{"id":20245,"date":"2021-04-01T21:47:43","date_gmt":"2021-04-01T18:47:43","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20245"},"modified":"2025-10-28T22:50:43","modified_gmt":"2025-10-28T20:50:43","slug":"vastra-langgatan-37-argelanders-gard-pa-tomt-58","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20245","title":{"rendered":"Weckstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 37"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 37 \u00e4r byggd n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1700-talet men det exakta bygg\u00e5ret \u00e4r ok\u00e4nt. \u00c5rtalen 1731 och 1795 har n\u00e4mnts och det \u00e4ldsta f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet har angett 1815 som bygg\u00e5r. H\u00f6gst troligt \u00e4r g\u00e5rden byggd i flera repriser och den \u00e4ldsta delen skulle vara byggd n\u00e5gon g\u00e5ng efter Stora ofredens slut p\u00e5 1720-talet. Sedan har den byggts till flera g\u00e5nger. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av gamla kyrkb\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa om brandf\u00f6rs\u00e4kringen p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 denna tomt skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 ser vi att tomten nr 36 b\u00f6rjar vid S\u00f6dra Kvarnberget och slutar nere vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Den \u00e4gdes d\u00e5 av Johan \u00d6stberg.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1810 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 57 av timmermannen Matts Thalin. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 tj\u00e4rvr\u00e4karen Palms \u00e4nka Maja, som bodde med 4 sm\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> skulle timmermannen Matts Thalin ha byggt denna 2-v\u00e5ningsbyggnad. Denna uppgift finns i ett f\u00f6rs\u00e4kringsbrev som sj\u00f6kaptenen Gylander tecknade \u00e5r 1885 men det \u00e4r troligt att den \u00e4r \u00e4ldre \u00e4n s\u00e5.<\/p>\n

\u00c5r 1827<\/strong> hade tomten och g\u00e5rden nr 57 och den \u00e4gdes d\u00e5 av timmermannen Matts Thalin med hustrun Valborg och systersonen Elias. Murarm\u00e4staren Salomon Ahlfors bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden med hustrun Maria, och skomakaren Christoffer Engman bodde med hustrun Ephrosyne.<\/p>\n

\u00c4nnu \u00e5r 1830<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 58 av Matts Thalin med hustrun Valborg. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 styrmannen Nils \u00c5kerblom med hustrun Gerda och stadstj\u00e4naren Gustaf Ramstr\u00f6m bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Anna.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1825 s\u00e5 har tomten f\u00f6rl\u00e4ngts s\u00e5 att den str\u00e4cker sig \u00e4nda till Staketgatan i v\u00e4ster. Ca 1900 delades tomten p\u00e5 tv\u00e4ren, s\u00e5 att den v\u00e4stra delen fick adressen Staketgatan 22 och den \u00f6stra delen hade adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 37.<\/figcaption><\/figure>\n

Fr\u00e5n \u00e5r 1831 till 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av viktualiehandlanden Mauritz<\/span> Wilhelm Argelander (1792-1850). Han var f\u00f6dd i staden och \u00e5r 1820 gifte han sig med Magdalena \u00d6man (1784-1861) ocks\u00e5 fr\u00e5n staden.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> hade g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 58 \u00f6vertagits av Argelanders dotter Catharina<\/span> Wilhelmina (1821-1893). \u00c5r 1845 hade hon gift sig med skepparen Hans Henrik Gylander (f\u00f6dd i staden \u00e5r 1817-1865). Hans Henrik och Catharina Gylander fick 10 barn men det var endast Henrik, Ellen och Signe som levde till vuxen \u00e5lder. Catharinas far Mauritz bodde i g\u00e5rden \u00e4nda tills hans dog 1850.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av skepparen Gylander med hustrun Catharina och sonen Henrik Wilhelm, som var f\u00f6dd 1847 och ben\u00e4mns sj\u00f6man. Sj\u00f6mannen Johan H\u00e4ll bor i g\u00e5rden p\u00e5 hyra med hustrun Maria.<\/p>\n

Hans Henrik Gylander var \u00e4gare till g\u00e5rden men man kan nog s\u00e4ga att han bodde p\u00e5 sj\u00f6n. Redan som 13-\u00e5ring gick han till sj\u00f6ss och inom n\u00e5gra \u00e5r blev han b\u00e5de styrman och kapten. Han f\u00f6rde bef\u00e4l p\u00e5 flera k\u00e4nda Kristinestadsfartyg och fr\u00e5n \u00e5r 1860 till 1865 var han skeppare p\u00e5 barkskeppet Carl, som led skeppsbrott vid Calais i Frankrike den 10 september 1865. Han klarade sig levande ur haveriet men efter n\u00e5gra dagar i land blev han m\u00f6rdad i Calais.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> avled allts\u00e5\u00a0 sj\u00f6kaptenen Gylander och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Catharina och de 3 barnen gemensamt.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Catharina Gylander, som bodde med barnen Henrik, Signe och Ellen. P\u00e5 hyra bodde matrosen Johan Bejer och sj\u00f6manshustrun Maria Holmberg med 4 barn. Hos henne bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mans\u00e4nkan Severina Stormals, som hade 5 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Catharina Gylander. P\u00e5 hyra bodde vaktm\u00e4stare\u00e4nkan Fredrika Fack, arbetskarlen Vilhelm Lill\u00e5hls med hustrun Anna, sj\u00f6manshustrun Maria Holmberg och sonen, styrman Henrik Gylander.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 58 av skeppare\u00e4nkan Catharina Gylander, som bodde med d\u00f6ttrarna Signe och Ellen. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sonen Henrik (f.1847), som nu var sj\u00f6kapten. Han var gift med Helena Granberg, som var f\u00f6dd \u00e5r 1847 i V\u00f6r\u00e5 och kom till staden \u00e5r 1877 via N\u00e4rpes.<\/p>\n

\u00c5r 1883, den 8 oktober <\/strong>\u00f6vertogs g\u00e5rden av sonen Henrik Gylander tillsammans med hustrun Helena. Han \u00f6vertog d\u00e5 alla hennes l\u00e5n och av sin syster Ellen k\u00f6pte han hennes del av g\u00e5rden. Den andra systern Signe avstod fr\u00e5n sin arvedel till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r sin bror. Modern Catharina bodde kvar i g\u00e5rden med dottern Signe. P\u00e5 hyra bodde<\/span>\u00a0en sj\u00f6man Johan Karra (f.1845) som hade sex barn. Arbetskarlen Gabriel Nyblom (f.1841) bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med hustrun Elisabeth (f.1826) och tv\u00e5 barn. Jungfrun Maria R\u00f6nnqvist (f.1851) bodde p\u00e5 hyra, liksom fiskare\u00e4nkan Maria \u00c5strand (f.1845).<\/span><\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> tecknade Gylander en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 n\u00e4stan alla byggnader. Om du vill l\u00e4sa om f\u00f6rs\u00e4kringen, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/span><\/a><\/strong><\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skepparen Henrik Gylander med hustrun Helena. Modern Catharina bodde d\u00e4r och ocks\u00e5 Henriks ogifta syster Ellen, som \u00e5r 1883 hade f\u00e5tt en son. Sj\u00f6mannen Karra bodde d\u00e4r \u00e4nnu med hustrun Maria (f.1848). Fiskaren Anders Norrgrann (f.1842) bodde med hustrun Johanna (f.1849) och barnen Maria och Lisa.<\/p>\n

\"\"
Tomten nr 58 str\u00e4cker sig \u00e4nda fr\u00e5n V\u00e4stra L\u00e5nggatan till Staketgatan. Skissen visar r\u00e5ar och g\u00e5rdar ungef\u00e4r \u00e5r 1890.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1893<\/strong> avled modern Catharina, och skepparen Henrik Gylander s\u00e5lde d\u00e5 g\u00e5rden \u00e5t export\u00f6ren Johan Wilhelm Lassfolk (f.1862) med hustrun Maria (f.1864) och tre sm\u00e5 barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Maria Ingves (f.1851).<\/p>\n

\u00c5r 1894, den 4 april<\/strong> s\u00e5ldes export\u00f6ren Lassfolks g\u00e5rd och tomterna 58 och 78 p\u00e5 offentlig konkursauktion och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av jordbrukaren och grosshandlaren Edvard Almqvist, hemma fr\u00e5n Salo k\u00f6ping, som bj\u00f6d 2 410 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1895 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av grosshandlaren Edvard Almqvist i Helsingfors. D\u00e4r bodde arbetskarlen Matts Wilhelm Tessl\u00f6f (f.1834) p\u00e5 hyra med hustrun Kajsa (f.1841) och en dotter som ocks\u00e5 heter Kajsa. Handlanden Emil Hartman (f.1855) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Tilda (f.1863) och tv\u00e5 s\u00f6ner. Pigan Hilda Vainionp\u00e4\u00e4 (f.1874) bodde med paret Hartman.<\/p>\n

\u00c5r 1896, den 29 januari <\/strong>s\u00e5lde grosshandlaren Almqvist g\u00e5rden och de b\u00e5da tomterna \u00e5t skr\u00e4ddarm\u00e4staren Isak B\u00e4rlund f\u00f6r 2 500 mark.\u00a0Han var f\u00f6dd i P\u00e5mark \u00e5r 1848 och han var f\u00f6rsta g\u00e5ngen gift med Maria fr\u00e5n Ulfsby och han fick med henne 4 barn. Efter Marias d\u00f6d 1881 gifte Isak om sig med Sofia Lehtim\u00e4ki, f\u00f6dd \u00e5r 1844 i Kauhajoki och de fick sedan 3 barn. Hos Isak och Sofia bodde ocks\u00e5 skr\u00e4ddarl\u00e4rlingen Johan Ojala (f.1878). P\u00e5 hyra bodde m\u00e5laren Ernst Rask (f.1864) och arbetaren Wilhelm Thessl\u00f6f med hustrun Kajsa, och de hadde flera barn.<\/p>\n

\u00c5r 1898<\/strong> avled skr\u00e4ddarm\u00e4stare Isak B\u00e4rlund och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av skr\u00e4ddare\u00e4nkan Sofia B\u00e4rlund, som bodde d\u00e4r med 4 barn. P\u00e5 hyra bodde m\u00e5laren Karl Henrik Forsell (f.1862) med hustrun Hulda (f.1858) och en liten dotter. Typografen Karl Emil Westerlund (f.1872) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Bertha (f.1881) och en dotter. Arbetaren Thessl\u00f6f bodde d\u00e4r med hustrun Kajsa och sonen Frans (f.1879) som var d\u00f6vstum.<\/p>\n

\u00c5r 1902<\/strong> hade tomten nummer 58 delats p\u00e5 tv\u00e4ren. Den \u00f6stra delen \u00e4gdes av skr\u00e4ddare\u00e4nkan Sofia B\u00e4rlund och fick adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 37 och den v\u00e4stra delen \u00e4gdes av tidigare hyresg\u00e4sten, arbetaren Wilhelm Thessl\u00f6f fick adressen Staketgatan 22.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes halva tomten 58, p\u00e5 adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 37 av skr\u00e4ddare\u00e4nkan Sofia B\u00e4rlund. P\u00e5 hyra hos henne bodde korvmakaren Karl Volsburg med hustrun Anna och de var tyska medborgare. Sofias dotter Helmi B\u00e4rlund bodde ocks\u00e5 i hennes g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5ren 1914 till 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan av skr\u00e4ddare\u00e4nkan Sofia B\u00e4rlund. \u00c4nnu \u00e5r 1913 hade skomakare Lepist\u00f6 sitt skomakeri i g\u00e5rden tills han i mars flyttade den till fru Lindmans g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 44. P\u00e5 hyra hos \u00e4nkan B\u00e4rnlund bodde skomakaren Juho Riihim\u00e4ki (1885-1926) som hade gift sig med hennes dotter Fanny (1881-1954). Med dem bodde en skomakarl\u00e4rling Matti Johansson (f.1895). Juho Riihim\u00e4ki, som p\u00e5stod sig vara miljon\u00e4r gjorde snart konkurs och f\u00f6rsvann fr\u00e5n orten och l\u00e4mnade efter sig hustru och 3 sm\u00e5 barn. I september 1926 hade han deltagit i ett supkalas i Alavo och blev d\u00e4r \u00f6verk\u00f6rd av ett t\u00e5g. \u00c4nkan Fanny flyttade sedan till g\u00e5rden \u00d6stra L\u00e5nggatan 72.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1923<\/strong> s\u00e5ldes tomterna 58 och 78 med alla byggnader p\u00e5 exekutiv auktion och Unionbanken gav det h\u00f6gsta budet p\u00e5 30 000 mark. I samma veva l\u00e4t banken bankvaktm\u00e4staren Josef L\u00e5ngvik \u00f6verta det h\u00f6gsta budet och han blev d\u00e4rmed tomternas \u00e4gare. De flesta hyresg\u00e4ster hade flyttat och d\u00e4r bodde d\u00e5 endast arbetaren Viktor Joki (f.1876) med hustrun Sanna (f.1875) och 7 barn. Skomakarl\u00e4rlingen Matti Johansson \u00e4r \u201dtill sj\u00f6ss\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1925, den 19 februari<\/strong> s\u00e5lde bankvaktm\u00e4staren Josef L\u00e5ngvik g\u00e5rden \u00e5t snickaren Antti Pensas och hans hustru Maiju f\u00f6r 43 000 mark.<\/p>\n

\"\"
Fotot av bagare Ida Niemist\u00f6s g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster i slutet av 1930-talet. Fotot finns bland Alvar Utters fotografier.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1925, den 7 september<\/strong> s\u00e5lde snickaren Antti och Maiju Pensas g\u00e5rden \u00e5t bagaren, fr\u00f6ken Ida Niemist\u00f6\u00a0 (1882-1962 i Kristinestad) fr\u00e5n Ylistaro f\u00f6r 67 000 mark. Hos henne bodde ocks\u00e5 modern bagare\u00e4nkan Maria Niemist\u00f6, som var f\u00f6dd \u00e5r 1852. P\u00e5 hyra bodde bagerskan Justiina Viitala (f. i Ylistaro 1865) och skomakarl\u00e4rlingen Matti Johansson, som hade kommit tillbaka fr\u00e5n sj\u00f6n.<\/p>\n

\u00c5r 1939<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden bagaren Ida Niemist\u00f6 och med henne bodde hembitr\u00e4det Aino M\u00e4ntysalo, f\u00f6dd i Honkajoki \u00e5r 1906. Under krigs\u00e5ren bodde ocks\u00e5 hembitr\u00e4det Martta Viitam\u00e4ki i g\u00e5rden, hon var f\u00f6dd 1919 i Kauhajoki. Ocks\u00e5 bagaren Justiina Viitala bodde i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c4nnu i mitten av 1950-talet<\/strong> \u00e4gde bagaren Ida Niemist\u00f6 g\u00e5rden. Hon hade en liten aff\u00e4r i g\u00e5rdens norra \u00e4nda medan sj\u00e4lva bageriet fanns bakom butiken. Idas surlimpor var mycket omtyckta och bagare Syv\u00e4luoma fortsatte att tillverka dessa festlimpor i sitt bageri.<\/p>\n

\u00c5r 1956, den 29 september<\/strong> s\u00e5lde f\u00f6re detta bagaren Ida Niemist\u00f6 g\u00e5rden och tomterna 58 och 78 \u00e5t handelsresanden och aff\u00e4rsmannen Teodor Mattlar f\u00f6r 900 000 mark. Mattlar var f\u00f6dd 1905 i Vasa och \u00e5r 1933 gifte hans sig med Elin Martta Joki (f. 1908 i Kristinestad). K\u00f6paren bodde inte i g\u00e5rden utan den k\u00f6ptes tydligen i spekulationssyfte. Mattlar fortsatte att driva bageriet \u00e4nda till september 1958 d\u00e5 verksamheten upph\u00f6rde och han flyttade fr\u00e5n orten.<\/p>\n

\u00c5r 1959, den 18 mars<\/strong> s\u00e5lde aff\u00e4rsmannen Teodor Mattlar g\u00e5rden \u00e5t m\u00e5laren Tauno Armas Siltanen f\u00f6r 600 000 gamla mark.\u00a0 Tauno Armas var f\u00f6dd 1910 i Huittinen och \u00e5r 1939 hade han gift sig med Mirjam Westerholm (f.1917). Hon var dotter till Einar Westerholm, som var f\u00f6dd i Teuva men som bodde i Perus i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

\u00c5r 1965, den 13 november<\/strong> s\u00e5lde Tauno Armas och Mirjam Siltanen g\u00e5rden f\u00f6r 6 000 nymark \u00e5t Mirjams f\u00f6r\u00e4ldrar Einar och Anna Westerholm fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Einar var f\u00f6dd 1895 i Teuva och \u00e5r 1917 hade han gift sig med Anna (f. Kaija i Kaukola \u00e5r 1891).<\/p>\n

\u00c5r 1971<\/strong> avled Anna Westerholm och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nklingen Einar Westerholm och dottern Mirjam, gift Siltanen.<\/p>\n

\u00c5r 1974 i juli<\/strong> s\u00e5lde Anna Westerholms d\u00f6dsbo g\u00e5rden \u00e5t Reinhold Weckstr\u00f6m f\u00f6r 25 000 mark. Reinhold var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1913 och han var son till Carl Alfred Weckstr\u00f6m (1871-1934) och Anna Kajsa (1872-1939).\u00a0 Reinhold var gift med Ingegerd Adolfsson (1934-2020) fr\u00e5n Nagu. Reinhold var k\u00e4nd som en verklig kulturperson, konstn\u00e4r och som teaterman. Han bodde i Pargas och arbetade p\u00e5 teater i \u00c5bo men vistades mycket i Kristinestad, dit han ocks\u00e5 flyttade \u00e5r 1981. Vid k\u00f6ptillf\u00e4llet arrenderade Reinhold ut ett 800 kvm stort omr\u00e5de i den v\u00e4stra \u00e4ndan av tomten \u00e5t s\u00e4ljarna.<\/p>\n

Direkt efter k\u00f6pet p\u00e5b\u00f6rjade Reinhold en grundlig renovering av g\u00e5rden. Den gamla g\u00e5rden var i sl\u00e4kten Weckstr\u00f6ms \u00e4go \u00e4nda till 2024 d\u00e5 den s\u00e5ldes \u00e5t den nya \u00e4garen. Trots sin h\u00f6ga \u00e5lder \u00e4r den fortfarande i gott skick.<\/p>\n

Foton<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Weckstr\u00f6ms g\u00e5rd fotograferad sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fotot av Weckstr\u00f6ms g\u00e5rd taget fr\u00e5n v\u00e4ster sommaren 2022.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden som kallas Argelanders g\u00e5rd \u00e4r byggd p\u00e5 1700-talet, l\u00e5ngt f\u00f6re Mauritz Wilhelm Argelander f\u00f6ddes. Efter det har den s\u00e4kerligen kallats allt fr\u00e5n Gylanders och B\u00e4rlunds till Niemist\u00f6s och Weckstr\u00f6ms g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c4ven om det exakta byggnads\u00e5ret \u00e4r ok\u00e4nt, s\u00e5 kan man nog utg\u00e5 fr\u00e5n att det h\u00e4r \u00e4r ett av stadens \u00e4ldsta bostadshus. Byggnadsstilen och utseendet tyder p\u00e5 huset \u00e4r uppf\u00f6rt p\u00e5 1700-talet. Bilden ur Per-Olof Jarles byggnadshistoria, redakt\u00f6r Kurt Gullberg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ida Niemist\u00f6s g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster av Arne Appelgren \u00e5r 1938. Fotot fr\u00e5n Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ida Niemist\u00f6s g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 37 fotograferad av Arne Appelgren \u00e5r 1938. Fotot finns p\u00e5 Museiverket.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bagare Ida Niemist\u00f6s g\u00e5rd mitt i bild, fotograferad \u00e5r 1958 av Matti Poutvaara. Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan \u00e4r lika l\u00e5ng som tomten \u00e4r bred, n\u00e5got som \u00e4r unikt i staden. F\u00f6r att komma in p\u00e5 g\u00e5rden fanns det i tiderna en port mitt i byggnaden, men den byggdes fast i n\u00e5got skede och en vanlig ytterd\u00f6rr sattes dit i st\u00e4llet. Bilden ur Per-Olof Jarles byggnadshistoria, redakt\u00f6r Kurt Gullberg.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i april 2021, med hj\u00e4lp av gamla kyrkb\u00f6cker och mantalsl\u00e4ngder. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa om brandf\u00f6rs\u00e4kringen p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 denna tomt skall du klicka H\u00c4R! G\u00e5rdens historia Forts\u00e4tt l\u00e4sa Weckstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 37<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":37,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20245","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20245","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20245"}],"version-history":[{"count":37,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20245\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30374,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20245\/revisions\/30374"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20245"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}