{"id":20436,"date":"2021-04-21T17:19:53","date_gmt":"2021-04-21T14:19:53","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20436"},"modified":"2026-01-23T19:10:08","modified_gmt":"2026-01-23T17:10:08","slug":"skeppare-sundqvists-gard-pa-ostra-langgatan-72-tomt-nummer-8","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20436","title":{"rendered":"Skeppare Sundqvists g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 72"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan \u00e4r byggd \u00e5r 1820 och den \u00e4gdes d\u00e5 av fiskaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m. \u00c5r 1825 delades tomten s\u00e5 att Johan H\u00e4llstr\u00f6m \u00f6vertog den norra delen av tomten och hans syster Maria och hennes man, smeden Anders H\u00f6gman \u00f6vertog den h\u00e4r s\u00f6dra byggnaden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 72. \u00c5r 1884 byggde d\u00e5varande \u00e4garen Otto Sundqvist till g\u00e5rden med en veranda p\u00e5 g\u00e5rdssidan.\u00a0 Under hela 1800-talet \u00e4gdes g\u00e5rden av familjen Sundqvist och de bodde ocks\u00e5 h\u00e4r, s\u00e5 man kan med fog s\u00e4ga att det \u00e4r skeppare Sundqvists g\u00e5rd. Fotot \u00e4r taget sommaren 2019 och i h\u00f6gra kanten syns l\u00e4karg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av Lotta och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar. F\u00f6r utredningen har anv\u00e4nts gamla lagfarter, kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder och tidningen Syd-\u00d6sterbotten.<\/span><\/strong><\/p>\n

<\/div>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen 1751 s\u00e5 har den h\u00e4r tomten nr 1 i det f\u00f6rsta kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av fiskaren Olof H\u00e4llstr\u00f6m. Den \u00f6vertogs sedan av hans son Abraham, som kallades Abram och i b\u00f6rjan av 1800-talet av dennes son Johannes, som kallades Johan. Johan var gift med Anna och omkring \u00e5r 1825 s\u00e5 delades tomten p\u00e5 l\u00e4ngden med hans syster Maria, som var gift med smeden Anders H\u00f6gman.<\/figcaption><\/figure>\n

Mellan \u00e5ren 1751 och 1770<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 1 av fiskaren Olof H\u00e4llstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> \u00f6vertogs tomten av Olof H\u00e4llstr\u00f6ms son Abraham, som var sj\u00f6man.<\/p>\n

\u00c5ren 1775<\/strong> \u2013 1790<\/strong> \u00e4gdes tomten som d\u00e5 hade f\u00e5tt nummer 8 i det f\u00f6rsta kvarteret av sj\u00f6mannen Abraham, ocks\u00e5 kallad Abram H\u00e4llstr\u00f6m och hans hustru Brita.<\/p>\n

\u00c5r 1800<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten nr 8 av Abraham H\u00e4llstr\u00f6m, som bodde med hustrun Brita och vuxna sonen Johan och 2 yngre br\u00f6der.<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 8 av Abraham Hellstr\u00f6m, men eftersom han var d\u00e5lig och br\u00e4cklig, s\u00e5 var han befriad fr\u00e5n att betala mantalspengar. G\u00e5rden var d\u00e4rf\u00f6r skriven p\u00e5 hustrun Brita och sonen Johan.<\/p>\n

\u00c5r 1810<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 8 av tidigare sj\u00f6mannen Abraham H\u00e4llstr\u00f6m, som bodde med sin son, fiskaren Johan. P\u00e5 samma tomt bodde ocks\u00e5 Johans syster Maria, som var gift med smeden Anders H\u00f6gman men det \u00e4r oklart i vilken g\u00e5rd de bodde.<\/p>\n

\u00c5r 1814<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 8 av Abraham H\u00e4llstr\u00f6m, hustrun Brita och sonen Johan, som nu var gift med Anna. Smeden H\u00f6gman bodde kvar p\u00e5 tomten med hustrun Maria, f\u00f6dd H\u00e4llstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8 av Abrahams son, fiskaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m som bodde med hustrun Anna. Det h\u00e4r \u00e5ret delades tomten 8 p\u00e5 l\u00e4ngden, s\u00e5 att fiskare Johan H\u00e4llstr\u00f6m blev kvar med den norra g\u00e5rden p\u00e5 adress \u00d6stra L\u00e5nggatan 70 och systern Maria och hennes man smeden Anders H\u00f6gman tog \u00f6ver den s\u00f6dra, som sedan fick adressen \u00d6stra L\u00e5nggatan 72.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 finns tomt nr 8 endast vid \u00d6stra L\u00e5nggatan. Numera g\u00e5r tomten \u00e4nda ned till Strandgatan och den officiella adressen \u00e4r Strandgatan 72.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1830 – 1834 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8 enligt stadsplanen fr\u00e5n 1825 av smeden Anders H\u00f6gman (1780-1834). Han var f\u00f6dd i staden och han var gift med Maria<\/u> Catharina H\u00e4llstr\u00f6m (f.1783). F\u00f6ljande \u00e5r bodde ges\u00e4llen Erik Holmberg i g\u00e5rden, liksom smedl\u00e4rlingarna Petter och Fredric. Sj\u00f6mannen Hans Widlund bodde p\u00e5 hyra med hustrun Anna, liksom stadslotsen Josef Eklund med hustrun Cajsa och sonen Anders.<\/p>\n

\u00c5r 1834 <\/strong>avled smeden Anders H\u00f6gman och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 \u00a0av smed\u00e4nkan Maria H\u00f6gman. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sonen Frantz (f.1814), som var sj\u00f6man och m\u00e5nga hyresg\u00e4ster bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. Anders och Maria hade d\u00e4rtill 4 d\u00f6ttrar:<\/p>\n

a). Maria Carolina (1811-1895), som gifte sig med skepparen Josef Henrik Kjellberg.<\/h6>\n
b). Sofia Wilhelmina (1814-1884), som gifte sig med skepparen Johan Gustaf Lundblad.<\/h6>\n
c). Johanna Margaretha (1818-1879) som gifte sig med styrmannen Josef Sundqvist.<\/h6>\n
d). Katarina Gustafva (f.1819) som gifte sig med kopparslagaren Jeremias Sj\u00f6str\u00f6m.<\/h6>\n

 <\/p>\n

\u00c5r 1840 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av smed\u00e4nkan Maria H\u00f6gman och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 sonen, sj\u00f6mannen Frantz H\u00f6gman och hustrun Maria, som var f\u00f6dd \u00e5r 1817 i N\u00e4rpes. P\u00e5 hyra bodde f\u00f6rre r\u00e5dmannen Josef Henrik Fontell (f\u00f6dd i Etseri 1783-1864) med b\u00e5de hustrun Maria (f\u00f6dd Bergstr\u00f6m i staden (1786-1870) och piga. Fontells flyttade 1844 till sonen Oscars g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 36. Sj\u00f6mans\u00e4nkan Margaretha B\u00e5ge bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av smed\u00e4nkan Maria H\u00f6gman. Sonen Frantz bodde d\u00e4r med sin hustru Maria. P\u00e5 hyra bodde hattmakare\u00e4nkan Maria Blomqvist, smeden Johan Rehnb\u00e4ck med hustrun Anna, sj\u00f6mannen Gustaf \u00d6sterberg, sj\u00f6mannen Carl Blomqvist med hustrun Greta. F\u00f6rra repslagaren, \u00e4nklingen Henrik Tillberg (1781-1848) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1846, den 26 mars<\/strong> gav smed\u00e4nkan Maria H\u00f6gman sin \u00e4gande andel i g\u00e5rden ”med varm hand” \u00e5t sin yngsta dotter Katarina.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden till en del av smeddottern Katarina H\u00f6gman. I g\u00e5rden bodde styrmannen Josef Sundqvist, som hade flyttat fr\u00e5n Sideby \u00e5r 1847. Josef var sedan 1847 gift med Katarinas syster Johanna. Sj\u00f6mannen Jonas Stor bodde p\u00e5 hyra med hustrun Maria och det gjorde styrmannen Erik Sch\u00f6nfeldt med hustrun Catharina (f.Ahlstr\u00f6m 1815-1895).\u00a0 Sj\u00f6manshustrun Maria H\u00f6gman bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden medan maken Frantz vistades p\u00e5 sj\u00f6n. Franz hade f\u00f6r flera \u00e5r sedan rymt under en sj\u00f6resa och han ben\u00e4mns \u201dborta\u201d och han \u00e5terv\u00e4nde aldrig.<\/p>\n

\u00c5r 1851, i december<\/strong> avled smed\u00e4nkan Maria H\u00f6gman och g\u00e5rden \u00f6vertogs av hennes 4 d\u00f6ttrar, enligt ett testamente d\u00e4r hon hade best\u00e4mt att de fyra d\u00f6ttrarna skulle \u00e4rva g\u00e5rden medan Franz skulle f\u00f6rbli arvl\u00f6s.<\/p>\n

\u00c5r 1853<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden till en del av smeddottern Katarina H\u00f6gman, som under detta \u00e5r gifte sig med kopparslagaren och aff\u00e4rsmannen Jeremias Sj\u00f6str\u00f6m (1825-1877). Jeremias var f\u00f6dd i Kullaa och flyttade \u00e5r 1841 till staden via Bj\u00f6rneborg. I g\u00e5rden bodde i stort sett samma hyresg\u00e4ster men nu bodde ocks\u00e5 skepparen Nils August Bergstr\u00f6m i g\u00e5rden p\u00e5 hyra. Han var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1826 och han f\u00f6rde bef\u00e4l p\u00e5 flera fartyg. Han var gift med Maria Sofia \u00d6gren (f\u00f6dd i Vasa 1826, d\u00f6d i staden 1894).<\/p>\n

\u00c5r 1855 <\/strong>stod kopparslagaren Jeremias Sj\u00f6str\u00f6m, som \u00e4gare till en del av g\u00e5rden nr 8. Han bodde med hustrun Katarina och l\u00e4rlingen Matts.<\/p>\n

\u00c5r 1856, den 1 april<\/strong> s\u00e5lde skepparen Josef Henrik och hustrun Maria Carolina sin fj\u00e4rdedel av g\u00e5rden \u00e5t styrmannen Josef Sundqvist. Den 28 april s\u00e5lde de andra syskonen Sofia Wilhelmina Lundblad och Katarina Sj\u00f6str\u00f6m sina andelar \u00e5t styrmannen Josef Sundqvist. Efter dessa aff\u00e4rer \u00e4gde styrmannen Josef Sundqvist och hustrun Johanna hela g\u00e5rden. Jeremias Sj\u00f6str\u00f6m f\u00f6rv\u00e4rvade sedan efter detta den gamla g\u00e5rden p\u00e5 t<\/a>omt nr 3 p\u00e5 Strandgatan<\/a> och flyttade dit, l\u00e4s mera om honom h\u00e4r! <\/strong><\/a>\u00c5r 1861 var han ocks\u00e5 med och grundade Bryggeriet Toivo.<\/p>\n

\u00c5r 1860 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8 av skepparen och m\u00e5gen Josef Sundqvist. Han var f\u00f6dd i Sideby \u00e5r 1819, flyttade till staden 1847 d\u00e4r han sedan dog \u00e5r 1875. Josef kom som m\u00e5g till H\u00f6gmans g\u00e5rd d\u00e5 han gifte sig med Johanna Margaretha (f\u00f6dd H\u00f6gman 1818-1879) och fick med henne tre barn.<\/p>\n

\u00a0\u00c5r 1870 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av skepparen Josef Sundqvist med hustrun Johanna. Med dem bodde ocks\u00e5 deras d\u00f6ttrar Blondine (f.1847) och Adele (f.1851). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 deras son Otto, som var sj\u00f6man, och en demoiselle Maria Ekstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1875, den 28 februari <\/strong>avled skepparen Josef Sundqvist och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av skeppare\u00e4nkan Johanna Sundqvist, med tv\u00e5 d\u00f6ttrar. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sonen Otto, som nu hade blivit styrman och demoiselle Maria Ekstr\u00f6m bodde d\u00e4r. Arbetskarlen Jakob Bj\u00f6rklund bodde p\u00e5 hyra med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1879, den 23 december <\/strong>avled skeppare\u00e4nkan Johanna Sundqvist och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av sonen Otto Sundqvist (1849-1903), som nu hade blivit skeppare. \u00c5r 1889 gifte han sig med Maria Augusta Adelinda T\u00f6tterstr\u00f6m (1852-1938). P\u00e5 hyra bodde skr\u00e4ddaren Isak B\u00e4rlund (f.1848) med hustrun Maria (f.1844) och 5 barn. Skr\u00e4ddareges\u00e4llen Jakob Steiner bodde ocks\u00e5 hos dem. Skr\u00e4ddare B\u00e4rlund blev ju sedan g\u00e5rds\u00e4gare, n\u00e4r han \u00e5r 1897 \u00f6vertog den gamla g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 37<\/a>. Ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Karl Johan Filppus (f.1849) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Klara och 2 barn. Styrmannen Erik Hasselgren bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1885 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av skepparen Otto Sundqvist och enda hyresg\u00e4sten var arbetskarls\u00e4nkan Sofia Lylyoja (f.1852). Otto blev sj\u00f6man redan i unga \u00e5r, och han blev sj\u00f6kapten 1877. F\u00f6r det mesta var han styrman men han f\u00f6rde ocks\u00e5 bef\u00e4l p\u00e5\u00a0 ”Tytty” fr\u00e5n Sastmola, ”Carl Gustaf”, ”Preciosa” och ”Emblem” fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1886<\/strong> tecknade Otto Sundqvist en brandf\u00f6rs\u00e4kring och om du vill l\u00e4sa mera om den och om de byggnader, som d\u00e5 fanns p\u00e5 tomten, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8 av skepparen Otto Sundqvist, som \u00e5ret innan hade gift sig med Maria Adelina T\u00f6tterstr\u00f6m (1852-1938). Hon var dotter till tullvaktm\u00e4staren Gustaf T\u00f6tterstr\u00f6m och Augusta Fredrika Starcke.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 den h\u00e4r kartan fr\u00e5n 1890-talet s\u00e5 ser man att s\u00e5 gott som alla g\u00e5rdar i kvarteret finns i den v\u00e4stra \u00e4ndan, eftersom den nedre \u00e4ndan mot \u00f6ster ofta var \u00f6versv\u00e4mmat vid h\u00f6gvatten. Landh\u00f6jningen och utfyllnaden av Badhusparken har gjort att g\u00e5rdar ocks\u00e5 kunde byggas i den \u00e4ndan p\u00e5 1900-talet. Kartan uppritad av Lasse Backlund.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1899<\/strong> fick skepparen Otto Sundqvist tillst\u00e5nd av stadsfullm\u00e4ktige att till \u201dafh\u00e4mtning f\u00f6rs\u00e4lja \u00f6l\u201d i sin g\u00e5rd. Detta tillst\u00e5nd fick han eftersom g\u00e5rden l\u00e5g en god bit fr\u00e5n torget \u201ds\u00f6der om Kattpiskargr\u00e4nd\u201d. M\u00f6jligtvis var det f\u00f6r detta avh\u00e4mtningsst\u00e4lle som en d\u00f6rr \u00f6ppnades ocks\u00e5 mot gatan.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 8 av skepparen Otto Sundqvist. P\u00e5 hyra bodde kopparslagare\u00e4nkan Klara Stenroos (f.1839) med sonen Frithiof (f.1878).<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong>, den 1 mars s\u00e5lde Otto Sundqvist g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8 \u00e5t stadstj\u00e4naren, senare postiljonen Fredrik Johansson (1874-1911) f\u00f6r 3 900 mark. Fredrik var gift med Hildur (1878-1910) och de hade flera barn. Hos dem bodde flera andra personer med sl\u00e4ktnamnet Johansson, till exempel Fredriks far Gustaf (f.1847), Elin (f.1876) och Thyra (f.1879). Johan Otto <\/u>Sundqvist dog i lunginflammation i mars 1903.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rds\u00e4garen, postiljonen Fredrik Wilhelm Johansson spelade i b\u00f6rjan av seklet i Kristinestads stadsorkester och han sitter andra fr\u00e5n h\u00f6ger, lite bakom. Fotot taget av Ina Roos finns i Kristinestads lokalhistoriska arkiv, Alvar Utters privatarkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1906, den 29 maj<\/strong> utbr\u00f6t en brand i Fredrik Johanssons g\u00e5rd, i den lokal i s\u00f6dra \u00e4ndan som var uthyrd \u00e5t fyrm\u00e4staren Laurin. Om du vill l\u00e4sa mera ing\u00e5ende om branden, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av stadstj\u00e4naren, senare postiljonen Fredrik Johansson med hustrun Hildur och de hade nu 5 sm\u00e5 barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Viktor Rosenback (f.1869) med hustrun Katarina (f.1875).<\/p>\n

\u00c5r 1910, i december<\/strong> avled Hildur Johansson och 4 m\u00e5nader efter\u00e5t avled maken, \u00e4nklingen Fredrik och l\u00e4mnade 5 sm\u00e5 barn helt f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa. Till f\u00f6rmyndare f\u00f6r barnen Jarl Fredrik Runar, G\u00f6sta Fjalar, Lars Wilhelm, Edla Gurli Alice och Margit Alfhild Wiktoria uts\u00e5gs postiljonen Gideon Roos.<\/p>\n

\u00c5r 1911, <\/strong>den 6 april s\u00e5lde f\u00f6rmyndaren Gideon Roos barnens g\u00e5rd och tomten nr 8 f\u00f6r 8 000 mark \u00e5t konsuln och f\u00f6re detta skepparen Wilhelm Starck. Stadens f\u00f6rmyndarn\u00e4mnd och barnens farfar Gustaf Johansson godk\u00e4nde aff\u00e4ren, som ans\u00e5gs f\u00f6rm\u00e5nlig f\u00f6r barnen.\u00a0 Wilhelm Starck bodde sj\u00e4lv i g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 58,<\/a> och p\u00e5 hyra bodde bland annat jungfrun Vilhelmina Hinds (f.1856), Hilma Fager (1886-1971) som bodde med en son, och arbetaren Konstantin Sandberg (f.1869) med hustrun Katarina (f.1869) och barnen Tyyne, Eino och Paavo. Skomakaren Axel Lepist\u00f6 (f.1864) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med hustrun Alina (f.1865) och sonen Uno (f.1898).<\/p>\n

\u00c5r 1911<\/strong> byggde konsul Wilhelm Starck ett uthus nere vid Strandgatan, som var 14,4 meter l\u00e5ngt och 6,7 meter brett. D\u00e4r fanns vagnslider, stall och f\u00f6rr\u00e5d och det var byggt av korsvirke och br\u00e4der med en grund av kilade stenar. \u00c5r 1912 bodde ocks\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna Mikko Kauppinen fr\u00e5n Kiihtelysvaara p\u00e5 hyra med sin familj och det gjorde ocks\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsarbetaren Pekka M\u00e4nttinen fr\u00e5n St Michel och han hade med sig hustrun Gustava och sex barn.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1911 byggde konsul Wilhelm Starck det h\u00e4r uthuset nere vid Strandgatan. Det \u00e4r 14,4 meter l\u00e5ngt och 6,7 meter brett och stenfoten \u00e4r gjord av kilade stenar. D\u00e4r fanns f\u00f6rr\u00e5d, stall och vagnslider. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n sydost.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Wilhelm Starck. P\u00e5 hyra bodde Konstantin och Katarina Sandberg, Celina ”Lina” Holmudd (1844-1916) bodde med en piga Hilma, sj\u00f6mansdottern Anna Blomqvist (f.1865) och mass\u00f6ren Katharina Mankinen (f.1856).<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Wilhelm Starck. P\u00e5 hyra bodde kokerskan Ida Nyg\u00e5rd (f.1854), postexpedit\u00f6ren Antti Wiander (f.1882) med hustrun Wilhelmina (f.1874) och 2 barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Alexandra J\u00e4rvinen (f.1887) och arbetaren Sameli Saarinen (f.1855).<\/p>\n

(om du vill l\u00e4sa mera om skepparen Wilhelm Starck, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> var det samma \u00e4gare och samma hyresg\u00e4ster men nu bodde ocks\u00e5 telegrafisten Hjalmar Evald Hartman (f.1889) i g\u00e5rden p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av konsul Wilhelm Starck. P\u00e5 hyra bodde bland annat handlanden Wallu Harjula (f.1885) med hustrun Hilja (f.1896) och tv\u00e5 sm\u00e5 barn. Kontoristen Laina Kauppi bodde p\u00e5 hyra i g\u00e5rden och det gjorde typografen Nurmela ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1927, <\/strong>i juni ans\u00f6kte konsul Wilhelm Starck om konkurs och en stor del av hans personliga egendom s\u00e5ldes p\u00e5 konkursauktion. I augusti 1927 ropade \u00e4nkan Tyra Andersson (f.1889) in g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8 f\u00f6r en summa om 50 000 mark och hon b\u00f6rjade genast med en matservering d\u00e4r. Konsul Starck kunde dock beh\u00e5lla g\u00e5rdarna p\u00e5 Strandgatan och han bodde d\u00e4r tills han dog \u00e5r 1928.<\/p>\n

Efter en tid s\u00e5lde Tyra Andersson g\u00e5rden och den \u00f6vertogs d\u00e5 av m\u00e5laren Erik Storkull fr\u00e5n Dagsmark. Storkull bodde inte i g\u00e5rden utan det gjorde bland annat handlanden Harjula och skomakar\u00e4nkan Fanny Riihim\u00e4ki (f.1881) med dottern Birgitta (f.1912). Postf\u00f6rvaltaren Axel Barck (f\u00f6dd i Vasa1881-d\u00f6d i Kotka 1968) bodde p\u00e5 hyra i g\u00e5rden tillsammans med hustrun Lisa (1886-1976) och 4 barn. Axel var postf\u00f6rvaltare i Kristinestad mellan \u00e5ren 1928 och 1934.\u00a0 Arbetaren Adelina Angelin (f.1880) bodde p\u00e5 hyra en tid och det gjorde ocks\u00e5 fru Elsa Maria H\u00e4llstr\u00f6m (f.1896) med sina 5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1932, i januari<\/b> s\u00e5ldes Storkulls g\u00e5rd p\u00e5 exekutiv auktion och h\u00f6gsta budet gavs av Isojoen S\u00e4\u00e4st\u00f6pankki. De hade finansierat m\u00e5laren Erik Storkulls k\u00f6p av g\u00e5rden och banken ropade in g\u00e5rden f\u00f6r det intecknade v\u00e4rdet p\u00e5 50 000 mark.\u00a0 Fru H\u00e4llstr\u00f6m bodde p\u00e5 hyra med sina 5 barn och Hilma Kukkam\u00e4ki (f.1878) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med sonen Veikko Johannes och Urho.<\/p>\n

\u00c5r 1935<\/strong> i juli s\u00e5lde Isojoen S\u00e4\u00e4st\u00f6pankki g\u00e5rden \u00e5t \u00e4nkan Selma F\u00f6rn\u00e4s. Hon var f\u00f6dd Teir i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1885 och hon hade flera barn med maken Sigfrid (f.1885), som hade avlidit i Amerika \u00e5r 1929. P\u00e5 hyra bodde lagerf\u00f6rvaltaren Karl Bertel Rusk (f.1913) med hustrun Vesta Julina (f.1916), som var dotter till Selma F\u00f6rn\u00e4s. Arbetaren Ida Josefina Ulfves (f.1877) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1938<\/strong> dog \u00e4garen Selma F\u00f6rn\u00e4s och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av de fem barnen Evert, Hj\u00f6rdis, Vesta, Inga och Paul.<\/p>\n

\u00c5r 1938 i oktober<\/strong> s\u00e5lde barnen g\u00e5rden \u00e5t Lauri<\/span> Oiva Aalto (1904-1963) och hans hustru Saga<\/span> Elise (f. Svens i staden \u00e5r 1905). Lauri, som var son till skr\u00e4ddaren Iisakki Aalto var f\u00f6dd i Rauma men hade v\u00e4xt upp i staden. Lauris far Iisakki blev skr\u00e4ddarm\u00e4stare i staden \u00e5r 1904 och \u00f6ppnade eget i Kansallisseuras g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 22<\/a>. \u00c5r 1908 flyttade han till Sundstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 29 och \u00e5r 1910 f\u00f6rv\u00e4rvade de g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 26<\/a>. Familjen Aalto bodde i g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 72 \u00e4nda till \u00e5r 1970.<\/p>\n

\u00c5r 1963<\/strong> avled avdelningschefen Lauri Aalto och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Saga och deras son Olli Aalto, d\u00e5 bosatt i Kask\u00f6.<\/p>\n

\u00c5r 1970, den 30 september<\/strong> s\u00e5lde Saga Aalto och hennes son Olli Aalto g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 8 f\u00f6r 35 000 mark \u00e5t \u00f6versten Karl Emil \u00d6ist. Karl Emil var f\u00f6dd p\u00e5 S\u00f6dra Vallgrund 1892 och \u00e5r 1926 gifte han sig med Aino Lahja Judith Vestersund, f\u00f6dd i Kuopio \u00e5r 1900.\u00a0 Karl Emil som hade varit yrkesmilit\u00e4r ”hade f\u00e5tt sparken av ryssarna” och efter kriget arbetade han en tid p\u00e5 folkf\u00f6rs\u00f6rjningen tills han blev ekonom p\u00e5\u00a0 Syd\u00f6sterbottens Sjukhus.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1970<\/strong> tog allts\u00e5 Karl Emil och Aino \u00d6ist \u00f6ver g\u00e5rden och de flyttade dit med dottern Saga Sj\u00f6blad (1929-2016) och barnbarnet Charlotta (f.1958). F\u00f6re de \u00e5r 1943 flyttade till staden bodde de en tid i Skrattn\u00e4s. Mellan \u00e5ren 1943 och 1958 bodde paret \u00d6ist i Sund\u00e9nska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 19 i Norrstan och de flyttade efter det till K\u00f6pmansgatan 3 p\u00e5 \u00d6stra sidan, d\u00e4r de bodde till \u00e5r 1970.<\/p>\n

\u00c5r 1984<\/strong> \u00f6vertog Saga Sj\u00f6blad g\u00e5rden efter att hennes f\u00f6r\u00e4ldrar Karl (1892-1984) och Aino (1900-1977) hade avlidit.<\/p>\n

\u00c5r 2016<\/strong>, efter Sagas d\u00f6d \u00f6vertogs g\u00e5rden av hennes dotter Charlotta Sj\u00f6blad, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad. G\u00e5rden har renoverats flera g\u00e5nger och \u00e4r trots sin h\u00f6ga \u00e5lder i gott skick.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Eftersom den h\u00e4r tomten och g\u00e5rdarna p\u00e5 den har haft m\u00e5nga \u00e4gare, s\u00e5 kan man kalla den \u201dSmeden H\u00f6gmans g\u00e5rd\u201d eller \u201dKapten Sundqvists g\u00e5rd\u201d eller \u201dkonsul Wilhelm Starcks g\u00e5rd\u201d eller \u201dAaltos g\u00e5rd\u201d eller varf\u00f6r inte ”Lottas g\u00e5rdin”. K\u00e4rt barn har m\u00e5nga namn, det \u00e4r bara att v\u00e4lja! Fotot taget fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Postiljonen Fredrik Johansson bodde i g\u00e5rden mellan \u00e5ren 1902 och 1911 tillsammans med hustrun Hildur, som dog i barns\u00e4ng \u00e5r 1910. Fredrik och Hildur \u00e4r begravda p\u00e5 gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan med tv\u00e5 av sina barn.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av Lotta och Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar. F\u00f6r utredningen har anv\u00e4nts gamla lagfarter, kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder och tidningen Syd-\u00d6sterbotten. G\u00e5rdens historia. Mellan \u00e5ren 1751 och 1770 \u00e4gdes tomten nr 1 av fiskaren Olof Forts\u00e4tt l\u00e4sa Skeppare Sundqvists g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 72<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":72,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20436","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20436","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20436"}],"version-history":[{"count":40,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20436\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30629,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20436\/revisions\/30629"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20436"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}