{"id":20229,"date":"2021-03-29T21:40:55","date_gmt":"2021-03-29T18:40:55","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20229"},"modified":"2026-03-08T00:15:54","modified_gmt":"2026-03-07T22:15:54","slug":"sundstromska-garden-pa-strandgatan-44-pa-tomt-nr-89","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20229","title":{"rendered":"Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 44"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den nuvarande g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 44 byggdes i b\u00f6rjan av 1990-talet och best\u00e5r av bost\u00e4der i tv\u00e5 v\u00e5ningar. I k\u00e4llaren finns stora f\u00f6rr\u00e5dsutrymmen med ing\u00e5ng fr\u00e5n g\u00e5rdssidan. I v\u00e4nstra kanten skymtar Fremdelings g\u00e5rd. P\u00e5 detta st\u00e4lle stod fram till \u00e5r 1981 en st\u00f6rre stadsg\u00e5rd som handlande Carl Ridderstad hade byggt \u00e5r 1847, som sedan kallades Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden och Nelsons g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021 med uppgifter tagna ur lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Byggnaderna har f\u00f6rs\u00e4krats flera g\u00e5nger och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och om byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Nelsonska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 44 \u00e4r lite skymd bakom brandstationen. I bakgrunden syns b\u00e5de r\u00e5dhusets och Ulrika Eleonorakyrkans torn. Fotot \u00e4r taget fr\u00e5n \u00f6ster av H\u00e5kan Str\u00f6m \u00e5r 1980.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I v\u00e4nstra kanten syns en del av Fremdelings g\u00e5rd<\/a> och mitt i bild den Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden, som p\u00e5 senare tid kallades Nelsons g\u00e5rd. Fotot l\u00e5nat av Kungliga Konsth\u00f6gskolan.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 fanns det inga tomter nedanf\u00f6r Strandgatan, endast n\u00e5gra strandbodar och magasin. P\u00e5 R\u00e5dstufvutorget st\u00e5r det gamla r\u00e5dhuset och nere vid stranden bredvid tullbryggan st\u00e5r det \u00f6stra tullhuset. De gr\u00f6naktiga linjerna i Stadsfj\u00e4rden \u00e4r det staket som stadens borgare blev \u00e5lagda att bygga upp varje vinter, f\u00f6r att hindra olaglig inf\u00f6rsel av varor.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1813 <\/strong>\u00e4gdes den obebyggda Argilanderska tomten p\u00e5 tomt nr 89 av handlanden Nils Holmstr\u00f6m (1770-1824), som var gift andra g\u00e5ngen med Maria Rebecka Brunstr\u00f6m (1788-1866). De bodde p\u00e5 andra sidan Strandgatan, allts\u00e5 i den g\u00e5rd som i dag kallas Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden<\/a>. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 brodern handelsmannen Anders Holmstr\u00f6m (1768-1828) som var gift med Anna Melander fr\u00e5n Kask\u00f6. Med dem bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llaren Gustaf Sandberg, bodbetj\u00e4nten Anders Nagel, dr\u00e4ngarna Nils och Nathael och pigorna Maja, Greta och Lena, som var \u201dmindre vetande\u201d.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 ser vi att det har bildats flera tomter nedanf\u00f6r Strandgatan, bland annat nr 89 i det andra kvarteret, som finns p\u00e5 dagens Strandgatan 44.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes och f\u00f6rvaltades den obebyggda tomten nr 89 i det andra kvarteret av r\u00e5dmans\u00e4nkan Anna Holmstr\u00f6m. Hon bodde ju sj\u00e4lv i den stora g\u00e5rden p\u00e5 v\u00e4stra sidan av Strandgatan. Anna var f\u00f6dd Melander i Kask\u00f6 \u00e5r 1788. Hon var \u00e4nka efter r\u00e5dman Anders Holmstr\u00f6m, som var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1768 och som dog 1828. Anders och Anna hade tre barn men det var endast dottern Christina Charlotta<\/span> som levde till vuxen \u00e5lder och fick flera barn.<\/p>\n

\u00c5r 1835, den 22 maj<\/strong> s\u00e5ldes Anders Holmstr\u00f6ms tidigare \u00e4gda del av den obebyggda Argilanderska tomten nr 89 p\u00e5 konkursauktion och h\u00f6gsta budet p\u00e5 10 rubel gavs av Carl Magnus Ridderstad. Den 24 november samma \u00e5r s\u00e5ldes Anna Holmstr\u00f6ms del i tomt 89 p\u00e5 konkursauktion och den delen inropades av Carl Magnus Ridderstad, som bj\u00f6d 101 rubel. Samma dag s\u00e5ldes \u00e4nnu en del av den Argilanderska tomten, som ocks\u00e5 inropades av Ridderstad. R\u00e5dhusr\u00e4tten kunde enas om att Ridderstad genom dessa k\u00f6p nu \u00e4gde hela den obebyggda strandtomten nr 89. Han \u00e4gde den tillsammans med hustrun,\u00a0 Christina Charlotta Holmstr\u00f6m. Ridderstad var f\u00f6dd \u00e5r 1812 i Bj\u00f6rneborgstrakten och han var son till de adliga Per och Maria Ridderstad och han skulle ha kommit till staden redan 1827. Till en b\u00f6rjan arbetade han som bokh\u00e5llare \u00e5t handlanden Ludwig Wendelin och bodde i dennes g\u00e5rd i nuvarande R\u00e5dhusparken, p\u00e5 den s\u00f6dra sidan. Carl Ridderstad och Charlotta bodde \u00e4nda till 1849 i den g\u00e5rd som numera kallas Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1847<\/strong> b\u00f6rjade handlanden C. M. Ridderstad med hustru Christina bygga en st\u00f6rre stadsg\u00e5rd i tv\u00e5 v\u00e5ningar p\u00e5 tomt nr 89. De flyttade till den nya g\u00e5rden \u00e5r 1849, samtidigt som de s\u00e5lde den gamla Lebells g\u00e5rd \u00e5t Gustaf B\u00e4ckstr\u00f6m. Carl Magnus och Christina fick sju barn men endast d\u00f6ttrarna Eloise (1838-1893) och Emma (1840-1873) fick egna barn.<\/p>\n

\u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 tecknade handlande Ridderstad en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna och om du l\u00e4sa mera ing\u00e5ende om dem, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
Handlande Ridderstad l\u00e4t rita upp en planteckning d\u00e5 han \u00e5r 1848 ville brandf\u00f6rs\u00e4kra byggnaderna p\u00e5 sin tomt. P\u00e5 den renritade planteckningen finns Ridderstads namnteckning fr\u00e5n f\u00f6rs\u00e4kringsbreven inf\u00e4llt i nedre kanten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Teuvo Kanervas foto fr\u00e5n 1972 s\u00e5 syns den Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden till h\u00f6ger om ankaret. Fotot ur SLS:s samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1850<\/strong>, i april dog Charlotta Ridderstad och Carl Magnus blev ensam \u00e4gare till den nya g\u00e5rden. Redan i november samma \u00e5r gifte Carl Magnus om sig med Ida Holmstr\u00f6m (1831-1858). Ida var n\u00e4ra sl\u00e4kt med tidigare hustrun Charlotta.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Ridderstad med hustrun Ida och s\u00f6nerna Karl (1836-1862) och Alfred (1839-1867). Hos dem bodde ocks\u00e5 handelsbokh\u00e5llarna Gustaf W\u00f6rst\u00e9n och Gustaf Boman, tv\u00e5 jungfrur, 3 dr\u00e4ngar och tv\u00e5 pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Carl Ridderstad som igen hade blivit \u00e4nkling d\u00e5 Ida dog 1858. Carl Magnus och Ida hann f\u00e5 en dotter men hon dog mycket ung. Carl Magnus bodde med flera av sina barn och \u00e5tskilliga pigor och dr\u00e4ngar. \u00c5r 1860 gifte han sig f\u00f6r tredje g\u00e5ngen, nu med Emelie Holstius (1835-1920) som var dotter till Johan Wilhelm Holstius (1805-1852) och Christina (f. Holmstr\u00f6m 1813-1848) och hon bodde i det som numera kallas Glassbarshuset.<\/a><\/p>\n

Carl Magnus och Emelie Ridderstad hann f\u00e5 tre barn f\u00f6re mannen dog \u00e5r 1863, bland annat sonen Evert (1862-1938). Han gick i Polytekniska institutet i Helsingfors och fick sedan ledande arbete p\u00e5 Helsingfors Asfalt Ab. Han var ocks\u00e5 prokurist vid Gr\u00e4sviken Kakelfabrik och Helsingfors Cementgjuteri fram till 1914 d\u00e5 han b\u00f6rjade \u00e4gna sig \u00e5t egna agenturaff\u00e4rer.<\/p>\n

\u00c5r 1863, i februari<\/strong> ans\u00f6kte Carl Magnus Ridderstad om konkurs, eftersom han hade hamnat p\u00e5 obest\u00e5nd. D\u00e4rf\u00f6r ans\u00f6kte han hos ”Kejserliga Hofr\u00e4tten att han till sina borgen\u00e4rers f\u00f6rn\u00f6jande p\u00e5 en g\u00e5ng avst\u00e5 all sin egendom”.<\/p>\n

\u00c5r 1863, den 10<\/strong>\u00a0september<\/strong> dog Carl Magnus Ridderstad och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 tillf\u00e4lligt av \u00e4nkan Emelie. Vid den h\u00e4r tiden bodde ocks\u00e5 stadsl\u00e4karen G. A. Gr\u00e5berg i g\u00e5rden p\u00e5 hyra med hustrun Hilda och de hade ocks\u00e5 piga och dr\u00e4ng. Handlanden P.J. Barkman bodde ocks\u00e5 p\u00e5 hyra med bokh\u00e5llare Johan Jansson och pigan Magdalena. Emelies systrar Sofia (1837-1916) och Evelina (1843-1913) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. En tid bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llaren Samuel Konstantin Sj\u00f6vall i g\u00e5rden. Han var f\u00f6dd i Helsingfors 1840 och kom till staden via Kask\u00f6 \u00e5r 1861.<\/p>\n

\u00c5r 1863, den 20 november <\/strong>s\u00e5ldes g\u00e5rden p\u00e5\u00a0 offentlig, exekutiv auktion, som var utannonserad i Finlands Allm\u00e4nna Tidning, kungjord i stadens kyrka och utringd i stadens gath\u00f6rn. H\u00f6gsta, godk\u00e4nda budet gavs av handlanden Johan<\/span> Petter Sundstr\u00f6m, som bj\u00f6d 15 050 mark silver.\u00a0 Han hade varit handlare i den Backmanska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 59<\/a> sedan mitten av 1850-talet men denna g\u00e5rd s\u00e5lde han nu \u00e5t handlanden Herman West. Sundstr\u00f6m var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1824 och \u00e5r 1852 hade han gift sig med Maria Christina (1828-1853), som var \u00e4nka efter Carl Johan Holmudd. Hon var dotter till Anders Henrik Sundman (1778-1856) och Anna Maria Berg (1782-1837). \u00c5r 1852 f\u00f6ddes sonen Alexander, som \u00e5r 1875 flyttade till Stockholm och dog d\u00e4r f\u00f6ljande \u00e5r, ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

Efter Maria Christinas d\u00f6d 1853 gifte Johan Sundstr\u00f6m om sig med Mathilda<\/span> Henriette Ekman (1837-1925) och de fick 10 barn, varav 9 levde till vuxen \u00e5lder.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Johan. P. Sundstr\u00f6m, som bodde med hustru och flera barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Isak Filppula och pigorna Amanda Hartman, Anna \u00d6rn, Hilda Bod\u00e9n, Anna Sten och Anna Lillandt.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4r det samma \u00e4gare. Dr\u00e4ngen heter nu Henrik Pellfolk och pigorna har endast f\u00f6rnamnen Fredrika, Amanda, Maria och Anna.<\/p>\n

\u00c5r 1876, i juni<\/strong> avled g\u00e5rds\u00e4garen Johan<\/span> Petter Sundstr\u00f6m och den bebyggda tomten \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Mathilda ensam, eftersom makarna \u00e5r 1871 hade uppgjort ett inb\u00f6rdes testamente.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Mathilda Sundstr\u00f6m, som bodde med barnen Axel (f.1860), Vladimir (f.1861), Olga (f.1862) Eva (f.1863), Thilde (f.1864), Alma (f.1866), Anni (f.1869), Dagmar (f.1871) och Fanny (f.1873). Pigorna Katharina Yrjanen (f.1858) och Ulla Lill\u00e5hls (f.1855) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1883<\/strong> intr\u00e4ffade en mindre brand i Mathilda Sundstr\u00f6ms tv\u00e4ttstuga och om du vill l\u00e4sa mera om den, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Sundstr\u00f6m och med henne bodde flera barn. Handlande\u00e4nkan Hilda Barkman (f.1841) bodde p\u00e5 hyra med 3 barn. Arbetskarlen Johan Solfvin (f.1847) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Maria och n\u00e5gra mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Sundstr\u00f6m och med henne bodde m\u00e5nga barn, pigor och dr\u00e4ngar. P\u00e5 hyra bodde ingenj\u00f6rskan Alma Kjerrstr\u00f6m (f.1851) med en liten dotter och pigan Anna Sj\u00f6gren (f.1874). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 f\u00f6rs\u00e4ljerskan Alma Axelin (f.1856) med en liten son och sin mor Fredrika (f.1821). Arbetskarlen Henrik Sten (f.1822) med hustrun Lena (f.1852) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Mathilda Sundstr\u00f6m. Med henne bodde barnen Eva (f.1863), Tilda (f.1864), Alma (f.1866), Anni (f.1869), Dagmar (f.1871) och Fanny (f.1873). Hos henne bodde ocks\u00e5 hennes ogifta systrar Josefina Ekman (f.1835) och Olga Ekman (f.1853). P\u00e5 hyra bodde handelsbitr\u00e4det Adelina Rosenback (f.1871) med pigorna Lena Stenman (f.1871) och Josefina Niemi (f.1876). Hos Mathilda bodde ocks\u00e5 fostersonen Thor Soltin (1881-1901), som i unga \u00e5r blev f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6s. F\u00f6re Thor dog \u00e5r 1901 s\u00e5 testamenterade han sin egendom \u00e5t fostermor Mathilda men nu tr\u00e4dde Thors sl\u00e4ktingar fram och klandrade testamentet p\u00e5 tinget, som dock ans\u00e5g att det var ett lagligt testamente.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Mathilda Sundstr\u00f6m, som bodde med sina m\u00e5nga barn. Bitr\u00e4det Anni Tarkka (1876-1951) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med tv\u00e5 pigor. Sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Antoinette Skogberg (f.1835) bodde p\u00e5 hyra med barnen Alma (f.1854) och Hildur (d.1860). De hade tidigare \u00e4gt g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 58. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetaren Anders Paasto (f.1848) med hustrun Alina (f.1848) och en dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4r det samma \u00e4gare med lika m\u00e5nga barn. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 handelsbitr\u00e4det Elvira Vennerstr\u00f6m (f.1886) som var svensk medborgare med pigorna Hulda T\u00e5g (f.1879) och Josefina Vesterback (f.1878). Sj\u00f6kaptensdottern Alma Skogberg (f.1854) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> upph\u00f6rde Mathilda med sin aff\u00e4r, som hon hade drivit under namnet \u201dJ.P. Sundstr\u00f6ms enka\u201d. \u00c5r 1909 fortsatte dottern Fanny Sundstr\u00f6m (1873-1949) med tygaff\u00e4ren och i sin tj\u00e4nst hade hon bitr\u00e4det Elin Malmberg. Fanny var ogift med hade en adoptivson Knut-Erik. I december 1908 gjorde Mathilda ett hyreskontrakt med posten, som skulle vara i kraft fr\u00e5n 1910 till 1920. Posten kommer att hyra 4 rum, ett vedlider och ett vindskontor f\u00f6r en \u00e5rshyra om 2 600 mark. Rummen skall renoveras fullst\u00e4ndigt och f\u00f6rses med b\u00e5de nya f\u00f6nster och vita kakelugnar. Golven i de allm\u00e4nna utrymmena skall f\u00f6rses med ”asfalt mosaikplattor och de \u00f6vriga rummen med linoleummattor med genomtryckt m\u00f6nster”. Samtidigt gjorde Mathilda ett hyreskontrakt med postf\u00f6rest\u00e5ndaren Arthur All\u00e9n om en bostad med 4 rum och k\u00f6k under samma tid som sj\u00e4lva postkontoret.<\/p>\n

\"\"
Till v\u00e4nster Parmanska g\u00e5rden, i mitten syns en del av Fel\u00e9nska g\u00e5rden och till h\u00f6ger st\u00e5r Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden, d\u00e4r \u00e4nkan Sundstr\u00f6m idkade handel i l\u00e5nga tider och d\u00e4r postkontoret fanns i tv\u00e5 olika repriser. Fotot fr\u00e5n Museiverket och det finns i Kristinestads lokala arkiv, Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlande\u00e4nkan Mathilda Sundstr\u00f6m. Med henne bodde tre barn och pigorna Josefina Vesterback och Sofia Hermans (f.1889). Fr\u00e5n den 1 juni 1910 fanns stadens postkontor inrymt i den Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden och det fanns h\u00e4r \u00e4nda till \u00e5r 1930 d\u00e5 det flyttades till h\u00f6rnet av Parmansgatan och V\u00e4stra L\u00e5nggatan. Postf\u00f6rest\u00e5ndaren Arthur All\u00e9n bodde p\u00e5 hyra i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1912, i november<\/strong> \u00f6ppnade Mauritz Skogstr\u00f6m (1884-1968) en ”F\u00e4rg-, kemikalie- och parfymeriaff\u00e4r” i g\u00e5rden och han bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Elvira.<\/p>\n

\u00c5ren 1914 till 1915 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av handlande\u00e4nkan Mathilda Sundstr\u00f6m. Med henne bodde d\u00f6ttrarna Eva, Tilda och Alma med pigorna Josefina Vesterback och Amanda P\u00e4rus (f.1894). I skild l\u00e4genhet bodde dottern Fanny Sundstr\u00f6m (f.1873), liksom postf\u00f6rvaltaren Arthur All\u00e9n (f.1860) med hustrun Aina (f.1860). I april 1916 fick postf\u00f6rvaltare All\u00e9n en fin utm\u00e4rkelse, d\u00e5 sj\u00e4lvaste kejsaren gav honom titeln kollegieassessor. Handlanden Mauritz Skogstr\u00f6m (f.1884) bodde \u00e5r 1914 ensam i g\u00e5rden och \u00e5r 1916 med hustrun Ella (f.1882). Mauritz innehade fortfarande sin f\u00e4rgaff\u00e4r, dessutom hade han en ”Emigrantagentur”, som s\u00e5lde resebiljetter till fr\u00e4mmande l\u00e4nder.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Mathilda Sundstr\u00f6m, som bodde med d\u00f6ttrarna Eva, Tilda och Alma. Pigorna Josefina Vesterback, Josefina Andersson (f.1884) Aili Kortesm\u00e4ki (f.1904) och Ida Flinkman (f.1895) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.\u00a0 Fr\u00f6ken Fanny bodde i egen l\u00e4genhet och det gjorde fr\u00f6ken Elin Malmberg (1882-1669) ocks\u00e5 . Hon arbetade sedan 1919 i Sundstr\u00f6ms garnaff\u00e4r och stannade d\u00e4r s\u00e5 l\u00e4nge aff\u00e4ren var verksam. Postf\u00f6rvaltaren Arthur All\u00e9n hade med sin familj bott i staden i 20 \u00e5rs tid, men flyttade i slutet av \u00e5ret till Fredrikshamn d\u00e4r han fick en motsvarande tj\u00e4nst. I maj 1921 flyttade Fanny sin ”Garn- och Tyghandel” till en lokal som l\u00e5g bredvid postkontoret.<\/p>\n

\u00c5r 1926<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av Mathilda Sundstr\u00f6ms sterbhus, eftersom Mathilda avled i december 1925. D\u00e4r bodde systrarna Tilda och Alma med tj\u00e4narinnorna Josefina Vesterback (f.i N\u00e4rpes 1878) och Sofia Niemel\u00e4 (f.1854). I en skild l\u00e4genhet bodde systern Fanny Sundstr\u00f6m med adoptivsonen Knut-Erik Sundstr\u00f6m (1912-1979).<\/p>\n

\u00c5r 1928, i november <\/strong>\u00a0f\u00f6rr\u00e4ttades arvskifte efter Mathilda Sundstr\u00f6m och d\u00e4r best\u00e4mdes att \u00e4ldsta sonen, direkt\u00f6r Axel Sundstr\u00f6m skulle \u00f6verta g\u00e5rden och han l\u00f6ste d\u00e4rf\u00f6r ut sina syskon. Axel var direkt\u00f6r i bolaget K.H. Renlund, som den tiden var Finlands st\u00f6rsta j\u00e4rnaff\u00e4r. Axel hade \u00e5r 1882 flyttat till Tammerfors och sedan till Helsingfors. I g\u00e5rden bodde\u00a0 Axel Johans systrar Tilda Sundstr\u00f6m och banktj\u00e4nsteman Alma Sundstr\u00f6m. Vladimir hade \u00e5r 1891 flyttat ogift till Helsingfors, Olga hade \u00e5r 1893 gift sig med kommerser\u00e5det Gustaf Hyd\u00e9n, Annie hade \u00e5r 1896 gift sig med kammarskrivaren vid tullstyrelsen Henry Gustaf Wallin (1869-1936) och hon flyttade d\u00e5 dit och Dagmar hade \u00e5r 1898 gift sig med bankdirekt\u00f6ren Lennart Lundberg och flyttade med honom till Brahestad,<\/p>\n

Under hela 1930-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av direkt\u00f6r Axel Sundstr\u00f6m fr\u00e5n Helsingfors, medan hans tre systrar bodde i g\u00e5rden. Posten, som sedan 1910 hade haft sitt kontor i g\u00e5rden flyttade nu till V\u00e4stra L\u00e5nggatan 25. En tid bodde ingenj\u00f6r Ihmeth Hannelius (1876-1951) i g\u00e5rden och efter honom bodde assessorn Albert Brunberg d\u00e4r. Han var f\u00f6dd i Lappo \u00e5r 1871 och var gift med Ester (f. Wangel i Villmanstrand \u00e5r 1883). Med dem bodde barnen Brita Sigrid (f.1911), Elna Hillevi (f.1912), Ulf (f.1914, blev sedan borgm\u00e4stare i Vasa) och Elsa Ingeg\u00e4rd (f.1916), samtliga f\u00f6dda i Jakobstad.<\/p>\n

Under krigs\u00e5ren \u00e4gdes g\u00e5rden av Axel Sundstr\u00f6m fr\u00e5n Helsingfors. D\u00e4r bodde systern, banktj\u00e4nsteman Alma Sundstr\u00f6m med sin l\u00e5ngvariga tj\u00e4narinna Josefina Vesterback, f\u00f6dd i N\u00e4rpes. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 s\u00f6mmerskan Jenny Kankaanp\u00e4\u00e4 (f.1901 i Korsb\u00e4ck i Dagsmark).<\/p>\n

Efter kriget bodde Annie Sundstr\u00f6ms son Holger Gustav Wallin (1898-1957) fr\u00e5n Helsingfors tillf\u00e4lligt i g\u00e5rden. Han var gift med Margit Elisabeth Sandlund (1907-1964), som var dotter till apotekaren Henrik Sandlund.<\/p>\n

\u00c5r 1945<\/strong>, i januari \u00f6ppnade Eino H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen j\u00e4rnaff\u00e4ren Lahdenpohjan Rauta Oy i Axel Sundstr\u00f6ms g\u00e5rd. Eino var f\u00f6dd 1913 i Uukuniemi i Karelen och han var gift med Helvi Pirhonen, f\u00f6dd 1919 i Sordavala i Karelen.<\/p>\n

\u00c5r 1945, den 23 januari<\/strong> s\u00e5lde direkt\u00f6r Axel Sundstr\u00f6m g\u00e5rden \u00e5t fiskhandlaren Vilhelm Henriksson f\u00f6r 650 000 mark. Vilhelm var f\u00f6dd \u00e5r 1909 och var sedan 1934 gift med Berta Lindberg, f\u00f6dd 1909 i Sideby. I g\u00e5rden fanns d\u00e5 ocks\u00e5 ”Fanny Sundstr\u00f6ms garn- och tyghandel”. I maj 1949 \u00f6ppnade Gunhild Haka en aff\u00e4r i f\u00f6re detta Sundstr\u00f6ms utrymmen, som hon kallade ”Kemikalie & Parfymeri, inneh. G. Haka”. Nu har familjen Wallin med sonen Stig flyttat till apoteksg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 30.<\/p>\n

\u00c5r 1950, i mars<\/strong> \u00f6ppnade g\u00e5rds\u00e4garen, fiskhandlaren Vilhelm Henriksson ”Kristinestads Bekl\u00e4dnadsaff\u00e4r”\u00a0 i g\u00e5rden men den r\u00f6relsen blev inte l\u00e5ngvarig. Den h\u00e4r tiden fanns ocks\u00e5 ”Kristinestads Likkistaff\u00e4r” inrymd i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1950, den 10 augusti<\/strong> s\u00e5lde Vilhelm och Berta Henriksson g\u00e5rden \u00e5t handlanden Axel Nelson f\u00f6r 1,8 miljoner mark och de flyttade d\u00e5 sj\u00e4lva till Sverige. P\u00e5 samma g\u00e5ng k\u00f6pte Axel Nelson hela varulagret och butiksinventarierna. Kort efter \u00f6verl\u00e5telsen \u00f6ppnade Axel Nelson kl\u00e4daff\u00e4ren under samma namn som tidigare.<\/p>\n

Axel Nelson var f\u00f6dd \u00e5r 1890 i Lappfj\u00e4rd och var gift med Ida Alvina Klockars, f\u00f6dd 1895 i Lappfj\u00e4rd. Axel k\u00f6pte g\u00e5rden tillsammans med sina barn Erik, Albert och Birger Jarl. Hyresg\u00e4sten Eino H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen byggde \u00e5r 1953 ett eget aff\u00e4rshus p\u00e5 Tj\u00e4rhovsv\u00e4gen 1 p\u00e5 \u00d6stra sidan, dit han flyttade b\u00e5de aff\u00e4ren och familjen. \u00c5r 1958 \u00f6ppnade Einos hustru Helvi en livsmedelsaff\u00e4r i den g\u00e5rdens ena \u00e4nda och Alko hade sin aff\u00e4r i den andra. \u00c5r 1963, september flyttade Ines Hyv\u00f6nen sin fotografiatelj\u00e9 fr\u00e5n Staketgatan 4 till Strandgatan 44, d\u00e4r hon redan i januari 1958 hade \u00f6vertagit drogaff\u00e4ren Amo-Rex av Aino Tanskanen. Aino i sin tur hade \u00f6vertagit Amo-Rex av Anna Luopa i maj 1956. Hyv\u00f6nen inredde en fotoatelj\u00e9, en leksaksaff\u00e4r och en ramaff\u00e4r i butiksutrymmet. I april 1971 flyttade Hyv\u00f6nen kemikalieaff\u00e4ren till sin andra kemikalieaff\u00e4r i Cornerhuset och i samma veva flyttade hon fotoatelj\u00e9n och ramaff\u00e4ren till Strandgatan 45, i resebyr\u00e5 Kristinas gamla utrymme.<\/p>\n

\u00c5r 1959 <\/strong>avled Axel Nelson och strax efter\u00e5t bj\u00f6d firman Nelson & Co ut fastigheten \u00e5t staden men anbudet f\u00f6ranledde inga \u00e5tg\u00e4rder. I oktober 1959 \u00f6vertog \u00e4nkan Ida aff\u00e4rshuset. I samma m\u00e5nad \u00f6vertog Erik Nelson j\u00e4rn- och hush\u00e5llsavdelningarna av Nelson & Co men han avslutade r\u00f6relsen i januari 1961. \u00c5r 1960 i augusti hyrde Nelsons d\u00f6dsbo ut en aff\u00e4rslokal \u00e5t boktryckeribolaget Pohjan-Mies.<\/p>\n

\u00c5r\u00a01960, den 3 november<\/strong> s\u00e5lde Axel Nelsons arvingar tomten och g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 44 \u00e5t Elise Bj\u00f6rst\u00e4kt och Disa Hinds f\u00f6r 4,5 miljoner mark. Elise Bj\u00f6rst\u00e4kt var f\u00f6dd Holmudd \u00e5r 1920 i staden och \u00e5r 1942 hade hon gift sig med sparbanksdirekt\u00f6ren Valfrid Bj\u00f6rst\u00e4kt fr\u00e5n Tj\u00f6ck. Disa Hinds var f\u00f6dd Nyg\u00e5rd i Lappfj\u00e4rd och \u00e5r 1946 hade hon gift sig med byggm\u00e4staren Erik Hinds. Efter f\u00f6rs\u00e4ljningen fanns det flera aff\u00e4rer i g\u00e5rden, bland annat \u00f6ppnade Jorma Kiuasper\u00e4 en pappershandel med namnet ”Paperi Market Papper”\u00a0 i augusti 1961. Den butiken hade ing\u00e5ng i h\u00f6rnet av Strandgatan och Parmansgatan, allts\u00e5 samma ing\u00e5ng som Lappfj\u00e4rds l\u00e4nsmanskansli anv\u00e4nde. Anna-Lisa Erickson, som \u00e4r f\u00f6dd i Tr\u00e4skvik \u00f6ppnade en handarbets- och hemsl\u00f6jdsaff\u00e4r i september 1966, som bar hennes eget f\u00f6rnamn. Den s\u00e5lde hon sedan \u00e5t Evy Nygren, som fortsatte verksamheten i flera \u00e5r under namnet Kristinestads Hemsl\u00f6jdsaff\u00e4r. Under en kort tid fanns d\u00e4r ocks\u00e5 en aff\u00e4r Bellino som s\u00e5lde barnkl\u00e4der.<\/p>\n

\"\"
Byggm\u00e4stare Erik Hinds planerade f\u00f6r ett nybygge p\u00e5 tomten och bj\u00f6d ut l\u00e4genheterna f\u00f6r provteckning i Syd-\u00d6sterbotten i maj 1964. D\u00e4r visade han hur fasaderna mot Parmansgatan och Sj\u00f6gatan skulle se ut. I byggnaden skulle ha funnits 5 aff\u00e4rslokaler och 14 bost\u00e4der i olika storlekar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1966, den 12 juli<\/strong> s\u00e5lde Valfrid och Elise Bj\u00f6rst\u00e4kt sin halva av g\u00e5rden \u00e5t den andra \u00e4garen, Disa Hinds. K\u00f6pesumman var 34 000 nymark och Hinds \u00e4gde efter det hela tomten och byggnaderna.<\/p>\n

Disa Hinds och hennes man Erik f\u00f6rs\u00f6kte i flera repriser p\u00e5 1960-och 1970-talet f\u00e5 tillst\u00e5nd att bygga ett flerv\u00e5ningshus p\u00e5 den s\u00e5 kallade Sundstr\u00f6mska tomten, mot Sj\u00f6gatan och Parmansgatan men stadens myndigheter godk\u00e4nde inte planerna.<\/p>\n

\u00c5r 1970<\/strong> hade Syd-\u00d6sterbottens El-byr\u00e5 sin verksamhet h\u00e4r och de sk\u00f6tte alla m\u00f6jliga installationer av elektricitet.<\/p>\n

\u00c5r 1971, den 26 juli<\/strong> flyttade posten och postbanken tillbaka till Hinds g\u00e5rd, eftersom deras tidigare st\u00e4lle p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan skulle rivas f\u00f6r det nya \u00e4mbetshuset. \u00c5r 1972, den 6 april \u00f6ppnade Keijo Ahlstr\u00f6m och Martta Saarinen ”Grill Masurka” vid Strandgatan. Keijo hade f\u00f6re det vistats en tid i Oslo. \u00c5r 1974 i juli \u00f6verl\u00e4t de Grill Masurka \u00e5t Terttu M\u00e4ki. \u00c5r 1975 lade Eino H\u00e4m\u00e4l\u00e4inen ned sin j\u00e4rnaff\u00e4r.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1977, i april k\u00f6pte byggm\u00e4stare Thure Nygren f\u00f6r ett under bildning varande bolag g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 44 av Disa Hinds. Den var n\u00e4stan tom p\u00e5 hyresg\u00e4ster efter att posten, telegrafen, l\u00e4nsmannen och polisinr\u00e4ttningen hade flyttat till det nya \u00e4mbetshuset. Bilden fr\u00e5n Syd-\u00d6sterbotten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1977 i mars<\/strong> s\u00e5lde g\u00e5rds\u00e4garen Disa Hinds g\u00e5rden \u00e5t byggm\u00e4stare Thure Nygren, f\u00f6r ett under bildning varande bolag. D\u00e5 var g\u00e5rden s\u00e5 gott som tom p\u00e5 hyresg\u00e4ster, d\u00e5 posten, telegrafen och polisen hade f\u00e5tt nya utrymmen i \u00e4mbetshuset vid Parmansgatan. I den mindre norra byggnaden fanns modeaff\u00e4ren Boutique Swing. I den lokalen hade ju ocks\u00e5 Keijo Ahlstr\u00f6m drivit grillrestaurang Masurka under \u00e5ren 1972 till 1974. Syd-\u00d6sterbottens Elbyr\u00e5 hade sin aff\u00e4r i den norra byggnaden i b\u00f6rjan av 70-talet. I januari 1977 hade Fr\u00e4lsningsarm\u00e9n flyttat in i byggnaden och en dag i veckan ordnade de lopptorg. I augusti \u00f6ppnade Edvin Westerlund en h\u00e4lsokostaff\u00e4r i g\u00e5rden, som fick namnet Kristinestads H\u00e4lsokost.\u00a0 I september \u00f6ppnade Rune Sj\u00f6str\u00f6m en aff\u00e4r i g\u00e5rden, som fick namnet ”Radio Sj\u00f6str\u00f6m Ab”. I november 1977 \u00f6ppnade Erik Tasanko och Heikki Kivist\u00f6 ett tv\u00e4tteri i g\u00e5rden. Det fick namnet Kristinestad Tv\u00e4tteri och Malinens gamla maskiner installerades men ocks\u00e5 nya anskaffades.<\/p>\n

\u00c5r 1981<\/strong>, p\u00e5 natten till den 6 mars f\u00f6rst\u00f6rdes den Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden i en h\u00e4ftig brand som kr\u00e4vde ett m\u00e4nniskoliv. Den mindre norra g\u00e5rdsbyggnaden klarade sig, liksom alla andra byggnader i n\u00e4rheten. I nedre v\u00e5ningen fanns det tre aff\u00e4rslokaler men en r\u00e5kade vara tom d\u00e5 Radio-Sj\u00f6str\u00f6m hade flyttat bort bara n\u00e5gon dag innan. Edvin Westerlunds Kristinestads H\u00e4lsokost och Erik Tasankos Kristinestads Tv\u00e4tteris utrymmen f\u00f6rst\u00f6rdes dock i branden. P\u00e5 \u00f6vre v\u00e5ningen fanns det 4 bostadsl\u00e4genheter varav 3 var bebodda, d\u00e4r det bodde flera personer och en av dem avled i branden. P\u00e5 kv\u00e4llen hade det vistats ungef\u00e4r 15 personer i byggnaden och det fanns farh\u00e5gor att det kunde hittas m\u00e5nga offer men endast en \u00e4ldre Teuvabo hittades d\u00f6d i sin s\u00e4ng.<\/p>\n

G\u00e5rden blev totalf\u00f6rst\u00f6rd och revs inom kort. Den mindre g\u00e5rden i norra \u00e4ndan tomten revs n\u00e5gra \u00e5r senare. Inom staden hade en arbetsgrupp sedan 1979\u00a0 planerat ett stadshusbygge men inte hittat n\u00e5gon passande tomt. Nu s\u00e5g man chansen att genom att k\u00f6pa Nygrens ”br\u00e4nda tomt” skulle kunna f\u00e5\u00a0 ett modernt stadshus p\u00e5\u00a0 centralt st\u00e4lle. Kommitt\u00e9n f\u00f6rhandlade med Nygren och kom \u00f6verens om villkoren, som ocks\u00e5 stadsstyrelsen godk\u00e4nde. Det blev dock m\u00e5nga v\u00e4ndningar i denna fr\u00e5ga men n\u00e5got stadshus blev det inte, eftersom stadsfullm\u00e4ktige i juni 1984 besl\u00f6t att bordl\u00e4gga \u00e4rendet.<\/p>\n

\u00c5r 1985<\/strong> byggde Nygren sj\u00e4lv ett 2-v\u00e5nings kontorshus p\u00e5 den Sundstr\u00f6mska tomten p\u00e5 Sj\u00f6gatan 47. \u00c5r 1987 byggde Nygrens bolag Nytac f\u00f6ljande hus, ett 2-v\u00e5ningshus i h\u00f6rnet av Sj\u00f6gatan och Parmansgatan. I b\u00f6rjan av 1990-talet byggdes det andra 2-v\u00e5ningshuset i h\u00f6rnet av Strandgatan och Parmansgatan. Alla husen \u00e4r i gott skick och till st\u00f6rsta delen uthyrda.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/p>\n

\"\"
P\u00e5 H\u00e5kan Str\u00f6ms foto fr\u00e5n 1968 syns brandstationen till v\u00e4nster, i mitten Nelsons g\u00e5rd och till h\u00f6ger Fremdelings g\u00e5rd och d\u00e4r syns ocks\u00e5 Strandbaren. Bakom Strandbaren syns lite av busstationen och kyrkspiran i bakgrunden finns p\u00e5 Nya kyrkan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Ina Roos foto fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet. s\u00e5 syns den Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden till h\u00f6ger om kyrkan. Fotot ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n sj\u00f6sidan. Observera den speciella trappan. Fotot fr\u00e5n stadens museum Carlsro.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den l\u00e5nga uthusraden p\u00e5 Sundstr\u00f6mska tomten, som str\u00e4ckte sig fr\u00e5n huvudbyggnaden \u00e4nda ned till stranden. Fotot fr\u00e5n Museiverket finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Veljekset Karhum\u00e4kis flygfoto fr\u00e5n 1956 s\u00e5 syns den Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden till h\u00f6ger om brandstationen. G\u00e5rden \u00e4gdes d\u00e5 av handlanden Axel Nelson.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Hannus Vallas flygfoto s\u00e5 ser vi att hela den Sundstr\u00f6mska tomten \u00e4r bebyggd. Bilden \u00e4r en del av fotot i SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger syns fasaden p\u00e5 den Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden och till v\u00e4nster syns den Felenska g\u00e5rden, med trappan upp till fr\u00f6knarna Wahlfors bokhandel. Bilden \u00e4r allts\u00e5 tagen fr\u00e5n Parmansgatan norrut och lite l\u00e4ngre fram syns Salutorget. V\u00e4gm\u00e4rket till h\u00f6ger h\u00f6r till stadens f\u00f6rsta och togs i bruk i slutet av 1920-talet och det f\u00f6rbjuder all trafik med motorfordon p\u00e5 detta avsnitt. Fotot ur SLS:s arkiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Strandgatan norrut fotograferad fr\u00e5n Parmansgatan. Till v\u00e4nster den Felenska g\u00e5rden och f\u00f6ljande \u00e4r Lebellska mus\u00e9et.<\/a> Till h\u00f6ger bostadshuset p\u00e5 Strandgatan 44 och f\u00f6ljande \u00e4r Fremdelings g\u00e5rd.<\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Redan runt 1 april 1981 anlitades Rakennus ja Raivaus fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg f\u00f6r att riva det som blev kvar efter branden. Bilden ur Suupohjan Sanomat.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bostadshuset p\u00e5 Strandgatan 44 fotograferat fr\u00e5n sydost sommaren 2019. I v\u00e4nstra kanten skymtar den Felenska g\u00e5rden och i den h\u00f6gra syns lite av Fremdelings g\u00e5rd.<\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det kombinerade bostads- och aff\u00e4rshuset som byggdes 1987 p\u00e5 Sj\u00f6gatan 49 fotograferat fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2019. P\u00e5 \u00f6vre v\u00e5ningen finns det 7 l\u00e4genheter av olika storlek och i nedre v\u00e5ningen 3 aff\u00e4rslokaler.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Aff\u00e4rs- och bostadshuset p\u00e5 Sj\u00f6gatan 49 st\u00e5r p\u00e5 den Sundstr\u00f6mska tomten och det byggdes av Thure Nygrens bolag Nytac \u00e5r 1987och kunde tas i bruk i januari 1988. De f\u00f6rsta hyresg\u00e4sterna var f\u00f6rs\u00e4kringsbolaget Svensk-Finland, som hade gemensamt kontor med Sideby Trafikbolag. Folkpensionscentralen flyttade sitt kontor hit och Nygrens egna byggf\u00f6retag flyttade kontoret hit. I v\u00e4nstra kanten syns bostadshuset p\u00e5 Strandgatan 44, som ocks\u00e5 st\u00e5r p\u00e5 den Sundstr\u00f6mska tomten. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bostads- och aff\u00e4rshuset p\u00e5 Sj\u00f6gatan 49 byggdes \u00e5r 1987 p\u00e5 den Sundstr\u00f6mska tomten. Till v\u00e4nster syns Hotell Alma, allts\u00e5 det gamla brandk\u00e5rshuset. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det h\u00e4r kontorshuset p\u00e5 Sj\u00f6gatan 47 byggdes \u00e5r 1985-86 av byggm\u00e4stare Thure Nygren. Arbetskraftsbyr\u00e5n tog i juni 1986 i bruk hela \u00f6vre v\u00e5ningen och r\u00e5dgivningscentralen flyttade fr\u00e5n Kyrkogatan 3 vid Kyrkotorget till den nedre v\u00e5ningen i oktober 1986. Den r\u00f6da g\u00e5rden till v\u00e4nster \u00e4r Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden<\/a> vid Strandgatan. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n

\"\"
Mathilda Sundstr\u00f6m hade en v\u00e4lf\u00f6rsedd aff\u00e4r, och annonserade ocks\u00e5 i Kristinestads Tidning i slutet av 1800-talet.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1916 annonserade Mauritz Skogstr\u00f6ms K:stads F\u00e4rg- o Kemikaliehandel v\u00e4ldigt flitigt med flera sm\u00e5 annonser i varje tidning. Till exempel den 17 juni 1916 hade han hela 32 annonser i samma nummer och det m\u00e5ste nog vara n\u00e5gonting av finskt rekord.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
”Emigrantagentur” hette det i tiderna, i dag kanske vi skulle kalla det resebyr\u00e5. Mauritz Skogstr\u00f6m annonserade flitigt, bland annat s\u00e5 h\u00e4r i mars 1917, d\u00e5 emigrationen var stor.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handlanden Axel Nelson avled i sitt hem den 25 maj 1959.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021 med uppgifter tagna ur lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker, mantalsl\u00e4ngder och gamla tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar: Byggnaderna har f\u00f6rs\u00e4krats flera g\u00e5nger och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringarna och Forts\u00e4tt l\u00e4sa Sundstr\u00f6mska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 44<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":44,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20229","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20229","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20229"}],"version-history":[{"count":92,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20229\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30681,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20229\/revisions\/30681"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20229"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}