{"id":20156,"date":"2021-03-24T17:26:15","date_gmt":"2021-03-24T15:26:15","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=20156"},"modified":"2026-04-28T13:46:44","modified_gmt":"2026-04-28T10:46:44","slug":"ungdomsgarden-pa-strandgatan-37-tomt-nr-207","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=20156","title":{"rendered":"Ungdomsg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 37"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 37 byggdes \u00e5r 1844 av handlanden Nils \u00c5kervall och den har efter det haft m\u00e5nga \u00e4gare. Staden k\u00f6pte g\u00e5rden \u00e5r 1951 och mellan \u00e5ren 1951 och 1984 var stadsbiblioteket inrymt h\u00e4r och sedan 1986 har den fungerat som stadens ungdomsg\u00e5rd. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021. Mantalsl\u00e4ngderna, gamla tidningar och kyrkb\u00f6ckerna har varit till stor hj\u00e4lp, liksom Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar och Lily Nyst\u00e9ns skrifter.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om byggnaderna p\u00e5 dessa tomter, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R,<\/a> <\/strong><\/span>och d\u00e5 kan du l\u00e4sa intressanta f\u00f6rs\u00e4kringsbrev.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 har den h\u00e4r tomten nummer 7 i det fj\u00e4rde kvarteret och den \u00e4gdes d\u00e5 av r\u00e5dmannen Johan H\u00e4ll. Johan var f\u00f6dd \u00e5r 1726 och han var gift med borgaredottern Anna Berg (1728-1804). De hade \u00e5tminstone en dotter Maria, som kallades Maja och som var f\u00f6dd \u00e5r 1761.<\/figcaption><\/figure>\n

Mellan \u00e5ren 1751 och 1804<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten och den g\u00e5rd som stod d\u00e4r av handelsmannen Johan H\u00e4ll. Till exempel \u00e5r 1780 s\u00e5 bodde Johan H\u00e4ll med sonen Johan och d\u00f6ttrarna Maria, som kallades Maja och Catharina som kallades Kajsa.<\/p>\n

\u00c5r 1804<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av Johans dotter Maria, som \u00e5r 1797 hade gift sig med Carl Henrik Berg. Hon hade redan 1785 f\u00e5tt o\u00e4kta sonen Johan Bernhard Sj\u00f6berg, som med tiden blev en f\u00f6rm\u00f6gen man.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1830 d\u00e5 den nya stadplanen fr\u00e5n 1825 togs i bruk s\u00e5 \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 nr 207 av skepparen Carl Henrik Berg. Han var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1765 och han var gift med tidigare \u00e4garens dotter Maria H\u00e4ll (1761-1839).<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> d\u00e5 den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 togs i bruk s\u00e5 \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 nr 207 av skepparen Carl Henrik Berg. Han var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1765 och han var gift med tidigare \u00e4garens dotter Maria H\u00e4ll (1761-1839).<\/p>\n

\u00c5r 1836<\/strong> dog Carl Henrik Berg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Maria Berg. De hade haft 3 gemensamma barn men alla dog i unga \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1839<\/strong> dog Maria Berg och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av r\u00e5dmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg, som var Marias enda d\u00e5 levande barn. Boet hade stora skulder men \u00e4gde f\u00f6rutom tomten 207, ocks\u00e5 obebyggda tomten p\u00e5 Skolgatan 11, H\u00e4llska Rig\u00e4rdan vid Alesundsv\u00e4gen, R\u00f6nnbomska G\u00e4rdan, en g\u00e4rda vid Flyb\u00e4cken, \u00c4ngsborg G\u00e4rdan nere vid havet, 2 lotter i H\u00e4llska Tr\u00e4skhagen, H\u00e4llska Steng\u00e4rdan, H\u00e4ggrotska G\u00e4rdan p\u00e5 H\u00f6gholmen och Backholm G\u00e4rdan. Johan Bernhard hade redan 1814 f\u00f6rv\u00e4rvat g\u00e5rden vid Salutorget 6, d\u00e4r han bedrev en omfattande handel.<\/p>\n

\u00c5r 1842<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 207 av borgaren och sj\u00f6kaptenen Anders Backman. Han var f\u00f6dd 1797 i staden och var gift med Magdalena Brunck (1795-1878). Magdalena som kallades Lena, var dotter till Gabriel och Anna Brunck. Hos dem bodde d\u00e5 deras dotter Anna (f.1824, d. i Jakobstad 1866).<\/p>\n

\u00c5r 1844<\/strong> hade g\u00e5rden och tomten 207 \u00f6vertagits av handelsman Nils \u00c5kervall (1785-1849) och detta \u00e5r byggde han den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r kvar. Nils var f\u00f6dd i Kristinestad och \u00e5r 1816 gifte han sig med Anna Roos (1786-1824). Efter hennes d\u00f6d gifte han om sig med Catharina Wenman (1803-1829) och efter hennes d\u00f6d med Elisabet Parman (1805-1852). N\u00e5gra barn som blev vuxna fick han inte, trots att han var gift tre g\u00e5nger. Nils \u00c5kervall \u00e4gde fr\u00e5n tidigare granntomten nr 208, som l\u00e5g l\u00e4ngs Skolgatan och dessa tomter slogs nu ihop.<\/p>\n

\u00c5r 1849, den 6 januari <\/strong>avled handlanden Nils \u00c5kervall och just f\u00f6re sin d\u00f6d hade han muntligen testamenterat sin halva av de tre tomterna 207, 208 och 209 \u00e5t hustruns systerdotter Hilda Lilo (1832-1854). Hilda var dotter till Jakob Salomon Lilo (1795-1841) fr\u00e5n Sverige, som \u00e5r 1831 hade gift sig med Christina Parman (1804-1837). \u00c5ret d\u00e4rp\u00e5 gifte sig Hilda Lilo med Carl Jerlstr\u00f6m. Den andra halvan av de tre tomterna \u00e4gdes av \u00c5kervalls ”mindre vetande hustru” Elisabeth, f\u00f6dd Parman. D\u00e4rtill hade hon nu ocks\u00e5 f\u00f6rv\u00e4rvat tomten nr 209 vid \u00d6stra L\u00e5nggatan<\/a> av skr\u00e4ddaren Johan Holmgrens arvingar.\u00a0 Hos Elisabeth bodde mamsellen Matilda Lacke, fosterdottern Hilda Lisa, en bokh\u00e5llare, en dr\u00e4ng och hela 3 pigor.<\/p>\n

P\u00e5 hyra i de m\u00e5nga g\u00e5rdarna bodde bland annat sj\u00f6mannen Carl Magnus Parman (1796-1866), som var bror till Elisabeth \u00c5kervall. Carl Magnus var gift med Greta St\u00e5hl (1813-1864). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 Anton Herman Hasselblatt (1803-1857) med hustrun Maria (f. Berggren 1810-1883) med barnen Adelina (1832-1864) och Ingeborg (1834-1872). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 n\u00e5lmakaren Carl Packalen med hustrun Eva, f\u00f6re de flyttade till Melanders g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 24.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1851, den 5 november<\/strong> s\u00e5lde ”mindre vetande” \u00e4nkan Elisabet \u00c5kervalls f\u00f6rmyndare sin halva av de tre sammanbyggda tomterna f\u00f6r 2 000 rubel silver \u00e5t skepparen Carl Jerlstr\u00f6m (1827-1853) och hans hustru Hilda Agata (1832-1854). H\u00e4lften av g\u00e5rdarna hade ju Jerlstr\u00f6ms hustru Hilda kommit \u00f6ver genom Nils \u00c5kervalls muntliga testamente 1849. Jerlstr\u00f6m var av adlig och milit\u00e4r sl\u00e4kt Han var f\u00f6dd i Raumo \u00e5r 1827 och \u00e5r 1850 gifte han sig med handlandedottern Hilda Lilo (1832-1854) f\u00f6dd i Kask\u00f6. De hade en kort tid f\u00f6re det bott p\u00e5 hyra p\u00e5 Strandgatan 35. Carl var skeppare p\u00e5 flera fartyg i staden och i november \u00e5r 1853 fr\u00f6s hans fartyg fast i Nystad. Han \u00e5drog sig f\u00f6rkylning och lunginflammation och \u201ddog i hetsig feber\u201d i Kristinestad 1853. Carl och Hilda hade en son som dog i unga \u00e5r. Hilda sj\u00e4lv dog i scharlakansfeber 1854.<\/p>\n

\"\"
Kofferdieskepparen Carl Axel Niklas Jerlstr\u00f6m (1827-1853) var av adlig sl\u00e4kt fr\u00e5n Lahtis g\u00e5rd i Raumo. \u00c5r 1846 blev han b\u00e5de styrman och sj\u00f6kapten och f\u00f6rde bef\u00e4l p\u00e5 fartyg hemma i Kristinestad<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1855<\/strong>\u00a0\u00e4gdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av skeppare\u00e4nkan Hilda Jerlstr\u00f6ms arvingar, som allts\u00e5\u00a0var Carls syskon. I n\u00e5gon av g\u00e5rdarna bodde l\u00f6jtnantsd\u00f6ttrarna fr\u00f6ken Amanda Jerlstr\u00f6m och systern Katarina Jerlstr\u00f6m. P\u00e5 hyra bodde handlanden Johan Petter Sundstr\u00f6m med betj\u00e4nten Herman V\u00e4st, hush\u00e5llerskan Anna Sundstr\u00f6m och en dr\u00e4ng och tv\u00e5 pigor. Johan Petter var f\u00f6dd i staden 1824 och \u00e5r 1852 gifte han sig med Maria Christina Sundman (1828-1853). Efter hennes d\u00f6d bodde han en tid i denna g\u00e5rd tills han gifte sig p\u00e5 nytt med Mathilda Ekman (1837-1925). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Jakob Kronborg med hustrun Josefina och arbetskarlsdottern Maria \u00d6sterlund.<\/p>\n

\u00c5r 1857<\/strong> s\u00e5lde Hilda Jerlstr\u00f6ms arvingar de 3 sammanbyggda tomterna 207-209 f\u00f6r 3 100 rubel \u00e5t viktualiehandlaren Jakob Edvard H\u00e4ggblom. Han var f\u00f6dd i Stor\u00e5 \u00e5r 1830 och med honom bodde ocks\u00e5 hans bror, skepparen Erik Vilhelm H\u00e4ggblom (f\u00f6dd i Stor\u00e5 1822, d\u00f6d i St. Petersburg 1862). H\u00e4ggblom finansierade k\u00f6pet med att l\u00e5na 3 000 rubel silver av kommerser\u00e5det Simon Anders Wendelin.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes de tre tomterna av viktualiehandlaren Jakob Edvard H\u00e4ggblom.\u00a0 Stadsl\u00e4karen Gustaf Forst\u00e9n bodde p\u00e5 hyra med hush\u00e5llerskan Lisette Svalskulla, de hade tidigare bott i Parmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan.<\/a> P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 handlanden Erland Lev\u00e1n (1828-1900) med hustrun Aurora (f.1829 i staden, dotter till Gustaf Starcke, d\u00f6d i Tavastehus 1863). Guldsmeden Eklund bodde ocks\u00e5 h\u00e4r med hustrun Emeli. De flyttade sedan till Strandgatan 31.<\/p>\n

\u00c5r 1860, den 31 december<\/strong> s\u00e5lde handlande H\u00e4ggblom g\u00e5rden och de tre tomterna \u00e5t handlanden Ludvig Wilhelm Wendelin f\u00f6r 4 000 rubel silver och denne fick lagfart i februari f\u00f6ljande \u00e5r. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1834 i staden och han var son till Ludvig (1800-1834) som var bror till kommerser\u00e5det Simon Anders Wendelin. Ludvig Wilhelm var gift med Amanda (f. Sj\u00f6berg 1843-1867) och fick 4 barn men endast dottern Fanny (1863-1921) \u00a0levde till vuxen \u00e5lder. De tre \u00f6vriga barnen dog alla under katastrof\u00e5ret 1868. Det var ju denna Fanny som sedan gifte sig med Casimir Kraepelin (1856-1909).<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes de 3 tomterna av handlanden Ludwig Wendelin med hustrun Amanda, med dem bodde bokh\u00e5llare Karl, dr\u00e4ngen Robert och pigorna Sofia och Henrika. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 handlanden Karl Berg, med systrarna Maria och Anna, och pigan Johanna.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong>\u00a0\u00e4gdes de tre tomterna 207, 208 och 209 av handlanden Ludvig Wilhelm Wendelin. P\u00e5 hyra bodde demoiselle Mari Berg. \u00c5r 1871 gifte Ludvig Wilhelm Wendelin om sig med Selma Bremer (1845-1908) och fick med henne 2 barn som blev vuxna.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong>\u00a0\u00e4gdes de tre tomterna av Ludvig Wilhelm och Selma Wendelin. P\u00e5 hyra bodde r\u00e5dmannen Karl Adam Savander med hustrun Aurora. Karl Adam var f\u00f6dd i Heinola \u00e5r 1826 och var gift med Aurora Holmstr\u00f6m (1830-1914) fr\u00e5n staden. Familjen Savander flyttade sedan till \u201dDahlstr\u00f6mska g\u00e5rden\u201d n\u00e4ra R\u00e5dhusparken. Karl Adam dog i staden \u00e5r 1901.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes de tre sammanbyggda tomterna av handlanden Ludwig Wendelin (f.1834) och Selma (f.1845) och dottern Fanny (f.1863) och 3 d\u00f6ttrar till i g\u00e5rden. R\u00e5dman Karl Adam Savander (f.1826) och hustrun Maria (f.1830) bodde d\u00e4r med dottern Sigrid (f.1863)<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> bodde handlanden Ludwig Wendelin (1834) och Selma (1845) h\u00e4r med dottern Fanny och 2 yngre d\u00f6ttrar. Plus dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes de 3 tomterna med alla g\u00e5rdar av Ludwig och Selma, nu med dottern Anna (f.1872) och dr\u00e4ng och pigor. \u00c5r 1891 byggde Ludvig Vilhelm en s\u00e5gkvarn i Ragnarsvik i Dagsmark och vill du l\u00e4sa mera om denna skall du klicka\u00a0H\u00c4R!<\/strong><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1894<\/strong> flyttade Kristinestads Sparbank sitt kontor till Skolgatan 3 d\u00e4r det verkade p\u00e5 hyra fram till \u00e5r 1908 d\u00e5 banken k\u00f6pte g\u00e5rdarna av Ludvig Wendelin. Kontoret hade tidigare varit p\u00e5\u00a0 hyra p\u00e5 Staketgatan 18 i 30-\u00e5rs tid. Sparbankskamreren Anna Lundberg bodde ocks\u00e5 p\u00e5 Skolgatan 3.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> samma \u00e4gare men nu \u00e4r Ludwig konsul och Anna bor ocks\u00e5 d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes tomterna av Ludwig Wendelin med dottern Anna.<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> konsul Ludwig Wendelin och Selma (1845) plus 2 pigor. I n\u00e5gon g\u00e5rd bodde ocks\u00e5 f\u00f6rre stadstj\u00e4naren Johan Lehtonen (1847). Ludwig var \u00e4gare \u00e4nnu 1907.<\/p>\n

\u00c5r 1908, den 4 januari<\/strong> k\u00f6pte Kristinestads Sparbank Ludvig Wendelins alla g\u00e5rdar p\u00e5 de tre sammanbyggda tomterna. I augusti 1908 renoverade banken kontoret p\u00e5 Skolgatan 3, d\u00e4r kamreren Anna Lundberg (1849-1919) bodde. Bankkontoret hade mellan \u00e5ren 1853 till 1894 funnits p\u00e5 Staketgatan 18, d\u00e4r Annas far d\u00e5 hade varit f\u00f6rest\u00e5ndare. Ett par m\u00e5nader efter f\u00f6rs\u00e4ljningen avled Ludwig Wendelins hustru Selma.<\/p>\n

\"\"
Den h\u00e4r byggnaden p\u00e5 Skolgatan 3 uppf\u00f6rdes \u00e5r 1844 av handlanden Nils \u00c5kervall. Till v\u00e4nster syns den enklare ink\u00f6rsporten och l\u00e4ngre ned f\u00f6r gatan syns den st\u00f6rre och finare ink\u00f6rsporten, med de pl\u00e5tbeslagna kupolerna. \u00c5r 1908 f\u00f6rv\u00e4rvade Kristinestads Sparbank alla byggnader och mellan \u00e5ren 1908 och 1929 fanns bankens kontor i byggnaden. \u00c5r 1908 byggdes ett kassavalv i den v\u00e4stra \u00e4ndan av byggnaden och en d\u00f6rr mot gatan \u00f6ppnades. I dag har stadens n\u00e4ringslivsbolag sina kontor h\u00e4r. Fotot utl\u00e5nat av Juhani Saari.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes de 3 tomterna av Kristinestads Sparbank. Konsul Ludvig Wendelin bodde d\u00e4r tills han avled \u00e5r 1913. Sparbankskamreren Anna Lundberg bodde p\u00e5 Skolgatan 3 med en piga. Distriktsveterin\u00e4ren Carl Henrik Trygg (f.1850) med hustrun Fransiska bodde p\u00e5 hyra i h\u00f6rng\u00e5rden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan med sonen Paul (f.1892). I n\u00e5gon av g\u00e5rdarna fanns Nykterhets kaf\u00e9et med f\u00f6rest\u00e5ndarinnan Leontine Boldt (f.1850) plus 3 pigor och det var troligtvis inrymt i nuvarande ungdomsg\u00e5rden. Ocks\u00e5 mudderm\u00e4staren Gustaf Holmqvist (f.1859, svensk unders\u00e5te) bodde i n\u00e5gon byggnad, liksom kontoristen Birger Blomqvist (f.1879).<\/p>\n

\u00a0<\/strong>\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes de 3 tomterna av Kristinestads Sparbank. Sparbankskamreren Anna Lundberg (f.1849) bodde d\u00e4r med en piga. Likas\u00e5 distriktsveterin\u00e4ren Carl Henrik Trygg (f.1850) med Fransiska. I n\u00e5gon g\u00e5rd bodde l\u00e4rarinnorna Aina Gr\u00f6nlund (f.1860) och Anna Sundell (f.1869). Nykterhetskaf\u00e9et med f\u00f6rest\u00e5ndarinnan \u00e4nkefru Anni Eklund (f.1875) med 2 barn och 3 pigor var fortfarande verksamt. I n\u00e5gon av byggnaderna bodde ocks\u00e5 fr\u00f6ken Lizzie H\u00f6gmark (f.1889), magister Viktor Ferdinand Lindstr\u00f6m (f.1884), magister Eino Nieminen (f.1891) och l\u00e4rarinnan Helmi Wigelius (f.1893).<\/p>\n

\u00c5r 1918, den 15 maj <\/strong>s\u00e5lde Kristinestads Sparbank de 3 sammanbyggda tomterna med alla g\u00e5rdar p\u00e5 auktion \u00e5t handlandena Koskinen, K.L. Saari och sj\u00f6kapten Emil Weckstr\u00f6m f\u00f6r 85 000 mark totalt. K\u00f6pebrevet skrevs i juni och k\u00f6parna gjorde d\u00e5 ett 10-\u00e5rigt hyreskontrakt med sparbanken och bankens \u00e5rliga hyra utgjorde 1 800 mark. I hyran ingick de 4 rummen p\u00e5 Skolgatan 3, ett kassavalv, ett k\u00f6k, 2 tamburer, ett vedlider, en matbod och ett magasin. K\u00f6pet finansierades med ett bankl\u00e5n fr\u00e5n Sparbanken p\u00e5 84 000 mark. I augusti samma \u00e5r s\u00e5lde herrarna g\u00e5rdarna vidare \u00e5t Tauno Parmanen f\u00f6r 110 000 mark. I augusti samma \u00e5r s\u00e5lde Tauno Parmanen g\u00e5rdarna vidare \u00e5t aff\u00e4rmannan Axel Lilltr\u00e4sk fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Inom n\u00e5gra dagar, n\u00e4rmare sagt den 30 augusti 1918<\/strong> s\u00e5lde Axel Lilltr\u00e4sk de tre tomterna med alla g\u00e5rdar \u00e5t handlanden Henrik Nurmela fr\u00e5n M\u00f6rtmark och nu var priset uppe i 128 000 mark. Banken blev kvar p\u00e5 hyra i g\u00e5rden vid Skolgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes de tre tomterna med alla byggnader av handlanden Henrik Nurmela fr\u00e5n M\u00f6rtmark, som dock inte bodde d\u00e4r. Det gjorde d\u00e4remot distriktsveterin\u00e4ren Carl Trygg och Fransiska, l\u00e4rarinnorna Aina Gr\u00f6nlund och Anni Sundell, tj\u00e4narinnan Maria Lindell (f.1875), magister Viktor Ferdinand Lindstr\u00f6m med hustrun Ester och dotter. Fr\u00f6ken Anni T\u00f6tterman (f.1869). Handlanden August Sj\u00f6blom (f.1870) med hustrun Vilhelmina (f.1871) med dotter Lilli (f.1900) bodde h\u00e4r. I b\u00f6rjan av \u00e5ret k\u00f6pte garvare K. K. Aho tomterna 207-209 av Nurmela.<\/p>\n

20.4.1922<\/strong> s\u00e5lde garvare K. K. Aho alla 3 tomter med g\u00e5rdar \u00e5t g\u00e5rdshandlaren Kaarlo Komsi fr\u00e5n Ylikyl\u00e4 i B\u00f6tom, som i sin tur b\u00f6rjade s\u00e4lja ut de enskilda tomterna. Distriktsveterin\u00e4ren Carl Trygg (f.1850) k\u00f6pte 17 maj 1922 tomt nr 208 i h\u00f6rnet av Skolgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan f\u00f6r 45 000 mark. Han bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med sin Fransiska (f.1860). Handlanden John Spolander<\/a> k\u00f6pte 13 maj 1922 tomten nr 209 och en del av tomten nr 208 f\u00f6r 45 000 mark. Bonden Kaarlo Komsi fr\u00e5n B\u00f6tom blev kvar med den stora g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 37 p\u00e5 tomt nr 207. Sparbanken hade sitt kontor p\u00e5 Skolgatan 3 till \u00e5r 1929, d\u00e5\u00a0 det 10-\u00e5riga hyreskontraktet med Komsi l\u00f6pte ut. Sparbanken flyttade d\u00e5 sitt kontor till g\u00e5rdsbyggnaden p\u00e5 Strandgatan 45.<\/p>\n

\u00c5r 1935, den 16 december<\/strong> k\u00f6pte Kristinestads Sparbank p\u00e5 exekutiv auktion tillbaka tomten och g\u00e5rden i h\u00f6rnet av Skolgatan och Strandgatan tillsammans med byggnaden l\u00e4ngs med Skolgatan av bonden Kaarlo Komsi fr\u00e5n B\u00f6tom f\u00f6r 50 000 mark. Banken hade ju g\u00e5rden intecknad som s\u00e4kerhet f\u00f6r de l\u00e5n som hade tagits f\u00f6r k\u00f6pen.<\/p>\n

\u00c5r 1938, den 14 maj<\/strong> s\u00e5lde Kristinestads Sparbank h\u00f6rng\u00e5rden \u00e5t kronol\u00e4nsmannen i Lappfj\u00e4rds distrikt, viceh\u00e4radsh\u00f6vding Erik Dahlstr\u00f6m f\u00f6r 180 000 mark. Erik var f\u00f6dd \u00e5r 1885 i Solv och i sitt f\u00f6rsta gifte med Sulo Susanna Huhtam\u00e4ki fr\u00e5n Stor\u00e5 hade han barnen Karl Gustav (f.1916) och Brita Maja (f.1918). Sulo Susanna avled \u00e5r 1919 och \u00e5r 1923 gifte Erik sig f\u00f6r andra g\u00e5ngen med systern Maria ”Maija”\u00a0 Kristina Huhtam\u00e4ki (1877-1963), som var f\u00f6dd i Stor\u00e5. I k\u00f6pet ingick ocks\u00e5 g\u00e5rden l\u00e4ngs med Skolgatan, \u00e4ven om en del av den l\u00e5g p\u00e5 grannens tomt. D\u00f6rren till bankens kassavalv ingick dock inte i k\u00f6pet, utan den var bankens egendom.<\/p>\n

\u00c5r 1941, den 13 februari<\/strong> avled h\u00e4radsh\u00f6vdingen Erik Dahlstr\u00f6m och p\u00e5 grund av ett inb\u00f6rdes testamente \u00f6vertog \u00e4nkan Maija hela g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
I maj 1951 inf\u00f6rde stadsstyrelsen denna annons i Syd-\u00d6sterbotten, d\u00e4r de efterlyste en passande fastighet f\u00f6r stadsbiblioteket.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1951, den 15 september\u00a0<\/strong>s\u00e5lde \u00e4nkan Maija Dahlstr\u00f6m g\u00e5rden p\u00e5\u00a0 Strandgatan 57 \u00e5t staden Kristinestad f\u00f6r 2 125 000 mark. I k\u00f6pet ingick g\u00e5rden vid Strandgatan och den mindre vid Skolgatan och avsikten var att staden skulle flytta sitt huvudbibliotek till Strandgatan. Det gamla biblioteket som dittills varit inrymt i en byggnad p\u00e5 finska folkskolans g\u00e5rdsplan var inte l\u00e4ngre tillr\u00e4ckligt och skolan beh\u00f6vde sj\u00e4lv dessa utrymmen som sl\u00f6jdsal, varf\u00f6r en flytt varit aktuell en tid. Den st\u00f6rre g\u00e5rden l\u00e4ngs Strandgatan skulle bli bibliotek medan den mindre g\u00e5rden l\u00e4ngs Skolgatan kunde anv\u00e4ndas som m\u00f6teslokal f\u00f6r stadens n\u00e4mnder. I april 1953 flyttade stadens r\u00e5dgivningsbyr\u00e5\u00a0 till denna byggnad vid Skolgatan 3 och den var d\u00e4r \u00e4nnu p\u00e5 1960-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1953, i maj<\/strong> monterades hyllorna och all annan inredning i det nya biblioteket.<\/p>\n

\u00c5r 1959<\/strong> besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige att Skolgatans fastighet skall st\u00e4llas till skatten\u00e4mndens f\u00f6rfogande som skattebyr\u00e5. Byggm\u00e4stare Eskil Hanses hade l\u00e4gsta anbudet p\u00e5 renoveringen och tillbyggnaden och han skulle ha allt klart till december 1959.<\/p>\n

\"\"
Den mittersta delen av denna byggnad uppf\u00f6rdes \u00e5r 1844 och \u00e5r 1908 f\u00f6rl\u00e4ngdes g\u00e5rden i den v\u00e4stra \u00e4ndan med en ing\u00e5ngsfarstu och ett kassavalv. \u00c5r 1959 f\u00f6rl\u00e4ngdes g\u00e5rden i den \u00f6stra \u00e4ndan och vid \u00e5rsskiftet flyttade skattef\u00f6rvaltningen in. Ett arkiv och f\u00f6rr\u00e5d inreddes i den \u00f6stra delen. Fotot \u00e4r fr\u00e5n 2020 d\u00e5 stadens n\u00e4ringslivsbolag finns i byggnaden.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av \u00e5r 1984<\/strong> flyttade staden biblioteket till betydligt st\u00f6rre utrymmen i den Wendelinska g\u00e5rden vid torget.<\/a><\/p>\n

Fram till sommaren 1986<\/strong> gjorde staden en grundlig renovering av utrymmena. 200 kvm skulle d\u00e5 anv\u00e4ndas som ungdomsutrymme meden resten ca 100 kvm skulle anv\u00e4ndas av mindre grupper som scouter.<\/p>\n

\u00c4nnu i dag \u00e4r g\u00e5rden i stadens \u00e4go och den anv\u00e4nds som ungdomsutrymme och den \u00e4r i gott skick.<\/p>\n

Foton<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Uthuset p\u00e5 innerg\u00e5rden byggdes \u00e5r 1868 av nytt timmer och hade redan d\u00e5 ett tak av kakel. D\u00e4r fanns i tiderna tre magasin.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ungdomsg\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n g\u00e5rdssidan sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Ungdomsg\u00e5rden \u00e4r centralt bel\u00e4gen i korsningen av Skolgatan och Strandgatan. I v\u00e4nstra kanten skymtar h\u00f6rnet p\u00e5 Sundmans g\u00e5rd och i h\u00f6gra kanten syns fasaden p\u00e5 Nordlunds g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Genast d\u00e5 Kristinestads Sparbank \u00e5r 1908 f\u00f6rv\u00e4rvade tomterna vid Skolgatan, s\u00e5 byggde de till sitt nya bankkontor med ett kassavalv av betong och en ny farstu med ytterd\u00f6rr mot gatan. Fotot fr\u00e5n f\u00f6rsommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1959 hade ”Svenska \u00d6sterbottens sinnessjukv\u00e5rdsdistrikts V\u00e5rdbyr\u00e5 f\u00f6r psykiskt sjuka” ett mottagningsrum i byggnaden Skolgatan 3 och den sk\u00f6ttes av h\u00e4lsosyster Ingeborg H\u00f6gbacka.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021. Mantalsl\u00e4ngderna, gamla tidningar och kyrkb\u00f6ckerna har varit till stor hj\u00e4lp, liksom Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar och Lily Nyst\u00e9ns skrifter. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om byggnaderna p\u00e5 dessa tomter, s\u00e5 skall du klicka Forts\u00e4tt l\u00e4sa Ungdomsg\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 37<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":37,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-20156","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20156","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=20156"}],"version-history":[{"count":59,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20156\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30847,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/20156\/revisions\/30847"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=20156"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}