{"id":19802,"date":"2021-03-07T14:21:20","date_gmt":"2021-03-07T12:21:20","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19802"},"modified":"2026-02-24T21:53:09","modified_gmt":"2026-02-24T19:53:09","slug":"foreningsbankens-verksamhet-i-kristinestad","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19802","title":{"rendered":"F\u00f6reningsbankens verksamhet i Kristinestad"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021.<\/span><\/strong><\/p>\n

I slutet p\u00e5 1800-talet s\u00e5 blev det sv\u00e5ra tider i Kristinestad d\u00e5 flera stora handelshus gick i konkurs, rederiverksamheten avtog betydligt och helt klart h\u00f6ll Vasa p\u00e5 att \u00f6verta rollen som \u00d6sterbottens handelscentrum. En stor orsak till bakslagen i Kristinestad, var nog d\u00e5 Tammerfors och senare Vasa fick direkt j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse med Helsingfors. F\u00f6re j\u00e4rnv\u00e4gen drogs till Tammerfors skedde en stor del av importen och exporten via hamnen i Kristinestad. Den h\u00e4r transitotrafiken var av mycket stor betydelse f\u00f6r hamnen i Kristinestad.<\/p>\n

N\u00e4r sedan j\u00e4rnv\u00e4gen drogs vidare till Vasa, s\u00e5 riktades en stor del av trafiken dit. Kristinestad miste sin konkurrenskraft och kunde bara se p\u00e5 d\u00e5 de andra st\u00e4derna tog \u00f6ver. \u00c5r 1879 grundades Wasa Aktie Bank av den driftiga Joachim Kurt\u00e9n. Alfred Carlstr\u00f6m fr\u00e5n Kristinestad var en av del\u00e4garna och det var s\u00e4kert han som s\u00e5g till att banken \u00f6ppnade ett kontor ocks\u00e5 i Kristinestad.<\/p>\n

Det \u00e4r helt f\u00f6rst\u00e5eligt att Wasa Aktie Banks kontor i Kristinestad ogillades av flera aff\u00e4rsm\u00e4n i staden, eftersom Vasa ocks\u00e5 i \u00f6vrigt h\u00f6ll p\u00e5 att \u00f6verta all handel och industri i l\u00e4net. S\u00e5 i st\u00e4llet f\u00f6r att gynna en bank som hade sitt huvudkontor p\u00e5 en konkurrerande ort, s\u00e5 tog de kontakt med Nordiska Aktiebanken, som hade sitt huvudkontor i Viborg. Den banken hade grundats redan 1872 och var en relativt stor bank, som skulle ta upp konkurrensen med Kristinestads Sparbank och den andra aff\u00e4rsbanken i Kristinestad.<\/p>\n

Det h\u00e4r beslutet att Nordiska Aktiebanken skulle \u00f6ppna ett kontor i staden retade upp de styrande i Kask\u00f6 eftersom de tyckte att Kask\u00f6 skulle vara en b\u00e4ttre ort. Saken var den att mellan Vasa och Bj\u00f6rneborg fanns det bara ett bankkontor och det var Wasa Aktie Banks kontor i Kristinestad. In\u00e5t landet var avst\u00e5nden till en bank \u00e4nnu l\u00e4ngre, eftersom det n\u00e4rmaste fanns i Tammerfors. I Kask\u00f6 var man av den \u00e5sikten att aff\u00e4rslivet inte kan utvecklas utan ett eget bankkontor.<\/p>\n

Banken \u00f6ppnar kontor i Kristinestad.<\/strong><\/h3>\n

Flera k\u00f6pm\u00e4n i Kristinestad s\u00e5g allts\u00e5 till att \u201dNordiska Aktiebanken f\u00f6r Handel och Industri \u201d den 12 december 1896 kunde \u00f6ppna ett kontor i staden. Det h\u00e4r var bankens tredje kontor i \u00d6sterbotten. Det f\u00f6rsta \u00f6ppnades i ”det nya Vasa” \u00e5r 1862 i firman Levon & Co:s kontor och det andra i Gamlakarleby ett par \u00e5r senare. Kontoret i Kristinestad inrymdes tillf\u00e4lligt i ett rum i nedre v\u00e5ningen p\u00e5 Stadshotellet med ing\u00e5ng fr\u00e5n g\u00e5rdssidan. Juristen, vice h\u00e4radsh\u00f6vdingen Hans Estlander uts\u00e5gs till att sk\u00f6ta kontoret.<\/p>\n

Hans Estlander (1869-1921) var son till professor Carl Gustaf Estlander (1834-1910), allts\u00e5 till den man som i tiderna grundade Svenska Litteraturs\u00e4llskapet.\u00a0 Carl Gustaf bodde i Helsingfors, d\u00e4r han ocks\u00e5 verkade som riksdagsman och han var son till kyrkoherden i Lappfj\u00e4rd, Jacob Jonas Estlander. Hans Estlander var under en l\u00e5ng tid aktivt med i politiken i staden, han satt i stadsfullm\u00e4ktige och i en m\u00e4ngd olika andra organ. P\u00e5 sidan om bankdirekt\u00f6rssysslan, s\u00e5 sk\u00f6tte han flera juridiska uppdrag och han var ocks\u00e5 med och bildade flera f\u00f6retag, bland annat elektricitetsbolaget Lumen Ab<\/a> och tidningen Syd-\u00d6sterbotten.<\/p>\n

Kontorets b\u00f6rjan var inte lysande. Under de f\u00f6rsta tv\u00e5 veckorna fick banken endast sex kunder och det beviljades tv\u00e5 l\u00e5n och det gavs 16 v\u00e4xlar. Banken var \u00e4nd\u00e5 tillr\u00e4ckligt bra f\u00f6r att banken kunde hyra ett utrymme i Viktor Haaronens g\u00e5rd<\/a> i h\u00f6rnet av Salutorget och \u00d6stra l\u00e5nggatan. Handlanden Haaronen hade k\u00f6pt den h\u00e4r stora g\u00e5rden inneh\u00e5llande flera aff\u00e4rsl\u00e4genheter av handlanden Jakob Alarik Gr\u00f6nroos \u00e5r 1895. Dit flyttade bankfilialen i slutet av februari 1897. Utrymmet var inte stort men personalen och kundantalet var inte heller s\u00e5 stort den tiden, s\u00e5 det fick r\u00e4cka till.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> anst\u00e4lldes den f\u00f6rsta kass\u00f6rskan d\u00e5 Lorenza Fougstedt tilltr\u00e4dde och hon avgick med pension \u00e5r 1930. Efterhand \u00f6kades antalet anst\u00e4llda och uppgick i mitten av 1950-talet till fyra, f\u00f6rutom direkt\u00f6ren.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> gick g\u00e5rdens \u00e4gare Viktor Haaronen i konkurs och g\u00e5rden s\u00e5ldes p\u00e5 auktion \u00e5t handlanden Frans Henrikson. Denne Frans Henrikson hade i juni 1902 \u00f6ppnat en aff\u00e4r i Erik T\u00f6ttermans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan, bakom det nuvarande apoteket. Henrikson flyttade nu sin aff\u00e4r till Haaronens g\u00e5rd och p\u00e5 samma g\u00e5ng fick ocks\u00e5 Nordiska Aktiebanken f\u00f6rstorade utrymmen och ett kassavalv. Det h\u00e4r \u00e5ret flyttade direkt\u00f6r Hans Estlander till Helsingfors och till ny bankdirekt\u00f6r valdes Emil Kronman, som f\u00f6re det hade arbetat p\u00e5 bankens kontor i Tammerfors och i Bj\u00f6rneborg.<\/p>\n

\"\"
Det var i maj 1917 som ”Nordiska Aktiebanken f\u00f6r Handel och Industri” k\u00f6pte den h\u00e4r g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman. Fotot fr\u00e5n Nordeas historiska arkiv\/ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1917, i maj<\/strong>\u00a0 k\u00f6pte ”Nordiska Aktiebanken f\u00f6r Handel och Industri” en egen g\u00e5rd, d\u00e5 de f\u00f6r 200 000 mark f\u00f6rv\u00e4rvade Konrad Sundmans stora g\u00e5rd vid torget. G\u00e5rden som ocks\u00e5 kallades Wendelins g\u00e5rd stod i h\u00f6rnet av Salutorget och Strandgatan och efter en grundlig renovering kunde banken \u00f6ppna i nya utrymmen f\u00f6ljande \u00e5r. Till lokaliteterna h\u00f6rde en expeditionssal, ett rum f\u00f6r direkt\u00f6ren, ett lunchrum och arkivutrymmen. Ett bankvalv byggdes i expeditionssalen. F\u00f6rutom banken fanns det d\u00e5 \u00e5tta aff\u00e4rslokaler och tre bost\u00e4der i fastigheten.<\/p>\n

\"\"
Ab Nordiska F\u00f6reningsbanken bildades den 1 oktober 1919, d\u00e5 ”F\u00f6renings Banken i Finland” fusionerades med ”Nordiska Aktiebanken f\u00f6r Handel och Industri”.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1919, den 1 oktober<\/strong> fusionerades ”Nordiska aktiebanken f\u00f6r Handel och Industri” som hade haft sitt huvudkontor i Viborg med Finlands \u00e4ldsta aff\u00e4rsbank F\u00f6reningsbanken. Denna hade grundats redan \u00e5r 1862 och den hade sitt huvudkontor i Helsingfors. Banken bytte d\u00e5 namn till Nordiska F\u00f6reningsbanken.<\/p>\n

Bankdirekt\u00f6r Kronman, som under en l\u00e4ngre tid varit sjuklig avgick \u00e5r 1919 fr\u00e5n sin tj\u00e4nst med pension. Han hade ocks\u00e5 aktivt deltagit i det politiska livet i staden och han satt bland annat i stadsfullm\u00e4ktige och i direktionen f\u00f6r den svenska samskolan.\u00a0 Till Kronmans eftertr\u00e4dare valdes Tor Evald Nordstr\u00f6m.<\/p>\n

I likhet med sina f\u00f6retr\u00e4dare var Nordstr\u00f6m ocks\u00e5 aktiv inom det politiska livet i staden. Han var bland annat revisor, medlem i dr\u00e4tselkammaren och medlem i stadsfullm\u00e4ktige. Han kvarstod i sin tj\u00e4nst \u00e4nda till 1953, d\u00e5 han eftertr\u00e4ddes av Torsten Lundberg. Lundberg hade redan 1937 blivit vald till borgm\u00e4stare i staden. \u00c5r 1971 avgick Lundberg med pension och han eftertr\u00e4ddes d\u00e5 av merkonomen Alf Mangs, som f\u00f6re det hade varit direkt\u00f6r p\u00e5 bankerna i V\u00f6r\u00e5 och Oravais. Mangs var f\u00f6dd i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1940, blev merkonom 1963 och hade varit i bankens tj\u00e4nst sedan 1969.<\/p>\n

\"\"
I december 1971 firade F\u00f6reningsbanken sina 75 \u00e5r i Kristinestad och bankdisken \u00e4r full med blommor. Personalen \u00e4r fr\u00e5n v\u00e4nster Ebba Engelholm, Tuula Laukkarinen, Anita Tasanko, Joan Granskog och direkt\u00f6ren Alf Mangs. Fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6reningsbankens direkt\u00f6r Alf Mangs till h\u00f6ger bjuder kontrollanterna p\u00e5 kaffe vid 75-\u00e5rs jubil\u00e9et i december 1971. Fr\u00e5n v\u00e4nster Carl Sj\u00f6blom, Gunnar \u00c5smus, Torsten Lundberg, Tauno Miettunen, Lennart Martens och Ahti Niskala. Fotot finns i Alvar Utter fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under en l\u00e5ng fanns F\u00f6reningsbankens kontor och direkt\u00f6rens bostad i denna byggnad vid Salutorget. Fotot fr\u00e5n Nordeas historiska arkiv\/ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1975<\/strong> \u00e5tertog banken sitt gamla namn F\u00f6reningsbanken.<\/p>\n

\u00c5r 1979, den 15 januari<\/strong>\u00a0s\u00e5lde F\u00f6reningsbanken i Finland sitt bankhus vid torget \u00e5t staden Kristinestad f\u00f6r 350 000 mark. \u00d6verl\u00e5tandet skall ske f\u00f6re f\u00f6ljande \u00e5rsskifte, om det nya bankhuset d\u00e5 \u00e4r f\u00e4rdigt.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1981 kunde F\u00f6reningsbanken ta i bruk sitt nya bankhus vid Sj\u00f6gatan. Fotot m\u00e5ste vara fr\u00e5n det \u00e5ret eftersom deras skyltar fortfarande finns p\u00e5 det tidigare bankhuset till v\u00e4nster. Fotot finns i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1986<\/strong> fusionerades Helsingfors aktiebank med F\u00f6reningsbanken. 1991 bytte banken namn till Unitas Ab och \u00e5r 1993 \u00f6vertog Unitas delar av den finska sparbanksr\u00f6relsen. Mellan \u00e5ren 1995 till 2000 hette banken Merita bank och under denna period fusionerades ocks\u00e5 konkurrenten KOP med Merita bank. \u00a0\u00c5r 2000 uppgick Merita bank i storbanken Nordea, som den fortfarande heter.<\/p>\n

\"\"
Nordeas kontor i Kristinestad finns vid Sj\u00f6gatan och anv\u00e4nder ocks\u00e5 adressen Salutorget 1. I v\u00e4nstra kanten syns bankens tidigare bankhus, som numera inrymmer stadens bibliotek. Fotot fr\u00e5n 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Byggnaden vid Sj\u00f6gatan \u00e4gs av en privatperson, som hyr ut aff\u00e4rsl\u00e4genheter \u00e5t Nordea Bank, R-Kiosken och \u00e5t en Barberare-Damfrisering. Fotot taget sommaren 2024.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021. I slutet p\u00e5 1800-talet s\u00e5 blev det sv\u00e5ra tider i Kristinestad d\u00e5 flera stora handelshus gick i konkurs, rederiverksamheten avtog betydligt och helt klart h\u00f6ll Vasa p\u00e5 att \u00f6verta rollen som \u00d6sterbottens handelscentrum. Forts\u00e4tt l\u00e4sa F\u00f6reningsbankens verksamhet i Kristinestad<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":19793,"menu_order":1,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19802","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19802","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19802"}],"version-history":[{"count":26,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19802\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30667,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19802\/revisions\/30667"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19793"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19802"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}