngre tid men \u00e4nd\u00e5 kom d\u00f6dsfallet \u00f6verraskande. B\u00e5da tomterna och alla byggnader \u00f6vertogs d\u00e5 av T\u00f6ttermans d\u00f6dsbo. F\u00f6ljande \u00e5r var hotellinnehavare Matilda Berg (1872-1949) hyresg\u00e4st och med henne bodde systern Ellen (f.1878) och pigorna Anni, Maria och Helena. Erik Alfreds son Erik T\u00f6tterman (f.1872) bodde i g\u00e5rden med hustrun Edith (f.1874). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 bokhandlaren, sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Lina Sundman (1834-1917) med pigan Sofia.<\/p>\n

Lina Sundman, som p\u00e5 riktigt hette Karolina var f\u00f6dd Nylin i Sverige \u00e5r 1834 och \u00e5r 1851 gifte hon sig med sj\u00f6kaptenen Henrik August Sundman (1818-1869) fr\u00e5n staden. De fick 6 barn men bara 2 blev gifta och fick egna barn.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden vid Salutorget och flygelbyggnaden l\u00e4ngs med Strandgatan av Erik Alfred T\u00f6ttermans sterbhus, som hade anlitat f\u00f6rre sj\u00f6kaptenen Wilhelm Hagen som disponent.\u00a0 Mathilda Berg var hotellinnehavare tillsammans med sina systrar Ellen (f.1878) och Bertha (f.1882). Bokhandlaren Lina Sundman innehade bokhandeln i sidobyggnaden, d\u00e4r hon ocks\u00e5 bodde med butiksbitr\u00e4det Bertha Nordgren (f.1882) och pigan Sofia Bergqvist (f.1859). R\u00e5dmannen och sj\u00f6kaptenen Alexander Hasselstr\u00f6m (f. i Viborg 1860, d. i staden 1930) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Hilma (f. i \u00c5bo 1859, d\u00f6d i staden 1923) och 3 barn.<\/p>\n

\"\"
18 december 1902 s\u00e5ldes T\u00f6ttermans sterbhus \u00e4gande hotellbyggnad p\u00e5 auktion. Annonsen ur Vasabladet 29.11.1902.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1902, den 18 december<\/strong> s\u00e5ldes Erik Alfred T\u00f6ttermans sterbhus g\u00e5rd p\u00e5 allm\u00e4n, frivillig auktion. H\u00f6gsta budet gavs av hans \u00e4nka Albina T\u00f6tterman (1860-1927), som bodde i Helsingfors. Via ombudet Wilhelm Hagen bj\u00f6d hon 34 750 ”finskt guldmynt”. Hotellinnehavaren Mathilda Berg bodde med sin syster Bertha och pigorna Hilma Hakala (f.1877) och Emilia Steng\u00e5rd (f.1886). Bokhandlare Lina Sundman bodde i sidobyggnaden, liksom f\u00f6rest\u00e5ndaren f\u00f6r Nykterhetsv\u00e4rdshuset Helmi Forsman (f.1870), som kanske bodde i uthusbyggnaden. F\u00f6ljande \u00e5r fick Albina T\u00f6tterman en uppmaning av brandsynarna att utf\u00f6ra vissa reparationer p\u00e5 hotellbyggnaden. Den var d\u00e5 i d\u00e5ligt skick och borde ocks\u00e5 m\u00e5las.<\/p>\n

\"\"
Mathilda Bergs hotellbyggnad till v\u00e4nster och f\u00f6ljande var handlande Hugo Sj\u00f6bloms aff\u00e4rshus. P\u00e5 \u00f6vre torget fanns Vilho Parmanens aff\u00e4rshus, nuvarande Corner. Fotot fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1908, den 15 september <\/strong>s\u00e5lde \u00e4nkekommerser\u00e5dinnan Albina T\u00f6tterman g\u00e5rden p\u00e5 tomterna 92 och 93 \u00e5t hotellinnehavaren Mathilda Berg f\u00f6r 50 000 mark . Bokhandlaren Lina Sundman bodde i g\u00e5rdsbyggnaden med bitr\u00e4det Sigrid Malmberg (f.1887) och pigan Hilma M\u00e4ki (f.1885). P\u00e5 hyra bodde ingenj\u00f6r Hjalmar Sourander (f.1870) med hustrun Ottilia (f.1874) och flera s\u00f6ner. F\u00f6rs\u00e4kringsinspekt\u00f6ren Johan Rosenback (f.1875) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Tekla (f.1879). Denne Rosenback k\u00f6pte sedan i april 1910 August Remahls g\u00e5rd p\u00e5 Kyrkogatan 4.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> gjorde Mathilda Berg en stor renovering av g\u00e5rden och den byggdes d\u00e5 om till hotell. Alla f\u00f6nster byttes till nya och 4 kakelugnar s\u00e5ldes \u00e5t olika k\u00f6pare. Flera porslinskakelugnar installerades i st\u00e4llet och den st\u00f6rsta f\u00f6rb\u00e4ttringen var nog att hela stenfoten och grunden f\u00f6rnyades. I samma veva fick hon ett par rum i k\u00e4llaren och det ena inreddes till aff\u00e4rslokal.<\/p>\n

\"\"
Fotot fr\u00e5n 1908 \u00e4r taget fr\u00e5n nya kyrkans tak och mitt i bild syns baksidan av Mathilda Bergs v\u00e4rdshus. Fotot finns i Alvar Utter fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vid renoveringen \u00e5r 1910 s\u00e5 s\u00e5lde Mathilda Berg 4 obeh\u00f6vliga kakelugnar och alla gamla f\u00f6nster. Arkitekten Frankenhauser k\u00f6pte en kakelugn och den kanske finns p\u00e5 hans Kullo g\u00e5rd, Nationalmus\u00e9et i Helsingfors k\u00f6pte 2 stycken medan det \u00e4r oklart var den fj\u00e4rde finns.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1912<\/strong> \u00e4gdes hotellg\u00e5rden av Mathilda Berg, som bodde med systern, servererskan Bertha. Med dem bodde dr\u00e4ngen Vilhelm Sutila (f.1894), och pigorna Anni Sir\u00e9n (f.1893) och Hilda Kujanp\u00e4\u00e4 (f.1890). Bokhandlaren Lina Sundman bodde kvar och nu bodde ocks\u00e5 poliskommissarien Alfred Rautell (f.1866) p\u00e5 hyra med hustrun Amelie (f.1860). Alfred Rautell var f\u00f6dd i Ing\u00e5\u00a0 men bodde i staden n\u00e5gra tills han \u00e5r 1917 flyttade till Lovisa, d\u00e4r han sedan dog f\u00f6ljande \u00e5r, som en f\u00f6ljd av r\u00f6dgardisternas h\u00e4rjningar. Mathilda hade ocks\u00e5\u00a0 l\u00e5tit bygga en aff\u00e4rslokal i k\u00e4llarv\u00e5ningen och bland annat K. Krestjaninow och J. Haaga s\u00e5lde delikatesser i detta utrymme p\u00e5 30-talet och butikslokalen \u00f6vertogs sedan av \u00d6sterbottens K\u00f6tt, som hade en v\u00e4lf\u00f6rsedd aff\u00e4r h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1912, i februari<\/strong> flyttade stadens poliskammare in i g\u00e5rden l\u00e4ngs med Strandgatan och fick en egen ing\u00e5ng mot gatan. Stadens poliskammare har sedan den inr\u00e4ttades \u00e5r 1910 verkat i Lagers g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan<\/a>. Polischef Rautell ans\u00e5g att den lokalen inte var l\u00e4mplig och p\u00e5 eget bev\u00e5g flyttade han poliskammaren, trots att hyran p\u00e5 nya st\u00e4llet var dubbelt h\u00f6gre \u00e4n i Lagers g\u00e5rd. Stadsfullm\u00e4ktige kunde p\u00e5 ett m\u00f6te i mars inte godk\u00e4nna denna flyttning, eftersom budgeten f\u00f6r poliskammaren \u00f6verskreds. Guvern\u00f6ren i Vasa bes\u00f6kte staden i maj 1912 och han kom med ett specialt\u00e5g trots att den nya j\u00e4rnv\u00e4gen inte var f\u00e4rdig f\u00f6r trafik. Han yrkade p\u00e5 att ett h\u00e4kte och en poliskammare borde byggas och helst i sten. I september 1912 godk\u00e4nde guvern\u00f6ren polism\u00e4stare Rautells besv\u00e4r \u00f6ver det negativa beslutet och poliskammaren fortsatte allts\u00e5 p\u00e5 Strandgatan 49. P\u00e5 1920-talet flyttade den sedan upp till r\u00e5dhuset.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes hotellg\u00e5rden av Mathilda Berg. Bokhandlare Lina Sundman bodde d\u00e4r men i januari 1916 \u00f6verl\u00e4t hon sk\u00f6tseln av bokhandeln \u00e5t sonen Freyvid Sundman (f.1886). Nu bodde ocks\u00e5 handlanden Alexander Slotte (<\/a>f.1878) d\u00e4r med hustrun Maria (f.1876). Denne Slotte skulle sedan bygga en fin 2-v\u00e5ningsg\u00e5rd p\u00e5 Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen p\u00e5 \u00d6stra sidan. Trots att Finland inte var part i v\u00e4rldskriget, s\u00e5 r\u00e5dde det stor brist p\u00e5 varor, s\u00e5som kaffe och socker. I december 1916 \u00f6ppnade Livsmedelsn\u00e4mnden en sockeraff\u00e4r i k\u00e4llaren under Stadshotellet, d\u00e4r ransonerna kunde delas ut mot kupong.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> \u00e4gdes hotellg\u00e5rden av Mathilda Berg. Lina Sundman hade avlidit \u00e5r 1917 och bokhandeln som innehades av hennes son Freyvid hade i augusti 1917 \u00f6vertagits av Linas bror Oskar Sundman. Denne var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1862 och han hade i slutet av seklet gift sig med Lea Mesterton och de fick 3 barn. Handlande Slotte bodde kvar med sin familj.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes hotellg\u00e5rden av Mathilda Berg. Familjen Slotte hade flyttat till \u00d6stra sidan och i st\u00e4llet hade telegrafen flyttat in i g\u00e5rden vid Strandgatan och dit flyttade ocks\u00e5 telegrafchefen Georg Forsman (f.1887) med hustrun Amanda (f.1871). Bokhandlare Oskar Sundman bodde d\u00e4r med hustrun Lea (f.1878) med 2 vuxna d\u00f6ttrar.<\/p>\n

\u00c5r 1920, den 21 november<\/strong> kom Gustaf Mannerheim p\u00e5 bes\u00f6k till staden, f\u00f6r att inviga minnesm\u00e4rket vid Ulrika Eleonorakyrkan<\/a> \u00f6ver de stupade i frihetskriget \u00e5r 1918. Han kom med t\u00e5g tidigt p\u00e5 morgonen och han vilade sig p\u00e5 Stadshotellet en stund f\u00f6re festligheterna b\u00f6rjade. Direkt efter festligheterna \u00e5kte han iv\u00e4g med t\u00e5get, vilket betyder att han nog hade vilat p\u00e5 hotellet men han \u00f6vernattade inte.<\/p>\n

\u00c5r 1925<\/strong> \u00e4gdes hotellg\u00e5rden av Mathilda Berg. Tomten hade nu f\u00f6rstorats d\u00e5 en del av den Lebellska tomten nr 93 hade sammanslagits med hotelltomten. Mathilda Berg hade ocks\u00e5 en sommarstuga vid S\u00e4vviksv\u00e4gen i Alesundet, som hon kallade ”Skogstorpet” och det l\u00e5g p\u00e5\u00a0 Jaakkolas nuvarande tomt.<\/p>\n

Sundmans Bokhandel<\/strong> fanns fortfarande i sidobyggnaden och den hade f\u00f6r n\u00e5got \u00e5r sedan ombildats till aktiebolag. Flera stadsbor var del\u00e4gare i bokhandeln, som sk\u00f6ttes och drevs av Oskar Sundman. Denne var kamrer och sk\u00f6tte bokf\u00f6ringen i flera f\u00f6retag och i f\u00f6rsamlingen. Det var till och med s\u00e5\u00a0 att Oskar uppbar kyrkskatterna i sin bokhandel. P\u00e5 v\u00e5ren 1925 visade det sig att Oskar hade f\u00f6rskingrat stora summor av sina kunder. Flera f\u00f6retag och organisationer r\u00e5kade illa ut p\u00e5 grund av dessa f\u00f6rsnillningar och bokhandeln som bar sl\u00e4ktens namn gick i konkurs. Fr\u00e5n f\u00f6rsamlingen hade han f\u00f6rskingrat 80 000 mark och f\u00f6r dessa brott d\u00f6mdes Oskar att betala stora skadest\u00e5nd och till 7 m\u00e5naders tukthus.\u00a0 Aktie\u00e4garna f\u00f6rlorade allt insatt kapital och bokhandeln s\u00e5ldes i maj till f\u00f6rlaget Fram Ab i Vasa, genom att de \u00f6vertog bokhandelns skulder. Fram Ab fortsatte bokhandeln under namnet ”Sundmans Bokhandels eftertr\u00e4dare”. Oskar Sundman bodde sj\u00e4lv sedan april 1912 i den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 19, mittemot Glassbarhuset.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1925, p\u00e5 h\u00f6sten<\/strong> \u00f6vertog\u00a0 Anders Skeppar (1884-1948) den f\u00f6re detta Sundmanska bokhandeln. Han var f\u00f6dd i Munsala och hade tidigare varit f\u00f6rvaltare p\u00e5 Siilinkoski g\u00e5rd, f\u00f6re han \u00e5r 1905 for till Amerika. Han \u00e5terv\u00e4nde och \u00e5r 1912 dimitterades han fr\u00e5n seminariet i Nykarleby. Han blev d\u00e5 folkskoll\u00e4rare i flera skolor, bland annat i Berg\u00f6. D\u00e4r fungerade han ocks\u00e5 som kantor, poststationsf\u00f6rest\u00e5ndare och som bokf\u00f6rare p\u00e5 lokala andelshandeln. Efter det blev han inspekt\u00f6r p\u00e5 f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Suomi i s\u00f6dra Finland. Efter flytten till Kristinestad \u00e5r 1925 deltog han aktivt i det kulturella och politiska livet.<\/p>\n

\u00c5r 1929, den 26 oktober<\/strong> s\u00e5lde Matilda Berg tomterna 92 och halva 93 med alla g\u00e5rdar \u00e5t Kansallis-Osake-Pankki f\u00f6r 965 000 mark, men hon fortsatte att driva hotellet p\u00e5 hyra. Banken KOP var grundad \u00e5r 1889 och hade huvudkontoret i Helsingfors. KOP hade \u00e4nda sedan juli 1919 haft kontor i staden och det var till en b\u00f6rjan inrymt i det s\u00e5 kallade Cornerhuset. Efter en tid flyttade de kontoret till Frans Henriksons g\u00e5rd vid torget. Banken kunde \u00e5r 1929 flytta kontoret till den egna lokalen i g\u00e5rden l\u00e4ngs med Strandgatan. I g\u00e5rdarna bodde alltid flera av hotellets betj\u00e4nter, serverare, st\u00e4dare och pigor och dr\u00e4ngar. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 KOP:s bankdirekt\u00f6r A. Ahopelto (f.1898 i Lappo) med hustrun Saima (f. Aaltonen \u00e5r 1905 i Stor\u00e5).<\/p>\n

P\u00e5 1930-talet<\/strong> \u00f6ppnades en d\u00f6rr till Stadshotellet ocks\u00e5 fr\u00e5n torgsidan. Tidigare hade ju enda ing\u00e5ngen funnits p\u00e5 g\u00e5rdssidan. Hotellet f\u00f6rfogade \u00f6ver hela huvudbyggnaden medan Kansallis-Osake-Pankki hade sitt kontor i g\u00e5rdsbyggnaden vid Strandgatan. Stadshotellet drevs av Mathilda Berg med Carl Sj\u00f6blom som ansvarig hotelldirekt\u00f6r fr\u00e5n \u00e5r 1936. Carl Sj\u00f6blom (1909-1996) var f\u00f6dd i staden och han var systerson till hotell\u00e4garen Mathilda Berg. \u00c5r 1936 \u00f6ppnade handlanden Konstantin Krestjaninoff en charkuteriaff\u00e4r i hotellbyggnadens nedre v\u00e5ning vid Salutorget.<\/p>\n

\u00c5r 1938<\/strong> ville banken f\u00f6rnya sina bankutrymmen i hotellbyggnadens nedre v\u00e5ning i den v\u00e4stra \u00e4ndan. Arkitekten Kallio hade gjort upp ritningar d\u00e4r hela 11 meter av fasaden skulle \u00f6ppnas och f\u00f6rses med stora funkisf\u00f6nster. Byggnadsstyrelsen i Helsingfors tyckte att detta var en lyckad l\u00f6sning, som kommer att passa in i stadsmilj\u00f6n. Stadsstyrelsen och stadsfullm\u00e4ktige behandlade fr\u00e5gan och trots ett visst motst\u00e5nd godk\u00e4nde de bankens planer p\u00e5 den nya banklokalen. Banken kunde i b\u00f6rjan av \u00e5r 1939 flytta kontoret till huvudbyggnaden och fick en egen ing\u00e5ng fr\u00e5n torgsidan. \u00c5r 1938 renoverades butiksutrymmet ocks\u00e5 i k\u00e4llarv\u00e5ningen.<\/p>\n

\u00c5r 1938, i oktober<\/strong> gjorde Bekl\u00e4dnadsaktiebolaget med \u00e4garen S. Saber konkurs. Hans aff\u00e4r hade funnits i gatubyggnaden vid Strandgatan sedan mitten av 1920-talet. Samma \u00e5r den 26 november s\u00e5lde konkursf\u00f6rvaltaren Bekl\u00e4dnadsaktiebolagets hela varulager och inventarier p\u00e5 auktion. Lagret var v\u00e4rderat till lite \u00f6ver en miljon mark och inventarierna till 34 000. H\u00f6gsta budet gavs av handlande Aarne Talas, som fr\u00e5n tidigare hade en aff\u00e4r p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Hans bud, 68 % av inventeringsv\u00e4rdet godk\u00e4ndes av konkursf\u00f6rvaltningen. Talas \u00f6vertog ocks\u00e5 hyreslokalen och fortsatte med bekl\u00e4dnadshandel \u00e4nda till 1964, d\u00e5 familjen \u00f6ppnade det nya varuhuset vid torget.<\/p>\n

Under forts\u00e4ttningskriget skulle det enligt uppgift ha inkvarterats tyska soldater i g\u00e5rdsbyggnaden bakom hotellet i den s\u00e5 kallade Sp\u00e5rvagnen.<\/p>\n

\"\"
Till v\u00e4nster Svenska g\u00e5rden och f\u00f6ljande \u00e4r Stadshotellet och h\u00f6gre upp p\u00e5 torget syns Syd\u00f6sterbottens Handelslags huvudaff\u00e4r. Fotot kan vara fr\u00e5n 1940-talet och finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

Efter kriget p\u00e5 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes tomterna 92 och 93 av KOP fr\u00e5n Helsingfors och de hade nu sitt kontor i huvudbyggnadens nedre v\u00e5ning. Hela \u00f6verv\u00e5ningen och \u00f6stra delen av bottenv\u00e5ningen upptogs av stadshotellet och i k\u00e4llaren hade \u00d6sterbottens K\u00f6tt sin aff\u00e4r. A. Talas hade sin Bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r i byggnaden vid Strandgatan och Anders Skeppars Kristinestads Bok o pappershandel fanns i samma byggnad, i den norra \u00e4ndan.<\/p>\n

\u00c5r 1945<\/strong> ombildades stadshotellet till aktiebolag och till verkst\u00e4llande direkt\u00f6r uts\u00e5gs Carl Sj\u00f6blom, som ju hade arbetat p\u00e5 hotellet sedan 1936. \u00c5r 1948 \u00f6vertog \u00c5ke Skeppar bokhandeln av sin far Anders Skeppar. Han var bokhandlare \u00e4nda till juli 1960, d\u00e5 han s\u00e5lde bokhandeln \u00e5t Syd\u00f6sterbottens Handelslag och han flyttade d\u00e5 till Sverige d\u00e4r han bodde \u00e4nda till 1975 d\u00e5 han \u00e5terv\u00e4nde till staden och blev stadsingenj\u00f6r. Sk\u00f6tseln av bokhandeln \u00f6vertogs d\u00e5 av Anna Brog\u00e5rd, som hade arbetat d\u00e4r sedan 1953. \u00c5r 1959 satte banken upp \u00f6ver en meter h\u00f6ga neonbokst\u00e4ver p\u00e5 taket med texten KOP och humoristiska stadsbor tolkade bokst\u00e4verna till ”Kallen Oma Pankki”, syftande p\u00e5 Calle Sj\u00f6blom.<\/p>\n

\u00c5r 1947<\/strong> antogs majoren i arm\u00e9n, Hugo Ilanmaa (1896-1956) till ny direkt\u00f6r vid KOP i Kristinestad. Han var f\u00f6dd i Helsingfors och \u00e5r 1916 reste han till Tyskland f\u00f6r att f\u00e5 j\u00e4garutbildning. Efter att ha deltagit i inb\u00f6rdeskriget tog han anst\u00e4llning i finska arm\u00e9n och kvarstod i den till \u00e5r 1930, d\u00e5 han fick tj\u00e4nst i KOP, f\u00f6rst i Helsingfors och sedan i Myllykoski och slutligen i Kristinestad, d\u00e4r han avled \u00e5r 1956. Till ny direkt\u00f6r efter Ilanmaa uts\u00e5gs Aimo Lumme, som var f\u00f6dd 1925 i Kurikka.<\/p>\n

\u00c5r 1964<\/strong> efter att \u00d6sterbottens K\u00f6tt hade flyttat sin aff\u00e4r till det nybyggda Forumhuset vid Sj\u00f6gatan, s\u00e5 \u00f6ppnade Rainer H\u00f6gback en aff\u00e4r i hotellets k\u00e4llarv\u00e5ning. D\u00e4r h\u00f6ll han till \u00e4nda till 1971 d\u00e5 hotellfastigheten renoverades och banken inredde k\u00e4llarv\u00e5ningen till arkiv. A. Talas Bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r hade flyttat hela verksamheten in i det varuhuset p\u00e5 andra sidan Strandgatan. Modeaff\u00e4r Saga Perjus passade d\u00e5 p\u00e5 att flytta in i Talas tidigare aff\u00e4rslokal.<\/p>\n

\"\"
I augusti 1966 bes\u00f6kte redakt\u00f6r Harry Granberg fr\u00e5n den svenska televisionens nyhetsavdelningen Kristinestad och h\u00e4r st\u00e5r han och intervjuar hotelldirekt\u00f6ren Carl Sj\u00f6blom. Katten Maggi fick ocks\u00e5 vara med p\u00e5 ett h\u00f6rn och fotot finns i Alvar Utters fotosamling och det publicerades i Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1966<\/strong> b\u00f6rjade KOP planera ett nytt bankhus i staden och de besl\u00f6t d\u00e5 att den gamla byggnaden skulle rivas och de gav bankens arkitektavdelning i uppdrag att planera en ny bankbyggnad p\u00e5 samma st\u00e4lle. Hyresg\u00e4sterna Stadshotellet och k\u00f6tthandlare Rainer H\u00f6gback i huvudbyggnaden sades upp, liksom Skeppars Bokhandel och Saga Perjus modeaff\u00e4r i gatubyggnaden. Protester fr\u00e5n flera h\u00e5ll f\u00f6rdr\u00f6jde dock rivningsbeslutet och myndigheter lade rivningsf\u00f6rbud p\u00e5 den. Finlands Television var snabbt p\u00e5 plats och redakt\u00f6r Harry Granberg intervjuade direkt\u00f6r Calle Sj\u00f6blom i ett inslag, som gick ut i etern i augusti 1966. I oktober 1966 tog KOP:s direktion tillbaka upps\u00e4gningen av Stadshotellet och lovade att det f\u00e5r vara kvar p\u00e5 obest\u00e4md tid. Turistf\u00f6reningen i Kristinestad f\u00f6rde i slutet av \u00e5ret en massadress till bankens huvudkontor i Helsingfors, d\u00e4r de v\u00e4djade till banken att bevara den gamla byggnaden. Adressen var l\u00e5ng och v\u00e4lskriven och den framf\u00f6rdes av Lars Ax\u00e9n och Klas Ivars.<\/p>\n

Staden bj\u00f6d d\u00e5 ut ett omr\u00e5de s\u00f6der om stadsbron<\/a> nedanf\u00f6r torget som tomt f\u00f6r ett nytt bankhus. Banken l\u00e4t firman Pohjatutkimus utf\u00f6ra pliktning i stadsfj\u00e4rden i januari 1967. Redan i april samma \u00e5r konstaterade banken att de inte var intresserade av tomten nere vid fiskstranden. Rivningsf\u00f6rbudet f\u00f6r den gamla hotellbyggnaden f\u00f6rl\u00e4ngdes hela tiden.<\/p>\n

P\u00e5 1960-talet<\/strong> b\u00f6rjade ocks\u00e5 myndigheterna st\u00e4lla krav p\u00e5 Stadshotellets utrymmen, som inte uppfyllde kraven. Hyresg\u00e4sten och hyresv\u00e4rden KOP kunde inte komma \u00f6verens om villkoren f\u00f6r hur kostnaderna f\u00f6r en renovering skulle f\u00f6rdelas. Detta ledde till stadshotellet avslutade verksamheten d\u00e5 hyreskontraktet gick ut och hotelldirekt\u00f6ren Carl Sj\u00f6blom st\u00e4ngde d\u00f6rrarna f\u00f6r gott i slutet av juni 1969. <\/strong>Chef f\u00f6r KOP i staden den h\u00e4r tiden var Erkki Ikkel\u00e4-Koski (f.1936 i Kauhajoki), som var direkt\u00f6r fr\u00e5n \u00e5r 1964 till 1975, d\u00e5 han flyttade \u00f6ver till Vaajakoski.<\/p>\n

Det nya hotellet p\u00e5 \u00d6stra sidan, som till en b\u00f6rjan kallades Havshotellet hann inte bli f\u00e4rdigt f\u00f6re Stadshotellet st\u00e4ngde. Det var Byggnadsbyr\u00e5 Th. Nygren som uppf\u00f6rde Havshotellet d\u00e4r ocks\u00e5 staden var del\u00e4gare och det kunde invigas f\u00f6rst i mars 1970. Ocks\u00e5 byggm\u00e4stare Erik Hinds planerade ett hotellbygge p\u00e5 den tomt som han \u00e4gde vid Parmansgatan nedanf\u00f6r Strandgatan. Dessa planer f\u00f6rverkligades \u00e4nd\u00e5 inte.<\/p>\n

\u00c5r 1967<\/strong> besl\u00f6t statsr\u00e5det att flera kulturhistoriskt v\u00e4rdefulla byggnader i staden skulle skyddas och Hannelius gamla g\u00e5rd h\u00f6rde till de skyddade. Till en b\u00f6rjan g\u00e4llde skyddet b\u00e5de interi\u00f6r och exteri\u00f6r men efter en tid lindrades skyddet s\u00e5 att det endast g\u00e4llde utsidan.<\/p>\n

\u00c5r 1970, i b\u00f6rjan av juli<\/strong> hyrde banken ut den nedre v\u00e5ningen i det nedlagda hotellet \u00e5t Pohjolan Voima, som hade ett stort behov av inkvartering \u00e5t sina kraftverksbyggare.<\/p>\n

\u00c5r 1971, i slutet av september<\/strong> b\u00f6rjade KOP en renovering av den gamla g\u00e5rden, som fick idel lovord i staden. K. E. Nyman fr\u00e5n Vasa var huvudentrepren\u00f6r och deras byggm\u00e4stare Peter B\u00e5sk fr\u00e5n Solf b\u00f6rjade med att s\u00e4lja ut d\u00f6rrar, f\u00f6nster och annan inredning \u00e5t hugade stadsbor. G\u00e5rdens fasader skulle \u00e5terf\u00e5 sitt gamla utseende fr\u00e5n slutet av 1700-talet, det var v\u00e4l endast huvuding\u00e5ngen till banken som fick vara kvar. Planeringen gjordes av arkitekt Pinomaa i Helsingfors. P\u00e5 \u00f6vre v\u00e5ningen skulle det inredas en st\u00f6rre direkt\u00f6rsbostad och en mindre bostad. I nedre v\u00e5ningen skulle kundbetj\u00e4ningen flytta till den \u00f6stra delen med direkt\u00f6ren utrymmen skulle finnas i den v\u00e4stra \u00e4ndan. K\u00e4llarv\u00e5ningen skulle inredas till bankens arkiv och bankvalv. Det gamla uthuset p\u00e5 bakg\u00e5rden, den s\u00e5 kallade ”sp\u00e5rvagnen”, som inneh\u00f6ll en bostad, en bagarstuga och magasin s\u00e5ldes \u00e5t Martti Jansson och den revs av Stig Sj\u00f6strand fr\u00e5n Pjelax och i st\u00e4llet skulle d\u00e4r byggas en v\u00e4rmecentral och biltak.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1971 p\u00e5b\u00f6rjades rivningen av den gamla hotellbyggnaden s\u00e5 att endast stockarna l\u00e4mnades kvar. Fotot fr\u00e5n slutet av oktober 1971 finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1971, den 15 mars<\/strong> flyttade banken KOP tillf\u00e4lligt sitt betj\u00e4ningskontor till sina tidigare utrymmen i g\u00e5rden l\u00e4ngs med Strandgatan och de verkade d\u00e4r tills renoveringen var klar. Denna renovering var total och det var endast v\u00e4ggarna som fanns kvar av Josef Hannelius g\u00e5rd fr\u00e5n 1787. Huvudentrepren\u00f6r vid den omfattande renoveringen var K. E. Nyman fr\u00e5n Vasa. N\u00e5gra lokala f\u00f6retag deltog inte, f\u00f6rutom Aarno Pullola som tillverkade r\u00e4cken och andra metalldelar. Mellanbottnen f\u00f6rnyades och ersattes med 30 cm breda st\u00e5lbalkar och ytterv\u00e4ggarna fick ocks\u00e5 st\u00f6d av st\u00e5lbalkar.<\/p>\n

I juni 1972<\/strong> \u00e5terinvigde banken sitt kontor efter renoveringen och chefdirekt\u00f6r Matti Virkkunen deltog ocks\u00e5 i invigningsfesten.<\/p>\n

Efter renoveringen, som blev att kosta \u00f6ver 1 miljon mark,\u00a0 verkade banken ensam i g\u00e5rden och i b\u00f6rjan av \u00e5r 1995 fusionerades den med Unitas\/F\u00f6reningsbanken och de bildade d\u00e5 Merita Bank. Efter n\u00e5gra \u00e5r genomf\u00f6rdes flera fusioner och bankens namn \u00e4ndrades till Nordea. Efter fusionen st\u00e4ngdes KOP-kontoret vid Salutorget i februari 1996 och de 6 anst\u00e4llda flyttade tv\u00e4rs \u00f6ver torget till nya banken Merita.<\/p>\n

\u00c5r 1998, i februari<\/strong> s\u00e5lde Merita Fastigheter den gamla bankfastigheten \u00e5t fastighetsbolaget Ab Josefsg\u00e5rden, som \u00e4gdes till h\u00e4lften av Kontorstj\u00e4nst Langels Kb och den andra halvan av Kristinestads Lokalf\u00f6rs\u00e4kringsf\u00f6rening. Sama \u00e5r gjordes en inomhusrenovering av hela fastigheten. F\u00f6r planeringen stod Talotuuma, It\u00e4laakso sk\u00f6tte renoveringen och A-S\u00e4hk\u00f6 sk\u00f6tte elinstallationerna, samtliga f\u00f6retag fr\u00e5n Kristinestad. \u00c5r 2013 fusionerades Lokalf\u00f6rs\u00e4kring med Tapiolagruppen och bildade d\u00e5 LokalTapiola. Lokalf\u00f6rs\u00e4kring \u00f6vertog i n\u00e5got skede hela huvudbyggnaden men de s\u00e5lde sedan g\u00e5rden, s\u00e5 att den numera \u00e4r i privat \u00e4go. Den l\u00e5nga g\u00e5rden l\u00e4ngs med Strandgatan \u00e4r i privat \u00e4go och \u00e4r i gott skick.<\/p>\n

Huvudbyggnaden ”Josefsg\u00e5rden” \u00e4r ocks\u00e5 i gott skick och pryder sin plats vid Salutorget och Josef Hannelius skulle vara n\u00f6jd om han visste att hans g\u00e5rd fr\u00e5n 1787 b\u00e4r hans namn och fortfarande \u00e4r i anv\u00e4ndning.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 92 som byggdes 1787 har genomg\u00e5tt m\u00e5nga renoveringar men den senaste som gjordes i b\u00f6rjan av 1970-talet \u00e4r nog den mest lyckades. G\u00e5rden \u00e4r i dag i privat \u00e4go och Lokal-Tapiolas lokalkontor \u00e4r d\u00e4r p\u00e5 hyra i den \u00f6stra \u00e4ndan. Endast en del av den v\u00e4stra \u00e4ndan \u00e4r i anv\u00e4ndning och d\u00e4r verkar en fastighetsf\u00f6rmedling. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden l\u00e4ngs med Strandgatan h\u00f6rde i l\u00e5nga tider ihop med Stadshotellet men den \u00e4r numera i privat \u00e4go och inrymmer flera bost\u00e4der. En del av denna g\u00e5rd stod f\u00f6re Nya Kyrkans byggande 1897 p\u00e5 tomt nr 36 i h\u00f6rnet av H\u00e5llfastskagatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan och d\u00e4r verkade Fruntimmersskolan i Kristinestad p\u00e5 1890-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I den h\u00e4r byggnaden p\u00e5 Strandgatan 49 har det bott m\u00e5nga personer och d\u00e4r har funnits flera butiker, bokhandlar, en reklambyr\u00e5 och till och med en kinesisk restaurang.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Hannu Vallas flygfoto s\u00e5 framtr\u00e4der KOP:s bankhus tydligt mitt i bild i h\u00f6rnet av Strandgatan och Salutorget. Byggnadsvolymen \u00e4r 2 258 m3<\/sup> och v\u00e5ningsytan \u00e4r 430 m2<\/sup>. Fotot fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I juni 1972 var den stora renoveringen genomf\u00f6rd och banken tog d\u00e5 hela byggnaden i bruk. Arkitektbyr\u00e5 K. A. Pinomaa fr\u00e5n Helsingfors stod f\u00f6r huvudplaneringen och K. E. Nyman fr\u00e5n Vasa stod f\u00f6r huvudentreprenaden. Kaskisten Puutavara levererade allt tr\u00e4material och Auto-Kaross A. Pullola tillverkade alla st\u00e5lkonstruktioner. Urho Tuominen OY fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg installerade elektriciteten och Huber fr\u00e5n Vasa sk\u00f6tte om vatten, v\u00e4rme och saniteten, betongen levererades av N\u00e4rpes Betong. Stenfoten av cement \u00e4r bekl\u00e4dd med tunna skivor av granit och den kom fr\u00e5n Viitasaaren Mustakivi. Fotot av det renoverade huset \u00e4r fr\u00e5n Nordeas historiska arkiv\/ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I november 1958 fick turistf\u00f6reningen bes\u00f6k av Bengt Olofsson fr\u00e5n RESO i Stockholm och h\u00e4r sitter han i mitten under deras styrelsem\u00f6te i ”kejsarkabinettet” p\u00e5 Stadshotellet. De andra \u00e4r fr.v. Fredrik Stenlund, Uno A. Kopisto och till h\u00f6ger Jorma Kiuasper\u00e4 och bankdirekt\u00f6r Nils-Anders Ingves fr\u00e5n N\u00e4rpes. Fotot fr\u00e5n Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggnaden d\u00e4r Stadshotellet var inrymt har alltid haft en framtr\u00e4dande roll i den centrala stadsmilj\u00f6n. Veljekset Karhum\u00e4kis vykort fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1960-talet, utl\u00e5nat av Juhani Saari.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1966 fanns bankens kontor i v\u00e4stra delen i bottenv\u00e5ningen medan Carl Sj\u00f6bloms Stadshotellet f\u00f6rfogade \u00f6ver resten. I k\u00e4llarv\u00e5ningen hade Rainer H\u00f6gback en k\u00f6ttaff\u00e4r. Fotot fr\u00e5n Nordeas historiska arkiv\/ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Rafael Olins foto fr\u00e5n \u00e5r 1968 s\u00e5 har banken en egen ing\u00e5ng fr\u00e5n torget och stora skyltf\u00f6nster. Det var mycket diskussion om dessa f\u00f6nster i stadens beslutande organ \u00e5r 1938 men KOP kunde \u00f6ppna sitt kontor d\u00e4r 1939. Kontoret hade ju f\u00f6re det funnits i g\u00e5rden l\u00e4ngs med Strandgatan. I h\u00f6gra kanten syns Handelslaget La-Syds nybyggda aff\u00e4rshus och i den andra kanten syns Talas varuhus fr\u00e5n 1964. Fotot fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1971 anv\u00e4ndes det redan ordentliga byggst\u00e4llningar av metall men de tv\u00e5 m\u00e4nnen d\u00e4r uppe ser inte ut att anv\u00e4nda n\u00e5gon skyddsutrustning vid monteringen. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1971 p\u00e5b\u00f6rjades rivningen av den gamla hotellbyggnaden s\u00e5 att endast stockarna l\u00e4mnades kvar. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I samband med renoveringen av huvudbyggnaden 1971-1972 s\u00e5 revs denna g\u00e5rdsbyggnad, som inneh\u00f6ll b\u00e5da magasin och en bostad. Den h\u00e4r g\u00e5rdsbyggnaden uppf\u00f6rdes p\u00e5 1860-talet efter att den stora stadsbranden \u00e5r 1859 hade f\u00f6rst\u00f6rt alla g\u00e5rdsbyggnader p\u00e5 denna tomt. I b\u00f6rjan av forts\u00e4ttningskriget \u00e5r 1941 s\u00e5 skulle tyska trupper ha varit inkvarterade i denna byggnad. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Gatubyggnaden fotograferad ca 1970. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under \u00e5ren 1971-1972 renoverade KOP-banken sin byggnad vid torget. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det var ju \u00e5r 1929 som Kansallis-Osake-Pankki f\u00f6rv\u00e4rvade den h\u00e4r g\u00e5rden, som d\u00e5 inrymde Stadshotellet, Banken sj\u00e4lv \u00f6ppnade ett kontor i g\u00e5rden bakom hotellet, som syns till v\u00e4nster. Fotot fr\u00e5n 1930-talet \u00e4r fr\u00e5n Nordeas historiska arkiv\/ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 vykortet fr\u00e5n 1917 s\u00e5 syns Stadshotellets g\u00e5rd till v\u00e4nster. Hotellet har ing\u00e5ng endast fr\u00e5n baksidan, d\u00e4r det fanns en st\u00f6rre farstukvist. Vid den stora renoveringen \u00e5r 1910 togs det upp en d\u00f6rr och n\u00e5gra f\u00f6nster i stenfoten och d\u00e4r inreddes en aff\u00e4rslokal.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Ina Roos\u00b4 marknadsfoto fr\u00e5n sekelskiftet s\u00e5 ser vi Mathilda Bergs v\u00e4rdshusbyggnad till v\u00e4nster. Det byggdes sedan om till hotell \u00e5r 1910 och det verkade d\u00e4r till \u00e5r 1969 d\u00e5 det st\u00e4ngde. Fotot fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mathilda Bergs v\u00e4rdshus med ing\u00e5ng via den vackra porten vid Strandgatan. Fotot fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet finns p\u00e5 stadens museum Carlsro.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I januari 1914 upptr\u00e4dde Tyne Hedberg p\u00e5 stadshotellet och en grupp ungdomar visade upp olika danser. Bland annat den moderna dansen tango ”en h\u00f6gst egendomlig dans” visades, men Syd-\u00d6sterbottens uts\u00e4nda trodde att vi nordbor nog \u00e4r f\u00f6r styva i lederna f\u00f6r att kunna \u00e5stadkomma den r\u00e4tta effekten i denna dans. F\u00f6r att kunna utf\u00f6ras som i sitt hemland Argentina kr\u00e4vs det lite sydl\u00e4ndsk livlighet och grace.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En springgosse kan vara bra att ha i tj\u00e4nst d\u00e5 \u00e4renden skall sk\u00f6tas. Annons 11.8.1917.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 1920- och 1930 var det vanligt att kringresande kl\u00e4df\u00f6rs\u00e4ljare fr\u00e5n andra st\u00e4der bes\u00f6kte Kristinestad och kunde ha med sig hela 5 000 kappor till f\u00f6rs\u00e4ljning. Denna f\u00f6rs\u00e4ljning skedde p\u00e5 v\u00e4rdshus, g\u00e4stgiveriet och p\u00e5 Stadshotellet och var f\u00f6rst\u00e5s n\u00e5got som ogillades av de lokala handelsm\u00e4nnen. I n\u00e5got skede blev det sedan f\u00f6rbud mot denna ”Hotellhandel”, men den kunde ju forts\u00e4tta p\u00e5 torget, \u00e5tminstone under marknaderna. Annonserna ur tidningen Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Syd-\u00d6sterbotten 14.3.1917: Natten mot m\u00e5ndagen avled h\u00e4rst\u00e4des en av stadens \u00e4ldsta innev\u00e5nare, \u00e4nkefru Carolina Erika Sundman, f\u00f6dd Nylin. F\u00f6dd i Arboga den 31 januari 1834 blev den nu avlidne vid 17 \u00e5rs \u00e5lder gift med sj\u00f6kaptenen Henrik August Sundman fr\u00e5n Kristinestad, till vilken hon som nygift inflyttade och varest hon sedan varit bosatt. \u00c4nka redan \u00e5r 1869 bedrev hon en mindre tapisseriaff\u00e4r h\u00e4rst\u00e4des, till dess hon 1883 \u00f6vertog fr\u00f6ken M. Wahlforss bokhandel, som hon innehaft intill den 15 september 1915 – s\u00e5ledes i 32 \u00e5rs tid. Hj\u00e4rtegod och v\u00e4ns\u00e4ll l\u00e4mnar hon nu stor saknad efter sig hos anh\u00f6riga och v\u00e4nner. Hon s\u00f6rjes n\u00e4rmast av en dotter, en son, sv\u00e4rdotter, barnbarn och barnbarns barn, samt m\u00e5nga sl\u00e4ktingar och v\u00e4nner. Frid och v\u00e4lsignelse \u00f6ver hennes minne.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Lilly Nyst\u00e9ns och Rafael Olins utredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar: Om du klickar H\u00c4R, s\u00e5 hittar du mycket info om Forts\u00e4tt l\u00e4sa Stadshotellet p\u00e5 Strandgatan 49<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":49,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20660","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20660","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20660"}],"version-history":[{"count":108,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20660\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30662,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20660\/revisions\/30662"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20660"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}