{"id":20581,"date":"2021-04-26T23:32:50","date_gmt":"2021-04-26T20:32:50","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20581"},"modified":"2025-03-24T23:15:12","modified_gmt":"2025-03-24T21:15:12","slug":"kristinestad-i-aldre-tider-av-jonas-h-mennander","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20581","title":{"rendered":"Kristinestad i \u00e4ldre tider, av Jonas H. Mennander."},"content":{"rendered":"

Skrivet av Kristinestads borgm\u00e4stare Jonas H. Mennander (1807-1845) i september 1843 och publicerat i Syd-\u00d6sterbotten i maj 1911. Renskrivet av Lasse Backlund enligt b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga i april 2021. Mycket av texten \u00e4r korrigerad och moderniserad men ingenting v\u00e4sentligt har utel\u00e4mnats.<\/strong><\/span><\/p>\n

Statistiska upplysningar om Kristinestad, meddelade med anledning av General Lantm\u00e4terikontorets memorial av den 14 januari \u00e5r 1842 d\u00e4rom gjorda beg\u00e4ran.<\/strong><\/h6>\n

 <\/p>\n

1: I ett \u00f6ppet brev av den 5 december 1649, det \u00e4ldsta dokument, som f\u00f6rvaras i stadens arkiv underr\u00e4ttar d\u00e5varande General Guvern\u00f6ren \u00f6ver Finland, Sveriges Rikes R\u00e5d, Riksdrotzet, Presidenten uti Kungliga Hovr\u00e4tten i Stockholm, Lagmannen \u00f6ver Westmanland, Bergslagen och Dalarna, greve Pehr Brahe, att han sedan Hennes Kongl. Majest\u00e4t i N\u00e5der funnit gott f\u00f6rorda, det en liten fl\u00e4ck eller landsstad vid Kopp\u00f6n skulle uppbyggas och formeras, f\u00f6rordnat Hans St\u00e5hlbom till borgm\u00e4stare d\u00e4rst\u00e4des.<\/p>\n

Genom ett dokument, utf\u00e4rdat fr\u00e5n \u00c5bo Slott och daterat samma dag, varav en obestyrkt avskrift h\u00e4rst\u00e4des \u00e4r att tillg\u00e5, meddelar greven vidare till allm\u00e4nhetens k\u00e4nnedom att landsh\u00f6vdingen har allaredo godk\u00e4nt det planeutkast, hur och p\u00e5 vilket st\u00e4lle staden kan vara bekv\u00e4mligast att s\u00e4tta, samt meddelat Hennes Kungliga Majest\u00e4t f\u00f6r detta honom givna befallning och p\u00e5 dess allern\u00e5digaste behag och godk\u00e4nnande att var och en, som hade lust, vilja och f\u00f6rm\u00f6genhet att s\u00e4tta sig ned och d\u00e4r i den nya staden varaktigt g\u00f6ra, skulle f\u00f6rst njuta lika som andra st\u00e4der Sveriges stadslag, sedan 12 \u00e5rs frihet f\u00f6r alla vissa och ovissa utlagor.<\/p>\n

Sedan staden s\u00e5lunda blivit grundlagd och privilegierad, har greven p\u00e5 H. K. M:ts N\u00e5diga behag och v\u00f6rdade ratifikation genom ett i Gamla Karleby den 25 februari 1651 undertecknat donationsbrev f\u00f6rl\u00e4nat staden, varest enligt donationsbrevets lydelse d\u00e5 sedan 47 borgare l\u00e5tit sig antecknas, till \u201duthryme och muulbete \u00f6fver Tj\u00f6ck\u00e5by uthi Lapfierd socken, Yttertiorkaby om Nijo och Tree fjerdedeels mantal, em\u00e4dan borgarne m\u00e4stedeelen hafva l\u00e5tit sigh antekna till Borgare dersammast\u00e4des, hwilka \u00e5fwantalde hemman Befalningzmannen medh 1651 \u00c5hrs R\u00e4nta bem:te Kopp\u00f6 Stadh inrymmandes varder\u201d,<\/em><\/span> \u00e4vensom greven medelst ett samma dag och \u00e5r i samma stad Gamla Karleby utf\u00e4rdat dokument, \u201dp\u00e5 h\u00f6gst bem\u00e4lte H.K.M:ts v\u00e4gnar, N\u00e5digie behagh och wijdare ratifikation, Gudh till \u00e4hra, St\u00e4derna, Landet och unders\u00e5tarne till w\u00e4lf\u00e4rdh Stadhen bewilliat och efterl\u00e5tit, att d\u00e4r tv\u00e4nne frija marknader om \u00e5hret m\u00e5 celebreras och h\u00e5llas, dhen ena den 14 september och dhen andra Kyndermessodagh, som \u00e4r dehn 2 Februarij, dijt alle H. K. M.ts unders\u00e5tar m\u00e5 komma och deras Laglige handel drifva och bruka p\u00e5 \u00e5tta dagars tijdh hvardera g\u00e5ngen\u201d,<\/em><\/span> varefter greven genom tv\u00e5 brev, daterade p\u00e5 Limingo Pr\u00e4stg\u00e5rd den 1 d\u00e4rp\u00e5 f\u00f6ljande mars beviljat staden tv\u00e5hundra daler silvermynt till uppbyggande av ett r\u00e5dhus och borgm\u00e4staren St\u00e5hlbom etthundra daler sagda mynt till flyttningshj\u00e4lp samt den 2 mars allt samma \u00e5r 1651 f\u00f6rordnat, att staden \u201dskall kallas och heeta Christinestad jemte det han varit bet\u00e4nckt ibland alt annat, som till des upv\u00e4xt f\u00f6rkofringh och heeder kunde l\u00e4nda att gifwa dem till vapn, som dhe uthi Signete och annorst\u00e4des, d\u00e4r som beh\u00f6fves Staden till prydnat kunna brucka En skogsstrand och hafwet uthanf\u00f6re\u201d.<\/span><\/em><\/p>\n

\u201dDesse privilegier och f\u00f6rm\u00e5ner har Hennes Kongl. Majest\u00e4t Christina under den 9 Mars 1652 confirmerat, jemte det hon efterl\u00e5tit staden som alla andre at fiska p\u00e5 allmenna fiskievatten, s\u00e5 och nyttia och bruka de holmar, grundh och sundh, som heele socknen komme till. tillika med b\u00f6nderne, dock uthan n\u00e5gons f\u00f6rf\u00e5ngh och prejuditz; att tillika med det andra Borgerskapet fritt och obehindrat bes\u00f6kia alla Landtmarknader i Landet, hvarest r\u00e4tte marknadtsplatser \u00e4hre n\u00e4mligen uthi W\u00f6rr\u00e5, Peders\u00f6re, Callajoki, Pyejocke och L\u00e5ckto Socknar, dock detta s\u00e5 wijda, att ingen d\u00e4rigenom varder prejudiceradt samt att medh sina egne Skutor och fahrkoster segla till Sverige, Tysklandh och Liflandh medh Tr\u00e4v\u00e4rke, lijka som de andre der nu liggande St\u00e4dher, men dem fremmande skall vara f\u00f6rbudit att segla till dem medh sine vahrur medh skeps och godz f\u00f6rbrytelse\u201d.<\/em><\/span><\/p>\n

I maj 1697 blev stadens kyrka av \u00e5skeld ant\u00e4nd och f\u00f6rst\u00f6rd. \u00c5r 1698 gjordes b\u00f6rjan med uppf\u00f6rande av en ny kyrka, som full\u00e4ndades \u00e5r 1700 och kallas Ulrica Eleonora.<\/p>\n

\u00c5r 1714 blev denna kyrka, enligt anteckning p\u00e5 en av dess v\u00e4ggar, f\u00f6rmodligen d\u00e5 staden av general major Baner innehades, till sina sirater och klockor, tv\u00e5 till antalet, av fienden illa spolierad och utplundrad.<\/p>\n

Staden erh\u00f6ll stapelfrihet med Kask\u00f6 till stapel \u00e5r 1765, genom Hans Kongl. Majest\u00e4ts Resolution av den 8 juli 1789 egen och s\u00e4rskild stapel i st\u00e4llet f\u00f6r den i Kask\u00f6 begagnade och genom Konglika Brevet, den 2 juli 1790 egen tullbevakning.<\/p>\n

De donerade hemmanen utg\u00f6r f\u00f6r n\u00e4rvarande efter f\u00f6reg\u00e5ngen f\u00f6rmedling, fyrtiosju tjugofj\u00e4rdedels mantal.<\/p>\n

2: Vidden av stadens \u00e4gor, varav en del blivit f\u00f6r en l\u00e4ngre tid tillbaka f\u00f6rdelad emellan g\u00e5rds\u00e4garna, en del till uppodlande uppl\u00e5ten \u00e5t stadens inv\u00e5nare, som sig d\u00e4rom anm\u00e4lt och sedermera dem emellan g\u00e5tt i k\u00f6p, en del anslagen \u00e5t stadens \u00e4mbets- och tj\u00e4nstem\u00e4n samt en del, n\u00e4mligen skogen, \u00e4r staden beh\u00e5llen till allm\u00e4nt begagnande. Det kan inte med best\u00e4mdhet uppges, eftersom de till stadens kartverk h\u00f6rande beskrivningar g\u00e5tt f\u00f6rlorade och nya \u00e4nnu inte hunnit anskaffas. Dock torde de s\u00e5 kallade donationslotterna, eller den jord, som underlyder och liksom stadens \u00f6vriga, uppodlade jord endast best\u00e5r av \u00e4ngsmark, utg\u00f6r omkring 161 tunnland, samt den \u00f6vriga av inv\u00e5narna innehavande jorden 1 200 tunnland, f\u00f6r vilket sistn\u00e4mnda belopp \u00e4ven jordskatt av dem erl\u00e4gges.<\/p>\n

3: Staden \u00e4ger f\u00f6ljande av tr\u00e4 uppf\u00f6rda byggnader:<\/p>\n

a) R\u00e5dhuset, gammalt och f\u00f6rfallet<\/h6>\n
b) kyrka med s\u00e4rskild klockstapel, v\u00e4l underh\u00e5llen, men f\u00f6r liten och missprydlig<\/h6>\n
c) packhus<\/h6>\n
d) spruthus, uppf\u00f6rt under loppet av f\u00f6rlidet \u00e5r<\/h6>\n
e) skolg\u00e5rd, uppf\u00f6rd \u00e5r 1839 och inneh\u00e5llande inte allenast rum f\u00f6r skolan utan ocks\u00e5 f\u00f6r dess l\u00e4rare j\u00e4mte n\u00f6diga uthus och en \u00e5t l\u00e4raren uppl\u00e5ten kryddg\u00e5rd<\/h6>\n
f) tullhus g\u00e5rd, inneh\u00e5llande s\u00e5v\u00e4l \u00e4mbets- som boningsrum f\u00f6r tullf\u00f6rvaltaren, n\u00f6diga uthus och en kryddg\u00e5rd<\/h6>\n
g) kapellansg\u00e5rd<\/h6>\n
h) klockarg\u00e5rd<\/h6>\n
i) tv\u00e5 i norra delen av staden bel\u00e4gna byggnader, vilka f\u00f6rut innehafts av Landtulls Staten i landet, men nu inreds f\u00f6r att \u00e5t enskilda personer uthyras och<\/h6>\n
k) ett magasin f\u00f6r stadens or\u00f6rliga saltnederlag.<\/h6>\n

 <\/p>\n

Fornl\u00e4mningar och minnesm\u00e4rken finns inte.<\/p>\n

4: N\u00e5gra stenhus finns inte, antalet av stadens tomter utg\u00f6r 241, varav 209 \u00e4r bebyggde och 32 obebyggda. De bebyggda g\u00e5rdarnas taxeringsv\u00e4rde torde uppg\u00e5 till ungef\u00e4r 119,600 Rubel silver.<\/p>\n

5: Stadens gator och torg \u00e4r allesammans stenlagda med undantag av n\u00e5gra f\u00e5 st\u00e4llen vilka dels f\u00f6r l\u00e4ngre tid tillbaka, dels under loppet av de senaste \u00e5ren blivit stenlagda.<\/p>\n

6: Den f\u00f6r st\u00e4derna i Wasa L\u00e4n allern\u00e5digst fastst\u00e4llda Byggnadsordningen \u00e4r daterad den 9 oktober 1838.<\/p>\n

7: Den f\u00f6r st\u00e4derna i detta l\u00e4n g\u00e4llande Brandordning \u00e4r utf\u00e4rdad den 4 december 1800. Staden \u00e4ger en st\u00f6rre och tre mindre sprutor j\u00e4mte n\u00f6digt antal brand- och b\u00e4rgningssegel, brandstegar, brandhakor, kof\u00f6tter, \u00e4mbaren, snablar och lyktor, vilka f\u00f6rvaras uti ett under loppet av f\u00f6rlidet \u00e5r uppf\u00f6rt nytt spruthus, en sotare och \u00e5tta brandvakter. N\u00e5gra gatulyktor finns inte. Kostnaden f\u00f6r brand v\u00e5rden utgjorde 1841 245 Rubel 5 kopek silver.<\/p>\n

8: Stadens styrelse och domarepersonal best\u00e5r av en borgm\u00e4stare, som tillika \u00e4r magistratssekreterare och notarius publicus, samt fem ibland borgerskapets medlemmar valda r\u00e5dm\u00e4n, av vilka en \u00e4r Krono- och stads Casseur Auctions Directeur och skeppsm\u00e4tare. Dessutom \u00e4ger staden en Stads Physicus, en stadsnotarie, en Stads Fiscal som tillika \u00e4r stadsfogde, en hamnfogde, en v\u00e5gskrivare, \u00e5tta brandvakter, en skorstensfejare, tre lotsar, en klockst\u00e4llare, tv\u00e5 barnmorskor och tv\u00e5 stadsbetj\u00e4nter. Dessa \u00e4mbets- och tj\u00e4nstem\u00e4ns kontanta l\u00f6ner \u00e4r upptagna i bilagda f\u00f6r staden nu g\u00e4llande stat.<\/p>\n

9: Sj\u00e4lav\u00e5rden. Staden utg\u00f6rs endast av en f\u00f6rsamling, som \u00e4r kapell under Lappfj\u00e4rds socken. Sj\u00e4lav\u00e5rden bestrids av kyrkoherden i Lappfj\u00e4rd och en kapellan i staden. Dessutom \u00e4ger staden en klockare, som tillika \u00e4r organist och en kyrkov\u00e4ktare. Gudstj\u00e4nsten f\u00f6rr\u00e4ttas p\u00e5 svenska spr\u00e5ket. Kyrkoherden har av staden inga andra inkomster \u00e4n de vanliga p\u00e5skpenningarna, vars storlek beror p\u00e5 vederb\u00f6rande betalandes godtycke. De inv\u00e5nare i staden som innehar mark skall betala spannm\u00e5lstionde av sk\u00f6rden. Staden har uppf\u00f6rt ett s\u00e4rskilt Prestebohl eller Prostg\u00e5rd \u00e5t stadskapellanen samt anslagit fyra \u00e4ngar och en beteshage. Av varje skriftg\u00e5ngen person \u00e4ger kapellanen r\u00e4tt att uppb\u00e4ra i p\u00e5skpenningar tjugufyra sjundedels kopek silver samt tillgodog\u00f6ra n\u00e5gra kollekter om \u00e5ret. Till f\u00f6rb\u00e4ttrande av dessa inkomster har regeringen med stadsf\u00f6rsamlingen f\u00f6renat Tj\u00f6ck, P\u00e5skmark och \u00c5back byar i Lappfj\u00e4rd samt Skrattn\u00e4s och Svalskulla hemman i N\u00e4rpes socknar ifr\u00e5n vilka byar och hemman han uppb\u00e4r de ifr\u00e5n desamma efter vanligheten utg\u00e5ende kapellanens r\u00e4ttigheter, utg\u00f6rande tillsammans 23 tunnor spannm\u00e5l, sm\u00f6r, 144 ostar och 90 dagsverken.<\/p>\n

10: L\u00e4roanstalter. En l\u00e4gre Elementarskola med tv\u00e5 l\u00e4rare, av vilka den ena \u00e4r rektor. Antalet elever uppg\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande till 68 men \u00f6kas vanligen under v\u00e5rterminerna. Dessutom har stadens inv\u00e5nare under loppet av f\u00f6rlidet \u00e5r f\u00f6r flickbarn av de l\u00e4gre folkklasserna inr\u00e4ttat en s\u00e4rskild, under fattigdirektionens inseende st\u00e4lld skola d\u00e4r undervisningen handhas av tv\u00e5 l\u00e4rarinnor, vilka ocks\u00e5 in\u00f6var barnen uti alla vanligast f\u00f6rekommande kvinnosl\u00f6jder. Antalet elever i denna skola utgjorde under loppet av sista v\u00e5rterminen 76 flickor.<\/p>\n

11: H\u00e4lsov\u00e5rden. Staden har en Stads Physicus, ett apotek och en h\u00e4lsobrunn j\u00e4mte d\u00e4rtill h\u00f6rande brunnhus. N\u00e5got lasarett finns inte.<\/p>\n

12: Fattigf\u00f6rs\u00f6rjning. Utom Kyrkans Fattigkassa \u00e4ger Staden en s\u00e4rskild fond till de fattigas f\u00f6rs\u00f6rjande, som f\u00f6rvaltas av en d\u00e4rtill utav stadens inv\u00e5nare under F\u00f6rsamlingens Pastor samt Borgm\u00e4starens Ordf\u00f6rande nedsatt direktion, best\u00e5ende dessutom av en vice ordf\u00f6rande, 13 ledam\u00f6ter, skattm\u00e4stare och en sekreterare, f\u00f6r vilken n\u00e5got reglemente dock \u00e4nnu inte blivit utarbetat och fastst\u00e4llt. Till f\u00f6rst\u00e4rkande av denna fond och bestridande av de d\u00e4rifr\u00e5n utg\u00e5ende utgifter avl\u00e4mnar stadens samtliga inv\u00e5nare \u00e5rliga bidrag, som genom taxering p\u00e5 dem f\u00f6rdelas efter vissa \u00f6verenskomna grunder; varutom direktionen \u00e4ger uppb\u00e4ra \u00e5tskilliga andra, till samma \u00e4ndam\u00e5l anslagna medel. Alla fattiga erh\u00e5ller underst\u00f6d i kontanta penningar, vilka kvartalsvis utbetalas, antingen till dem sj\u00e4lva eller till de personer, \u00e5t vilka deras v\u00e5rd blivit ombetrodd. Under loppet av 1841 \u00e5tnj\u00f6t 30 personer underst\u00f6d fr\u00e5n Kyrkans Fattigkassa f\u00f6r totalt 157 rubel silver samt fr\u00e5n allm\u00e4nna Fattigkassan 33 personer, f\u00f6r totalt 345 rubel silver.<\/p>\n

13: Underh\u00e5llet av v\u00e4gar och broar. Staden har tv\u00e5 allm\u00e4nna landsv\u00e4gar att underh\u00e5lla, n\u00e4mligen den Norra, som leder till Wasa och den \u00d6stra till Bj\u00f6rneborg. Den f\u00f6rra ca 7 km l\u00e5ng, underh\u00e5lls j\u00e4mte en d\u00e4rp\u00e5 befintlig bro efter en av vederb\u00f6rande lantm\u00e4tare verkst\u00e4lld f\u00f6rdelning av samtliga g\u00e5rds\u00e4gare i staden. Underh\u00e5llet av v\u00e4gen till Bj\u00f6rneborg, som \u00e4r ca 2 km l\u00e5ng sk\u00f6ts av en enskild person, \u00e5t vilken detsamma p\u00e5 entreprenadauktion uppl\u00e5tes. Kostnaden f\u00f6r den v\u00e4gen uppgick \u00e5r 1841 till 17 Rubel 74 kopek silver. F\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4ger staden inte n\u00e5gra andra broar \u00e4n den, som nu uppf\u00f6rs \u00f6ver Stadsfj\u00e4rden, dels av sten och dels av tr\u00e4d i enlighet med i N\u00e5der fastst\u00e4lld ritning och d\u00e4rtill h\u00f6rande kostnadsf\u00f6rslag, slutande sig p\u00e5 13,359 Rubel 33 kopek silver.<\/p>\n

14: G\u00e4stgiveri och skjutsh\u00e5llning: G\u00e4stgiveri och skjutsh\u00e5llningsbesv\u00e4ret har i senare tider och \u00e4ven \u00e5r 1841 p\u00e5 entreprenadauktion blivit uppl\u00e5tet \u00e5t den minstfordrande. Antalet h\u00e4star \u00e4r inte best\u00e4mt, utan entrepren\u00f6ren \u00e5ligger att tillhanda h\u00e5lla de resande s\u00e5 m\u00e5nga h\u00e4star, som beh\u00f6vs. Kostnaderna, som efter best\u00e4mda grunder f\u00f6rdelas p\u00e5 g\u00e5rds\u00e4garna, uppgick \u00e5r 1841 till 90 Rubel silver. Dessutom fick g\u00e4stgivaren som tidigare begagna tre \u00e5t honom anslagna \u00e4ngar eller beteshagar.<\/p>\n

15: Inkvarteringsskyldigheten. Staden har varken \u00e5r 1841 eller sedermera varit betungad med n\u00e5gon inkvartering.<\/p>\n

16: F\u00e5ngv\u00e5rden. Denna bekostas av staden. Antalet f\u00e5ngar \u00e5r 1841 utgjorde 14, f\u00f6r vilkas underh\u00e5ll och framforslande samma \u00e5r utanordnades 53 Rubel silver.<\/p>\n

17: Postf\u00f6rvaltningen: Staden har en s\u00e4rskild Postm\u00e4stare. Posten avg\u00e5r h\u00e4rifr\u00e5n norrut och till Kask\u00f6 alla onsdagar och l\u00f6rdagar samt s\u00f6derut alla tisdagar och fredagar.<\/p>\n

18: Tullf\u00f6rvaltningen. Staden underh\u00e5ller s\u00e4rskilt tullhus, inneh\u00e5llande rum inte endast f\u00f6r tullkammaren utan ocks\u00e5 f\u00f6r tullf\u00f6rvaltaren och hans familj, j\u00e4mte n\u00f6diga uthus. Dessutom finns ett av staden uppf\u00f6rt packhus, som ocks\u00e5 skall sk\u00f6tas av staden. N\u00e5gra bevakningsstationer finns inte.<\/p>\n

19: Handel. Stadens handlande indelas i gross-, kram- och viktualie handlande, vilkas oms\u00e4ttningskapital totalt anses uppg\u00e5 till ungef\u00e4r 425,000 Rubel Silver. Salubodarnas antal utg\u00f6r 15.<\/p>\n

20: Sj\u00f6fart: Staden \u00e4ger en s\u00e4rskilt av vederb\u00f6rande skeppsredare organiserad Sj\u00f6manshusinr\u00e4ttning, som de dock \u00e4nnu inte utverkat n\u00e5dig stadsf\u00e4stelse. Antalet av kofferdiskeppare uppg\u00e5r f\u00f6r n\u00e4rvarande till 30 och sj\u00f6manskapet, styrm\u00e4n d\u00e4ri inber\u00e4knade, till 399 personer. Staden har \u00e4ven ett eget skeppsvarv, varp\u00e5 n\u00e5gra privilegier dock inte \u00e4r utf\u00e4rdade. Antalet fartyg utg\u00f6r f\u00f6r n\u00e4rvarande 25, av vilka 12 \u00e4r barkskepp, 3 briggar, 10 skonerter, en galeas och en slup, med inalles 3,188 l\u00e4ster. Hamnen \u00e4r rymlig, bekv\u00e4m och har tillr\u00e4ckligt djup. Med undantag av n\u00e5gra obest\u00e4mda tider, d\u00e5 vattnet utfaller i havet, kan fartyg till och med 20 fots djupg\u00e5ende i densamma inl\u00f6pa. Medeltiden f\u00f6r islossningen intr\u00e4ffar i slutet av april och isl\u00e4ggningen i november samt f\u00f6r sj\u00f6fartens b\u00f6rjan och slut f\u00f6rsta dagarna i maj och sista dagarna i november.<\/p>\n

21: Fabriker och manufakturer finns inte.<\/p>\n

22: Hantverkare: Uppgift om det antal m\u00e4stare, ges\u00e4ller och l\u00e4rlingar av varje yrkesgrupp, som f\u00f6r n\u00e4rvarande finns i staden inh\u00e4mtas av et bilagd f\u00f6rteckning.<\/p>\n

23: N\u00e4ringsidkare: Staden \u00e4ger endast en v\u00e4rdshusv\u00e4rd, som tillika \u00e4r k\u00e4llarm\u00e4stare.<\/p>\n

24: I staden finns det 16 timmerm\u00e4n, 23 fiskare och 17 arbetskarlar men ingen gatl\u00e4ggare, \u00e5kare eller forman.<\/p>\n

25: Folkm\u00e4ngden uppgick efter den f\u00f6r \u00e5r 1842 uppr\u00e4ttade mantalsl\u00e4ngden till 1,956 personer. Av dessa \u00e4r 615 m\u00e4n, 749 kvinnor och minder\u00e5riga 592.<\/p>\n

26: I staden fanns det \u00e5r 1841 66 h\u00e4star, 443 kor, 25 kalvar och 110 f\u00e5r samt 4 ankor och 11 h\u00f6ns.<\/p>\n

27: Stadens inkomsters belopp f\u00f6r \u00e5r 1841 enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n

-andel av sak\u00f6ren, allts\u00e5 andel av utd\u00f6mda b\u00f6ter 12 rubel.<\/h6>\n
-k\u00e4llarfrihet 15 rubel<\/h6>\n
-handelsgenant 507 rubel<\/h6>\n
-v\u00e5gpenningar 319 rubel<\/h6>\n
-m\u00e4tare penningar 20 rubel<\/h6>\n
-hamnpenningar och b\u00e5kavgifter 59 rubel<\/h6>\n
-marknadsst\u00e5ndspengar 99 rubel<\/h6>\n
-tomt\u00f6ren 184 rubel-arrendemedel 266 rubel<\/h6>\n
-uttaxerade medel 1 289 rubel<\/h6>\n
-jordskatt 205 rubel-mulbetspenningar 63 rubel<\/h6>\n
-burskapsavgifter 72 rubel<\/h6>\n
-r\u00e4ntor p\u00e5 utl\u00e5nat kapital 5 rubel<\/h6>\n
-avgifter f\u00f6r h\u00e4lsobrunnen 7 rubel<\/h6>\n

 <\/p>\n

Totalt ca 3 130 rubel silver.<\/p>\n

Stadens utgifters belopp f\u00f6r \u00e5r 1841 enligt f\u00f6ljande:<\/p>\n

-boskapspenningar 5 rubel<\/h6>\n
-kronotionde 4 rubel<\/h6>\n
-b\u00e5tmans vakansavgift 52 rubel<\/h6>\n
-br\u00e4nnvinsarrende 221 rubel<\/h6>\n
-mantalspenningar 430 rubel<\/h6>\n
-slottbyggnadshj\u00e4lp 73 rubel<\/h6>\n
-medicinalfond 7 rubel<\/h6>\n
-ordinarie l\u00f6ner 1 710 rubel<\/h6>\n
-f\u00e5ngv\u00e5rdare 53 rubel<\/h6>\n
-g\u00e4stgiveri och h\u00e5llskjuts 90 rubel<\/h6>\n
-allm\u00e4nna byggnader 467 rubel<\/h6>\n
-brandredskap 155 rubel<\/h6>\n
-v\u00e4gunderh\u00e5ll 17 rubel<\/h6>\n
-postporto 54 rubel<\/h6>\n
-skrivmaterial 45 rubel<\/h6>\n
-diverse utgifter 467 rubel<\/h6>\n

Totalt ca 3 060 rubel silver.<\/p>\n

Borgm\u00e4stare fr\u00e5n stadens grundande 1649 till \u00e5r 1892:<\/p>\n

1. Hans St\u00e5hlbom 1649 \u2013 1661<\/h6>\n
2. Hans Larsson 1661 \u2013 1664<\/h6>\n
3. Johan Hansson 1664 \u2013 1691, tidigare stadsskrivare i Vasa. Representerade staden under fyra riksdagar i Stockholm. Sk\u00f6tte stadens intressen under den stora reduktionen, f\u00e5 staden fick beh\u00e5lla 5 000 ha av drottning Kristinas donationsjord. Hade under tiden 1681-1691 bisyssla som stadens f\u00f6rsta postm\u00e4stare.<\/h6>\n
4. Elias Gavelius, f\u00f6dd i G\u00e4vle, kom hit via Jakobstad, d\u00e4r han arbetade p\u00e5 ett b\u00e5tvarav. Borgm\u00e4stare i staden 1691 \u2013 1719 och han verkade ocks\u00e5 som riksdagsman i Stockholm. Gavelius flydde \u00e5r 1714 till Sverige undan ryssarna och han dog d\u00e4r 1722 i armod och fattigdom. Gavelius \u00f6vertog bitj\u00e4nsten som postm\u00e4stare av Johan Hanssons \u00e4nka, som sk\u00f6tte sysslan en tid efter makens d\u00f6d. Ingen verksam borgm\u00e4stare under Stora ofreden 1714 \u2013 1721 och ingen postm\u00e4stare heller.<\/h6>\n
5. Johan Mattlien 1722 \u2013 1730, avled i staden \u00e5r 1731. Han blev utn\u00e4mnd till borgm\u00e4stare under flykten i Sverige. Blev p\u00e5 tinget i Kristinestad \u00e5talad f\u00f6r att pantsatt och f\u00f6rskingrat kyrksilvret och stadens andra rikedomar. F\u00f6r detta blev han \u00e5r 1729 d\u00f6md till d\u00f6den men hovr\u00e4tten friade honom och han fick f\u00e4ngelse 30 dagar och s\u00e5 f\u00f6rlorade han tj\u00e4nsten som borgm\u00e4stare. Mattlien hade bisysslan som postm\u00e4stare till \u00e5r 1727, d\u00e5 Anders Berger tog \u00f6ver.<\/h6>\n
6. Aniphas Parment (f.1697, d.1768)<\/a> 1730 \u2013 1744, sedan utn\u00e4mnd till h\u00e4radsh\u00f6vding p\u00e5 \u00c5land.<\/h6>\n
7. Nils Wetterbladh, (f\u00f6dd i Gamlakarleby 1715),<\/a> 1744 \u2013 1767<\/h6>\n
8. Eric Berndtson (1726-1794)<\/a> borgm\u00e4stare i staden 1768 \u2013 1773<\/h6>\n
9. Daniel Mattens (1747-1822)<\/a>, student 1764, borgm\u00e4stare i staden 1774 \u2013 1822. Riksdagsman 1778 och 1786. Lantdagsman i Borg\u00e5 1809.<\/h6>\n
10. Anders Jakob Roos (f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd 1795, d\u00f6d i Kolkki1862)1823 \u2013 1841, sedan utn\u00e4mnd till h\u00e4radsh\u00f6vding i Kajana<\/h6>\n
11. Jonas Henric Mennander, (f\u00f6dd i Lovisa 1805, d\u00f6d i Viborg 1845 tv\u00e5 veckor efter att han blev utn\u00e4mnd till borgm\u00e4stare d\u00e4r). Utn\u00e4mnd i Kristinestad i december 1841 och installerad i mars 1842.<\/h6>\n
12. Mauritz Hasselblatt (f\u00f6dd i staden 1813, d\u00f6d i Gamlakarleby 1871) borgm\u00e4stare 1845 – 1860<\/h6>\n
13. Johan Wilhelm Lindbohm (f\u00f6dd i Viitasaari 1825, d\u00f6d i Vasa 1896) borgm\u00e4stare 1861-1862<\/h6>\n
14. Karl Johan Aspelund (f. i \u00c5bo 1829, d. i Helsingfors 1905) borgm\u00e4stare i staden 1863-1880<\/h6>\n
15. Karl Johan Lund (f. i staden 1844, d. i Sotkamo 1902) borgm\u00e4stare i staden 1881-1892).<\/h6>\n
16. Elis Granfelt (f. i Gamlakarleby 1863) borgm\u00e4stare i staden fr\u00e5n 1892 och fram\u00e5t.<\/h6>\n

17. Johan Ludvig Moring t.f. borgm\u00e4stare i februari 1923, eftersom Granfelt blivit sjuk. Efter n\u00e5gra veckor valdes hovr\u00e4ttsauskultanten Emil Ingves till t.f. borgm\u00e4stare.<\/p>\n

<\/h6>\n

Christinestad, September 1843.<\/p>\n

P\u00e5 magistratens v\u00e4gnar Jonas H. Mennander.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Skrivet av Kristinestads borgm\u00e4stare Jonas H. Mennander (1807-1845) i september 1843 och publicerat i Syd-\u00d6sterbotten i maj 1911. Renskrivet av Lasse Backlund enligt b\u00e4sta f\u00f6rm\u00e5ga i april 2021. Mycket av texten \u00e4r korrigerad och moderniserad men ingenting v\u00e4sentligt har utel\u00e4mnats. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kristinestad i \u00e4ldre tider, av Jonas H. Mennander.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":21456,"menu_order":8,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20581","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20581","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20581"}],"version-history":[{"count":24,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20581\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29642,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20581\/revisions\/29642"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/21456"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20581"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}