{"id":20608,"date":"2021-05-02T23:25:15","date_gmt":"2021-05-02T20:25:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20608"},"modified":"2026-04-29T00:30:44","modified_gmt":"2026-04-28T21:30:44","slug":"lebells-eller-holmudds-gard-pa-strandgatan-51","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20608","title":{"rendered":"Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 51"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 51 byggdes \u00e5r 1778 av Casper Lebell d.y. (1717-1787). N\u00e4r den byggdes l\u00e5g den vid Stadsfj\u00e4rdens strand men landh\u00f6jningen har gjort att den nu st\u00e5r l\u00e5ngt uppe p\u00e5 land. P\u00e5 samma st\u00e4lle d\u00e4r g\u00e5rden byggdes hade det st\u00e5tt en gammal, mindre env\u00e5ningsbyggnad, troligen uppf\u00f6rd av Caspers mors, allts\u00e5 Anna Enholms sl\u00e4kt Reichenbach. Enligt k\u00f6pmansg\u00e5rdens historiker skulle den h\u00e4r g\u00e5rden vara uppf\u00f6rd under \u00e5ren 1760-1761. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

Uppgjort av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister och gamla tidningar. Mus\u00e9ets historiker har varit till stor hj\u00e4lp, liksom Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar. Christer \u00c5strand har bidragit med uppgifter om den f\u00f6rsta \u00e4garen Niclas Reichenbach.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h4>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om mus\u00e9et Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden och se n\u00e4r det \u00e4r \u00f6ppet, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna och vilka brandf\u00f6rs\u00e4kringar, som har tecknats, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mus\u00e9ets f\u00f6rsta historik, som Arne Appelgren publicerade \u00e5r 1941, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Lebellska g\u00e5rden \u00e4r en av stadens \u00e4ldsta g\u00e5rdar och n\u00e4r den byggdes \u00e5r 1778 f\u00f6rs\u00e5gs den med ett brutet, s\u00e5 kallat mansardtak. H\u00f6gst troligt var lagt med n\u00e4ver och takved, som var brukligt den tiden. N\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1800-talet byttes detta ut mot det valmade sadeltaket. som byggnaden fortfarande har. I slutet av 1800-talet fick g\u00e5rden ett tak av ”jernpl\u00e5t”. G\u00e5rden har i dag ing\u00e5ng endast fr\u00e5n g\u00e5rdssidan men p\u00e5 1800-talet och l\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet s\u00e5 fanns det en d\u00f6rr ocks\u00e5 mot gatan. I stort sett \u00e4r g\u00e5rden fortfarande i originalskick. Fotot taget fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rdens och tomtens historia<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 den gamla kartan fr\u00e5n 1660-talet s\u00e5 skulle Niclas Eliasson Reichenbachs g\u00e5rd ha funnits p\u00e5 samma tomt d\u00e4r Lebellska g\u00e5rden finns i dag. St\u00f6rsta delen av tomten l\u00e5g p\u00e5 bonden Matts Knutssons \u00e4ngar eller \u00e5krar. Borgm\u00e4starens g\u00e5rd skulle ha funnits p\u00e5 R\u00e5dhustorgets s\u00f6dra sida och stadens f\u00f6rsta r\u00e5dhus l\u00e5g nere vid stranden. Kartan fr\u00e5n Riksarkivet.<\/figcaption><\/figure>\n

F\u00f6rsta \u00e4garen Niclas Reichenbach<\/strong><\/h4>\n

Den f\u00f6rsta tomt\u00e4garen Niclas Eliasson Reichenbach hade r\u00f6tterna i Tyskland, d\u00e4r han f\u00f6ddes i b\u00f6rjan av 1600-talet. Niclas far Elias hade varit kommend\u00f6r p\u00e5 Vaxholms f\u00e4stning i Sverige och sonen Niclas blev student i Stockholm. Niclas var gift med Anna Hindersdotter, ocks\u00e5 hon fr\u00e5n Tyskland och blev en av Kristinestads f\u00f6rsta borgare d\u00e5 han flyttade till den nygrundade staden i b\u00f6rjan av 1650-talet. Han hade goda kontakter med handelshus b\u00e5de i Tyskland och i Sverige. Enligt Sideby historia, sid 52 skulle Niclas Reichenbach \u00e5r 1671 och \u00e4nnu 1879 ha varit upptagen som g\u00e4stgivare i Sideby. Han hamnade sedan p\u00e5 obest\u00e5nd och gick i konkurs p\u00e5 1680-talet och d\u00e5 skulle g\u00e4stgiveriet ha \u00f6vertagits av dr\u00e4ngen Eskil Simonson Hanses fr\u00e5n Sideby, som hade gift sig med Niclas dotter Agneta. P\u00e5 gamla kartor fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1700-talet finns ”Hanses g\u00e4stgiveri” upptaget i Sideby.<\/p>\n

Niclas hade en syster Anna Eliasdotter Reichenbach (1607-1668), som gifte sig med pr\u00e4sten Elias Petri Holmius (1600-1684) fr\u00e5n Stockholm. Han hade varit f\u00e4ltpredikant under det 30-\u00e5riga kriget och de bosatte sig efter det\u00a0 i N\u00e4rpes. Deras son, r\u00e5dmannen Elias Holmius, senare Enholm (d\u00f6d 1711)\u00a0 fick en dotter Anna Enholm (d\u00f6d 1756) som \u00e5r 1708 gifte sig med Casimir Lebell d.\u00e4. (1676-1762) och de \u00f6vertog d\u00e5 Reichenbach gamla g\u00e5rd.<\/p>\n

 <\/p>\n

\"\"
Enligt stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 l\u00e5g Lebells g\u00e5rd p\u00e5 tomt nr 3 i det andra kvarteret. Tomten str\u00e4ckte sig redan mellan \u00d6stra L\u00e5nggatan och Strandgatan, och p\u00e5 andra sidan Strandgatan l\u00e5g det endast sj\u00f6bodar och magasin.<\/figcaption><\/figure>\n

Lebell tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

G\u00e5rdens byggare Casper Lebell d.y. (1717-1787)\u00a0 var son till Casper Lebell d.\u00e4. (1676-1762), som var f\u00f6dd i Polen med namnet Casimir Subkowski. Casimir var milit\u00e4r och av adlig sl\u00e4kt och i b\u00f6rjan av 1700-talet blev han tagen som krigsf\u00e5nge av de svenska trupperna och blev f\u00f6rd till Gamlakarleby i \u00d6sterbotten. Efter en tid blev Casimir f\u00f6rd s\u00f6derut till Kristinestad, d\u00e4r han tr\u00e4ffade r\u00e5dmansdottern Anna Enholm fr\u00e5n Kristinestad, som han gifte sig med \u00e5r 1708.<\/p>\n

Anna Enholm var dotter till kyrkoherdesonen och r\u00e5dmannen Elias Enholm, som var f\u00f6dd Holmius och till Anna Reichenbach. Annas morfar Johan Hansson hade varit stadens borgm\u00e4stare under \u00e5ren 1664 till 1691. Han var ocks\u00e5 stadens riksdagsman under 3 riksdagar och var i \u00f6vrigt en f\u00f6rm\u00f6gen man. Under Stora ofreden (1714-1721) vistades Casimir och Anna h\u00f6gst troligt i Sverige. Mellan \u00e5ren 1714 och 1721 hade de f\u00e5tt \u00e5tminstone 3 s\u00f6ner, som levde till vuxen \u00e5lder. \u00c4ldsta sonen Mikael (1714-1786) kan vara f\u00f6dd i staden just vid den tiden d\u00e5 ryssarna tr\u00e4ngde in i landet h\u00f6sten 1714. Mellansonen Casper (1717-1787) var f\u00f6dd under evakueringen i Sverige medan den yngsta sonen Johan (1721-1788) f\u00f6ddes i staden efter \u00e5terkomsten fr\u00e5n Sverige. Mikael studerade teologi och blev sedan kyrkoherde i Ulvsby medan br\u00f6derna Casper d.y. och Johan stannade i staden.<\/p>\n

N\u00e5gon g\u00e5ng f\u00f6re \u00e5r 1724<\/strong> hade Casimir och Anna \u00e5terv\u00e4nt till Kristinestad fr\u00e5n Sverige eftersom Casimir, som nu hade antagit namnet Casper Lebell blev borgare d\u00e4r d\u00e5. I den \u00e4ldsta bevarade mantalsl\u00e4ngden fr\u00e5n \u00e5r 1727 finns Casper Lebell antecknad i staden. Casper kom som m\u00e5g till staden och han bodde i Annas hemg\u00e5rd vid Strandgatan, som h\u00f6gst troligt var i d\u00e5ligt skick efter den ryska ockupationen under \u00e5ren 1714 – 1721. Casper var b\u00e5de tobakshandlare och salthandlare.<\/p>\n

Aff\u00e4rsverksamheten m\u00e5ste ha v\u00e4xt snabbt, eftersom Casper Lebell redan \u00e5r 1731 var den sj\u00e4tte st\u00f6rsta skattebetalaren i staden med 2 riksdaler i skatt. \u201dRika Bergen\u201d , allts\u00e5 Hans Berg var i en klass f\u00f6r sig med 96 riksdaler, lika mycket som alla andra tillsammans. Men redan efter 10 \u00e5r var Casper Lebell den tredje st\u00f6rsta skattebetalaren med 6 riksdaler mot Hans Bergs 101.<\/p>\n

\u00c5r 1742, i september<\/strong> d\u00e5 landet igen invaderades av de ryska soldaterna under den period som kom att kallas \u201dLilla ofreden\u201d s\u00e5 flydde en del av det i Finland stationerade svenska kavalleriet till Sverige via Kristinestad. I v\u00e4ntan p\u00e5 fartyg som skulle f\u00f6ra dem i s\u00e4kerhet inkvarterades de bland annat i Lebells d\u00e5varande g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1742, i oktober<\/strong> n\u00e4r de svenska soldaterna gav sig iv\u00e4g, s\u00e5 f\u00f6ljde Casper Lebell med. Flera andra borgare gjorde likadant s\u00e5 n\u00e4r de ryska kosackerna anl\u00e4nde till staden s\u00e5 var flera g\u00e5rdar \u00f6de. Magistraten i staden gjorde d\u00e5 upp en lista p\u00e5 alla dessa rymlingar och d\u00e4r st\u00e5r det att Casper Lebell den \u00e4ldre hade flytt men att \u201dHans S\u00f6dermans hustru har nycklarna\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1747<\/strong> besl\u00f6t landsh\u00f6vdingen i Vasa att det skall g\u00f6ras upp f\u00f6rteckningar med stadens alla handlare enligt bransch. Casper Lebell d.y. blev d\u00e5 kryddkr\u00e4mare medan fadern, Casper den \u00e4ldre blev salthandlare.<\/p>\n

\u00c5r 1756<\/strong> blev handlanden och r\u00e5dmannen Casper Lebell d.y. av staden utsedd till delegat vid riksdagen i Stockholm. Denne var d\u00e5 stadens f\u00f6rn\u00e4msta borgare och bedrev en stor aff\u00e4rsverksamhet. Den h\u00e4r riksdagen blev lite speciell eftersom det fanns en grupp riksdagsm\u00e4n som ville \u00e4ndra p\u00e5 kung Adolf Fredriks makt. Under denna riksdag skulle s\u00e5lunda en statskupp \u00e4ga rum men den h\u00e4r uppt\u00e4cktes i tid av myndigheterna, vilket ledde till att flera upprorsmakare greps och 4 h\u00f6ga politiker d\u00f6mdes till d\u00f6den och avr\u00e4ttades. Casper Lebell deltog tydligen inte i denna statskupp utan han kunde \u00e5terv\u00e4nda till staden och han deltog inte i n\u00e5gra fler riksdagar.<\/p>\n

\u00c5r 1765<\/strong> bodde Casper Lebell d.y. i mormors gamla g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 51 tillsammans med hustrun och barnen Casper (1746-1813), Anna Kristina, som kallades Stina (1749-1809), Helena Margareta (1754-1792) och Josef (1758-1794). Hos dem bodde ocks\u00e5 en bokh\u00e5llare Hendrik, en dr\u00e4ng Emil och pigorna Lisa och Cajsa.<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> var situationen samma, det var bara dr\u00e4ngen och pigorna som hade bytts ut. I g\u00e5rden bedrev Casper kramhandel, d\u00e4r han s\u00e5lde olika varor \u00e5t stadsborna. Han blev ocks\u00e5 del\u00e4gare i flera fartyg och blev med tiden en f\u00f6rm\u00f6gen man. Casper var ocks\u00e5 r\u00e5dman och viceborgm\u00e4stare och han deltog ocks\u00e5 i riksdagen 1755-56.<\/p>\n

\u00c5r 1775<\/strong> hade tomten f\u00e5tt nummer 6 i det andra kvarteret och d\u00e4r bodde r\u00e5dmannen och handlanden Casper Lebell d.y. med pigor och dr\u00e4ngar. Aff\u00e4rerna blomstrade och Casper utvecklade verksamheten och han blev med tiden en av stadens rikaste m\u00e4n.<\/p>\n

\u00c5r 1778<\/strong> b\u00f6rjade Casper Lebell d.y. bygga den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar p\u00e5 Strandgatan 51, detta enligt sparade f\u00f6rs\u00e4kringsbrev fr\u00e5n \u00e5r 1834. Casper var ju f\u00f6dd i Sverige \u00e5r 1717 men hade i b\u00f6rjan av 1720-talet flyttat till Kristinestad med sina f\u00f6r\u00e4ldrar d\u00e5 de \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n flykten. Den nya g\u00e5rden byggdes d\u00e5 p\u00e5 tomt nr 3 i det andra kvarteret men som sedan ocks\u00e5 hade numret 6, f\u00f6re det i stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 fick numret 94.<\/p>\n

Caspers bror Johan (1721-1788) hade \u00e5r 1744 gift sig med Anna Margareta Backman (1714-1788). De hade f\u00f6rv\u00e4rvat g\u00e5rden nr 5 som l\u00e5g n\u00e4rmare torget p\u00e5 Strandgatan 49 och han bodde d\u00e4r med hustrun. De var barnl\u00f6sa.<\/p>\n

\u00c5r 1780<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 6 och g\u00e5rden som var byggd 1778 av r\u00e5dmannen Casper Lebell d.y.<\/p>\n

\u00c5r 1787<\/strong> i juni avled r\u00e5dmannen Casper Lebell och g\u00e5rden \u00f6vertogs av ogifta sonen Josef Lebell (1758-1794).<\/p>\n

\u00c5r 1794<\/strong>, efter \u201dden en smula avsigkomne ogifte handelsbokh\u00e5llaren och f.d. studenten\u201d Josef Lebells d\u00f6d, s\u00e5ldes g\u00e5rden \u00e5t handlanden och r\u00e5dmannen Anders Holmstr\u00f6m (1768-1828) som var sl\u00e4kt med Lebells. Anders var gift med Anna Melander (1788-1836) som var hemma fr\u00e5n Kask\u00f6. Anders gjorde flera renoveringar inne i g\u00e5rden men utv\u00e4ndigt gjordes inga st\u00f6rre \u00e4ndringar.<\/p>\n

\u00c5r 1802, den 20 juli<\/strong> fick staden finfr\u00e4mmande d\u00e5 rikets konung Gustaf IV Adolf och drottning Fredrika Dorotea kom p\u00e5 ett kort bes\u00f6k. De kom vid 7-tiden p\u00e5 kv\u00e4llen och bodde \u00f6ver natten i handlande Hannelius g\u00e5rd<\/a> vid torget. De hann dock med kort bes\u00f6k i r\u00e5dman Anders Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd. Kungaparet och deras f\u00f6lje avreste genast p\u00e5 morgonen ner till Ulvila, dit de anl\u00e4nde f\u00f6ljande kv\u00e4ll.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 togs i bruk s\u00e5 \u00e4gdes tomterna 93 och 94 av familjen Holmstr\u00f6m. L\u00e5ngt senare slogs tomten nr 93 ihop med hotelltomten p\u00e5 nr 92 vid Salutorget.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1828 <\/strong>avled r\u00e5d- och handelsmannen Anders Holmstr\u00f6m och han \u00e4gde d\u00e5 tv\u00e5 tomter vid Strandgatan och h\u00e4lften av dessa \u00f6vertogs av handlande\u00e4nkan Anna Holmstr\u00f6m. Andra h\u00e4lften av tomterna \u00f6vertogs av de tv\u00e5 barnen Anders, som var 10 \u00e5r gammal och Charlotta, som var 15. Hos dem bodde\u00a0en bokh\u00e5llare, ett par handelsbetj\u00e4nter och flera dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1834<\/strong> tecknade r\u00e5dman\u00e4nkan Anna Holmstr\u00f6m en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de sju byggnaderna, som fanns p\u00e5 hennes tomt och vill du l\u00e4sa mera om byggnaderna och f\u00f6rs\u00e4kringarna , s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 r\u00e5dmans\u00e4nkan Anna Holmstr\u00f6m \u00e5r 1834 brandf\u00f6rs\u00e4krade sin g\u00e5rd och alla byggnader, s\u00e5 var de placerade enligt den renritade planteckningen. Inf\u00e4llt i nedre kanten \u00e4nkans namnteckning fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes h\u00e4lften av tomterna s\u00f6dra \u00bd 93 och 94 och g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Anna Holmstr\u00f6m och den andra h\u00e4lften av den nu vuxna sonen Anders (f.1819) och nyligen gifta dottern Charlotta. Dottern Charlotta hade \u00e5ret innan gift sig med Carl Magnus Ridderstad (f\u00f6dd i Bj\u00f6rneborg 1812, d\u00f6d i staden 1863). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llare, pigor och dr\u00e4ngar.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> gjorde \u00e4nkan Anna Holmstr\u00f6m konkurs och hennes andelar av tomterna s\u00e5ldes p\u00e5 offentlig exekutiv auktion. Vid auktionen den 24 november s\u00e5ldes den st\u00f6rre tomten nr 94 f\u00f6r 2 005 rubel \u00e5t Annas m\u00e5g Carl Magnus Ridderstad. Den mindre B\u00e4ckstr\u00f6mska tomten s\u00e5ldes \u00e5t grannen vid torget, handlanden Casper Holmstr\u00f6m f\u00f6r 500 rubel. Den 26 mars 1836 transporterade Casper Holmstr\u00f6m sin ink\u00f6pta tomt \u00e5t Carl Magnus Ridderstad. \u00c4nkan Anna dog \u00e5r 1836.<\/p>\n

\u00c5r 1840, den 25 juli<\/strong> s\u00e5lde r\u00e5dmanssonen Anders Holmstr\u00f6m sin \u00e4gande fj\u00e4rdedel av tomterna 93 och 94 \u00e5t sin syster Charlotta och sv\u00e5gern Ridderstad.<\/p>\n

\u00c5r 1841<\/strong> \u00e4gdes tomterna s\u00f6dra \u00bd 93 och 94 och g\u00e5rden av Carl Ridderstad med hustrun Charlotta. De \u00e4gde ocks\u00e5 den obebodda tomten nr 89, p\u00e5 andra sidan Strandgatan. Hos Carl och Charlotta bodde ocks\u00e5 hennes bror Anders, som var bokh\u00e5llare tillsammans med Carl Nystr\u00f6m. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 tv\u00e5 betj\u00e4nter, jungfrun Lisette, en dr\u00e4ng och tre pigor. \u201dMaria\u201d m\u00e5ste ha varit det vanligaste f\u00f6rnamnet i staden denna tid eftersom Carl och Charlotta \u00e5r 1842 hade 3 pigor, som alla hette Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes tomterna s\u00f6dra \u00bd 93 och 94 och den stora g\u00e5rden av Carl Ridderstad som bodde med hustrun Charlotta. Med dem bodde bokh\u00e5llarna Erik Lundstr\u00f6m och Carl Lundman, dr\u00e4ngarna Eric och Elias och hela 5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1847<\/strong> b\u00f6rjade handlande Carl Ridderstad bygga en st\u00f6rre g\u00e5rd p\u00e5 den tomma tomten 89<\/a>, som ligger p\u00e5 Strandgatans \u00f6stra sida invid Parmansgatan. P\u00e5 denna tomt hade det fr\u00e5n f\u00f6rr endast funnits bodar och magasin.<\/p>\n

Vid \u00e5rsskiftet 1847-48\u00a0<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna s\u00f6dra \u00bd 93 och 94 av Carl och Charlotta Ridderstad. Handelsbetj\u00e4nterna Ernst Nordenstr\u00f6m och Gustaf W\u00f6rsten bodde med dem, liksom jungfrun Catharina H\u00e4ggqvist och m\u00e5nga dr\u00e4ngar och pigor. P\u00e5 hyra bodde nu ocks\u00e5 handelsmannen Gustaf B\u00e4ckstr\u00f6m (1820-1856), tillsammans med 2 handelsbetj\u00e4nter. Denne Gustaf hade tidigare varit bokh\u00e5llare \u00e5t handelsmannen Casper Holmstr\u00f6m, som \u00e4gde g\u00e5rden vid torget, som sedan blev stadens hotell.<\/p>\n

\u00c5r 1848, den 29 januari<\/strong> s\u00e5lde Carl och Charlotta Ridderstad halva B\u00e4ckstr\u00f6mska tomten nr 93 och hela tomten 94 \u00e5t handlanden och skeppsredaren Gustaf Ferdinand B\u00e4ckstr\u00f6m f\u00f6r tillsammans 2 000 rubel silver. Gustaf var f\u00f6dd 1820 i Ing\u00e5 i s\u00f6dra Finland och kom redan som 17-\u00e5ring till Kristinestad. Han gifte sig \u00e5r 1851 med Amanda (1824-1857) som kom fr\u00e5n \u00c5bo. Gustaf bodde d\u00e4r med handelsbetj\u00e4nter, dr\u00e4ngar och pigor. Carl Ridderstad med hustrun Charlotta har flyttat bort och \u00e4r nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen skrivna i <\/a>g\u00e5rden nr 89 <\/a>p\u00e5 andra sidan Strandgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes tomterna s\u00f6dra \u00bd 93 och 94 av handlanden Gustaf B\u00e4ckstr\u00f6m med hustrun Amanda och sonen Arthur Ferdinand (1853-1879).Hos dem bodde betj\u00e4nt, dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1856, den 21 februari<\/strong> avled handelsmannen Gustaf B\u00e4ckstr\u00f6m, i en \u00e5lder av 35 \u00e5r och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Amanda, som nu bodde med sin son.<\/p>\n

\u00c5r 1856, 18 april<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Amanda B\u00e4ckstr\u00f6m tomterna s\u00f6dra \u00bd 93 och hela 94 \u00e5t handlanden Josef Wilhelm Holmudd (1830-1909) f\u00f6r 2 500 silfver rubel. Holmudd var f\u00f6dd i staden och var son till Johan Holmudd (1803-1833) och Carolina Henrika (f. Solberg 1808-1841). Den nya \u00e4garen bodde i g\u00e5rden med handelsbetj\u00e4nten Ernst H\u00e4gglund, dr\u00e4ngen Herman och hush\u00e5llerskan Sofia. F\u00f6r \u00f6vrigt s\u00e5 dog \u00e4nkan Amanda B\u00e4ckstr\u00f6m \u00e5r 1857 och den 2-\u00e5riga sonen Arthur Ferdinand blev d\u00e5 fosterson hos handlanden Carl Gustaf och Charlotta Hyd\u00e9n.<\/p>\n

\u00c5r 1859 i januari<\/strong> intr\u00e4ffade den stora branden i staden, som hade f\u00e5tt sin b\u00f6rjan p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 53 men som spred sig b\u00e5de s\u00f6derut och \u00f6sterut och \u00f6delade ett helt kvarter med ett 20-tal g\u00e5rdar. Alla uthus, f\u00f6rr\u00e5d och andra byggnader p\u00e5 tomterna 93 och 94 f\u00f6rst\u00f6rdes i branden men sj\u00e4lva huvudbyggnaden kunde r\u00e4ddas. Uthusen var f\u00f6rs\u00e4krade men endast till en del, s\u00e5 Josef Wilhelm Holmudd led en stor f\u00f6rlust.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av handlanden Josef Wilhelm Holmudd, som i april detta \u00e5r gifte sig med Klara<\/u> Sofia (f\u00f6dd Sandberg i N\u00e4rpes 1842-1877). Hos dem bodde bokh\u00e5llaren J. Ekman, hush\u00e5llerskan Sofi Sand\u00e5s och dr\u00e4ngen Johan.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> gjorde handlanden Josef Wilhelm Holmudd konkurs och g\u00e5rden s\u00e5ldes d\u00e5 p\u00e5 offentlig exekutiv auktion den 16 oktober. Den var utannonserad i Finlands Allm\u00e4nna Tidning, kungjord i stadens kyrka och utringd i gath\u00f6rnen. Det h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av bagarem\u00e4staren Gustaf Adolf Rosengren, som bj\u00f6d 3 030 mark silver.<\/p>\n

\u00c5r 1865, den 21 november<\/strong> gav hovr\u00e4tten i Vasa ett utslag i en tvist mellan bagarem\u00e4staren Rosengren och handlande Holmudds of\u00f6rs\u00f6rjda dotter Lydia Sofia (f.1861). Enligt den s\u00e5 kallade b\u00f6rdsr\u00e4tten s\u00e5 hade dottern Lydia Sofia st\u00f6rre r\u00e4tt till g\u00e5rden och bagarem\u00e4staren tvingades d\u00e5 att avst\u00e5 fr\u00e5n g\u00e5rden, emot en ers\u00e4ttning lika stor som hans auktionsbud ett par \u00e5r tidigare. Josef Wilhelm Holmudd bodde kvar i dotterns g\u00e5rd med sin hustru Klara. P\u00e5 hyra bodde styrmannen J. Strandberg med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5ren 1868 till 1875<\/strong> \u00e4r det f\u00f6rre handlanden Josef Wilhelm Holmudds dotter Lydia Sofia som \u00e4ger tomterna och g\u00e5rden, men hon l\u00e5ter far och mor bo d\u00e4r med en piga Karolina. Josef Wilhelm och Klara fick 5 barn, n\u00e4mligen Lydia (f.1861), Carl Wilhelm (f.1864), Ivar Wilhelm (f.1865), Ester Helena (f.1869) och Vera (f.1872). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Rebecka H\u00e4ggblom med en dotter Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1877, den 30 december <\/strong>avled Klara Holmudd men \u00e4nklingen Josef Wilhelm fortsatte att bo i g\u00e5rden som \u00e4gdes av hans dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1878<\/strong> gifte Josef Wilhelm om sig med Helene Leontine<\/span> Wahlforss (1842-1920). Hon var dotter till Erik Wahlforss (1804-1878) som var f\u00f6dd Svartti i Stor\u00e5 och till Susanna Maria Holmudd (1808-1867) fr\u00e5n staden. F\u00f6ljande \u00e5r f\u00f6ddes deras enda barn, dottern Ruth Holmudd (1879-1943) som sedan gifte sig med hovr\u00e4ttsr\u00e5det J. V. Broman i Vasa. Helene Leontine var syster till bokhandelssystrarna Wahlforss, som hade bokhandel i den Fel\u00e9nska g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1887, den 25 april<\/strong> s\u00e5lde l\u00e4rarinnan Lydia Sofia Holmudd den s\u00f6dra h\u00e4lften av B\u00e4ckstr\u00f6mska tomten 93 och hela tomten nr 94 \u00e5t sin far Josef Wilhelm Holmudd f\u00f6r totalt 2 500 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Josef Wilhelm Holmudds barn. D\u00e4r bodde Josef Wilhelm sj\u00e4lv med hustrun som kallar sig Leontine och deras gemensamma dotter Ruth. P\u00e5 hyra bor guldsmedsges\u00e4ll\u00e4nkan Maria Honkaniemi (f.1853) med en yngre dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Josef Wilhelm Holmudds barn och det var fortfarande samma personer som bodde d\u00e4r. Josef Wilhelms yngsta dotter fr\u00e5n f\u00f6rra giftet Vera (f.1872) som var folkskoll\u00e4rarinna bodde p\u00e5 hyra liksom Maria Honkaniemi (f.1853) som nu \u00e4r \u00f6lf\u00f6rs\u00e4ljerska och bor med en dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Leontine Holmudd, d\u00e5 maken Josef Wilhelm hade avlidit \u00e5ret innan. P\u00e5 hyra bodde hennes styvdotter Vera som var folkskoll\u00e4rarinna. \u00d6lkusken Oskar R\u00e5tts (f.1874) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Sofia (f.1879) och 2 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Leontine Holmudd. Folkskoll\u00e4rarinnan Vera Holmudd bodde d\u00e4r \u00e4nnu, som var ogift men hade en fosterdotter Hilda Elise (1920-1969). Denne Hilda var dotter till fiskaren Johannes Stenlund i Alesundet, som var gift med Maria Augusta. Maria Augusta i sin tur var dotter till \u201dBorg Oskar\u201d, allts\u00e5 Oskar Granat i Dagsmark<\/a>. P\u00e5 hyra bodde garvaren Juho Suominen (f.1871) och hustrun Ida (f.1877).<\/p>\n

\u00c5r 1917, i juni<\/strong> s\u00e5lde Leontine Holmudd tomterna och g\u00e5rden f\u00f6r 16 800 mark \u00e5t handlanden Anna<\/span> Henriette Wiik (1862-1929). Anna var dotter till sj\u00f6mannen Johan Henrik Wiik (1818-1892) fr\u00e5n P\u00f6rtom men han flyttade till staden \u00e5r 1850. Annas mor Anna Kajsa Palm (1822-1904) var fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Leontine Holmudd flyttade d\u00e5 till Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 55<\/a>. Anna Wiik hade bedrivit handel i den Parmanska g\u00e5rden fram till \u00e5r 1903 d\u00e5 hon flyttade till H. Sj\u00f6bloms aff\u00e4rshus, som l\u00e5g d\u00e4r den stora skoaff\u00e4ren finns i dag. P\u00e5 hyra i Lebellska g\u00e5rden bodde glasm\u00e4staren Gabriel Lindholm (1846-1925) med hustrun Karolina (f.1838). Gabriel var f\u00f6dd i Karl\u00e5 i N\u00e4rpes och hade bott i staden i 50 \u00e5rs tid och verkat som glasm\u00e4stare. F\u00f6re de flyttade till Lebellska g\u00e5rden bodde de p\u00e5 hyra p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 34.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1919, i oktober<\/strong> \u00f6ppnade Eliel Peltonen en raksalong i g\u00e5rden, som han annonserade, ”mittemot postkontoret”. Fr\u00e5n tidigare fanns ju Albert Rosenkvists rakstuga i Henriksons g\u00e5rd vid torget, s\u00e5 det h\u00e4r var stadens andra. Peltonen s\u00e5lde ocks\u00e5 ekipering, s\u00e5som kravatter och l\u00f6skragar men verksamheten blev inte l\u00e5ngvarig f\u00f6r redan i november 1921 flyttade han fr\u00e5n orten. Peltonen \u00e4gde ocks\u00e5 en kiosk p\u00e5 \u00f6stra sidan. I februari 1923 ans\u00f6kta Peltonen om konkurs eftersom skulderna var dubbelt st\u00f6rre \u00e4n tillg\u00e5ngarna. Under en tid innehade Alf Camis en Herrekiperingsaff\u00e4r i Peltonens rakstuga men redan i september 1922 flyttade han den till F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd vid torget. Efter att Camis flyttat bort \u00f6ppnade en R. I. Friman en aff\u00e4r i samma utrymme d\u00e4r det s\u00e5ldes engelska regnrockar, sportm\u00f6ssor och kappor.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Anna Wiik och fortfarande bodde glasm\u00e4stare Lindholm p\u00e5 hyra. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Knut Pihlaja (f.1879) med hustrun Adelina (f.1873) och 3 mindre s\u00f6ner. Ocks\u00e5 \u00e4nkan Maria Gustafsson bodde p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 timmermannen Viktor Andersson (f.1892). Tv\u00e4tterskan Hilma Andersson (f.1874) bodde d\u00e4r med 3 barn, skorstensfejaren Teodor Friman (f.1887) med hustrun Tilda (f.1890) och arbetaren Enni R\u00f6nnholm (f.1897) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra.<\/p>\n

Tomterna nr 93 och 94 hade nu slagits ihop till tomt nr 93 och denna har delats s\u00e5 att den norra delen har \u00f6vertagits av hotell\u00e4garen Matilda Berg och f\u00e5tt adressen Strandgatan 49. Den s\u00f6dra delen som \u00e4gdes av Anna Wiik fick adressen Strandgatan 51.<\/p>\n

\u00c5r 1929<\/strong> dog handlanden Anna Wiik, ogift och barnl\u00f6s och g\u00e5rden \u00f6vergick genom ett testamente uppgjort \u00e5r 1924 till ”F\u00f6reningen De gamlas hem”. P\u00e5 30-talet bodde d\u00e4r till exempel arbetar\u00e4nkan Maria Yls\u00f6b\u00e4ck (f.1854) med dottern Eva (f.1890), arbetar\u00e4nkan Vilhelmina Andtfolk (f.1874) med dottern Elna (f.1901), \u00e4nkan Maria Gustafsson (f.1847), byggm\u00e4star\u00e4nkan Augusta H\u00e4rk\u00f6nen, tv\u00e4tterskan Sofia Ojala (f.1858) och \u00e4nkan Ida Klemets (f.1873).<\/p>\n

\u00c5r 1935 i april<\/strong> kontaktade forstm\u00e4star\u00e4nkan Thyra Borg ordf\u00f6rande f\u00f6r ”De gamlas hem” och meddelar att hon \u00e4r villig att k\u00f6pa g\u00e5rden f\u00f6r ett museum om f\u00f6reningen s\u00e5 \u00f6nskar. F\u00f6reningen mottog erbjudande och f\u00f6reslog ett pris om 30 000 mark, trots att den i b\u00f6ckerna var v\u00e4rderad till 40 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1936<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade \u00e4nkan Thyra Borg (1872-1948) den gamla g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 94 genom sitt ombud Sigrid Savander. Thyra var dotter till f\u00f6retagaren Antti Ahlstr\u00f6m och Eva<\/a> (f. i staden1848 – d. i Norrmark 1920), f\u00f6dd Holmstr\u00f6m. Eva var dotter till handlanden Casper Holmstr\u00f6m (1800-1849) och var allts\u00e5 f\u00f6dd i dennes g\u00e5rd, som senare blev stadens hotell vid torget. Det var ju Caspers bror Anders Holmstr\u00f6m, som i slutet av 1700-talet blev \u00e4gare till den Lebellska g\u00e5rden. Eva Holmstr\u00f6m gifte sig \u00e5r 1871 med \u00e4nklingen Antti Ahlstr\u00f6m fr\u00e5n Norrmark men f\u00f6dd i Sastmola. Antti hade \u00e5ret innan p\u00e5 auktion f\u00f6rv\u00e4rvat Norrmark Bruk med alla dess egendomar och det \u00e4r fortfarande i den sl\u00e4ktens \u00e4go.<\/p>\n

Eva och Antti Ahlstr\u00f6m fick 7 gemensamma barn, f\u00f6rutom de 3 som Antti hade fr\u00e5n sitt tidigare \u00e4ktenskap med Anna L\u00e5ngfors, ocks\u00e5 fr\u00e5n Sastmola. Deras f\u00f6rsta gemensamma barn, dottern Thyra f\u00f6ddes 1872 i Norrmark och \u00e5r 1900 gifte hon sig med Max Harald Eugen Borg (1871-1926) fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg. De bodde p\u00e5 Rilaxholm i Kyrksl\u00e4tt.<\/p>\n

Thyra var intresserad av Kristinestads historia och hon k\u00e4nde v\u00e4l till moderns sl\u00e4kt d\u00e4r och \u00e5r 1936 besl\u00f6t hon att k\u00f6pa g\u00e5rden av F\u00f6reningen De gamlas hem. Redan d\u00e5 hade hon beslutat att den gamla g\u00e5rden skall inredas till ett museum. Hon hade fr\u00e5n tidigare samlat p\u00e5 sig m\u00e5nga gamla f\u00f6rem\u00e5l och hon skaffade ytterligare en stor m\u00e4ngd f\u00f6rem\u00e5l.<\/p>\n

\u00c5r 1937<\/strong> s\u00e5 blev det klart att Lebells gamla g\u00e5rd skulle bli stadens f\u00f6rsta museum. P\u00e5 Thyra Borgs initiativ s\u00e5 gjorde firman A. Ahlstr\u00f6m Oy i Norrmark en donation p\u00e5 120 000 mark till det nya mus\u00e9et.<\/p>\n

\u00c5r 1937<\/strong> den 7 juli<\/strong> donerade Thyra Borg g\u00e5rden med alla 57 f\u00f6rem\u00e5l \u00e5t ”F\u00f6reningen Svenska Odlingens V\u00e4nner i Kristinestad”. Den f\u00f6reningen hade grundats \u00e5r 1931 och som ombud anv\u00e4nde hon Frej Sundman.<\/p>\n

\u00c5r 1940 den 1 april<\/strong>, besl\u00f6t F\u00f6reningen Svenska Odlingens V\u00e4nner att de skall donera g\u00e5rden och tomten nr 94 \u00e5t en stiftelse och d\u00e5 bildades stiftelsen ”Lebellska K\u00f6pmansg\u00e5rden i Kristinestad”. Den kommitt\u00e9\u00a0 som Svenska Odlingens V\u00e4nner hade tillsatt kunde k\u00e4nna sig n\u00f6jda med den snabba l\u00f6sningen. Thyra Borgs g\u00e5vobrev var n\u00e4stan villkorsl\u00f6st men d\u00e4r kr\u00e4vdes att den \u00f6stra tomthalvan skall anv\u00e4ndas som museum medan f\u00f6reningen fritt kan anv\u00e4nda den v\u00e4stra halvan. Den 17 november 1940<\/strong> undertecknades g\u00e5vobrevet och d\u00e5 gavs ocks\u00e5 alla de tillg\u00e5ngar och pengar som Tyra Borg och A. Ahlstr\u00f6m Oy hade donerat till det kommande mus\u00e9et.<\/p>\n

Fr\u00e5n och med \u00e5r 1940<\/strong> \u00e4r det allts\u00e5 denna stiftelse som f\u00f6rvaltar och uppr\u00e4tth\u00e5ller den museala verksamheten i g\u00e5rden. Stiftelsens \u00e4ndam\u00e5l \u00e4r att uppr\u00e4tth\u00e5lla den Lebellska g\u00e5rden s\u00e5som ett minnesm\u00e4rke \u00f6ver gammaldags k\u00f6pmansliv i Kristinestad och att i m\u00e5n av behov och m\u00f6jligheter komplettera den milj\u00f6bild, som det \u00e5r 1939 \u00f6ppnade interi\u00f6rmuseet f\u00f6rm\u00e5r giva.<\/p>\n

Den f\u00f6rsta styrelsen bestod av ordf\u00f6rande fil.kand. Arne Appelgren, viceordf\u00f6rande ingenj\u00f6r Ingvald Sourander, b\u00e5da fr\u00e5n Helsingfors och till sekreterare valdes l\u00e4raren Ellen Sj\u00f6str\u00f6m fr\u00e5n Kristinestad. Flera uthus och lagerbyggnader har anskaffats, s\u00e5 att tomten p\u00e5 1 400 kvm numera \u00e4r utbyggd p\u00e5 ett v\u00e4lplanerat s\u00e4tt. Stiftelsen f\u00e5r st\u00f6d fr\u00e5n A. Ahlstr\u00f6m Oy, Svenska Kulturfonden och staden Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1969, den 8 juni<\/strong> gifte sig Walter Ahlstr\u00f6ms dotter Maire Gullichsen (1907-1990) med kapten Bertil C. Nystr\u00f6mer fr\u00e5n Sverige p\u00e5 Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden. Maire hade tidigare varit gift med Harry Gullichsen (1902-1954).\u00a0 Maires farmor Eva var f\u00f6dd Holmstr\u00f6m i Kristinestad.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1967 byggdes en ny v\u00e4rmecentral under den vaktm\u00e4starbostad som uppf\u00f6rdes p\u00e5 g\u00e5rdsplanen. Centralen och vaktm\u00e4starbostaden hade tidigare funnits inne i sj\u00e4lva k\u00f6pmansg\u00e5rden. Fotot fr\u00e5n Vbl 10.11.1967 taget av Rafael Olin, ur SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vykort av Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden, taget p\u00e5 1980-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1995 lyckade stiftelsen k\u00f6pa den Fel\u00e9nska g\u00e5rden som ligger p\u00e5 Strandgatan 53. Den uppf\u00f6rdes \u00e5r 1842 och \u00e4r i dag ett bra komplement till k\u00f6pmansg\u00e5rden, som finns n\u00e4ra till p\u00e5 granntomten. I Fel\u00e9nska g\u00e5rden finns utrymme f\u00f6r utst\u00e4llningar, kulturella tillst\u00e4llningar och mindre fester.<\/p>\n

Stiftelsen har sk\u00f6tt sitt uppdrag v\u00e4l sedan starten och Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden \u00e4r i dag en av stadens fr\u00e4msta turistattraktioner, bel\u00e4get i stadens absoluta centrum.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
S\u00e5 h\u00e4r har g\u00e5rden sett ut i flera hundra \u00e5r och eftersom den blir v\u00e4l underh\u00e5llen, s\u00e5 kommer den troligen att st\u00e5 d\u00e4r \u00e4nnu i hundratals \u00e5r. Fotot fr\u00e5n SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det har bott m\u00e5nga handelsm\u00e4n i den Lebellska g\u00e5rden men sedan slutet av 1930-talet har den fungerat som museum. Den sista hyresg\u00e4sten som bedrev handel i g\u00e5rden var Sj\u00f6f\u00e4r Saber som b\u00f6rjade sin aff\u00e4rsbana i staden \u00e5r 1926 d\u00e5 han k\u00f6pte Emil B\u00e5sks aff\u00e4r i Henriksons g\u00e5rd. Sedan flyttade han runt i staden flera g\u00e5nger tills han i slutet av 30-talet igen \u00f6ppnade i Henriksons aff\u00e4rshus vid torget. Fotot taget ur mus\u00e9ets historik.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Teuvo Kanervas foto fr\u00e5n 1981 s\u00e5 syns det gamla saltmagasinet till v\u00e4nster och l\u00e4ngst bort syns huvudbyggnaden. Fr\u00e5n b\u00f6rjan kallades g\u00e5rden Lebells g\u00e5rd, sedan Holmstr\u00f6ms g\u00e5rd, sedan Holmuddska g\u00e5rden och efter \u00e5r 1940 igen Lebellska K\u00f6pmansg\u00e5rden. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ing\u00e5ngen till Lebellska K\u00f6pmansg\u00e5rden \u00e4r h\u00e5rt bevakad av en respektingivande hund framf\u00f6r d\u00f6rren och en \u00f6vervakande katt p\u00e5 brunnen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00e4bbren flyttade fr\u00e5n Glasas Richardas och fr\u00e5n Krepelinska g\u00e5rden. Fotot f\u00f6r vykort taget av Gunnar B\u00e4ckman \u00e5r 1982.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lebellska f\u00f6rmaket i rokoko. Fotot f\u00f6r vykort taget av Gunnar B\u00e4ckman \u00e5r 1982.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Gustavianska salen med stolar som har tillh\u00f6rt sl\u00e4kten Fontell. Fotot f\u00f6r vykort taget av Gunnar B\u00e4ckman \u00e5r 1982.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Barockrummet med l\u00e4derstolarna fr\u00e5n stadens r\u00e5dhus. Fotot f\u00f6r vykort taget av Gunnar B\u00e4ckman \u00e5r 1982.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lebellska K\u00f6pmansg\u00e5rden vid den gula pilen. Del av Hannus Vallas flygfoto, fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lebellska K\u00f6pmansg\u00e5rden fotograferad av Sara Rosenstedt \u00e5r 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1975 l\u00e4t mus\u00e9et tillverka f\u00f6nsterluckor i gammal stil. Sven Pellfolk stod f\u00f6r smidesarbetet och Tor S\u00f6rhannus f\u00f6r snickrandet och slutresultatet blev bra. Foto av Sara Rosenstedt sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 1700-talet f\u00f6rs\u00e5gs g\u00e5rdarna vanligtvis med \u00f6ppna spisar men p\u00e5 Lebellska g\u00e5rden finns en gr\u00f6n kakelugn med luckor och den \u00e4r en av landets \u00e4ldsta. Foto Sara Rosenstedt sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bordet \u00e4r dukat f\u00f6r handelsman Casper Lebell. Foto av Sara Rosenstedt 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1967 byggdes denna vaktm\u00e4starstuga, som p\u00e5minner om en dr\u00e4ng- eller bagarstuga. Byggnaden uppf\u00f6rdes f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5r 1877 p\u00e5 Strandgatan 73. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det h\u00e4r saltmagasinet vid \u00d6stra L\u00e5nggatan tillh\u00f6rde i tiderna familjen Wendelin<\/a> och \u00e5r 1975 flyttades det fr\u00e5n F\u00f6reningsbankens tomt, d\u00e5 det nya kontoret skulle byggas vid Sj\u00f6gatan. Fotot taget fr\u00e5n \u00d6stra L\u00e5nggatan sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Gaveln till det gamla saltmagasinet, som i tiderna hade st\u00e5tt vid stranden till Norrfj\u00e4rden.\u00a0 Den gula byggnaden till h\u00f6ger \u00e4r guldsmed Sandelins g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
H\u00e4rbret fr\u00e5n 1700-talet till h\u00f6ger flyttades fr\u00e5n Krepelinska g\u00e5rden<\/a> i juni \u00e5r 1971 och det andra till v\u00e4nster flyttades \u00e5r 1955 fr\u00e5n ”Glasas” allts\u00e5 Eklunds g\u00e5rd <\/a>invid Kattpiskargr\u00e4nden, donerad av d\u00e5varande \u00e4garen Anselmi Henttonen. I v\u00e4nstra kanten syns lite av den Fel\u00e9nska g\u00e5rden som mus\u00e9et f\u00f6rv\u00e4rvade \u00e5r 1995. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anna Wiks d\u00f6dsannons i Syd-\u00d6sterbotten 18.9.1929.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Syd-\u00d6sterbotten publicerade den 25 september 1929 en l\u00e4ngre artikel om Anna Wiks begravning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I augusti 1924 best\u00e4mde Anna Wik hur hennes kvarl\u00e5tenskap skall f\u00f6rdelas efter hennes d\u00f6d. Hennes g\u00e5rd tillf\u00f6ll ”F\u00f6reningen de Gamlas Hem” men flera andra f\u00f6reningar i staden fick ocks\u00e5 del av arvet.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Uppgjort av Lasse Backlund i maj 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister och gamla tidningar. Mus\u00e9ets historiker har varit till stor hj\u00e4lp, liksom Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar. Christer \u00c5strand har bidragit med uppgifter om den f\u00f6rsta \u00e4garen Niclas Forts\u00e4tt l\u00e4sa Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 51<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":51,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20608","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20608","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20608"}],"version-history":[{"count":75,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20608\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30850,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20608\/revisions\/30850"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20608"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}