{"id":20539,"date":"2021-04-24T23:12:19","date_gmt":"2021-04-24T20:12:19","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20539"},"modified":"2026-02-16T08:58:37","modified_gmt":"2026-02-16T06:58:37","slug":"jyllis-gard-pa-vastra-langgatan-10-pa-tomt-148","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20539","title":{"rendered":"Jyllis g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r vinkelg\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan byggdes \u00e5r 1854 av m\u00e5larm\u00e4staren och bokhandlaren Johan Eric Stendahl, som var f\u00f6dd i Kask\u00f6. Fasaden mot gatan har vid sekelskiftet f\u00e5tt en rappad yta medan de andra sidorna \u00e4r f\u00f6rsedda med antingen mineritskivor eller tr\u00e4panel. Den gula g\u00e5rden mot h\u00f6ger \u00e4r ”Fr\u00f6ken Ekmans g\u00e5rd” och under kyrktornet syns Glassbarshuset.<\/a> Fotot taget sommaren 2020 fr\u00e5n nordv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av Reija, f\u00f6dd Jylli. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. I \u00f6vrigt har uppgifterna tagits ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och ur gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar.<\/strong><\/h2>\n

Om du vill se mera uppgifter om sj\u00e4lva byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a>, s\u00e5 f\u00e5r du se vad som st\u00e5r i f\u00f6rs\u00e4kringsbreven.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 ser vi att tomten nr 13 str\u00e4cker sig mellan l\u00e5nggatorna och har bebyggelse fr\u00e4mst i den \u00f6stra \u00e4ndan. Detta \u00e5r skulle tomten ha \u00e4gts av byggaren Jacob Forsman men inom n\u00e5gra \u00e5r \u00f6vertogs den av sonen, snickaren Johan Forsman.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1751<\/strong> \u00e4gdes tomten som d\u00e5 hade nummer 13 i det tredje kvarteret av byggaren Jacob Forsman men redan \u00e5r 1756 \u00e4gdes den av sonen, snickaren Johan Forsman.<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> hade en handelsman Nordman \u00f6vertagit tomten och den g\u00e5rd som fanns d\u00e4r d\u00e5 och den ser ut att vara i sl\u00e4kten \u00e4nda till \u00e5r 1853.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 s\u00e5 har tomten nummer 13 delats p\u00e5 mitten och f\u00e5tt numrorna 145 och 148. Nummer 145 \u00e4gdes d\u00e5 av m\u00e5larm\u00e4staren och tapetfabrik\u00f6ren Carl Gustaf Crantz<\/a>. Nummer 148 \u00e4gdes av fiskaren Hans Nordman.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 148 och en gammal g\u00e5rd enligt den nya stadsplanen av fiskaren Hans Nordman (d.1839) och hustrun Greta (d.1835). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 systern Anna (f.1796).<\/p>\n

\u00c5ren 1835 till 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 148 och den gamla g\u00e5rden av fiskaredottern Anna Nordman (f.1796). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 hennes syster, fiskare\u00e4nkan Margareta \u201dGreta\u201d Nordman, som var f\u00f6dd 1793 i Sideby. Med Greta bodde ocks\u00e5 hennes d\u00f6ttrar Maria (f.1831) och Lovisa (f.1833). P\u00e5 hyra bodde skorstensfejarhustrun Eva S\u00f6rlander.<\/p>\n

\u00c5r 1851, den 23 september<\/strong> s\u00e5lde fiskare Hans och Greta Nordmans arvingar den bebyggda tomten 149 f\u00f6r 400 rubel silver, \u00e5t m\u00e5larm\u00e4staren och bokhandlaren Johan Erik Stendahl (1807-1862) . Han var f\u00f6dd i Kask\u00f6 och var son till Anders Stendahl (1777-1828) och Margareta Elisabet (f. B\u00e4ckstr\u00f6m 1767-1843). Johan Erik hade gift sig i Kask\u00f6 med Vilhelmina Tallgren (1807-1865). De hade f\u00e5tt 7 barn men endast Johan, Hilda och Selim levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

Johan Eric b\u00f6rjade som m\u00e5larl\u00e4rling i Vasa \u00e5r 1826 och 1831 blev han m\u00e5larges\u00e4ll hos ett par m\u00e4stare i Stockholm och \u00e5r 1834 flyttade han till staden efter ett \u00e5r i hemstaden Kask\u00f6. Under sin tid i staden hade Stendahl sj\u00e4lv flera l\u00e4rlingar och den mest k\u00e4nda \u00e4r v\u00e4l nog Herman Adrian Barkman fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Han m\u00e5lade ett par altartavlor men var besviken d\u00e5 han inte fick m\u00e5la tavlan till den nya kyrkan i Lappfj\u00e4rd. L\u00e4s mera om honom H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Johan Eric Stendahl hade f\u00f6re det bott invid Norra Kvarnberget p\u00e5 tomterna 237 och 238, allts\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 5, som han hade f\u00f6rv\u00e4rvat \u00e5r 1837 av tv\u00e5 olika s\u00e4ljare och han byggde ocks\u00e5 en ny g\u00e5rd d\u00e4r \u00e5r 1843. Den h\u00e4r nya g\u00e5rden och de tv\u00e5 tomterna s\u00e5lde han sedan \u00e5r 1851 \u00e5r fr\u00f6ken Maria Lovisa Sj\u00f6berg med det villkoret att de fick bo kvar till nya g\u00e5rden p\u00e5\u00a0 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10 var f\u00e4rdig.<\/p>\n

I februari 1852 \u00f6vertog ritl\u00e4raren Stendahl bokhandelsprivilegierna av den tidigare bokhandlaren C. G. Broberg.<\/p>\n

Enligt de gamla brandf\u00f6rs\u00e4kringsbreven s\u00e5 \u00e4r vinkelg\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10 uppf\u00f6rd \u00e5r 1854 av m\u00e5larm\u00e4staren och bokhandlaren Stendahl. G\u00e5rden \u00e4r timrad men runt sekelskiftet 1800-1900 hade den rappats p\u00e5 samma s\u00e4tt som man gjorde p\u00e5 m\u00e5nga andra g\u00e5rdar i stadens centrum.<\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5ren 1855<\/strong> \u2013 1859<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 148 och den nya g\u00e5rden av bokhandlare Johan Eric Stendahl, som bodde d\u00e4r med hustrun Vilhelmina och den \u00e4ldsta sonen Johan (1836-1877). Hos dem bodde ocks\u00e5 m\u00e5larl\u00e4rlingarna Josef och Johan och pigan Maria. Bokhandlare Stendahls barnbarn Hugo Stendahl, som var k\u00e4nd aff\u00e4rsman i Vasa avled tragiskt \u00e5r 1924 och vill du mera om detta, s\u00e5 klicka d\u00e5 H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1859, den 28 maj<\/strong> s\u00e5lde bokhandlare Johan Eric Stendahl g\u00e5rden \u00e5t sin son, bokh\u00e5llaren Johan Wilhelm Stendahl f\u00f6r 2 500 rubel silver. Bokhandlaren tog \u00e5t sig livstids r\u00e4tt till ett boningsrum och ett annat rum f\u00f6r sj\u00e4lva bokhandeln.<\/p>\n

\u00c5r 1861, den 31 juli <\/strong>s\u00e5ldes bokh\u00e5llaren Johan Wilhelm Stendahls g\u00e5rd p\u00e5 konkursauktion och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 2 000 rubel silver gavs av bokhandlaren Karl Johan Bergman. Denne hade \u00f6ppnat bokhandel i staden \u00e5ret innan i sj\u00f6kapten Nylunds g\u00e5rd och i oktober 1861 flyttade han bokhandeln till den egna g\u00e5rden. I huvudstadstidningarna kungjorde han genast att han hade blivit antagen till kommission\u00e4r f\u00f6r den finska f\u00f6rlagsf\u00f6reningen. Bergman finansierade aff\u00e4ren med att l\u00e5na hela beloppet av handelande\u00e4nkan Anna Maria Sj\u00f6berg. Hans far, kaplanen Carl Emil Bergman gick i borgen f\u00f6r l\u00e5net och det gjorde handlandena Erik Nils Sundman och Erik Alfred T\u00f6tterman ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av bokhandlaren Karl Johan Bergman. Hans far Carl Erik var pr\u00e4st p\u00e5 olika st\u00e4llen och Karl Johan f\u00f6ddes p\u00e5 Ecker\u00f6 \u00e5r 1831 och han flyttade till staden via Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1860. Denne Karl Johan slog p\u00e5 stort f\u00f6r i samma veva k\u00f6pte han ocks\u00e5 tomterna 145 och 146 i h\u00f6rnet av R\u00e5dhusgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan. Troligtvis bodde han p\u00e5 tomt 148 eftersom d\u00e4r ocks\u00e5 bodde hans bokh\u00e5llare, dr\u00e4ng och hush\u00e5llerska. Karl Johan dog ogift och barnl\u00f6s \u00e5r 1866, den 9 april. Trots att bokhandlare Bergman nog hade skyldesm\u00e4n p\u00e5 orten, s\u00e5 fanns det ingen som ville reda ut de omfattande aff\u00e4rerna. Tingsr\u00e4tten uts\u00e5g d\u00e5 handlande T\u00f6rnroth och August Roos till utredare.<\/p>\n

\u00c5r 1867, den 7 maj<\/strong> s\u00e5ldes avlidne bokhandlare Bergmans g\u00e5rd p\u00e5 tomt 148 p\u00e5 konkursauktion. G\u00e5rden var intecknad f\u00f6r 8 000 mark och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 4 301 mark gavs av hus\u00e4garen och handlanden Bengt Fredrik Wennerstrand. Han var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1839 och var sedan 1866 gift med Hilda (f. Dahl 1845-1941). De hann f\u00e5 sonen Artur \u00e5r 1867 f\u00f6re Bengt Fredrik avled \u00e5r 1868. Wennerstrand hade ocks\u00e5 hunnit \u00f6verta g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 147 i h\u00f6rnet av R\u00e5dhusgatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Med dem bodde bokh\u00e5llarna Jakob Sand\u00e5s och Oskar Gr\u00f6nholm, dr\u00e4ngen Karl och tv\u00e5 pigor. P\u00e5 hyra bodde kofferdiskepparen Erik Frithiof Ekstr\u00f6m. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1836 i staden och var sedan 1867 gift med Agatha (f. Parman 1839-1922). \u00a0Skepparen Ekstr\u00f6m dog i lungsot i K\u00f6penhamn i januari 1869. Handlande\u00e4nkan Agatha Holmstr\u00f6m bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1869, den 23 mars<\/strong> s\u00e5ldes Bengt Fredrik Wennerstrands g\u00e5rd p\u00e5 tomt 148 p\u00e5 konkursauktion och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 3 300 mark gavs av handlanden Petter Johan Barkman. Det var ju denne Barkman som f\u00f6rlorade sin g\u00e5rd i nuvarande R\u00e5dhusparken i branden i oktober 1868.<\/p>\n

\u00c5r 1869, den 5 april<\/strong> s\u00e5lde Petter Johan Barkman g\u00e5rden p\u00e5 tomt 148 \u00e5t f\u00e4rgare\u00e4nkan Wilhelmina Ekberg (f\u00f6dd Hallberg i staden 1815, d\u00f6d 1901). Hon hade tidigare bott p\u00e5 Strandgatan 22<\/a> och hon hade varit gift med f\u00e4rgarem\u00e4staren och fabrik\u00f6ren Erik Ekberg (f\u00f6dd 1801 i Sverige, d\u00f6d i staden 1864). Hos henne bodde ocks\u00e5 hennes son, studeranden Emil Ekberg. Emil var f\u00f6dd \u00e5r 1841 och \u00e5r 1868 hade han gift sig med Sally Tengstr\u00f6m, som var f\u00f6dd \u00e5r 1841 i \u00c5bo och hon flyttade till staden \u00e5r 1869 via Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Ekberg och d\u00e4r bodde medicine kandidaten Emil Ekberg med hustrun Sally. Emil och Sally hade en adoptivdotter Anna Regina Hildegard, som var f\u00f6dd i Stockholm \u00e5r 1872. Emil och Sally flyttade till Sverige \u00e5r 1877.<\/p>\n

\u00c5ren 1880 \u2013 1885 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Ekberg. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Anders Alexandersson (f.1849), pigan Fredrika Grop (f.1847), pigan Wilhelmina Granlund (f.1839) och hennes son Johan (f.1863).<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Ekberg. Pigan Grop var kvar \u00e4nnu och som andra piga arbetade Maria \u00c4ppel (f.1873).<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 tomten 148 fanns en bostadsbyggnad i vinkel och en uthusbyggnad inne p\u00e5 g\u00e5rden. Skissen \u00e4r gjord enligt situationen i slutet av 1800-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c4nnu \u00e5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av f\u00e4rgare\u00e4nkan Wilhelmina Ekberg och med henne bodde en dr\u00e4ng och tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1901, i november <\/strong>avled f\u00e4rgare\u00e4nkan Wilhelmina Ekberg och g\u00e5rden \u00f6vertogs av sterbhuset. I g\u00e5rden bodde dr\u00e4ngen Johannes \u00d6sterback (f.1880) och pigan Fredrika Grop (f.1847) p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1902, den 10 ma<\/strong>j s\u00e5lde avlidna Wilhelmina Ekbergs arvingar g\u00e5rden p\u00e5 offentlig, frivillig auktion. Auktionen hade utlysts genom annons i Suupohjan Kaiku och genom utringning i stadens gath\u00f6rn. Genom ombudet Wilhelm Hagen gav fr\u00f6ken Hilda Salin (1844-1923) det h\u00f6gsta budet p\u00e5 5 625 mark. Inom n\u00e5gra dagar hade Hilda betalat k\u00f6peskillningen \u00e5t stadens auktionskammare och det slutliga k\u00f6pebrevet skrevs 20 maj 1902. Hilda hade tidigare bott i B\u00e5ges g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 59.<\/p>\n

\"\"
\u00c4nkan Ekbergs g\u00e5rd s\u00e5ldes p\u00e5 frivillig auktion den 10 maj 1902. Annonsen inf\u00f6rdes endast i Suupohjan Kaiku, eftersom det p\u00e5 grund av censuren inte utkom n\u00e5gra svenskspr\u00e5kiga tidningar i staden. M\u00f6jligtvis utlystes auktionen i kyrkan men \u00e5tminstone skedde det genom utringning i stadens gath\u00f6rn.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

G\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10 fotograferad runt f\u00f6rra sekelskiftet. Fotot utl\u00e5nat av Rafael Olin.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fr\u00f6ken Hilda Salin. Hon var f\u00f6dd i staden p\u00e5 en av de tomter d\u00e4r Nya kyrkan sedan byggdes och hon var dotter till svarvaren Johan Petter Salin (1815-1898) och Rebecka Vilhelmina (f. Ekman 1811-1883). \u00a0P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde \u00e4nkefrun Ida Sundholm (f. Dahl 1847) med tv\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 148 av fr\u00f6ken Hilda Salin och med henne bodde pigan Sofia Finne (f.1881). Hilda Salin drev ett bageri i g\u00e5rden, \u00e5tminstone bj\u00f6d hon nu och d\u00e5\u00a0 ut f\u00e4rskt br\u00f6d i tidningarna. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkefrun Ida Sundholm.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> i januari s\u00e5lde fr\u00f6ken Hilda Salin g\u00e5rden och tomten nr 148 \u00e5t fru Maja Knutson (f.1880) f\u00f6r 19 000 mark. Maja var gift med filosofie magister Lars Knutson (f. i Viborg 1869) och han var med och godk\u00e4nde hennes k\u00f6p. Paret Knutson hade i b\u00f6rjan av 1900 bott p\u00e5 hyra i kapten Starcks g\u00e5rd vid Strandgatan 58.<\/a> S\u00e4ljaren fr\u00f6ken Hilda Salin flyttade sedan till Bj\u00f6rneborg, d\u00e4r hon dog \u00e5r 1935.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Maja och Lars Knutson. P\u00e5 hyra bodde kontoristen Hugo Juthas (1891-1950) som var lokalt ombud f\u00f6r Oy Pohjanmaan Werkatehdas Ab. H\u00e4r bodde ocks\u00e5 \u00e4nkefrun Kajsa Olin (f.1890) med 4 mindre barn. Kajsa, som kallades Kaisi gifte sig \u00e5r 1924 med Hugo Juthas och de bodde h\u00e4r till \u00e5r 1927. F\u00f6rs\u00e4kringsinspekt\u00f6ren Johannes Rosenback (1875-1938) bodde p\u00e5 hyra en tid med hustrun Tekla (1879-1956) och 4 barn. Johannes var son till Dagsmarks stora man, n\u00e4mndemannen Johan \u201dSebbin\u201d Rosenback<\/a> och hade sedan \u00e5r 1910 bott p\u00e5 Kyrkogatan 4 i den g\u00e5rd som han k\u00f6pte av vattenfabrik\u00f6r August Remahl. D\u00e4remellan hade han bott i n\u00e5gra \u00e5r p\u00e5 \u00d6stra sidan i Kilpihuset. \u00c4nkan Olga Blomberg bodde ocks\u00e5 h\u00e4r en tid och det gjorde ocks\u00e5 skomakaren Johan Eriksson (f.1882) med hush\u00e5llerskan Hilma Kukkam\u00e4ki, som hade tre barn. L\u00e4karen A. Brander som bodde p\u00e5 \u00d6stra sidan i Viktor Nylunds g\u00e5rd hade sin mottagning i Knutsons g\u00e5rd. I september 1925 \u00f6ppnade Alma Laurell ett hembageri i f\u00f6re detta Salins g\u00e5rd och d\u00e4r s\u00e5lde hon allt fr\u00e5n limpor till sm\u00e5br\u00f6d.<\/p>\n

\u00c5r 1927, den 16 juli<\/strong> s\u00e5lde Maja Knutson g\u00e5rden och tomten nr 148 \u00e5t fabrik\u00f6rshustrun Maria Wihuri (f.1877) f\u00f6r 55 000 mark.\u00a0 Hon bodde sedan i g\u00e5rden med maken, tidigare fabrik\u00f6ren Frans Ludvig Wihuri (f.1873) och flera barn. Wihuris metallfabrik hade gjort konkurs i november 1925 och i november 1926 s\u00e5ldes g\u00e5rdsbyggnaderna och fabriken p\u00e5 Strandgatan 22<\/a> \u00e5t handlanden K. Fallenius. Wihuri uts\u00e5gs i augusti 1926 av l\u00e4nsstyrelsen till besiktningsman av motorfordon.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av Maria Wihuri och hon bodde d\u00e4r med maken och mekanikern Frans Ludvig och flera barn. Tandl\u00e4karen Gustav Erik Sandell (f. 1903) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Rose Marie (f.1907).<\/p>\n

\u00c5r 1935, den 20 september<\/strong> s\u00e5lde Maria Wihuri med maken Frans Ludvigs godk\u00e4nnande tomten nr 148 och g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10 f\u00f6r 124 000 mark \u00e5t fil. mag. Axel H\u00e4ggman. Denne var f\u00f6dd i Helsingfors \u00e5r 1893 och han var gift med Lilja Elisabet<\/u> (f\u00f6dd Johansson i Terj\u00e4rv 1899). Med dem bodde ocks\u00e5 barnen Jarl (f.1923), Axel (f.1924), Sten (f.1928) och Egil (f.1935). I g\u00e5rden bodde fortfarande tandl\u00e4karen Gustav Erik Sandell med hustrun Rose Marie. F\u00f6r \u00f6vrigt s\u00e5 gav Axel H\u00e4ggman ut flera lokala skrifter, bland annat en historik om samskolans f\u00f6rsta \u00e5r. Han hade ocks\u00e5 sammanst\u00e4llt ett sammandrag om Kristinestads historia, som du kan l\u00e4sa H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1955, den 3 februari<\/strong> s\u00e5lde Elisabet och Axel H\u00e4ggman g\u00e5rden \u00e5t aff\u00e4rsmannen Esko Jylli (f.1920) f\u00f6r 1,35 miljoner mark och de k\u00f6pte f\u00f6ljande \u00e5r en g\u00e5rd vid Sibeliusgatan och flyttade dit. Esko och hustrun Kerttu hade tidigare bott i korvmakare Kalle Hektor Jyllis g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15,<\/a> men d\u00e5 denne s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t Kristiinan Sanomat OY, s\u00e5 k\u00f6pte Esko g\u00e5rden p\u00e5 andra sidan gatan, som hade st\u00e5tt tom en tid. Efter att Eskos far Kalle Hektor dog \u00e5r 1957, s\u00e5 flyttade Eskos mor Anna ocks\u00e5 till g\u00e5rden p\u00e5 andra sidan gatan.<\/p>\n

Esko var f\u00f6dd i staden i juni 1920 och han var gift med Kerttu Lehtim\u00e4ki (1921-2005) fr\u00e5n Orismala i Storkyro. Hon var dotter till Jaakko Lehtim\u00e4ki (1897-1889) och Hilda (f. Hellanmaa i Kurikka 1891-1991). Esko startade en v\u00e4lk\u00e4nd auktionskammare, som han kallade Kristiinan Huutokauppakamari, som bland annat k\u00f6pte upp d\u00f6dsbon och ordnade auktioner f\u00f6r att realisera egendomen. Hustrun Kerttu hade ju sin damfrisering i Sandelins g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan. Den hade hon k\u00f6pt redan 1948 av ”Damfrisering Lindberg & Skans” och som hon sedan sk\u00f6tte under en l\u00e5ng tid.<\/p>\n

Esko Jylli startade ocks\u00e5 en billigbutik som han kallade Halpahalli i g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 19 vid R\u00e5dhusparken. Det visade sig dock att det firmanamnet var upptaget, s\u00e5 han bytte namn till Halpa-Tupa. Denna flyttade han sedan i b\u00f6rjan av 1970-talet till Sampos g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 47<\/a>, den g\u00e5rd som ocks\u00e5 kallas Krepelinska g\u00e5rden. Tillsammans med Sven Hautaoja innehade Esko Jylli en aff\u00e4r i N\u00e4rpes som kallades ”Billig stuga” men den \u00f6verl\u00e4ts i januari 1968 \u00e5t Hans Joki fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

N\u00e5got \u00e5r efter Kerttus d\u00f6d \u00e5r 2005 s\u00e5lde sterbhuset g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10 \u00e5t den nuvarande \u00e4garen.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Till h\u00f6ger p\u00e5 b\u00e4nken sitter g\u00e5rds\u00e4garen Hilda Salin, som i b\u00f6rjan av 1900-talet f\u00f6rv\u00e4rvade g\u00e5rden. Hon drev ett bageri, som fanns i vinkelbyggnaden och d\u00f6rren dit syns till h\u00f6ger bakom staketet. P\u00e5 fotot st\u00e5r Ruth Olin (1890-1988) till v\u00e4nster, Ida Sundholm sitter p\u00e5 b\u00e4nken och l\u00e4ngst till h\u00f6ger st\u00e5r hennes dotter Anna (f.1883). Fotot utl\u00e5nat av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till v\u00e4nster Ruth Olin (1890-1988), i mitten Anna Sundholm (f. 1883) och till h\u00f6ger fr\u00f6ken Ellen Ekman. Fotot \u00e4r taget i b\u00f6rjan av 1900-talet inne p\u00e5 g\u00e5rden. Fotot utl\u00e5nat av Rafael Olin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ecka (f.1914) och H\u00e5kan (f.1913) Olin utanf\u00f6r g\u00e5rden d\u00e4r de bodde \u00e5ren 1924 till 1927. Fotot som \u00e4r utl\u00e5nat av Rafael Olin \u00e4r taget 1927.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Jyllis g\u00e5rd fotograferad p\u00e5 80-talet. I den r\u00f6da byggnaden till v\u00e4nster fanns Suupohjan Vesi ja L\u00e4mp\u00f6s aff\u00e4r och lager. D\u00f6rren mot gatan \u00f6ppnades i mitten av 50-talet d\u00e5 Kerttu Jylli \u00f6ppnade sin damfrisering i hemg\u00e5rden. Verksamheten avslutades \u00e5r 1976, s\u00e5 hon h\u00f6ll p\u00e5 i hela 40 \u00e5r!<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Esko Jylli var gift med Kerttu Lehtim\u00e4ki.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Esko Jylli \u00e4r nog mest k\u00e4nd som auktionsm\u00e4klare och med sitt humoristiska s\u00e4tt lockade han folk till auktionerna. N\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1960-talet deltog han i en m\u00e4klart\u00e4vling, d\u00e4r han korades till finsk m\u00e4stare. T\u00e4vlingen h\u00f6lls i Helsingfors med en publik p\u00e5 upp emot 15 000 personer. H\u00e4r \u00e4r han dock p\u00e5 hemmaplan och bjuder ut en tavla och den ok\u00e4nda kvinnan till h\u00f6ger \u00e4r mera intresserad av baksidan \u00e4n av sj\u00e4lva tavlan. Samlaren Juhani till v\u00e4nster ser inte ut att vara intresserad av tavlan han heller.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1963 i oktober vann Esko Jylli en t\u00e4vling som f\u00f6rsiggick p\u00e5 Salutorget i Helsingfors och d\u00e4r korades han till finsk auktionsm\u00e4klarm\u00e4stare och d\u00e5 passade det bra att efter det anv\u00e4nda skylten med nummer ett p\u00e5 de lokala auktionerna. Skylten finns fortfarande i beh\u00e5ll i hans gamla hemg\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vissa vintrar kommer det bara lite sn\u00f6 och andra kommer det mera! H\u00e4r har det kommit massor och det \u00e4r knappt att Kerttu syns bakom drivorna som t\u00e4cker den lilla g\u00e5rdsplanen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1948 k\u00f6pte Kerttu Jylli en damfrisering som innehades av Anita Gustafsson och Elsa Lindberg och den var inrymd i guldsmed Sandelins g\u00e5rd i h\u00f6rnet av Parmansgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan ”snett emot nya kyrkan”. I mitten av 50-talet flyttades salongen till den egna g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Esko Jylli (f.1920) vid trappan p\u00e5 innerg\u00e5rden till barndomshemmet p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter att Esko Jylli hade k\u00f6pt g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10, s\u00e5 flyttade hustrun Kerttu sin damfrisering fr\u00e5n guldsmed Sandelins g\u00e5rd och d\u00e5 \u00f6ppnades en d\u00f6rr ocks\u00e5 mot gatan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kerttu Jylli rullar papiljotterna med van hand medan kunden sitter och l\u00e4ser veckotidningen i salongen p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Reija Jylli i barnvagnen p\u00e5 innerg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 g\u00e5rden stod en gammal bj\u00f6rk som skulle f\u00e4llas och Ragnar Backlund fr\u00e5n Dagsmark tog till motors\u00e5gen och sk\u00f6tte om saken och det ser ut som att hans skyddsutrustning var bristf\u00e4llig. Till v\u00e4nster st\u00e5r Kerttus bror Erkki Lehtim\u00e4ki (1927-1983) och tittar p\u00e5. Han var hemma fr\u00e5n Orismala i Storkyro men bodde periodvis hos Jyllis i staden. Han arbetade p\u00e5 olika byggen och han omkom i en olycka p\u00e5 K\u00f6ssin Hallis bygge vid Sj\u00f6gatan \u00e5r 1983.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kerttu Jylli pysslar om rosorna, som ser ut att trivas bra l\u00e4ngs v\u00e4ggen. Kerttu var ocks\u00e5 intresserad av motion och gymnastik och genast n\u00e4r hon flyttade till staden s\u00e5 gick hon med i f\u00f6reningen Kristiinan Naisvoimistelijat och hon valdes snart in i dess styrelse. Mellan \u00e5ren 1962 och 1992, var hon dess ordf\u00f6rande hela tiden utom en kort period p\u00e5 70-talet. \u00c5r 1986 fick Kerttu utm\u00e4rkelsen \u00c5rets kulturaktivist av staden Kristinestad, f\u00f6r sitt engagemang inom damgymnastiken. Hon var ocks\u00e5 politiskt intresserad och satt under en period i socialn\u00e4mnden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Keijo (1910-1986) var Eskos halvbror som bodde p\u00e5 Helenasjukhuset men som ofta var p\u00e5 bes\u00f6k hos Jyllis.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kerttus manliga v\u00e4n Alpo med gatuborsten bakom de h\u00f6ga drivorna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Jyllis familj hos fotografen i b\u00f6rjan av 1960-talet. Fr\u00e5n v\u00e4nster Pasi (f.1948), Reija (f.1954), mor Kerttu (1921-2005), Anna-Liisa (f.1947), Jaana (f.1957), pappa Esko (1920-1977) och till h\u00f6ger st\u00e5r Kari (f. 1950).<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kerttu p\u00e5 dansgolvet p\u00e5 det lokala hotellet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det \u00e4r n\u00e4stan ett mysterium hur man har lyckats k\u00f6ra in detta breda dollargrin i den smala porten mellan Jyllis g\u00e5rd och ”fr\u00f6ken Ekmans g\u00e5rd”. Bredvid bilen st\u00e5r Kerttus bror Erkki Lehtim\u00e4ki (1927-1983) som tidvis bodde i Jyllis g\u00e5rd. P\u00e5 motorhuven st\u00e5r Eskos dotter Jaana och p\u00e5 kof\u00e5ngaren dottern Reija.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 Reija \u00e5r 1974 gifte sig, s\u00e5 fick hon en pappa till f\u00f6rutom pappa Esko (1920-1977) till h\u00f6ger. d\u00e5 hon fick Ragnar Backlund (1920-2007) fr\u00e5n Dagsmark till sv\u00e4rfar. Kolla in den m\u00e4ktiga takkronan i Jyllis g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kerttu Jylli p\u00e5 trappan p\u00e5 innerg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Jyllis g\u00e5rdsplan brukade Esko h\u00e5lla sina auktioner men d\u00e4r kunde ocks\u00e5 en flickgrupp inom Kristiinan Naisvoimistelijat tr\u00e4na inf\u00f6r n\u00e5got upptr\u00e4dande. L\u00e4ngst till v\u00e4nster Kerttus barnbarn Jenni.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektor Jylli utanf\u00f6r sitt hem p\u00e5 Kyrkogatan med ett barnbarn p\u00e5 ena armen och dockkorgen i den andra.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1991 fyllde Kerttu 70 \u00e5r och blev rikligt uppvaktad med blommor och presenter i hemmet p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bokhandlaren och m\u00e5larm\u00e4staren Johan Erik Stendahl m\u00e5lade flera stora ornament direkt p\u00e5 v\u00e4ggarna i matsalen. I ornamenten finns olika motiv, som \u00e4r h\u00e4mtade fr\u00e5n fj\u00e4rran l\u00e4nder. Det h\u00e4r med segelb\u00e5ten \u00e4r det enda som lite p\u00e5minner om Kristinestad. Fotot fr\u00e5n sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ovanf\u00f6r d\u00f6rren mellan matsalen och vardagsrummet m\u00e5lade Stendal denna tapet med tre nakna barn som m\u00e5lar ett portr\u00e4tt. Fotot fr\u00e5n sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
M\u00e5larm\u00e4stare Stendahls g\u00e5rd fotograferad sommaren 2019. Den r\u00f6da byggnaden till v\u00e4nster tillh\u00f6r ”Krepelins g\u00e5rd” <\/a>och till h\u00f6ger syns ”Fr\u00f6ken Ekmans g\u00e5rd”.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mellan \u00e5ren 1935 och 1955 \u00e4gde Axel H\u00e4ggman g\u00e5rden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektors d\u00f6dsannons och nekrolog i Syd-\u00d6sterbotten i maj 1957.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kerttu Jyllis annons i Syd-\u00d6sterbotten 24 mars 1959.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Urklipp ur Syd-\u00d6sterbotten 29.10.1963.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av Reija, f\u00f6dd Jylli. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. I \u00f6vrigt har uppgifterna tagits ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och ur gamla tidningar. L\u00e4nkar. Om du vill se Forts\u00e4tt l\u00e4sa Jyllis g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":10,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20539","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20539","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20539"}],"version-history":[{"count":82,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20539\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30642,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20539\/revisions\/30642"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20539"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}