{"id":20355,"date":"2021-04-12T19:09:03","date_gmt":"2021-04-12T16:09:03","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20355"},"modified":"2025-09-20T22:41:53","modified_gmt":"2025-09-20T19:41:53","slug":"wihuris-eller-jyllis-gard-pa-vastra-langgatan-15","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20355","title":{"rendered":"Wihuris eller Jyllis g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15 byggdes av fabrik\u00f6r F. L. Wihuri \u00e5ren 1911-1912. Den gamla g\u00e5rden som stod p\u00e5 samma tomt var enligt Per-Olof Jarle byggd 1805 och 1824 och den f\u00f6rst\u00f6rdes sv\u00e5rt i en brand i februari 1911. Taket och \u00f6vre v\u00e5ningen skadades, medan en del av v\u00e4ggarna i nedre v\u00e5ningen kunde anv\u00e4ndas p\u00e5 nytt. I v\u00e4nstra kanten syns den Savanderska g\u00e5rden, som kunde r\u00e4ddas vid branden trots att avst\u00e5ndet mellan byggnaderna var bara en meter. G\u00e5rden i h\u00f6gra kanten byggdes troligen av Kalle Hektor Jylli\u00a0 och han bodde d\u00e4r s\u00e5 l\u00e4nge han levde. Fotot taget fr\u00e5n nordost v\u00e5ren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder och gamla tidningar. Mirva Wihuri-Uuro och Reija Backlund, f\u00f6dd Jylli har bidragit med foton och information. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 Bergentins stadsplan fr\u00e5n 1751 s\u00e5 fanns V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15 p\u00e5 tomt nummer 20 i det tredje kvarteret. \u00c4gare d\u00e5 var r\u00e5dman Johan Arosell. Bokstaven \u201dD\u201d uppe i det v\u00e4nstra h\u00f6rnet \u00e4r det v\u00e4stra tullhuset, som den tiden stod i \u00e4ndan av Skolgatan.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1751 till 1760<\/strong> s\u00e5 \u00e4gdes tomten nr 20 av r\u00e5dman Johan Arosell, som var gift med Greta Lovisa Gavelius (d.1774) men efter Johans d\u00f6d \u00e5r 1760 \u00f6vertogs den av hans dotter Elisabeth Arosell (1743-1779) \u00e4nda fram till \u00e5r 1774.<\/p>\n

\u00c5r 1774<\/strong> gifte sig Elisabeth Arosell med Casper Lebell Junior (1746-1813) och g\u00e5rden som nu hade f\u00e5tt nummer 25 \u00f6vertogs d\u00e5 av Elisabeths bror, skepparen Johan Gustaf Arosell (1744-1790). Han gifte sig \u00e5r 1785 med borgaredottern Anna Greta Bj\u00f6rkroth (1757-1827).<\/p>\n

\u00c5ren 1788-1790<\/strong> var skepparen Johan Gustaf Arosell i krigstj\u00e4nst och han avled i f\u00e4ltsjuka \u00e5r 1790. G\u00e5rden och Arosellska tomten \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna Greta.<\/p>\n

\u00c5r 1795<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av \u00e4nkan Anna Greta Arosell. I mars detta \u00e5t gifte \u00e4nkan Anna Greta om sig med handlanden Johan Ekstr\u00f6m (1751-1812).<\/p>\n

\u00c5r 1805<\/strong> \u00e4gdes Arosellska tomten nr 25 och g\u00e5rden av borgaren Johan Ekstr\u00f6m och detta \u00e5r byggde han en ny g\u00e5rd p\u00e5 tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1812<\/strong> avled borgaren Johan Ekstr\u00f6m och g\u00e5rden och tomt 25 \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Anna Greta.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 25 av borgare\u00e4nkan Anna Greta Ekstr\u00f6m, som bodde d\u00e4r med pigan Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 25 av borgare\u00e4nkan Anna Greta Ekstr\u00f6m men den 28 augusti detta \u00e5r \u00f6vertogs den s\u00e5 kallade Arosellska tomten nr 25 av guldsmeden Johan Adolf Zveigberg (1794-1863). Denne var f\u00f6dd i Birkkala och gick i l\u00e4ra hos C. A. Zveigberg i Tammerfors och \u00e5r 1815 flyttade han till Kristinestad. \u00c5r 1819 blev han kallad m\u00e4sterguldsmed efter att ha tillverkat ”en s\u00e5kallad Gr\u00e4ddsn\u00e4cka af silfwer”.<\/p>\n

\u00c5r 1821 i december<\/strong> gifte sig guldsmeden Zveigberg med Lisa Maria Berntson (1801-1868), som var f\u00f6dd i Kristinestad. Omkring 1824 byggde Zveigberg ett st\u00f6rre uthus p\u00e5 g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes tomten av guldsmeden Johan A. Zveigberg och hustrun Lisa.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanekartan fr\u00e5n \u00e5r 1825 s\u00e5 finns V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15 p\u00e5 tomterna 155 och 164 i det tredje kvarteret. D\u00e5 r\u00e5dhuset byggdes s\u00e5 revs byggnaderna p\u00e5 tomterna 157 till 160 f\u00f6r att kunna g\u00f6ra tomterna till r\u00e5dhuspark. Bokstaven \u201dD\u201d uppe i v\u00e4nstra h\u00f6rnet \u00e4r det v\u00e4stra tullhuset, \u201dE\u201d \u00e4r Kyrkotorget och \u201dB\u201d \u00e4r Ulrika Eleonorakyrkan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 g\u00e5rds\u00e4garen Zveigberg \u00e5r 1841 f\u00f6rs\u00e4krade sin g\u00e5rd, s\u00e5 fanns det f\u00f6ljande byggnader p\u00e5 tomten 155: 1. Huvudbyggnad av nytt gran- och furutimmer, byggd 1805. 2: Magasin av nytt timmer byggt 1814. 3: Enkla lider byggt 1830. 4: F\u00e4hus, stall och foderlada, byggt 1824.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 155 av guldsmeden Johan A. Zveigberg och hustrun Lisa. Den obebyggda tomten nr 164 l\u00e4ngs Kyrkogatan \u00e4gdes av handelsmannen Josef Holmstr\u00f6ms arvingar. P\u00e5 den tomten fanns en tr\u00e4dg\u00e5rd, eller kryddg\u00e5rd som den hette den tiden och d\u00e4r v\u00e4xte lummiga tr\u00e4d. Josef som var f\u00f6dd \u00e5r 1773 hade avlidit \u00e5r 1819 och han hade varit gift med Helena Christina Lebell (1775-1826) som f\u00f6r \u00f6vrigt var dotter till tidigare \u00e4garen Elisabeth Arosell och Casper Lebell.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 155 av handlanden J. A. Zveigberg och hustrun Elisabeth, som kallades Lisa medan tomten nr 164 \u00e4gdes av handelsmannen Johan Ferdinand Josefsson Holmstr\u00f6m (1805-1863). Johan Ferdinand var gift med Ulrika Kristina Hedman (1810-1870) fr\u00e5n Kvevlax.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 155 av handlanden J. A. Zveigberg och hustrun Elisabeth. P\u00e5 hyra bodde bland annat tulluppsyningsmans\u00e4nkan Anette Wetterhall och en apotekare\u00e4nka. Tomten nr 164 \u00e4gdes av handlanden Johan Ferdinand Holmstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1847 <\/strong>\u00f6vertogs tomten nr 155 i h\u00f6rnet av V\u00e4stra L\u00e5nggatan och Kyrkogatan av postf\u00f6rvaltaren H. T. Gr\u00f6nberg med hustrun Amalia tillsammans med piga och dr\u00e4ng. Gr\u00f6nberg fick fastebrev 8 mars och k\u00f6pet finansierades med ett l\u00e5n p\u00e5 340 rubel av Jakob Jonas Estlander, som var kyrkoherde i Lappfj\u00e4rd. Arbetskarlen Johan Hellstr\u00f6m bodde d\u00e4r med hustrun Beata. Den obebyggda tomten nr 164 \u00e4gdes av handlanden Johan Ferdinand Holmstr\u00f6m.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1849 byggde postf\u00f6rvaltare Gr\u00f6nberg en bagarstuga (nr 5) med en st\u00f6rre bakugn, en kammare med farstu i den v\u00e4stra \u00e4ndan av tomten. Vid Kyrkogatan fanns ett staket med en ink\u00f6rsport och innanf\u00f6r staketet fanns en brunn med rikligt vatten. Tomterna 155 och och den obebyggda tomten164 \u00e4r nu sammanslagna.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna 155 och 164 av postf\u00f6rvaltaren H. T. Gr\u00f6nberg och hustrun Amalia, dr\u00e4ngen Matts och pigan Maria. P\u00e5 hyra bodde arbetskarls\u00e4nkan Beata Hellstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1857, den 9 juli<\/strong> s\u00e5lde postf\u00f6rvaltare Gr\u00f6nberg de b\u00e5da tomterna med alla byggnader f\u00f6r 1 500 rubel \u00e5t handlanden Albert<\/span> Hasselblatt. Denne var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1828 och var son till Lars Reinhold Hasselblatt (1800-1880) och Johanna (f\u00f6dd Tallgren i Kask\u00f6 1804-1888).\u00a0 Albert var gift med Charlotta Gylander (1835-1875), som var f\u00f6dd i Gamlakarleby. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 en mamsell Sofia Sackl\u00e9n och en annan mamsell Amalia Mineur med pigan Anna.<\/p>\n

\u00c5r 1860, den 21 augusti<\/strong> s\u00e5ldes Albert Hasselblatts b\u00e5da tomter och alla byggnader p\u00e5 konkursauktion. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av Alberts far, Lars Reinhold Hasselblatt, som bj\u00f6d 1700 rubel. F\u00f6r att finansiera k\u00f6pet l\u00e5nade Hasselblatt 1 300 rubel av handlanden Carl Gustaf Hyd\u00e9n.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes tomterna av handlanden Lars Reinhold (1800-1880) och Johanna Hasselblatt (f.1804 i Kask\u00f6-1888 i Kristinestad. Lars Reinhold var son till den f\u00f6rsta Hasselblattaren i Kristinestad, n\u00e4mligen Isak Reinhold. I g\u00e5rden bodde handlanden Gustaf Adolf Cairenius p\u00e5 hyra. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1836 i Kimito och \u00e5r 1861 gifte han sig med Maria Gustafsdotter Starcke (1837-1908). Demoiselle Johanna Printz bodde d\u00e4r, liksom demoiselle Augusta Cederstr\u00f6m. Tidigare \u00e4garen, handlanden Albert Hasselblatt och hustrun Charlotta bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1868, den 25 oktober<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes samtliga uthusbyggnader i en brand. Ocks\u00e5 huvudbyggnaden brandskadades, bland annat stora delar av yttertaket blev f\u00f6rst\u00f6rt. Br\u00e4dfodringen p\u00e5 den s\u00f6dra v\u00e4ggen f\u00f6rst\u00f6rdes, 16 f\u00f6nsterrutor i 4 b\u00e5gar s\u00f6ndrades. Inne i byggnaden blev tv\u00e5 rum illa skadade. Den h\u00e4r branden \u00e4r en av de st\u00f6rsta som har drabbat staden. Den st\u00f6rsta intr\u00e4ffade 14 januari 1859 men den h\u00e4r branden som fick sin b\u00f6rjan p\u00e5 tomten 157 i nuvarande R\u00e5dhusparken f\u00f6rst\u00f6rde helt alla byggnader p\u00e5 3 tomter och brandskadade byggnader p\u00e5 ytterligare 4.<\/p>\n

\u00c5r 1869<\/strong>, allts\u00e5 \u00e5ret efter branden byggdes den f\u00f6rsta byggnaden p\u00e5 g\u00e5rden d\u00e5 en bagarstuga uppf\u00f6rdes. Den var 19 alnar (ca11,5 m) l\u00e5ng, hade ett tak av p\u00e4rtor och placerades n\u00e4ra den s\u00f6dra r\u00e5n.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av viktualiehandlanden Lars Reinhold Hasselblatt med hustrun Johanna. P\u00e5 hyra bodde en skr\u00e4ddare Gustaf N\u00e5lman och hustrun Katharina. F\u00f6re detta handlanden Albert Hasselblatt och hustrun Charlotta bodde ocks\u00e5 d\u00e4r, liksom demoiselle Johanna Printz.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes tomterna 155 och 164 av viktualiehandlanden Lars Reinhold Hasselblatt och hustrun Johanna, men de bodde inte sj\u00e4lva d\u00e4r, det gjorde d\u00e4remot sonen Albert Hasselblatt med hustrun Charlotta, som dog i september detta \u00e5r och de ser inte ut att ha haft n\u00e5gra barn. Ocks\u00e5 stadsnotarien Svante Blomqvist bodde d\u00e4r. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1838 i Huittinen och var gift med Alvina Elisabeth Gustafsson Starcke (f.1836).<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av viktualiehandlanden Lars Reinhold Hasselblatt med hustrun Johanna men de bodde inte i g\u00e5rden. \u00c4nklingen Albert Hasselblatt (f.1828) bodde d\u00e4remot d\u00e4r. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 fr\u00f6ken Gustafva Eskola (f.1857) fr\u00f6ken Olga Gumberg (f.1857) och arbetskarlen Matts Lolax (f.1820) med hustrun Gustafva (f.1844) och tv\u00e5 s\u00f6ner. Lars Reinhold Hasselblatt dog i staden \u00e5r 1880.<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna av handlande\u00e4nkan Johanna Hasselblatt (1804-1888). P\u00e5 hyra bodde handlande August Roos (f.1838) med hustrun Olga (f.1840) och tv\u00e5 d\u00f6ttrar. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 brandvakten Johan F\u00f6rn\u00e4s (f.1833) med hustrun Klara (f.1838) och 3 barn. Johanna Hasselblatt dog i staden \u00e5r 1888 den 28 april och genom ett testamente uppgjort 5 mars 1888 \u00f6vertogs g\u00e5rden och all annan egendom av hennes hennes systers dotter Sofia Enberg, f\u00f6dd 1837 i Kask\u00f6. G\u00e5rden v\u00e4rderades d\u00e5 till 3 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1891, den 9 februari<\/strong> fick s\u00e5gbokh\u00e5llaredottern Sofia Enberg lagfart p\u00e5 de bebyggda tomterna 155 och 164, men hon bodde inte sj\u00e4lv i g\u00e5rden. D\u00e4r bodde handlanden August Roos (f.1838) med hustrun Olga (f.1840) med ett fosterbarn och dottern Hilma (f.1868). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 bokbindaren Theodor Andersson (f.1862) med hustrun Anna (f.1865) och tv\u00e5 mindre barn. \u00c4nkan Emilia Lagerstr\u00f6m (f.1855) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med sina tv\u00e5 barn.<\/p>\n

\"\"
Skissen visar hur kvarteret invid R\u00e5dhusparken s\u00e5g ut runt 1890.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1894, den 12 september<\/strong> s\u00e5lde s\u00e5gbokh\u00e5llaredottern Sofia Enberg g\u00e5rden p\u00e5 de b\u00e5da tomterna \u00e5t snickaren Frans Fredriksson (f.1845) och hustrun Albertina (f.1835) f\u00f6r 3 000 mark. Hos dem bodde ges\u00e4llen Konstantin Koskinen (f.1864) i g\u00e5rden.\u00a0 P\u00e5 hyra bodde den tidigare \u00e4garen, fr\u00f6ken Sofia Enberg (f.1827), likas\u00e5 snickare\u00e4nkan Maria Ekblom (f.1825) med sonen Frans (f.1865). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Otto Knuuttila (f.1859) med hustrun Sofia (f.1838) och tre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1897,den 1 april<\/strong> s\u00e5lde snickaren Frans Fredriksson g\u00e5rden p\u00e5 de b\u00e5da tomterna 155 och 164 f\u00f6r 3 200 mark \u00e5t bleckslagaren Jakob Sandberg, som kallades Jaakko Samperi. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1839 och var gift med Maria (f.1840). P\u00e5 hyra bodde d\u00e5 handlanden August Roos (f.1838) med hustrun Olga (f.1840) och tv\u00e5 barn. Skoll\u00e4rarinnan Fransiska K\u00e5hlsten bodde d\u00e4r med sin syster Agnes och det gjorde ocks\u00e5 sadelmakare\u00e4nkan Emilia Lagerstr\u00f6m med tv\u00e5 barn.<\/p>\n

I november 1899<\/strong> flyttade Kansallis Kirjapaino sitt tidningstryckeri fr\u00e5n den s\u00e5 kallade Parmanska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 55 <\/a>till Jakob \u201dSamperis\u201d Sandbergs g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15. De gav bland ut tidningen Suupohjan Kaiku och de hade d\u00e5 sitt kontor i Haaronens g\u00e5rd, som fanns d\u00e4r Sparbankens hus finns i dag. I juni 1901 flyttade de ocks\u00e5 kontoret till Samperis g\u00e5rd och det fanns d\u00e4r \u00e4nda till oktober 1902 d\u00e5 b\u00e5de kontoret och tryckeriet flyttade till W. Parmanens g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes tomterna 155 och 164 av bleckslagaren Jakob \u201dSamperi\u201d Sandberg med hustrun Maria (f.1840) och sonen Karl (f.1874) och l\u00e4rlingen Konstantin M\u00e4nnist\u00f6 (f.1883). P\u00e5 hyra bodde boktryckaren J. H. Vartiainen (f.1858) med hustrun Gustafva (f.1858) och sonen Karl (f.1882) och l\u00e4rlingen Viktor Heinonen (f.1883). \u00a0P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Otto Erland Jakobsson Sandberg (f.1879) med hustrun Hilma (f.1871) och tv\u00e5 d\u00f6ttrar. Ocks\u00e5 arbetaren Konstantin Sandberg (f.1869) bodde d\u00e4r med hustrun Katarina (f.1869) och tv\u00e5 barn. Typografen Albin Mikkanen (f.1893) bodde h\u00e4r med hustrun Justina (f.1876) och tv\u00e5 mindre barn. D\u00e4rtill bodde arbetaren Nestor Kiviharju (f.1876) och han var \u201di aktiv tj\u00e4nst\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1901<\/strong> tecknade Jakob Sandberg en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
S\u00e5 h\u00e4r var byggnaderna placerade p\u00e5 tomten \u00e5r 1901 d\u00e5 byggnaderna skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1906<\/strong> \u00e4gdes tomterna 155 och 164 av bleckslagaren Jaakko \u201dSamperi\u201d Sandberg (f.1839) med hustrun Maria (f.1840) med sonen Karl (f.1874). P\u00e5 hyra bodde Jaakkos son sj\u00f6mannen Otto Erland Sandberg (f.1879) och hustrun Hilma (f.1871) och deras tre d\u00f6ttrar. Typografen Albin Mikkonen (f.1873), hustrun Justina (f.1876) och tv\u00e5 barn var skrivna i g\u00e5rden med en anm\u00e4rkning \u201dalla utvde). Samma sak st\u00e5r det f\u00f6r arbetaren Nestor Kiviharju (f.1876), hustrun Anna (f.1873) och en son. Arbetaren Johan Ojala (f.1841) bodde i g\u00e5rden tillsammans med hustrun Greta, liksom arbetaren Konstantin Sandberg (f.1869) och hustrun Katarina (f.1869) med fyra barn.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av Jaakko \u201dSamperi\u201d Sandberg med Maria och d\u00e4r bodde i stort sett samma personer.<\/p>\n

\u00c5r 1911, den f\u00f6rsta februari<\/strong> p\u00e5 kv\u00e4llen f\u00f6rst\u00f6rdes pl\u00e5tslagare Samperis g\u00e5rd i en eldsv\u00e5da. Elden uppstod i den v\u00e4stra delen av g\u00e5rden, allts\u00e5 l\u00e4ngs med Kyrkogatan. Flera hyresg\u00e4ster hade redan g\u00e5tt till s\u00e4ngs och vissa r\u00e4ddades \u201di blotta linnekl\u00e4derna\u201d, skrev Syd-\u00d6sterbotten den 4 februari. N\u00e4r brandk\u00e5ren kom till platsen slog elden redan ut genom b\u00e5de f\u00f6nster och tak, och sl\u00e4ckningsarbetet f\u00f6rsv\u00e5rarades p\u00e5 grund av vattenbrist. N\u00e4r sprutorna b\u00f6rjade fungera m\u00e5ste brandk\u00e5ren koncentrera sig p\u00e5 att r\u00e4dda den Savanderska g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 17. Avst\u00e5ndet mellan g\u00e5rdarna var endast en meter och med stor m\u00f6da kunde den g\u00e5rden r\u00e4ddas. V\u00e4rre gick det med Samperis g\u00e5rd d\u00e4r endast en v\u00e4gg i den sydliga \u00e4ndan blev kvar efter branden. \u201dDet som \u00e5terst\u00e5r av byggnaden utg\u00f6res dock mestadels blott av f\u00f6rkolnade ruiner\u201d, skrev tidningen.<\/p>\n

Enligt den finska tidningen Suupohjan Kaiku bodde f\u00f6rutom g\u00e5rds\u00e4garen Jaakko Samperi ocks\u00e5 tatariske handlanden Samuel Arifullin, h\u00e4stkarlen Takala och j\u00e4rnv\u00e4gsarbetaren Nissinen. G\u00e5rden och l\u00f6s\u00f6ret var l\u00e5gt f\u00f6rs\u00e4krat, varf\u00f6r g\u00e5rds\u00e4garen och hyresg\u00e4sterna led stora f\u00f6rluster. Om du vill l\u00e4sa mera om branden, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a> och sedan rulla ned sidan till \u00e5r 1911.<\/p>\n

\u00c5r 1911, den 10 februari<\/strong> s\u00e5lde pl\u00e5tslagaren Jaakko Samperi tomterna 155 och 164 och brandresterna \u00e5t smedm\u00e4staren Frans Ludvig Wihuri f\u00f6r 5 600 mark. Kontant skulle betalas 100 mark och f\u00f6ljande m\u00e5nad 500 mark och resten, allts\u00e5 5 000 mark betalades med en skuldsedel.\u00a0 Samperi k\u00f6pte i april 1911 Blombergs g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 14 och flyttade dit. Smeden och pl\u00e5tslagaren Wihuri var f\u00f6dd \u00e5r 1873 i Tammerfors och var gift med Marie, som var f\u00f6dd \u00e5r 1877 i Skellefte\u00e5 i Sverige. Wihuri hade varit i smedbranschen sedan februari 1910, d\u00e5 han \u00f6ppnade en verkstad i fru Jahnsons g\u00e5rd p\u00e5 Varvsgatan 4. I b\u00f6rjan av april 1911 fick Wihuri ritningarna f\u00f6r ett nybygge godk\u00e4nda av magistraten i staden. Den nya g\u00e5rden b\u00f6rjade s\u00e4kert uppf\u00f6ras direkt och till en del anv\u00e4ndes de stockar i nedre v\u00e5ningen, som klarade sig vid branden. Byggnaden blev f\u00e4rdig antingen 1911 eller 1912 och den st\u00e5r fortfarande kvar och \u00e4r i gott skick.<\/p>\n

\u00c5r 1912<\/strong> \u00e4gdes den nya g\u00e5rden och tomterna 155 och 164 av pl\u00e5tslagaren Frans Ludvig Wihuri. Han bodde d\u00e4r med hustrun Marie, men som kallades Maria och tre barn och pigan Anna Pirttinen. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Frans Takala (f.1877) med hustrun Maria. Ocks\u00e5 typografen Albin Mikkonen (f.1873) och hustrun Justina (f.1876) var mantalsskrivna h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1913<\/strong> byggde smedm\u00e4staren Wihuri en fabrik p\u00e5 sin tomt vid Kyrkogatan och r\u00e5dhusparken. Ritningarna till den godk\u00e4ndes redan i augusti 1912. Den byggdes av sten och i den nedre v\u00e5ningen inreddes en smidesverkstad och i den \u00f6vre en pl\u00e5t- och bleckslageri. D\u00e4r b\u00f6rjade han tillverka koppark\u00e4rl p\u00e5 mekanisk v\u00e4g. D\u00e4r hade han ocks\u00e5 en cykelverkstad, han s\u00e5lde vattenpumpar, skodde h\u00e4star och tillverkade bastukaminer. De polerade koppark\u00e4rlen var av erk\u00e4nt h\u00f6g kvalitet, bland annat fick han ett fint pris p\u00e5 industriutst\u00e4llningen i Viborg i augusti 1914.<\/p>\n

Handlanden Arifullin bodde i g\u00e5rden p\u00e5 hyra och han hade ocks\u00e5 sin aff\u00e4r p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15. I december 1913 skrev Syd-\u00d6sterbotten att tjuvar en natt hade brutit sig in i Arifullins aff\u00e4r genom att bryta upp ett f\u00f6nster. Hustrun, som hade sovit i ett angr\u00e4nsande rum hade vaknat och v\u00e4ckte maken som \u00f6verraskade tjuvarna. Tjuvarna kunde smita, bytet blev litet och f\u00f6ljande dag kunde polisen gripa tv\u00e5 man, och tidningen publicerade genast namnen p\u00e5 de tv\u00e5 skyldiga m\u00e4nnen. Redan f\u00f6ljande vecka h\u00f6lls det ting i staden d\u00e4r den ena mannen frik\u00e4ndes i brist p\u00e5 bevis. \u00c4rendet f\u00f6rdes till hovr\u00e4tten som ans\u00e5g att bevisen r\u00e4ckte och d\u00f6mde honom till f\u00e4ngelse i 2 \u00e5r.<\/p>\n

\"\"
Wihuris annons i mars 1913 att den nya smedjan nu \u00e4r f\u00e4rdig och att arbeten av alla slag tas emot, till moderata priser.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1915<\/strong> \u00f6vertog Wihuri tillsammans med redakt\u00f6ren Kaarlo Paasonen Kristinestads mekaniska verkstad, som l\u00e5g vid hamnen p\u00e5 \u00d6stra sidan. S\u00e4ljare var handelsmannen och sj\u00f6kaptenen J. W. Olin (1846-1919). Tanken var att d\u00e4r inr\u00e4tta ett s\u00e5gverk och en kvarn. Eftersom v\u00e4rldskriget p\u00e5gick s\u00e5 var det stora problem att f\u00e5 tag p\u00e5 r\u00e5material och detta h\u00e4mmade produktionen, \u00e5tminstone i pl\u00e5tslageriet. I mars 1917 flyttade fabrik\u00f6r Sundqvist sin verkstad fr\u00e5n Kask\u00f6 till Wihuris fabrik p\u00e5 \u00d6stra sidan och Sundqvist blev p\u00e5 samma g\u00e5ng den tredje \u00e4garen.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av F. L. Wihuri. Denne var ocks\u00e5 politiskt aktiv och invaldes bland annat i stadsfullm\u00e4ktige och han hade ocks\u00e5 flera andra uppdrag. I hans g\u00e5rd bodde ocks\u00e5 handlanden Lydia Lindberg (f.1886), tj\u00e4narinnan Anna Bergqvist (f.1871) och pl\u00e5tslagaren Konstantin M\u00e4nnist\u00f6 (f.1883) och hustrun Helmi (f.1892). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 pl\u00e5tslagaren Iisakki Hartikainen (f.1884) och hustrun Iida (f.1891), liksom arbetaren Nestor Enholm (f.1870). Ocks\u00e5 predikanten Kusti A. Sallinen (f.1885) bodde i g\u00e5rden med hustrun Eva (f.1891) och tv\u00e5 mindre s\u00f6ner. De svenska medborgarna, arbetaren Karl Rydstr\u00f6m (f.1873) och hustrun Anna (f.1859) bodde h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1918,<\/strong> i augusti s\u00e5lde Wihuri g\u00e5rden \u00e5t rektor U. U. Sepp\u00e4\u00a0 f\u00f6r 80 000 mark och ungef\u00e4r samtidigt k\u00f6pte Wihuri g\u00e5rden vid Strandgatan 22 av f\u00f6reningen Kristiinan Suomalainen Kansallisseura. I det k\u00f6pet ingick ocks\u00e5 den stora tegelbyggnaden nere vid Norrfj\u00e4rden, som Kansallisseura hade l\u00e5tit uppf\u00f6ra till festlokal \u00e5r 1913. Han flyttade d\u00e5 sin fabrik som tillverkade allt fr\u00e5n sparkst\u00f6ttingar till polerade koppark\u00e4rl fr\u00e5n tegelbyggnaden invid Kyrkogatan till den stora byggnaden nere vid Norrfj\u00e4rden. Det \u00e4r allts\u00e5 den byggnad som i dag kallas Kulturhuset Dux.<\/p>\n

\u00c5r 1919<\/strong> i juli s\u00e5lde rektor U. U. Sepp\u00e4\u00a0 g\u00e5rden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15 \u00e5t aff\u00e4rsmannen Kaarlo Hektor Jylli (1887-1957). Denne, som kallades Kalle var f\u00f6dd i Ikalis och han var gift med Anna (f. Korkki 1885 i Tyrvis, d\u00f6d i staden 1968. Tyrvis, p\u00e5 finska Tyrv\u00e4\u00e4, var tidigare en kommun som 1973 uppgick i Vammala, som sedan \u00e5r 2009 har uppg\u00e5tt i storkommunen Sastamala). K. H. Jylli innehade en charkuteriaff\u00e4r i Ikalis men \u00e5r 1918 flyttade han med familjen till Kristinestad och samma \u00e5r f\u00f6rv\u00e4rvade han handlande Lerbackas g\u00e5rd, som fanns p\u00e5 tomten Strandgatan 16. I oktober 1919 \u00f6ppnade maskinm\u00e4stare Thure Laine en velocipedverkstad i Wihuris tidigare verkstad.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomterna 155 och 164 av korvmakaren Kaarlo Jylli och hustrun Anna med 3 barn och pigan Emma Koski (f.1885). P\u00e5 hyra bodde bokbindaren Saul Soininen (1889) med hustrun Ada (f.1893) och en yngre son. H\u00e4r bodde ocks\u00e5 handlanden Emil Pohjavirta (f.1881) med hustrun Amanda (f.1882) med 4 barn. Arbetaren Axel Vigren (f.1894) bodde p\u00e5 hyra tillsammans med modern Matilda (f.1860).\u00a0 Handlanden Samaleth Arifullin (f.1877) som var rysk unders\u00e5te bodde ocks\u00e5 h\u00e4r, liksom direkt\u00f6ren Johannes H\u00e4stbacka (f.1877) och hustrun Selma (f.1881). Arbetaren Hilda Peltonen (f.1890) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med sina tv\u00e5 barn. I januari detta \u00e5r intr\u00e4ffade en brand i bostaden invid Mekaniska verkstaden p\u00e5 \u00d6stra sidan. En sinnessl\u00f6 , 10-\u00e5rig flicka hade handskats ovarsamt med elden s\u00e5 att huset ant\u00e4ndes och brann ned till grunden. Hennes f\u00f6rkolnade kropp hittades sedan bland ruinerna.<\/p>\n

\u00c5r 1923<\/strong> skaffade Jylli den f\u00f6rsta linjebilen i Kristinestad och han satte in den i trafik bland annat till Ikalis, Vasa och Bj\u00f6rneborg. \u00c5r 1924 i december<\/strong> \u00f6ppnade Einar Glader en ”Koppar- och pl\u00e5tslageriverkstad” i stenbyggnaden p\u00e5 Jyllis g\u00e5rd.<\/p>\n

\"\"
1.8.1923 annonserade korvfabrik\u00f6r Jylli s\u00e5 h\u00e4r vackert i Syd-\u00d6sterbotten. F\u00f6rutom aff\u00e4ren i Kristinestad hade Jylli filialer bland annat i Ilmajoki, Kurikka och Sein\u00e4joki.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c4nnu 1930<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och de b\u00e5da tomterna av korvmakaren Kaarlo Jylli. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 mekanikern Eskil Sten (1895) med hustrun Ellen (1892) och under en tid bodde d\u00e4r ocks\u00e5 pl\u00e5tslagaren Einar Glader (1894) med hustrun Ida (1895) och en yngre dotter. Under kortare perioder bodde det flera personer och familjer i g\u00e5rden. Till exempel chauff\u00f6ren Yrj\u00f6 Ojanen (f.1903) med hustrun Sandra (f.1899) bodde, liksom telegrafisten Viljo Forsman, stationskarlen Uno Tuominen med hustrun Lempi.<\/p>\n

\"\"
Korvfabrikens personal ute p\u00e5 trappan f\u00f6r fotografering och Kalle Hektors bil rymdes med p\u00e5 samma bild. Fotot utl\u00e5nat av Rauli Marjam\u00e4ki.<\/figcaption><\/figure>\n

En bit in p\u00e5 1930-talet<\/strong> bodde arbetaren Viktor Paavonaho (f.1879) p\u00e5 hyra och med honom bodde hans son Veikko (f.1916). Toivo Toivonen bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Aino Sylvia, liksom arbetarhustrun Alma M\u00e4kinen. Chauff\u00f6ren V\u00e4in\u00f6 Korkki (f.1895 i Tyrvis) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Anna (f. P\u00e4ivi\u00f6 i Raumo \u00e5r 1902). Med dem bodde flera barn. Korvmakaren Arvo Korkki (f.1911), bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden. Skogsvakten Hugo Johan Hannus (f.i N\u00e4rpes \u00e5r 1888) bodde mot slutet av 30-talet i g\u00e5rden med hustrun Amanda (f. i Hattula \u00e5r 1884) och fosterdottern Dagny Elvira (1916-2020). Dagny var f\u00f6dd Degert i Helsingfors och som vuxen gifte hon sig med Alvar Utter (1911-2007).<\/p>\n

\u00c5r 1931<\/strong> h\u00e4nde en tragisk olycka d\u00e5 chauff\u00f6r V\u00e4in\u00f6 Korkkis dotter som d\u00e5 var endast 2 \u00e5r gammal br\u00e4ndes till d\u00f6ds. De bodde i den v\u00e4stra \u00e4ndan av g\u00e5rden och tv\u00e5 av barnen var inomhus och hade lekt med t\u00e4ndstickor. Kl\u00e4derna hade fattat eld och den ena flickan som hette Mirja dog f\u00f6re hon hann f\u00f6ras till sjukhus. Tidningarna som skrev om olyckan n\u00e4mner ingenting om att sj\u00e4lva huset skulle ha blivit brandskadat. Inv\u00e4ndigt har g\u00e5rden tydliga tecken p\u00e5 en brand men det \u00e4r oklart n\u00e4r denna intr\u00e4ffade.<\/p>\n

\u00c5r 1939<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Kalle Hektor och Anna Jylli. Med dem bodde s\u00f6nerna Osmo (f.1916) och Esko (f.1920). Kalle Hektors syster Selma Maria, som var f\u00f6dd i Ikalis \u00e5r 1877 bodde d\u00e4r, liksom tj\u00e4narinnan Helena Johanna Korkki (f.1913 i Tyrvis). Skogsvaktaren Hannus hade nu flyttat till f\u00f6re detta Krestjaninovs g\u00e5rd p\u00e5 Parmansgatan 11. I st\u00e4llet bodde chauff\u00f6ren Mauri Ritola (f.1906 i Ilmajoki) d\u00e4r med hustrun Anne (f. Salo i Ilmajoki \u00e5r 1913) med tv\u00e5 barn.<\/p>\n

I b\u00f6rjan av 1940-talet<\/strong> \u00e4r det fortfarande samma \u00e4gare och i stort sett samma inneboare. En handlande Palmu bodde en tid p\u00e5 hyra med hustrun och tv\u00e5 barn. Arbetaren Maria Augusta H\u00e4rk\u00f6nen (f. Aho i \u00c5bo \u00e5r 1880) bodde p\u00e5 hyra, tillsammans med dottern, fabriksarbetaren Kerttu Maria H\u00e4rk\u00f6nen (f.1905 i Kauhajoki). Ocks\u00e5 Helena Johanna Korkki bodde kvar, nu med sin man Veikko \u00d6sterholm (f.1913 i \u00c4ht\u00e4ri) och de hade ocks\u00e5 en son, som var f\u00f6dd \u00e5r 1940.<\/p>\n

I mitten av 1940-talet<\/strong> \u00e4r det fabrik\u00f6r Kalle Hektor Jylli som \u00e4ger g\u00e5rden, d\u00e4r de driver b\u00e5de matvaruaff\u00e4r och matservering. Sonen Esko bor d\u00e4r och han \u00e4r handelsbitr\u00e4de.<\/p>\n

\u00c5r 1950 i b\u00f6rjan av \u00e5ret<\/strong> \u00e4gdes tomterna och g\u00e5rdarna av Kalle Hektor och Anna Jylli. Med dem bodde Kaarle Hektors syster Selma Maria (f.1877). Sonen Esko som \u00e4r handelsbitr\u00e4de bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden och han hade \u00e5r 1947 gift sig med Kerttu Lehtim\u00e4ki (f.1921 i Storkyro). Med dem bodde barnen Anna-Liisa, Pasi och Kari. Kerttu Maria H\u00e4rk\u00f6nen bodde kvar i g\u00e5rden trots att hennes mor hade d\u00f6tt.<\/p>\n

\"\"
Situationsplanen fr\u00e5n 1950 visar hur byggnaderna var placerade p\u00e5 tomten V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15 l\u00e4ngs med Kyrkogatan. Beteckningen ”Ar” betyder bostadsbyggnad medan ”Tr” \u00e4r uthusbyggnader. Den gr\u00e5a f\u00e4rgen p\u00e5 byggnader betyder att de \u00e4r byggda av tegel.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1950 den 15 maj<\/strong> s\u00e5lde Kalle Hektor och hustrun Anna tomterna 155 o 164 med alla byggnader f\u00f6r 1,5 miljoner mark \u00e5t g\u00e5rds\u00e4garen Jalmari Pieti\u00e4inen (f.1898 i Kuivala by i Valkeala) och Eero Pieti\u00f6inen (f.1916 i Kaarina). I k\u00f6pet ingick alla maskiner i korvfabriken men inget annat l\u00f6s\u00f6re. S\u00e4ljarna fick r\u00e4tt att hyresfritt f\u00e5 bo kvar i g\u00e5rden vid Kyrkogatan i 5 \u00e5rs tid. I januari 1952 meddelade Yrj\u00f6 Niemi fr\u00e5n Sein\u00e4joki att han t\u00e4nker \u00f6ppna en metallverkstad i gamla korvfabriken.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1950 i september \u00f6ppnade Sylvi och Anni Lehtola ett bageri i Jyllis g\u00e5rd. Annons ur Syd-\u00d6sterbotten 23.9.1950.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1952 den 11 november<\/strong> s\u00e5lde herrarna Pieti\u00e4inen g\u00e5rdarna och tomterna 155 och 164 \u00e5t tidningsbolaget Kristiinan Sanomalehti Oy f\u00f6r 1,65 miljoner mark. Bolaget som var inf\u00f6rt i handelsregistret 14.10.1948 gav ut tidningen Suupohjan Sanomat. I styrelsen satt ordf\u00f6randen Kalle Hektor Jylli, viceordf\u00f6rande Juho Teiril\u00e4, sekreteraren Yrj\u00f6 Linna och medlemmarna Ahti Niskala, Eino H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen, Armas Hartikainen, Frans Edvin Silfvernagel, Aarne Talas, Kalle H\u00f6gn\u00e4sbacka, Yrj\u00f6 Perttula, Juho Kiili och Niko Talvitie. Efter aff\u00e4ren flyttade familjen Jylli \u00f6ver gatan till g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 10.<\/a> Tidningens redakt\u00f6r Jorma Kiuasper\u00e4, som var f\u00f6dd Mattson i Vasa \u00e5r 1916, flyttade d\u00e5 till g\u00e5rden med hustrun Maire (1923-2005) och tre d\u00f6ttrar.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1956 \u00f6ppnade ”Majorskan” Elvi F\u00f6rn\u00e4s fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd en matbar i Jyllis gamla butiksutrymme. I slutet av 1950-talet \u00f6vertogs den av Liisi Nystr\u00f6m men i september 1961 \u00f6verl\u00e4t hon den \u00e5t Kyllikki Huhtala. Annonsen ur Syd-\u00d6sterbotten 2.9.1961.<\/figcaption><\/figure>\n

Tidningen flyttade \u00e5r 1957 sitt kontor och sin redaktion fr\u00e5n Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 61, d\u00e4r de hade verkat sedan slutet av 1940-talet. F\u00f6re det fanns kontoret i det s\u00e5 kallade KU-huset p\u00e5 \u00d6stra sidan mellan \u00e5ren 1927-1947. Tidningen hade l\u00e4nge kontoret p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan trots att tryckeriet i tegelhuset p\u00e5 g\u00e5rden lades ned f\u00f6r \u00e5tskilliga \u00e5r sedan, efter att tidningen hade k\u00f6pts upp av Ilkka Oy i Sein\u00e4joki. D\u00e5 Ilkka s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t Vinkel, s\u00e5 l\u00e4mnade redaktionen och kontoret kvar p\u00e5 hyra men \u00e5r 2021 flyttade tidningen sitt kontor till Strandgatan 38. Vinkel s\u00e5lde sedan g\u00e5rden \u00e5t aff\u00e4rsmannen Tom Grankull, som \u00e4r bosatt i \u00c5bo.<\/p>\n

I oktober 2020 s\u00e5lde Tom Grankull Suupohjan Sanomats kontorshus i h\u00f6rnet av V\u00e4stra L\u00e5nggatan och kyrkogatan \u00e5t systrarna Camilla Stenholm och Cecilia Yrttiaho. De har grundligt restaurerat g\u00e5rden och bedriver Eleonora Bed & Breakfast verksamhet i g\u00e5rden. G\u00e5rden \u00e4r trots sina 100 \u00e5r i gott skick.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Familjen Wihuri hos fotografen \u00e5r 1924, fr\u00e5n v\u00e4nster Matti, Mikko, mor Maria, Elisabeth som kallades Liisa, och minstingen Pekka i pappa Frans Ludvigs famn.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektor Jylli fyllde 50 \u00e5r och han uppvaktades med en stor m\u00e4ngd blommor. Fotot taget \u00e5r 1937 i hans hem invid Kyrkogatan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anna Jylli fyllde 50 \u00e5r och blev uppvaktad med blommor och presenter.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15 fotograferad fr\u00e5n sydost v\u00e5ren 2021. Tidningen Suupohjan Sanomat hade d\u00e5 \u00e4nnu sitt kontor och sin redaktion i g\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De kopparpannor som Wihuri tillverkade, f\u00f6rst i fabriken vid Kyrkogatan och sedan vid Strandgatan 22 \u00e4r eftertraktade av samlare. De gjordes i flera olika storlekar och firmanamnet st\u00e4mplades in i handtaget.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Wihuri \u00e4r v\u00e4l mest k\u00e4nd f\u00f6r sina kopparkaffepannor men han tillverkade ocks\u00e5 tekannor och andra bruksf\u00f6rem\u00e5l.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anna-Liisa Jylli med en ovanlig sl\u00e4de.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektor och Anna med barnen Anna-Liisa och Tapio p\u00e5 villaverandan i Alesundet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektor Jylli byggde om Wihuris pannfabrik till korvfabrik p\u00e5 1920-talet och h\u00e4r leker hans barn med en egenh\u00e4ndigt tillverkad k\u00e4rra utanf\u00f6r fabriken.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Barnen firar 1:a maj i R\u00e5dhusparken d\u00e4r Jyllis korvfabrik syns i bakgrunden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektor p\u00e5 g\u00e5rdsplanen framf\u00f6r de gamla uthusen med en yngre kvinna som skulle kunna vara sonhustrun Kerttu.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kaarlo Hektor Jylli p\u00e5 sin 60-\u00e5rsdag i hemmet invid Kyrkogatan \u00e5r 1947.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektor i kostym h\u00e4lsar p\u00e5\u00a0 fiskarna Sj\u00f6qvist fr\u00e5n Skaftung, kanske med avsikt att k\u00f6pa nyf\u00e5ngad fisk, eftersom han har n\u00e4verkonten med sig.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektor och Anna med dottern Anna-Liisa.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anna Jylli leder cykeln utanf\u00f6r hemmet p\u00e5 Kyrkogatan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Jyllis familj fotograferad framf\u00f6r lekstugan p\u00e5 villan i Alesundet. Fr\u00e5n v\u00e4nster, Tapio, Anna-Liisa, mor Anna, Osmo, pappa Kalle Hektor och till h\u00f6ger Esko.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anna och Kalle Hektor med sonen Tapio framf\u00f6r deras villa i Alesundet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Esko Jylli sitter p\u00e5 trappan och r\u00f6ker. H\u00e4r ser vi ocks\u00e5 att g\u00e5rden fr\u00e5n b\u00f6rjan inte hade n\u00e5gon riktig stenfot p\u00e5 innerg\u00e5rden, trots att den har en h\u00f6g och robust stenfot mot gatorna. P\u00e5 1950-talet avl\u00e4gsnades br\u00e4derna vid marken och d\u00e5 byggdes en ny stenfot av cementblock, som fortfarande finns kvar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektor var ofta kl\u00e4dd i kostym, som det anst\u00e5r en fabrik\u00f6r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anna Jylli med tofflor p\u00e5 f\u00f6tterna ute p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan med barnbarnet Reija i mitten av 50-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anna Jyllis son Keijo (1910-1986) visar hur en slipsten skall dras, d\u00e5 yxan skall v\u00e4ssas f\u00f6re vedklyvningen p\u00e5b\u00f6rjas.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Annas son Keijo ser glad ut d\u00e5 han f\u00e5r hj\u00e4lpa till i vedlidret.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kerttu Jylli med cykel p\u00e5 Kyrkogatan d\u00e4r hon stannat f\u00f6r att prata med sv\u00e4rmor Anna i f\u00f6nstret.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Esko Jylli (f.1920) vid trappan p\u00e5 innerg\u00e5rden.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Anna Jylli var aktivt med i Lotta Sv\u00e4rd-r\u00f6relsen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kalle Hektors d\u00f6dsannons och nekrolog i Syd-\u00d6sterbotten i maj 1957.<\/figcaption><\/figure>\n

Annonser ur tidningarna Syd-\u00d6sterbotten och Suupohjan Kaiku.<\/p>\n

\"\" \"\"<\/p>\n

\"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
I oktober 1919 \u00f6ppnade maskinm\u00e4stare Thure Laine en velocipedverkstad i Wihuris f\u00f6re detta cykelverkstad<\/figcaption><\/figure>\n

\"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder och gamla tidningar. Mirva Wihuri-Uuro och Reija Backlund, f\u00f6dd Jylli har bidragit med foton och information. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia. \u00c5ren 1751 Forts\u00e4tt l\u00e4sa Wihuris eller Jyllis g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 15<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":15,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20355","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20355","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20355"}],"version-history":[{"count":84,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20355\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30300,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20355\/revisions\/30300"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20355"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}