{"id":20372,"date":"2021-04-12T23:58:57","date_gmt":"2021-04-12T20:58:57","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20372"},"modified":"2025-09-08T20:28:40","modified_gmt":"2025-09-08T17:28:40","slug":"kapten-starcks-gardar-pa-strandgatan-58-och-nygatan-1","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20372","title":{"rendered":"Sj\u00f6kapten Starcks g\u00e5rdar p\u00e5 Strandgatan 58"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 58 byggdes \u00e5r 1854 av bagaren Mathias \u00d6sterberg och den \u00f6vertogs sedan av bagaren Gustaf Adolf Rosengren. Huset byggdes p\u00e5 den nya tomten 209 i det f\u00f6rsta kvarteret, d\u00e4r det inte hade funnits n\u00e5got bostadshus tidigare. \u00c5r 1854 byggdes ocks\u00e5 ett bageri p\u00e5 samma tomt invid ballastplatsen, allts\u00e5 vid nuvarande Badhusparken. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st v\u00e5ren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av Kicki, gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar som g\u00e5rds\u00e4garna har tecknat, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du l\u00e4sa mera om Wilhelm och Alfhild Starck, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdarnas historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 finns inte tomten 209, eftersom den d\u00e5 l\u00e5g under vatten. P\u00e5 1850-talet bildades det ett 10-tal nya tomter l\u00e4ngst i s\u00f6der och 2 nya tomter vid ballastplatsen, bland annat denna med nummer 209.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1838, den 9 oktober<\/strong> ”hade den Kejserliga Majest\u00e4ts N\u00e5diga Byggnads Ordning funnit gott att g\u00f6ra denna ballastplats till tomtplan”.<\/p>\n

\u00c5r 1853, den 7 juni<\/strong> ordnade Stadens Handels Societet en offentlig, frivillig auktion p\u00e5 den nya tomten, s\u00f6der i staden. Auktionen var utlyst i stadens kyrka och genom utringning i gath\u00f6rnen. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs d\u00e5 av bagarm\u00e4staren Mathias ”Matts” \u00d6sterberg, som bj\u00f6d 340 rubel. Samma \u00e5r den 14 juli fick Stadens Handels Societet godk\u00e4nnande av ”H\u00f6gv\u00e4llovlige Guvern\u00f6rs \u00c4mbetet i Wasa l\u00e4n” att s\u00e4lja denna nya tomt. \u00d6sterberg fick den slutliga lagfarten den 17 juli 1854.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1854 byggde bagare Mathias \u00d6sterberg dessa byggnader p\u00e5 den nya tomten nr 209. Bostadsbyggnaden finns fortfarande kvar men p\u00e5 bageriets plats byggdes \u00e5r 1903 en ny g\u00e5rd. Om du vill l\u00e4sa mera om brandf\u00f6rs\u00e4kringen och om \u00d6sterbergs tv\u00e5 byggnader, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1859, den 22 juli<\/strong> s\u00e5lde bagarm\u00e4stare Mathias \u00d6sterberg ”med hustruns ja” tomten nr 209 f\u00f6r 2 000 rubel silver \u00e5t bagarm\u00e4staren Gustaf Adolf Rosengren (1828-1897). Denne var f\u00f6dd i Paattinen utanf\u00f6r \u00c5bo och det var d\u00e4rifr\u00e5n han flyttade till Kristinestad 1856. Gustaf Adolf var gift med Mathilda Wilhelmina Lund\u00e9n, som var f\u00f6dd \u00e5r 1831 i \u00c5bo. Under tiden i staden fick de tolv barn och av dem levde sju till vuxen \u00e5lder. Den mest k\u00e4nda sonen \u00e4r nog John Mikael som blev k\u00e4nd p\u00e5 grund av sina fina fotografier fr\u00e5n staden i b\u00f6rjan av 1900-talet.<\/p>\n

Det kan verka underligt att f\u00f6rst \u00d6sterberg och sedan Rosengren hade sitt bageri och butik s\u00e5 l\u00e5ngt bort fr\u00e5n torget och de stora kundstr\u00f6mmarna. Men de flesta av deras kunder kom fr\u00e5n hamnen och fr\u00e5n varvet i n\u00e4rheten och det var f\u00f6rst\u00e5s inga sm\u00e5 m\u00e4ngder med br\u00f6d som skulle provianteras f\u00f6re fartygens avf\u00e4rd.<\/p>\n

S\u00e4ljaren Mathias \u00d6sterberg k\u00f6pte i samma veva den nedbrunna tomten nr 104, i h\u00f6rnet av Parmansgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan 53 och han byggde d\u00e5 den gula vinkelg\u00e5rden som f\u00f6rfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\"\"
Bagaren Rosengren hade sitt bageri p\u00e5 g\u00e5rden, p\u00e5 det st\u00e4llet d\u00e4r det nya bostadshuset uppf\u00f6rdes i b\u00f6rjan av 1900-talet. Sj\u00e4lva br\u00f6dbutiken fanns i det sydv\u00e4stra h\u00f6rnet av g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 58, med utg\u00e5ng mot gatan. P\u00e5 skylten som nu finns p\u00e5 Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden finns ocks\u00e5 \u00e5rtalet 1856, allts\u00e5 det \u00e5r som bagarm\u00e4stare \u00d6sterberg kunde \u00f6ppna aff\u00e4ren och bageriet.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gde och bodde bagaren Rosengren med sin Matilda p\u00e5 den nya tomten nr 209 i det f\u00f6rsta kvarteret. Hos dem bodde hel tiden en piga och flera l\u00e4rlingar och bagarges\u00e4ller. I b\u00f6rjan av 1860-talet bodde l\u00e4rlingarna Emanuel H\u00e4ggqvist d\u00e4r och han var f\u00f6dd \u00e5r 1844 i N\u00e4rpes. Knut Kuusela, som var f\u00f6dd 1846 i B\u00f6tom, Anders Henrik Mannfolk, som var f\u00f6ff1846 i N\u00e4rpes, Mats Wilhelm Johansson, som var f\u00f6dd 1851 i N\u00e4rpes och Carl Gustaf Sepp\u00e4. f\u00f6dd i B\u00f6tom \u00e5r 1850 var alla l\u00e4rlingar hos Rosengren.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagaren Rosengren och med hans familj bodde l\u00e4rlingen Emanuel H\u00e4ggqvist, och pigorna Johanna och Sofia. I bageriet bakade Rosengren allt fr\u00e5n r\u00e5gbr\u00f6d och surlimpor till j\u00e4stbr\u00f6d och rysskringlor. Ibland bakades det kaffebr\u00f6d, till exempel \u00f6rfilar och fl\u00e4tor. Rosengren bakade ocks\u00e5 till fester och begravningar, och till julen bakades speciella jult\u00e5rtor. Lanthandlarna i n\u00e4romr\u00e5det k\u00f6pte ocks\u00e5 br\u00f6d av Rosengren, som de sedan s\u00e5lde i landsortsbutikerna. Skorpor bakades varje dag och var kanske den viktigaste produkten.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagaren Rosengren och han hade nu sex barn med Matilda. Hos dem bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingen Otto Luhtala och pigan Klara.<\/p>\n

\u00c5r 1870, den 30 ma<\/strong>j s\u00e5lde bagare Rosengrens fordrings\u00e4gare bagarm\u00e4staren Mathias \u00d6sterberg, och handlandena Herman West, Henrik Kjellberg, August Roos och Carl Gustaf Hyd\u00e9n g\u00e5rden p\u00e5 tomt 209 \u00e5t stadsfiskalen G. A. Ekl\u00f6f f\u00f6r 3 000 mark. Stadsfiskalen kunde dock inte f\u00e5 n\u00e5gon lagfart eftersom de fem s\u00e4ljarna inte kunde visa med vilken r\u00e4tt de hade s\u00e5lt bagare Rosengrens g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1871<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av bagare Rosengrens barn Adolf, Paul, Naema Mathilda, Hulda, Zaida Irene och Rachel Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bagaren Rosengrens barn. I g\u00e5rden bodde bagaren sj\u00e4lv med hustrun Matilda och vuxna barnen Adolf (f.1858. Han utbildade sig till l\u00e4rare och flyttade \u00e5r 1882 till Kexholm), Paul (f.1863) och Hulda (f.1862-d\u00f6d ogift 1915 i Jalasj\u00e4rvi). Hos dem bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingen Philip Bergholm (f.1862) och pigan Amanda Lyly (f.1856).<\/p>\n

\u00c5r 1886<\/strong> inledde \u00e4nkan Kristina Svanstr\u00f6m (1832-1918) tillsammans med sin dotter Ida (1857-1940) ett privat barnhem i Rosengrens g\u00e5rd. D\u00e4r tog de hand om fattiga och kanske f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa barn och till sin hj\u00e4lp hade de Amanda Henriksdahl (1860-1935). D\u00e5 g\u00e5rden \u00e5r 1889 s\u00e5ldes p\u00e5 exekutiv auktion flyttade de barnhemmet till kapten Hagens g\u00e5rd p\u00e5 Varvsgatan 5.<\/p>\n

\u00c5r 1889, den 24 april<\/strong> s\u00e5ldes Rosengrens g\u00e5rd p\u00e5 tomt 209 p\u00e5 offentlig exekutiv auktion, p\u00e5 grund av en utm\u00e4tt skuld p\u00e5 1 000 mark till ”Sj\u00f6manshuset i Kristinestad”. P\u00e5 1880-talet hade hamntrafiken minskat m\u00e4rkbart i staden, p\u00e5 grund av att Vasa hade f\u00e5tt j\u00e4rnv\u00e4g och detta ledde till att Rosengren tvingades att s\u00e4lja g\u00e5rden och han och familjen flyttade till Jalasj\u00e4rvi, d\u00e4r han grundade ett nytt bageri. Auktionen var utannonserad i de allm\u00e4nna tidningarna i Finland, i staden kyrka och genom utringning i stadens gath\u00f6rn. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av justitier\u00e5dmaninnan Elina Wallenius, som bj\u00f6d 3 300 mark och hon hade fullmakt av sin man Gustaf Adolf Wallenius. Elina finansierade aff\u00e4ren med att l\u00e5na 5 000 mark ur ”Br\u00e4nnvinsutminuteringsfonden i Kristinestad”.<\/p>\n

\u00c5r 1890 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 209 av justitier\u00e5dmannen G. A. Wallenius (f.1851) med hustrun Elina (f.1864) och de hade 4 barn. Med dem bodde pigan Helena Brommels (f.1870). Bagaren Rosengren bodde \u00e4nnu kvar i g\u00e5rden med hustrun Mathilda en kort tid men de flyttade snart till Jalasj\u00e4rvi, d\u00e4r de sedan bodde s\u00e5 l\u00e4nge de levde. Bagare Rosengren dog \u00e5r 1897 i Jalasj\u00e4rvi. D\u00e5 Wallenius \u00f6vertog g\u00e5rden, s\u00e5 rev han bort den stora bakugnen och s\u00e5 byggde han om bageriet invid badhusparken till en vanlig bagarstuga med en bostad.<\/p>\n

\"\"
8 augusti 1895 bj\u00f6d Wallenius ut sin g\u00e5rd vid Strandgatan i Vasabladet och han skulle den 15 oktober flytta till Helsingfors.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1895, den 23 november<\/strong> s\u00e5lde r\u00e5dman Wallenius g\u00e5rden \u00e5t sj\u00f6kapten August Wilhelm<\/span> Starck (1857-1928) f\u00f6r 6 000 mark. Wallenius flyttade d\u00e5 till glasm\u00e4stare Eklunds g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 16<\/a>, d\u00e4r de sedan bodde p\u00e5 hyra.\u00a0 Wilhelm Starck hade f\u00f6re det med sin familj bott i familjen Blombergs g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 14. Wilhelm Starck var f\u00f6dd p\u00e5 Heikintalo g\u00e5rd i Lankoski i Sastmola och han gick tidigt till sj\u00f6ss. Han blev f\u00f6rst styrman \u00e5r 1879 och sj\u00f6kapten 1885. Han var kapten p\u00e5 flera k\u00e4nda fartyg fr\u00e5n staden, bland annat Ida och Alma. Sedan var han styrman p\u00e5 \u00e5ngb\u00e5tarna Heros och Navigator \u00e4nda till \u00e5r 1911, d\u00e5 han gick i land och blev hamnm\u00e4stare i staden.<\/p>\n

Kapten Wilhelm Starck hade \u00e5r 1882 gift sig med Alfhild Blomberg, som var dotter till kyrkoherden Karl Blomberg (1834-1919) och dennes f\u00f6rsta hustru Charlotta (1831-1870). D\u00e5 Alfhilds mor dog, s\u00e5 gifte fadern Karl Blomberg om sig med Wilhelmina Starck, som var syster till Alfhilds man, Wilhelm Starck. Denne Karl Blomberg \u00e4gde f\u00f6rresten g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 12 i staden men sj\u00e4lv var han kyrkoherde i Siikais och bodde d\u00e4r.<\/p>\n

(Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00f6kapten Wilhelm Starck och hans hustru Alfhild, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/span><\/a>)<\/p>\n

\"\"
Bagare Rosengrens g\u00e5rd fotograferad \u00e5r 1896 eller 1897 och man ser att g\u00e5rden fr\u00e5n b\u00f6rjan var f\u00f6rsedd med valmat tak. Sj\u00f6kapten Wilhelm Starck hade k\u00f6pt g\u00e5rden \u00e5r 1896, s\u00e5 h\u00f6gst troligt \u00e4r det kapten sj\u00e4lv som st\u00e5r p\u00e5 g\u00e5rden med hustrun Alfhild. G\u00e5rden var byggd \u00e5r 1856 men farstukvistarna ser ut att ha blivit tillbyggda i ett senare skede. Fotot utl\u00e5nat av Catarina Forsstr\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden vid Strandgatan 58 av sj\u00f6kapten Starck med hustrun Alfhild. P\u00e5 hyra bodde magister Lars Knutsson (f.1865), jungfrun Lisa Sarviluoma (f.1848) med pigan Hilma \u00c5djers (f.1877). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Evert Skans (f.1875) med hustrun Edla (f.1875) och en son.<\/p>\n

\u00c5r 1901, den 25 februari<\/strong> intr\u00e4ffade en liten brand p\u00e5 vinden i kapten Starcks g\u00e5rd. Elektriska ledningar hade nyligen installerats av Elektriska Aktiebolaget A.E.G i Helsingfors och p\u00e5 grund av slarv med isolering hade branden utbrutit. G\u00e5rdsfolket m\u00e4rkte sj\u00e4lva att det var r\u00f6k p\u00e5 vinden och de kunde ocks\u00e5 sj\u00e4lva sl\u00e4cka branden, utan att tillkalla brandk\u00e5r. Branden f\u00f6rorsakade skador f\u00f6r 140 mark, n\u00e4rmast p\u00e5 mellantaket och p\u00e5 tapeterna i salen.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 209 av kapten Starck. Med hans familj bodde pigorna Maria L\u00e4hdeniemi (f.1870) och Hulda T\u00f6rm\u00e4 (f.1882). P\u00e5 hyra bodde Lars Knutsson, som nu kallas filosofie kandidat. Filosofie magistern V\u00e4in\u00f6 Hannelius (f.1871) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra, liksom m\u00e5laren Karl Fredrik Forsell (f.1862) med hustrun Vilhelmina (f.1853) och en dotter. Skr\u00e4ddare\u00e4nkan Fredrika Saxberg (f.1824) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1903<\/strong> byggde kapten Starcks dotter Sigrid och hennes man en ny g\u00e5rd p\u00e5 samma tomt p\u00e5 det st\u00e4lle d\u00e4r det gamla bageriet hade st\u00e5tt och det stod med fasaden mot Badhusparken. Sigrid var f\u00f6dd \u00e5r 1883 och \u00e5r 1901 gifte hon sig med prokuristen Waldemar Stenberg, som var f\u00f6dd \u00e5r 1865 i Bj\u00f6rneborg. Ritningarna uppgjordes av byggm\u00e4stare Holmstr\u00f6m i staden, som ocks\u00e5 var den som uppf\u00f6rde g\u00e5rden. G\u00e5rden f\u00f6rs\u00e5gs med flera fina kakelugnar fr\u00e5n Helsingfors Kakelfabrik och innertaken gjordes av fina, utl\u00e4ndska tr\u00e4slag. F\u00f6nster och d\u00f6rrar tillverkades i Tj\u00f6ck av snickare Lind\u00e9n och m\u00e5lare Wikl\u00f6f fr\u00e5n norrstan sk\u00f6tte om tapetsering och m\u00e5lning.<\/p>\n

Knappt hade den nya g\u00e5rden blivit f\u00e4rdig d\u00e5 prokuristen Stenberg dog \u00e5r 1904. \u00c4nkan Sigrid gifte om sig \u00e5r 1906 med Einar Hedstr\u00f6m och hon arbetade fr\u00e5n \u00e5r 1908 \u00a0som l\u00e4rare i Nykarleby. Pappa Wilhelm Starck bodde kvar i p\u00e5 Strandgatan 58 med hustrun Alfhild och pigorna Ida Matilainen (f.1881) och Ida Hietaoja (f.1887). De b\u00e5da filosoferna bodde fortfarande kvar p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\"\"
Den nyare g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 58, som numera anv\u00e4nder adressen Nygatan 1 byggdes \u00e5r 1903 av prokuristen Waldemar Stenberg, som var gift med kapten Starcks dotter Sigrid. Om du vill l\u00e4sa mera om denna Waldemar Stenberg, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1906<\/strong> bodde sj\u00f6kapten Starck i den gamla g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 58 och med honom bodde ocks\u00e5 pigorna Amanda M\u00e4enp\u00e4\u00e4 (f.1889) och Stella Peltom\u00e4ki (f.1879). I g\u00e5rden vid stranden bodde hans dotter, handlande\u00e4nkan Sigrid Stenberg (f.1883) och hon gifte om sig under detta \u00e5r. Filosofie kandidaten Knutsson bodde i g\u00e5rden \u00e4nnu. Kass\u00f6ren Einar Hedstr\u00f6m (f.1880) bodde p\u00e5 hyra och det gjorde kronol\u00e4nsmannen Georg Swahn (f.1868) ocks\u00e5 med hustrun Helmi (f.1873) och tv\u00e5 barn och med pigan Maria M\u00e4enp\u00e4\u00e4 (f.1886). Tj\u00e4narinnan Ida Hietaoja var fortfarande skriven i g\u00e5rden men hon var sjuk och vistades p\u00e5 sjukhuset.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da g\u00e5rdarna p\u00e5 tomt nr 209 av kapten Wilhelm Starck, som bodde med hustrun Alfhild och barnen Alma och Albert. Med dem bodde nu pigorna Olga Boberg (f.1889) och Stella Peltom\u00e4ki. Einar Hedstr\u00f6m (f.1880) som nu var redakt\u00f6r p\u00e5 tidningen Syd-\u00d6sterbotten bodde i den nya g\u00e5rden med hustrun, Wilhelm Starcks dotter Sigrid (f.1883.). Einar och Sigrid flyttade till Nykarleby i september 1908 och det \u00e4r m\u00f6jligt att Wilhelm Starck d\u00e5 flyttade in p\u00e5 Nygatan 1 i den nyare g\u00e5rden. Borgm\u00e4staren Elis Granfelt\u00a0 bodde d\u00e5 p\u00e5 hyra vid Strandgatan 58, liksom tj\u00e4narinnan Ida Hietaoja. Elis Granfelt var f\u00f6dd \u00e5r 1863 i Gamlakarleby, han blev student i Vasa och l\u00e4ste sedan juridik. \u00c5r 1892 valdes han till borgm\u00e4stare i Kristinestad. Han var ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> bodde kapten Starck h\u00f6gst troligt p\u00e5 Nygatan 1 med sin familj medan borgm\u00e4staren Elis Granfelt bodde p\u00e5 hyra i den \u00e4ldre g\u00e5rden.\u00a0 Wilhelm Starck var f\u00f6r \u00f6vrigt en h\u00f6gt beskattad person i Kristinestad. Till exempel \u00e5r 1911 skattade han f\u00f6r inkomster p\u00e5 103 000 mark och det var dubbelt mer \u00e4n f\u00f6ljande person som var konsul Gustaf Hyd\u00e9n, som skattade f\u00f6r 42 000 mark. I normala fall var Alfred Carlstr\u00f6m h\u00f6gst beskattad men han hade ju avlidit \u00e5ret innan.<\/p>\n

\u00c5r 1911<\/strong> sammanslog staden tj\u00e4nsterna som hamnfogde och hamnkass\u00f6r till en tj\u00e4nst och Wilhelm Starck valdes med hj\u00e4lp av lottning till innehavare av tj\u00e4nsten som hamnchef.<\/p>\n

\u00c5r 1912<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdarna av kapten Starck. Med Alfhild och dottern Alma bodde ocks\u00e5 pigorna Anna Bergqvist (f.1871) och en Lindholm (f.1891) och dr\u00e4ngen Paavo H\u00e4ggroth (f.1894). P\u00e5 hyra i g\u00e5rden vid Strandgatan bodde borgm\u00e4staren Elis Granfelt och tidningen Syd-\u00d6sterbottens chefredakt\u00f6r Julius Eriksson (f. i Jomala 1884-1961). Eriksson flyttade bort i maj 1914 d\u00e5 han blev chefredakt\u00f6r p\u00e5 tidningen Kotka Nyheter och under \u00e5ren 1918-1954 var han chefredakt\u00f6r p\u00e5 Jakobstads Tidning.<\/p>\n

\u00c5r 1914, den 9 januari<\/strong> utbr\u00f6t en brand i k\u00f6ksverandan p\u00e5 kapten Starcks g\u00e5rd, som sj\u00e4lv befann sig p\u00e5 utrikes sj\u00f6resa. Elden hade b\u00f6rjat under verandan i borgm\u00e4stare Granfelts bostad och br\u00e4nt ett h\u00e5l i golvet och ett annat i v\u00e4ggen. Personalen hade tidigt p\u00e5 morgonen nog sett att n\u00e5gonting lyste p\u00e5 Granfelts veranda men inte desto mera reagerat \u00f6ver detta. Snart visade det sig att det faktiskt var b\u00f6rjan till en st\u00f6rre brand men att elden hade slocknat av sig sj\u00e4lv. Vid unders\u00f6kningarna efter\u00e5t framkom det att det vara fr\u00e5ga om ett mordbrandsf\u00f6rs\u00f6k. N\u00e5gon hade placerat en tallrik med n\u00e5gon br\u00e4nnbar v\u00e4tska under verandagolvet och t\u00e4nt p\u00e5 . Som tur var hade tallriken fallit ned p\u00e5 marken och g\u00e5tt s\u00f6nder men det fanns tydliga sp\u00e5r av eld p\u00e5 den. Skadorna blev obetydliga enligt tidningen Syd-\u00d6sterbotten.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdarna p\u00e5 tomt nr 209 av kapten Starck. Med honom bodde familjen och tv\u00e5 pigor. Enda hyresg\u00e4sten ser ut att vara borgm\u00e4staren Elis Granfelt. L\u00e4rarinnan Helmi Wegelius (f.1893) flyttade till g\u00e5rden detta \u00e5r. I december 1916 s\u00e5lde kapten Starck hemmanet Impivaara i Sastmola \u00e5t aff\u00e4rsm\u00e4nnen Axel Lilltr\u00e4sk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd och Anton Viikil\u00e4 fr\u00e5n Sastmola. M\u00f6jligtvis hade detta hemman tillh\u00f6rt hans sv\u00e4rfar Karl Blomberg, som hade varit kyrkoherde i Siikais. \u00c5r 1917 r\u00e5dde sv\u00e5r hungersn\u00f6d i landet p\u00e5 grund av det p\u00e5g\u00e5ende v\u00e4rldskriget och oroligheterna i Ryssland. Ocks\u00e5 i Kristinestad var situationen kritisk och kommunerna \u00e5lades att bilda livsmedelsn\u00e4mnder, som hade till uppgift att trygga f\u00f6rs\u00f6rjningen och se till att ingen svalt ihj\u00e4l och konsul Starck uts\u00e5gs till dess ordf\u00f6rande. I slutet av \u00e5ret anh\u00f6ll han om avsked av \u00e5lderssk\u00e4l men hans insats ans\u00e5gs s\u00e5 viktig att anh\u00e5llan avslogs.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> bodde pigorna Hilma Hakala (f.1877) och Ida Vainionp\u00e4\u00e4 (f.1885) med familjen Starck. Borgm\u00e4stare Granfelt bodde p\u00e5 hyra och det gjorde l\u00e4rarinnan Helmi Wegelius ocks\u00e5. \u00c5r 1918 invaldes kapten Starck i styrelsen i det nybildade elbolaget Ab P\u00e4rusfors Oy, tillsammans med Viktor Nylund och Erik T\u00f6tterman.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rdarna av sj\u00f6kapten Starck som nu ocks\u00e5 har blivit brittisk vicekonsul. Han bodde med hustrun Alfhild och sonen Albert (f.1899), pigorna Elin Hyt\u00f6nen (f.1896) och Ester Norrback (f.1896). P\u00e5 hyra bodde borgm\u00e4stare Granfelt, l\u00e4rarinnan Helmi Wegelius, sj\u00f6mannen Saladin Hult (f.1858) som tidigare bodde hos kapten Hagen p\u00e5 Varvsgatan 5, arbetaren Ida Vainionp\u00e4\u00e4 (f.1885), tj\u00e4narinnan Alina Hirsim\u00e4ki (f.1890), tj\u00e4narinnan Olga Isom\u00e4ki (f.1898) och postexpedit\u00f6rerna Viljam Georg Steven (f.1894) och Bruno Rancken (f.1896).<\/p>\n

\u00c5r 1924 den 10 december <\/strong>avled den omtyckta borgm\u00e4staren Elis Granfelt och kontoristen Ivar Ehrstr\u00f6m hade flyttat in i st\u00e4llet. Ivar var f\u00f6dd i Branford i USA \u00e5r 1895 men han v\u00e4xte upp i \u00d6vermark. Han deltog i frihetskriget i Melins kompani och befordrades till f\u00e4ltv\u00e4bel. Han flyttade till staden runt 1918 och b\u00f6rjade arbeta \u00e5t tr\u00e4varubolagen Slotte & Lerbacka och en tid \u00e5t Kemi Tr\u00e4industri. D\u00e4r skaffade han sig kunskap och erfarenheter, f\u00f6r att i sinom tid b\u00f6rja med egna aff\u00e4rer. Kronofogden Oskar bodde p\u00e5 hyra och det gjorde Anders H\u00e4stbacka ocks\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1925<\/strong> bildade Wilhelm Starck ett stuveri- och m\u00e4klarf\u00f6retag tillsammans med hyresg\u00e4sten Ivar Ehrstr\u00f6m, som fick namnet Starck & Ehrstr\u00f6m. N\u00e4stan samtidigt bildade Ivar Ehrstr\u00f6m ett agenturf\u00f6retag, som fick namnet AB Ehrstr\u00f6m & Bj\u00f6rkman. Ivar Ehrstr\u00f6m var direkt\u00f6r f\u00f6r b\u00e5da dessa bolag och han utvecklade verksamheten, s\u00e5 att han blev den ledande tr\u00e4varuhandlaren i staden. En stor del av allt virke fr\u00e5n landsbygden som s\u00e5ldes via staden gick via Ehrstr\u00f6ms f\u00f6retag. \u00c5r 1927 uts\u00e5gs Ehrstr\u00f6m till engelsk vicekonsul och det var han \u00e4nda till 1927 d\u00e5\u00a0 det engelska konsulatet drogs in.<\/p>\n

\u00c5r 1927<\/strong> i juni ans\u00f6kte konsul Wilhelm Starck om konkurs och en stor del av hans v\u00e4rdesaker s\u00e5ldes p\u00e5 auktion i augusti. Den g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 72 som han hade f\u00f6rv\u00e4rvat runt 1900 s\u00e5ldes p\u00e5 auktion \u00e5t Tyra Andersson. Han kunde dock beh\u00e5lla sina g\u00e5rdar p\u00e5 Strandgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1928<\/strong> dog sj\u00f6kapten och konsuln Wilhelm Starck. \u00c4nkan, konsulinnan Alfhild Starck blev d\u00e5 f\u00f6rvaltare av g\u00e5rdarna p\u00e5 tomten nr 209. P\u00e5 hyra bodde aff\u00e4rsmannen Viljam Br\u00e4nn (f.1903), sj\u00f6mannen Saladin Hult, arbetaren Ida Vainionp\u00e4\u00e4 och postf\u00f6rvaltaren Axel Bark (f.1881) med hustrun Liisa (f.1886) och flera barn. Direkt\u00f6ren Ivar Ehrstr\u00f6m bodde ocks\u00e5 h\u00e4r p\u00e5 hyra p\u00e5 Strandgatan 58.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 209 och g\u00e5rdarna av doktor Axel Weckman-Valanti (1885-1963) fr\u00e5n Idensalmi. Axel hade \u00e5r 1914 gift sig med Wilhelm Starcks dotter Alma (1895-1977). Axel och Alma bodde inte sj\u00e4lv d\u00e4r men det gjorde aff\u00e4rsmannen Viljam Br\u00e4nn \u00e4nnu en tid, likas\u00e5 borgm\u00e4staren Erik Finnil\u00e4 (f.1904) med hustrun Ann-Lis (f.1909). Sj\u00f6mannen Hult var fortfarande skriven i g\u00e5rden, trots att han s\u00e4kert befann sig p\u00e5 sj\u00f6n f\u00f6r det mesta. Aff\u00e4rsmannen Axel Dahl bodde h\u00e4r en tid och vicekonsuln Ivar Ehrstr\u00f6m bodde fortfarande h\u00e4r, nu med hustrun Gunhild (f.1899).<\/p>\n

\u00c5r 1935<\/strong> s\u00e5lde Weckman-Valanti fr\u00e5n Idensalmi tomten och g\u00e5rdarna \u00e5t aff\u00e4rsmannen och vicekonsuln Ivar Ehrstr\u00f6m. Denne var f\u00f6dd i Amerika men uppv\u00e4xt i \u00d6vermark och han var gift med Gunhild Collin (f\u00f6dd i Eken\u00e4s 1899). De hade \u00e5tminstone tre barn. \u00a0P\u00e5 hyra bodde lektorerna Agnes Rosenlew (f. i Helsingfors 1908) och Hellen Ingeborg Boxstr\u00f6m (f.1894). I oktober 1936 flyttade magistraten och r\u00e5dstuvur\u00e4tten sina kanslier till Ehrstr\u00f6ms g\u00e5rd. \u00c5r 1937 valdes Ivar Ehrstr\u00f6m till ordf\u00f6rande i stadens fullm\u00e4ktige och han var under flera \u00e5rs tid ers\u00e4ttare f\u00f6r stadsdirekt\u00f6ren. Ut\u00f6ver detta satta han med i flera kommunala n\u00e4mnder<\/p>\n

\u00c5r 1942, den 3 maj<\/strong> dog Ivar Ehrstr\u00f6m pl\u00f6tsligt i hj\u00e4rtslag och tomt 209 och g\u00e5rdarna \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Gunhild, som fick halva egendomen medan den andra halvan \u00e4rvdes av barnen Marcus, Ulrika och Karin. De hade flera tj\u00e4narinnor, bland annat Anja Kortesm\u00e4ki fr\u00e5n Kauhajoki, Martha Lankinen fr\u00e5n Sordavala och Anne Mannila fr\u00e5n B\u00f6tom.<\/p>\n

Efter kriget <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rdarna av \u00e4nkan Gunhild Ehrstr\u00f6m och de tre barnen. De hade under \u00e5ren stor m\u00e4ngd tj\u00e4narinnor, fr\u00e4mst fr\u00e5n de finska grannkommunerna.<\/p>\n

\"\"
Familjen Ehrstr\u00f6m hade sedan 1920-talet bott i g\u00e5rden p\u00e5 Nygatan 1 och i augusti 1949 annonserade \u00e4nkan Gunhild i Vasabladet och ville s\u00e4lja b\u00e5da g\u00e5rdarna, d\u00e4r hon ocks\u00e5 n\u00e4mner att 6 rum i den g\u00e5rden blir lediga f\u00f6r inflyttning, d\u00e5 hon flyttar bort.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1950<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 209 och g\u00e5rdarna fortfarande av familjen Ehrstr\u00f6m. I augusti 1950 flyttade sonen Marcus till Helsingfors och i oktober samma \u00e5r flyttade \u00e4nkan Gunhild och de andra barnen till Eken\u00e4s. P\u00e5 hyra bodde bland annat Signe Uddfolk (f. 1926 i Lappfj\u00e4rd), servitris Gunnel Sj\u00f6str\u00f6m (f.1925) och aff\u00e4rsbitr\u00e4det Astrid Rosenback (f\u00f6dd i Dagsmark 1928, senare gift L\u00f6fgren).<\/p>\n

\u00c5r 1951, den 19 maj <\/strong>s\u00e5lde \u00e4nkan Gunhild Ehrstr\u00f6m och de 3 barnen tomten med alla byggnader f\u00f6r 2 miljoner mark \u00e5t direkt\u00f6r Kaarlo Vilho Ristiluoma fr\u00e5n Kask\u00f6 . Han var f\u00f6dd 1901 i Teuva och \u00e5r 1923 hade han gift sig med Saima Uusi-Kauppila, som var f\u00f6dd i Teuva 1901. Det \u00e4r os\u00e4kert om han bodde h\u00e4r med familjen. Det gjorde d\u00e4remot hamnkapten Hilding Enqvist (f.1891 i Helsingfors) som var gift med Anna-Liisa Niskala fr\u00e5n Stor\u00e5. Med dem bodde ocks\u00e5 sonen Valter Enqvist (f.1954). som sedan blev teknisk direkt\u00f6r i Stor\u00e5 \u00e4nda till 2018 d\u00e5 Jouni Niemi tog \u00f6ver.<\/p>\n

\u00c5r 1960, den 19 november <\/strong>s\u00e5lde Ristiluoma tomten 209 och b\u00e5da g\u00e5rdarna \u00e5t chauff\u00f6ren, f\u00f6re detta kristinestadsbon Martti (f.1916) och Sanni Wiklund (f. Forsander 1920 i Gamlakarleby landskommun) f\u00f6r 2,25 miljoner mark. Aff\u00e4ren finansierades till stor del med att k\u00f6parna \u00f6vertog Ristiluomas intecknade skuldsedlar. Vid k\u00f6ptillf\u00e4llet var Wiklund bosatt i Finsp\u00e5ng i Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1964, den 13 oktober <\/strong>s\u00e5lde Martti och Sanni Viklund tomten och b\u00e5da g\u00e5rdarna f\u00f6r 27 500 ”nymark” \u00e5t aff\u00e4rsbitr\u00e4det Ralf och hans hustru Margit Lindedahl. Ralf (1932-1984) var son till chauff\u00f6ren Runar Lindedahl (1906-1998) och Gerda Julanda (f.Sjuls 1908-1991) b\u00e5da fr\u00e5n H\u00e4rkmeri, senare inflyttade till Kristinestad. Ralfs hustru Margit (f.1934) \u00e4r dotter till Valdemar H\u00f6gback. De gifte sig i december 1954 och de emigrerade f\u00f6ljande \u00e5r till Amerika. Efter sju \u00e5r i Amerika f\u00f6rs\u00f6kte Ralf och Margit \u00e5terv\u00e4nda till Kristinestad men efter n\u00e5gra m\u00e5nader besl\u00f6t de att \u00e5terv\u00e4nda till Amerika. De stannade sedan d\u00e4r f\u00f6r gott. K\u00f6pet av g\u00e5rdarna var en investering och de bodde aldrig sj\u00e4lva d\u00e4r utan b\u00e5da g\u00e5rdarna var uthyrda f\u00f6r det mesta. D\u00e5 k\u00f6pet gjordes bodde Ralf och Margit i New Milford i Connecticut och de anv\u00e4nde Runar Lindedahl som befullm\u00e4ktigat ombud vid aff\u00e4ren.<\/p>\n

\u00c5r 1980, den 9 juli<\/strong> s\u00e5lde Ralf och Margit Lindedahl de b\u00e5da g\u00e5rdarna p\u00e5 tomt nr 209 \u00e5t bankdirekt\u00f6r Herbert Evars f\u00f6r 285 000 mark. Ocks\u00e5 denna g\u00e5ng anv\u00e4nde s\u00e4ljarna Runar Lindedahl som ombud och han fick s\u00e4lja g\u00e5rdarna ”p\u00e5 villkor han finner sk\u00e4liga”. Herbert som var \u00e4nkling hade varit gift med Doris Hanses (1931-1976) fr\u00e5n L\u00e5lby. Han renoverade den nyare g\u00e5rden vid stranden och b\u00f6rjade bo d\u00e4r och den andra g\u00e5rden vid Strandgatan var uthyrd.<\/p>\n

\u00c5r 2006<\/strong> delades tomten och Herbert Evars s\u00e5lde g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 58 \u00e5t den nuvarande \u00e4garen, l\u00e4karen Catarina Forsstr\u00f6m (f.1964), som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad. Herbert Evars och hans andra hustru Margareta fortsatte att bo i g\u00e5rden nere vid stranden \u00e4nda tills Herberts d\u00f6d, och den st\u00e5tliga g\u00e5rden \u00e4gs i dag av hans arvingar.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Stenbergs g\u00e5rd p\u00e5 Nygatan 1 byggdes \u00e5r 1903, men han fick njuta av den endast n\u00e5gra m\u00e5nader f\u00f6re han dog. \u00c4nkan Sigrid bodde h\u00e4r i n\u00e5gra \u00e5r f\u00f6re hon flyttade bort 1908 och huset \u00f6vertogs av hennes far, sj\u00f6kaptenen Wilhelm Starck, som m\u00f6jligtvis flyttade in i den runt 1910.\u00a0 Fotot ur Nylunds samlingar i SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Waldemar Stenbergs g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n nordost \u00e5r 1904. Fotot fr\u00e5n SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det pratas i dag om allt f\u00f6r korta byggtider men nog byggdes det snabbt f\u00f6rr ocks\u00e5. Magistraten i staden godk\u00e4nde byggm\u00e4stare Holmstr\u00f6ms ritning 14.3.1903 och guvern\u00f6ren i Wasa fastst\u00e4llde den 29.5. Tidningen Syd-\u00d6sterbotten skrev den 29.8 att prokurist Stenberg kommer att f\u00e5 en vacker g\u00e5rd men att \u00e4nnu fattas lite inredning och vissa m\u00e5lningsarbeten. Den 1.9.1903 granskades bygget av magistraten i staden och de konstaterade att byggnaden \u00e4r f\u00e4rdig och att den \u00e4r uppf\u00f6rd enlig ritningarna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter att bagare Rosengren avslutade verksamheten, s\u00e5 har det inte bedrivits n\u00e5gon egentlig handel i kapten Starcks g\u00e5rdar. D\u00e4remot kunde g\u00e5rds\u00e4garen uppl\u00e5ta en del av g\u00e5rden f\u00f6r kringresande f\u00f6rs\u00e4ljare. Annonsen fr\u00e5n \u00e5r 1906 visar att en fru Swahn s\u00e4ljer varor fr\u00e5n tv\u00e5 olika butiker i Vasa. De h\u00e4r kringresande f\u00f6rs\u00e4ljarna, fr\u00e4mst fr\u00e5n Vasa och Bj\u00f6rneborg var ett gissel f\u00f6r handelsm\u00e4nnen i staden och i n\u00e5got skede blev det ocks\u00e5 f\u00f6rbjudet att bedriva denna handel, som f\u00f6rsiggick p\u00e5 Arbetets V\u00e4nner, g\u00e4stgiveriet, stadshotellet och i flera privathem.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Annons i Syd-\u00d6sterbotten 17.6.1916.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1916 flyttade l\u00e4rarinnan Helmi Wegelius till Starcks g\u00e5rd vid Nygatan och d\u00e4r kunde hon ge lektioner i pianospel och solos\u00e5ng.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Enligt en kort notis i Syd-\u00d6sterbotten i december 1916 hade kapten Starck s\u00e5lt Impivaara egendom i Sastmola \u00d6verby \u00e5t aff\u00e4rsm\u00e4nnen Lilltr\u00e4sk och Viikil\u00e4.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
Till v\u00e4nster Waldemar Stenbergs gravsten p\u00e5 gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan. Den var ju denne Waldemar som kort f\u00f6re sin d\u00f6d byggde g\u00e5rden p\u00e5 Nygatan 1. Till h\u00f6ger hans sv\u00e4rfar Wilhelm Starck, som m\u00f6jligtvis flyttade in i g\u00e5rden efter \u00e5r 1910.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Prokuristen Waldemar Stenberg f\u00f6rstod sig redan 1903 p\u00e5 det h\u00e4r med havsn\u00e4ra boende, n\u00e4r han valde plats f\u00f6r sin st\u00e5tliga g\u00e5rd. Vackrare utsikt f\u00e5r man s\u00f6ka efter. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Genom grenarna p\u00e5 det v\u00e4ldiga l\u00e4rktr\u00e4det p\u00e5 kapten Starcks g\u00e5rdsplan ser man b\u00e5de stadsbron<\/a> och springbrunnen. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kapten Starcks hem under en l\u00e5ng tid fotograferat fr\u00e5n sydost sommaren 2019. Br\u00f6dbutiken fanns i g\u00e5rdens s\u00f6dra \u00e4nda och hade egen ing\u00e5ng fr\u00e5n gatan. Bageriet skulle ha funnits i g\u00e5rdens norra \u00e4nda.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bagare Rosengrens g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 58 fotograferad fr\u00e5n sydv\u00e4st v\u00e5ren 2021. Under f\u00f6nstret l\u00e4ngst till h\u00f6ger s\u00e5 syns det bra att d\u00e4r har funnits en d\u00f6rr in till bageributiken i tiderna. Trappan har varit h\u00f6g, troligtvis den gamla kristinestadsmodellen med trappsteg \u00e5t tv\u00e5\u00a0 motsatta h\u00e5ll.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bagaren Rosengren skulle k\u00e4nna sig n\u00f6jd om han skulle se hur v\u00e4lsk\u00f6tt hans g\u00e5rd \u00e4r \u00e4nnu i dag och hur v\u00e4l den passar in den gamla tr\u00e4husstaden Kristinestad. Fotot taget fr\u00e5n s\u00f6der sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av Kicki, gamla mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar som g\u00e5rds\u00e4garna har tecknat, s\u00e5 skall du Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sj\u00f6kapten Starcks g\u00e5rdar p\u00e5 Strandgatan 58<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":58,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20372","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20372","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20372"}],"version-history":[{"count":85,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20372\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":20374,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20372\/revisions\/20374"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20372"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}