{"id":19793,"date":"2021-03-07T14:05:11","date_gmt":"2021-03-07T12:05:11","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19793"},"modified":"2025-10-04T00:07:06","modified_gmt":"2025-10-03T21:07:06","slug":"wendelins-gard-pa-strandgatan-38-tomterna-nr-127-och-128","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19793","title":{"rendered":"Wendelins g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 38 eller Salutorget 1"},"content":{"rendered":"
\"\"
Det var \u00e5r 1837 som handlanden Simon Anders Wendelin l\u00e4t bygga detta aff\u00e4rshus p\u00e5 Strandgatan 38, som numera ocks\u00e5 anv\u00e4nder adressen Salutorget 1. Efter Wendelins konkurs \u00e5r 1887 \u00f6vertogs g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman. Mellan \u00e5ren 1918 och 1981 fanns F\u00f6reningsbankens kontor i denna byggnad. Staden f\u00f6rv\u00e4rvade byggnaden \u00e5r 1981 och \u00e5r 1984 kunde stadsbiblioteket flytta dit. I vindsv\u00e5ningen kunde Kristinestads sj\u00f6fartsmuseum inreda egna utrymmen f\u00f6r sina f\u00f6rem\u00e5l. I k\u00e4llarv\u00e5ningen finns det i dag en restaurang, stadsbiblioteket f\u00f6rfogar \u00f6ver hela bottenv\u00e5ningen och p\u00e5 vinden finns Kristinestads Sj\u00f6fartsmuseum.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp vid dokumentationen.<\/span><\/strong><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa om mera om sl\u00e4kten Wendelin, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! <\/span><\/a><\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om byggnaderna och om de brandf\u00f6rs\u00e4kringar, som \u00e4garna har tecknat f\u00f6r byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/span><\/a><\/strong><\/p>\n

Om du ocks\u00e5 vill l\u00e4sa F\u00f6reningsbankens historia i Kristinestad, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/span><\/a><\/span><\/strong><\/span><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om Wasa Aktie Bank, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/span><\/a><\/span><\/strong><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa vad Hilma Stockhammar skrev om familjen Wendelin, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/span><\/span><\/a><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 Claes Claessons f\u00f6rsta stadsplan fr\u00e5n 1651 s\u00e5 gick strandlinjen d\u00e4r Strandgatan g\u00e5r i dag men p\u00e5 grund av landh\u00f6jningen och utfyllnad har strandlinjen fram till i dag flyttats \u00f6sterut med ungef\u00e4r 135 m. Notera att \u00d6stra L\u00e5nggatan inte fanns inritad p\u00e5 den f\u00f6rsta stadsplanen. Det fanns p\u00e5 stadsplanen endast tre l\u00e5nga gator, n\u00e4mligen Strandgatan, L\u00e5nggatan och Staketgatan. H\u00e4r syns ocks\u00e5 var den enda bonden p\u00e5 Kopp\u00f6, bodde d\u00e5 staden grundades \u00e5r 1649. P\u00e5 denna karta finns det ingenting som tyder p\u00e5 att det skulle ha funnits en gammal handelsplats p\u00e5 Kopp\u00f6 f\u00f6re stadens grundande.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 har strandlinjen flyttats n\u00e5gra meter \u00f6sterut men \u00e4nnu har ingen bostadstomt bildats. P\u00e5 stranden finns n\u00e5gra bodar och strandmagasin. P\u00e5 \u00f6vre torget st\u00e5r stadens r\u00e5dhus och lite nedanf\u00f6r Strandgatan st\u00e5r det \u00f6stra tullhuset bredvid tullbryggan. Den stora tomten p\u00e5 nr 1 i det tredje kvarteret norr om R\u00e5dstufvutorge tillh\u00f6rde \u201dRika Bergen\u201d, allts\u00e5 Hans Berg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 finns tomterna 127 och 128 inritade. \u201dH\u201d st\u00e5r f\u00f6r r\u00e5dhus, \u201dI\u201d f\u00f6r R\u00e5dstufvutorget, \u201dK\u201d \u00e4r Tullbryggan och \u201dL\u201d \u00e4r Pack- och V\u00e5ghuset. Den \u00f6stra tullstugan, som under en l\u00e5ng hade st\u00e5tt mitt p\u00e5 torget har nu flyttats till sin nuvarande plats i Norrstan.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna och kyrkb\u00f6ckerna \u00e4gdes de b\u00e5da tomterna av:<\/p>\n

P\u00e5 1820-talet<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten, som sedan fick numret 127 av viceh\u00e4radsh\u00f6vdings\u00e4nkan Anna Lovisa Westerheim (1763-1828). Hon var f\u00f6dd Laihiander i Eura och hade varit gift med viceh\u00e4radsh\u00f6vdingen Nils Westerheim (f.1762 i Pyh\u00e4joki-1794 p\u00e5 pr\u00e4stg\u00e5rden i N\u00e4rpes) N\u00e4r Anna Lovisa dog \u00e5r 1828 \u00f6vertogs tomten med alla \u00e5byggnader av enda arvingen, hennes systerdotter mademoiselle Fredrika Lovisa Lindqvist (f.1786 i \u00c5bo).<\/p>\n

\u00c5r 1829, den 14 januari<\/strong> s\u00e5lde professorsdottern, ogifta men myndiga Fredrika Lovisa Lindqvist den obebodda tomten 127 med \u00e5byggnader p\u00e5 auktion och h\u00f6gsta budet gavs av handlanden Simon Anders Wendelin, som bj\u00f6d 1 700 rubel banco. Wendelin bodde sj\u00e4lv lite l\u00e4ngre norrut, p\u00e5 Strandgatan 39. Wendelin \u00e4gde ocks\u00e5 tomten p\u00e5 andra sidan Strandgatan, den som han \u00e5r 1836 s\u00e5lde \u00e5t Erik T\u00f6tterman.<\/p>\n

\u00c5r 1830, <\/strong>tomt nr 127 \u00e4gdes av handelsman Simon Anders Wendelin.<\/p>\n

G\u00e5rden norrut p\u00e5 tomt nr 128 hade i tiderna \u00e4gts av Johan Backman (1741-1804) och hans hustru Maria Elisabet (f.Trautmeister 1745-1827). Vid arvsskiftet 1828 \u00f6vertogs tomten med \u00e5byggnader av barnen Maria Helena (1774-1840), avlidna Johans (1765-1814) barn timmermannen Erik och sj\u00f6mannen Anton, och avlidna brofogden Carl M\u00e5rtens (1770-1818) barn Carl Johan, Joseph, Lena och Lisa.<\/p>\n

\u00c5r 1832, den 11 februari<\/strong> s\u00e5lde sj\u00f6mannen Anton Backman sin andel av den s\u00e5 kallade Backmanska tomten nr 128 \u00e5t handlanden Gottfrid Starcke f\u00f6r 444 rubel silver. Anton fick r\u00e4tt att bo kvar i g\u00e5rden till sommaren och han fick ocks\u00e5 flytta bort alla befintliga byggnader. Genom flera invecklade transaktioner \u00f6vertogs hela tomten av Gottfrid Starcke.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1834 l\u00e4t handlande S. A. Wendelin f\u00f6rs\u00e4kra g\u00e5rden i Allm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland. Byggnad nr 1 var ett bostadshus, uppf\u00f6rt av nytt timmer 1832 i en v\u00e5ning. Det blev br\u00e4dfodrat 1834 och var d\u00e5 om\u00e5lat. I byggnaden fanns det 6 rum och taket var lagt med n\u00e4ver. Byggnad nr 2 var ett gammalt magasin med n\u00e4vertak och byggnad nr 3 var en byggnad med tv\u00e5 magasin, byggt \u00e5r 1828. Om du vill l\u00e4sa mera om Wendelins f\u00f6rs\u00e4kringar, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1835, den 3 december <\/strong>gjorde Simon Anders Wendelin en bytesaff\u00e4r med sin sv\u00e5ger, handlanden Gottfrid Starcke. Wendelin avstod fr\u00e5n sin andel i Storg\u00e4rdeskullen i n\u00e4rheten av stadens v\u00e4stra tull, mot att han fick den s\u00e5 kallade Backmanska tomten nr 128 l\u00e4ngs med Strandgatan. Wendelin byggde d\u00e5 det aff\u00e4rshus l\u00e4ngs med Strandgatan, som var i bruk \u00e4nda tills det revs p\u00e5 1980-talet, d\u00e5 det nuvarande aff\u00e4rshuset Commerce byggdes.<\/p>\n

\u00c5r 1836, den 23 november<\/strong> s\u00e5lde Simon Anders Wendelin sin \u00e4gande g\u00e5rd p\u00e5 tomt 135, allts\u00e5\u00a0 tomten d\u00e4r apoteket finns i dag. K\u00f6pare var handelsmannen Erik T\u00f6tterman och Wendelin tog \u00e5t sig r\u00e4tten att hyresfritt f\u00e5 bo kvar i tv\u00e5 \u00e5rs tid, tills han fick den nya g\u00e5rden f\u00e4rdigt byggd p\u00e5 andra sidan Strandgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1837 <\/strong>byggdes den stora g\u00e5rden vid Salutorget, som byggdes ihop med den smalare g\u00e5rden l\u00e4ngs med Strandgatan p\u00e5 Backmans tomten. Byggare var handlanden och skeppsredaren Simon Anders Wendelin, som var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1793. Hans far Simon Simonsson Wendelin hade \u00e5r 1778 flyttat till Kristinestad fr\u00e5n Bj\u00f6rneborgstrakten och han blev tulltj\u00e4nsteman i staden. Simon Anders f\u00f6ddes i faderns andra \u00e4ktenskap med Helena Rebecka L\u00f6fgren (f. i staden 1756-1819). \u00c5r 1824 gifte sig Simon Anders med Katharina Margareta H\u00e4llman (1794-1878) fr\u00e5n Nykarleby och de fick m\u00e5nga barn. \u00c5r 1838 byggde Wendelin de uthusbyggnader som fanns i den norra \u00e4ndan av tomten.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 tomtkartan fr\u00e5n \u00e5r 1840 s\u00e5 ser vi att vice konsuln Simon Anders Wendelin under n\u00e5gra \u00e5r har byggt ut tomten ordentligt. \u00c5r 1835 hade han gjort en bytesaff\u00e4r med Gottfrid Starcke, s\u00e5 att han f\u00f6rv\u00e4rvade granntomten nr 128 och sedan dess \u00e4r dessa tomter sammanslagna. Det st\u00f6rsta bygget var ju g\u00e5rden vid torget men uthuset nr 5 och de andra byggnadernas tillbyggnad m\u00e5ste ha sysselsatt timmerm\u00e4nnen i flera \u00e5rs tid. Om du vill l\u00e4sa mera om Wendelins f\u00f6rs\u00e4kringar, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1840 <\/strong>\u00e4gdes aff\u00e4rshuset p\u00e5 tomterna 127 och 128 i det tredje kvarteret av konsul Simon Anders Wendelin och hustrun Katharina. Med dem bodde vuxna dottern Maria, vuxna sonen Otto och flera minder\u00e5riga barn. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llarna Nils Bratt och Erik Johan Sundman, betj\u00e4nterna Gustaf \u00c5kerman, Johan Bj\u00f6rkqvist och en som heter Helenius, mamsellen Sofia H\u00e4gglund, dr\u00e4ngarna Jacob, Johan och Carl och ett stort antal pigor. \u00c5r 1842 bodde ocks\u00e5 tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4stare Harald Didric i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av konsul Wendelin, som bodde med hustrun Katharina. Sonen Otto \u00e4r nu bokh\u00e5llare och i g\u00e5rden bor ocks\u00e5 vuxna d\u00f6ttrarna Chatarina och Emeli. Wilhelmina Hjort\u00e9n och Sofia H\u00e4gglund \u00e4r antecknade som husmamseller, Albert Grangren och Johan Lindroth som bokh\u00e5llare, Adolf Didric som tr\u00e4dg\u00e5rdsdr\u00e4ng, fyra vanliga dr\u00e4ngar och fem pigor och alla dessa bor i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av konsul Wendelin, som bodde med hustrun Katharina. I augusti 1850 hade den ryska kejsaren Nikolaj ”i n\u00e5der hugnat handlanden Simon Anders Wendelin i Kristinestad med kommerser\u00e5ds namn och v\u00e4rdighet<\/em>”. Ett stort antal bokh\u00e5llare, jungfrur, dr\u00e4ngar och pigor bodde med dem. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Simon Anders\u00b4 syster Anna Wetterhall (f. 1797). Sonen Otto Samuel, som nu ben\u00e4mns handlande ser ut att bo i g\u00e5rden i en egen l\u00e4genhet.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av kommerser\u00e5det S. A. Wendelin, som bodde med hustrun Katharina. Vuxna d\u00f6ttrarna Helena, Ida och Wendla bor hemma tillsammans med sin faster Anna Wetterhall. August Roos \u00e4r bodbetj\u00e4nt, Sofia Granroos och Hedvig Stark \u00e4r jungfrur och d\u00e4r bor ocks\u00e5 flera dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av kommerser\u00e5det Simon Anders Wendelin och hustrun Katharina. Liksom tidigare bodde d\u00e4r flera betj\u00e4nter, dr\u00e4ngar och pigor. I januari 1861 avled kommerser\u00e5det Simon Anders Wendelin och g\u00e5rden och hans f\u00f6retag S.A. Wendelin \u00f6vertogs d\u00e5 av sonen Otto Samuel Wendelin.<\/p>\n

\u00c5r 1865 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden och de b\u00e5da tomterna av sonen, konsuln Otto Wendelin. \u00a0Han var f\u00f6dd \u00e5r 1824 i staden och \u00e5r 1851 gifte han sig med Ulrika Johanna (1830-1893). Ulrika var dotter till Karl Fredrik Rosenlew i Bj\u00f6rneborg, som var gift med Johanna Margareta Ekstr\u00f6m, f\u00f6dd i Kristinestad. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Ottos mor kommerser\u00e5dinnan Katharina Wendelin med barnen Ernst, Helena och Ida. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llarna Gustaf W\u00f6rsten, F. Hornborg och G. Sundqvist. Uppk\u00f6parna Karl och Johan bodde h\u00e4r, liksom tv\u00e5 dr\u00e4ngar och hela fem pigor. Ocks\u00e5 Ulrikas syster Eva Rosenlew (1844-1903) bodde i g\u00e5rden, hon var f\u00f6r \u00f6vrigt ogift och barnl\u00f6s och blev sedan k\u00e4nd som en stor donator till flera institutioner i Kristinestad.<\/p>\n

\"\"
Kommerser\u00e5det Otto Wendelin 1877, foto Daniel Nyblin, museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1870 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av vice konsul Otto Wendelin och hustrun Ulrika. Med dem bodde vuxna barnen Bruno (1854-1917) och Agnes (1852-1913) och sju yngre barn. Hos Otto och Ulrika bodde bokh\u00e5llaren G. W\u00f6rsten, betj\u00e4nten E. Had\u00e9n, hush\u00e5llerskan H. Ekstr\u00f6m och flera dr\u00e4ngar och pigor. Boende p\u00e5 hyra Ottos mor kommerser\u00e5dinnan Katharina Wendelin. Hos henne bodde vuxna d\u00f6ttrarna Ida och Emeli. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 Severin Kepplerus, som var barnbarn till Simon Anders Wendelin. Severins far Adolf Fredrik Kepplerus fungerade n\u00e5gra \u00e5r som stadsl\u00e4kare i staden. Han var f\u00f6dd \u00e5r 1812 i Kuopio och \u00e5r 1845 gifte han sig med Wendelins dotter. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 hush\u00e5llerskan L. Lindholm, tr\u00e4dg\u00e5rdsm\u00e4staren G. Carlsson med hustrun Mathilda och Katharinas m\u00e5nga dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1875 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av vice konsul Otto Wendelin och hustrun Ulrika. Hos dem bodde vuxna barnen Bruno, Agnes och 8 minder\u00e5riga barn. Eva Rosenlew bodde kvar, liksom G. W\u00f6rsten, hush\u00e5llerskan H. Ekstr\u00f6m och m\u00e5nga dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

P\u00e5 hyra bodde kommerser\u00e5dinnan Katharina Wendelin, med barnen Ernst (1858-1911), Emeli och Ida. Hos henne bodde ocks\u00e5 dotters\u00f6nerna Severin Kepplerus (1846-1912) och Ivar Kepplerus (f. 1848), tr\u00e4dg\u00e5rdsdr\u00e4ngen G. H\u00e5kansson med hustrun Maria och tv\u00e5 barn. Katharina Wendelin dog \u00e5r 1878.<\/p>\n

\u00c5r 1879 i december<\/strong> \u00f6ppnade Wasa Aktiebank ett filialkontor i Kristinestad och det inrymdes in Wendelins g\u00e5rd, med d\u00f6rr mot torget. Drivande kraften bakom etableringen var handlanden Alfred Carlstr\u00f6m, som uts\u00e5gs till direkt\u00f6r f\u00f6r kontoret. De andra i styrelsen var handlanden E. Alf. T\u00f6tterman och r\u00e5dmannen K. J. Lund. I n\u00e5got skede flyttade bankens lokal till sidobyggnaden l\u00e4ngs med Strandgatan och vid sekelskiftet flyttade banken till T\u00f6ttermans g\u00e5rd p\u00e5 andra sidan Strandgatan.<\/p>\n

\"\"
I slutet av 1800-talet var Alfred Carlstr\u00f6m ut och fink\u00f6rde med 4-spann p\u00e5 stadens torg. Sj\u00e4lv st\u00e5r han till h\u00f6ger och l\u00e4ngst bak i sl\u00e4den sitter hustrun Agnes med pojkarna Folke och Eskil framf\u00f6r sig. I bakgrunden Wendelins g\u00e5rd d\u00e4r Wasa Aktie Banks filialkontor var inrymt. Alfred var del\u00e4gare i banken och han var direkt\u00f6r p\u00e5 filialkontoret. Kusken var f\u00f6r \u00f6vrigt hemma fr\u00e5n Sverige. Fotot utl\u00e5nat av Olle Haavisto.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1880 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av kommerser\u00e5det Otto Wendelin och hustrun Ulrika. Med dem bodde s\u00f6nerna Bruno 1854, Ernst 1858, Knut 1860, Rudolf 1862, Otto 1864,d\u00f6ttrarna Agnes 1852 och Emmy 1856. Boende ocks\u00e5 sv\u00e4gerskan Eva Rosenlew. \u00a0Hush\u00e5llerskan Hilda Ekstr\u00f6m (f.1829) bodde h\u00e4r, betj\u00e4nten Gustaf W\u00f6rsten (f.1830) likas\u00e5, Otto Idman (f.1857) och Karl Albert \u00c5kerman (f.1859). Nu n\u00e4mns i mantalsl\u00e4ngden att Otto Wendelin\u00a0 \u00e4r \u00e4gare av Villan Surutoin vid Stortr\u00e4sket.<\/p>\n

1885 <\/strong>\u00c4gare och boende kommerser\u00e5det Otto Wendelin 1824, hustrun Ulrika 1831, s\u00f6nerna Bruno 1854, Ernst 1858, Knut 1860, Rudolf 1862, Fredrik 1869, Emmy 1856 och Hanna 1866. Sv\u00e4gerska Eva Rosenlew. Betj\u00e4nterna Gustaf W\u00f6rsten, Karl Hedman (f.1865) och Gustaf Forsman (f.1867) bodde h\u00f6r med m\u00e5nga dr\u00e4ngar och pigor. Otto Wendelin \u00e4gare av villan Surutoin och d\u00e4r finns fr\u00f6ken Ida Wendelin som boende. Hon bodde d\u00e4r med systern Emeli och de hade ocks\u00e5 flera dr\u00e4ngar och pigor.<\/p>\n

\u00c5r 1886 p\u00e5 h\u00f6sten <\/strong>l\u00e4mnade kommersr\u00e5det Otto Wendelin in konkursans\u00f6kan f\u00f6r firman S.A. Wendelin och han dog \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5 . G\u00e5rden p\u00e5 de tv\u00e5 tomterna 127 och 128 s\u00e5ldes den 12 juli 1887 p\u00e5 offentlig auktion, som var utannonserad i alla st\u00f6rre tidningar, genom kung\u00f6relse i kyrkan och genom utringning i stadens gath\u00f6rn. H\u00f6gsta budet p\u00e5 36 300 finska mark gavs av handlanden Konrad Sundman, som inte var sl\u00e4kt med Wendelins. Konrad var son till Erik Johan Sundman och han hade tidigare bott p\u00e5 adressen Strandgatan 39<\/a>, som fadern hade f\u00f6rv\u00e4rvat av Simon Anders Wendelin runt 1845. De sammanbyggda tomterna 127 och 128 \u00e4gdes till en del av handelsfirman S. A. Wendelins konkursbo, avlidna Ludwig Wendelins konkursbo, Emelie och Ida Wendelin, handlanden Carl Rosenlew i Bj\u00f6rneborg, sj\u00f6kaptenen Severin Kepplerus och sj\u00f6mannen Ivar Kepplerus.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman och med honom bodde handelsbitr\u00e4dena Axel \u00c5gren (f. 1865), Alexander Vikb\u00e4ck (f.1863) och Henrik Kaas (f.1873). P\u00e5 hyra bodde kommerser\u00e5dinnan och \u00e4nkan Ulrika Wendelin och hennes barn Bruno, Ernst, Knut, Rudolf, Otto, Fredrik, Emmy och Hanna och en minder\u00e5rig dotter. Eva Rosenlew bodde h\u00e4r tillsammans med flera dr\u00e4ngar och pigor. \u00c5r 1893 avled kommerser\u00e5dinnan Ulrika Wendelin. Bostadsbyggnaderna hade nu alla pl\u00e5ttak och samtliga uthus hade filttak,<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman, som \u00e5r 1897 gifter sig med Fanny Engstr\u00f6m (1877-1903) och med henne fick han barnen Seidi (1899-1913) och Frej (1901-1980). Hos Konrad bodde handelsbitr\u00e4dena Erik Engstr\u00f6m (f.1849), Axel Fredriksson (f.1876) och Vilhelm Nordberg (f.1878). P\u00e5 hyra bodde konsul Bruno Wendelin med m\u00e5nga syskon och sin moster Eva Rosenlew. Sj\u00f6kaptenen Severin Kepplerus (f.1846) bodde igen p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1899, den 1 december<\/strong> utbr\u00f6t en mindre brand i Wasa Aktie Banks lokal, som l\u00e5g i byggnaden l\u00e4ngs med Strandgatan. Personalen hade l\u00e4mnat banken kl. 7 p\u00e5 kv\u00e4llen och kl. 9 uppt\u00e4ckte hyresg\u00e4sterna Wendelin att det brann i bankens kammare, som vette mot g\u00e5rdsplanen. De fick snabbt branden sl\u00e4ckt utan att tillkalla brandk\u00e5ren. Det blev skador p\u00e5 tapeterna, foderbr\u00e4den, taklistorna, innertaket och tv\u00e5 f\u00f6nsterrutor sprack av hettan. Byggnaden som var f\u00f6rs\u00e4krad f\u00f6r 37 200 mark fick skador f\u00f6r 76 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman, hustrun Fanny och en dotter. Hos dem bodde ocks\u00e5 Konrads moster Greta (f.1817), kontoristen Saimi Berg (f.1879) bitr\u00e4dena Allan Fredriksson (f.1880), Ivar Lindberg (f.1879) och Anton R\u00f6nnb\u00e4ck (f.1875). Arbetaren Knut Miiala (f. 1842) hade d\u00e5 redan bott i m\u00e5nga \u00e5r p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1886 gick firman SA Wendelin i konkurs och g\u00e5rden vid torget \u00f6vertogs d\u00e5 av Konrad Sundman. P\u00e5 baksidan hade g\u00e5rden den tiden en stor glasveranda. Fotografen \u00e4r ok\u00e4nd, liksom foto\u00e5ret men det finns p\u00e5 stadens museum Carlsro.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Konrad Sundman, som var \u00e4nkling sedan ett par \u00e5r och han bodde nu d\u00e4r med sin dotter Seidi och sonen Frej. Hos honom bodde hush\u00e5llsf\u00f6rest\u00e5ndaren Fanny Lindstedt (f.1855), handelsbitr\u00e4den Viktor Gullmes (f.1885) Emil Perus (f.1885) och Edvard Snickars (f.1887). ocks\u00e5 dr\u00e4ngen Jakob Ingves (f.1861) bodde h\u00e4r liksom Matti Soutaja (f.1887) som ocks\u00e5 var dr\u00e4ng. Pigorna Emma Korpi (f.1883), Mina Korpi (f.1883) och Hilma \u00c5n\u00e4s (f.1885) bodde h\u00e4r med Konrad.<\/p>\n

P\u00e5 hyra bodde konsul Bruno Wendelin med syskonen Emmy, Hanna och Ellen. Hos honom bodde ocks\u00e5 kusken Thure Falk (f.1875) som var svensk medborgare. Dr\u00e4ngen Frans Klemets (f.1888), och pigorna Albertina Rosnell (f.1852), Selma S\u00f6derling (f.1884) och Anni Tillgren (f.1884) bodde med Wendelins. P\u00e5 hyra i Konrads g\u00e5rd bodde ocks\u00e5 fr\u00f6ken Ida Wendelin (f.1832).<\/p>\n

\u00c5r 1910 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman, som bodde d\u00e4r med barnen Seidi och Frej. Hos dem bodde hush\u00e5llsf\u00f6rest\u00e5ndarinnan Fanny Lindstedt (f.1855), och handelsbitr\u00e4dena Frans Gullmes (f.1890) och Ossi Aro (f.1893). Dr\u00e4ngen Matts Kivist\u00f6 (f.1883) bodde d\u00e4r liksom pigorna Amanda Aro (f.1857), Hilma Peltomaa (f.1879), Amanda Lindell (f.1885) och Maria Lindell (f.1880).<\/p>\n

P\u00e5 hyra i Konrad Sundmans g\u00e5rd bodde konsul Bruno Wendelin med tre systrar. Kontoristen Fredrik Wendelin (f.1854) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman, som bodde d\u00e4r med sonen Frej. Hos dem bodde ocks\u00e5 hush\u00e5llsf\u00f6rest\u00e5ndarinnan Fanny Lindstedt (f.1855), handelsbitr\u00e4dena Karl Bj\u00f6rs (f.1896) och Anna B\u00e4ckstr\u00f6m (f.1896). Pigorna Hilma Peltomaa (f.1879), Lempi Santam\u00e4ki (f.1890), Anna Lillkull (f.1876) och Lydia Hautam\u00e4ki (f.1892) bodde d\u00e4r, liksom dr\u00e4ngen Benjamin Viitala (f.1895).<\/p>\n

P\u00e5 hyra bodde baderskan Anna Westerinen (f.1866). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 konsuln Bruno Wendelin, som bodde med syskonen Emmy, Hanna och Ellen. Kontoristen Fredrik Wendelin bodde d\u00e4r, liksom pigan Albertina Rosnell (f.1852), Sigrid Liru (f.1888) och Elina Ojanen (f.1887). Ida Wendelin bodde d\u00e4r \u00e4nnu.<\/p>\n

\u00c5r <\/strong>1917<\/strong> s\u00e5lde Konrad Sundman den gamla Wendelinska g\u00e5rden p\u00e5 de b\u00e5da tomterna \u00e5t Nordiska Aktiebanken och de fick lagfart p\u00e5 tomterna i juni 1917. Efter en st\u00f6rre renovering flyttade de i juni 1919 sitt kontor dit fr\u00e5n Henriksons aff\u00e4rshus, d\u00e4r de hade varit p\u00e5 hyra sedan \u00e5r 1897. Om du ocks\u00e5 vill l\u00e4sa F\u00f6reningsbankens historia i Kristinestad, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/span><\/p>\n

P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde handlanden Konrad Sundman med sonen Frej. Pigorna Hilma Peltomaa (f.1879), Amanda Lillkull (f.1887), Hulda Aalto (f.1896) och Amanda L\u00e5ng (f.1889) bodde med dem liksom dr\u00e4ngen Anselm R\u00f6nnlund (f.1895). Hush\u00e5llsf\u00f6rest\u00e5ndarinnan Fanny Lindstedt (f.1855) bodde d\u00e4r liksom handelsbitr\u00e4det Anna B\u00e4ckstr\u00f6m (f.1896) och baderskan Anna Westerinen (f.1866).<\/p>\n

Den tidigare hyresg\u00e4sten Bruno Wendelin hade avlidit i mars 1917, ogift och barnl\u00f6s. P\u00e5 hyra bodde i st\u00e4llet systrarna Emmy och Hanna Wendelin med tre pigor. Fr\u00f6ken Ida Wendelin bodde ocks\u00e5 h\u00e4r. liksom brodern, kontoristen Fredrik Wendelin (f.1869) som var ogift och barnl\u00f6s.<\/p>\n

\u00c5r 1918 i juli<\/strong> st\u00e4ngde Konrad Sundman sin aff\u00e4r vid Salutorget och koncentrerade sin r\u00f6relse till g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 39, mittemot Koskinens j\u00e4rnaff\u00e4r.<\/p>\n

I augusti 1919<\/strong> bildades Kristinestads Handelslag och de \u00f6ppnade en aff\u00e4r i Wasa Banks lokal vid torget men i n\u00e5got skede flyttade de \u00f6ver till F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd. Under det f\u00f6rsta hela \u00e5ret hade de en oms\u00e4ttning p\u00e5 mer \u00e4n en miljon mark, lika mycket som handelslaget i Lappfj\u00e4rd och 3 g\u00e5nger mer \u00e4n i Tj\u00f6ck. De fick dock snabbt ekonomiska problem och lade ned verksamheten \u00e5r 1923. I december 1919 \u00f6ppnade Ossian Aro en sko-och l\u00e4deraff\u00e4r i F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd, p\u00e5 torgsidan.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Nordiska Aktiebanken och d\u00e4r bodde dess direkt\u00f6r Tor Nordstr\u00f6m (1885-1972) som bodde d\u00e4r med hustrun Elna, f\u00f6dd Gr\u00f6nblom i Bj\u00f6rneborg \u00e5r 1891 och pigan Elsa Stor\u00e5s (f.1896). Tor var f\u00f6dd i Viborg, blev student fr\u00e5n Vasa 1905 och gick i universitetet i Helsingfors. D\u00e4rifr\u00e5n flyttade han tillbaka till Vasa och fick arbete vid l\u00e4nsstyrelsen. Omkring 1918 flyttade han till Kristinestad. I den stora g\u00e5rden bodde flera personer av sl\u00e4kten Wendelin men inte l\u00e4ngre Konrad Sundman, som hade flyttat tillbaka till barndomshemmet p\u00e5 Strandgatan 39.<\/a> D\u00e4remot bodde stadsl\u00e4karen doktor Martin von Essen (f. 1883) h\u00e4r med hustrun Marta (f.1889) och tv\u00e5 mindre barn. Stadsl\u00e4kare von Essen utn\u00e4mndes i oktober 1922 till \u00f6verl\u00e4kare vid l\u00e4nssjukhuset i Vasa och hans tj\u00e4nst \u00f6vertogs genast av Einar Runeberg, som var nationalskaldens barnbarn. Med makarna von Essen bodde ocks\u00e5 pigorna Regina Cederstr\u00f6m (f. 1900) och Lydia Rajala (f.1896).\u00a0 G\u00e5rdens vaktm\u00e4stare Karl Schultz (f.1874) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r med hustrun Anni (f.1879) och en yngre dotter. I g\u00e5rden fanns ocks\u00e5 flera aff\u00e4ren, bland annat Kristinestads Modeaff\u00e4r, som \u00f6ppnade 1920 och \u00e5r 1923 flyttade S. Arifullins tygaff\u00e4r till bankens g\u00e5rd fr\u00e5n andra sidan Strandgatan.<\/p>\n

Herrekipering Alf. Camis \u00f6ppnade \u00e5r 1922 en aff\u00e4r i k\u00e4llarv\u00e5ningen och i oktober 1923 blev han ombud f\u00f6r ”M\u00e5larenas Tapet-, Matt- & F\u00e4rgaff\u00e4r” i Vasa. Innehavaren Alfred Camis (1894-1957) var f\u00f6dd i V\u00f6r\u00e5 och efter en tid i den finska milit\u00e4ren \u00f6ppnade han aff\u00e4r i Kristinestad. \u00c5ren 1931 – 1942 var han kyrkokamrer och fram till 1944 verkade han inom folkf\u00f6rs\u00f6rjningen. 1944 flyttade Alfred till Vasa, d\u00e4r han sedan dog \u00e5r 1957.<\/p>\n

\u00c5r 1923<\/strong> p\u00e5 h\u00f6sten gjorde Kristinestads Handelslag konkurs och verksamheten upph\u00f6rde efter slutf\u00f6rs\u00e4ljningen. Utrymmen \u00f6vertogs d\u00e5 av bokhandlare Fr. O. Rehnb\u00e4ck som flyttade dit fr\u00e5n Fremdelings g\u00e5rd s\u00f6der om torget.<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Nordiska Aktiebanken, och dess direkt\u00f6r Tor Nordstr\u00f6m bodde d\u00e4r med hustrun Elsa. Bokhandlare Rehnb\u00e4ck hade tydligen avslutat sin aff\u00e4r eftersom bonden Emil B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmark<\/a> i mars ”\u00f6ppnat handel med kolonialer, manufakturer och kortavaror” i den tidigare andelshandeln. P\u00e5 hyra bodde stadsl\u00e4karen Einar Runeberg (1877-1938 i Eken\u00e4s) med hustrun Enni (f. Selin 1878) och barnen Johan ( f.1903), Clara (f.1905) och Carl (f.1905). Butiksbitr\u00e4det Sj\u00f6f\u00e4r Saber (f.1897) bodde h\u00e4r och han var rysk medborgare.<\/p>\n

\"\"
I augusti 1925 \u00f6ppnade Kristiinan Auto Oy en bil- och traktoraff\u00e4r i F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd invid Strandgatan. Den 3-spaltiga annonsen var inf\u00f6rd i Syd-\u00d6sterbotten 5.8.1925.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1926<\/strong> \u00e4gde banken hela g\u00e5rden men det var endast direkt\u00f6ren Tor och hustrun Elsa Nordstr\u00f6m som bodde d\u00e4r med sin familj. Under tiden som de bodde i staden f\u00f6ddes dottern Dorrit Margaretha \u00e5r 1920 och hon gifte sig sedan till Helsingfors med Karl Fabian Langenski\u00f6ld. I staden f\u00f6ddes ocks\u00e5 sonen G\u00f6ran Gustav \u00e5r 1923 och som sedan gifte sig med Raili Lehto. Tor Nordstr\u00f6m deltog aktivt i stadens politiska liv och han var stadsfullm\u00e4ktiges ordf\u00f6rande en tid. \u00c5r 1938 flyttade John Spolander sin delikatessaff\u00e4r fr\u00e5n \u00f6vre torget<\/a> till bankens byggnad vid Strandgatan.<\/p>\n

\u00c5r 1939<\/strong> var l\u00e4get s\u00e5 gott som of\u00f6r\u00e4ndrat men nu \u00e4r det stadsl\u00e4karen Hugo Ludvig Bredstr\u00f6m som sedan \u00e5r 1931 bodde h\u00e4r och hade sin mottagning h\u00e4r. Han var f\u00f6dd 1894 i Ing\u00e5 och han var gift med Vera, som var f\u00f6dd \u00e5r 1896 och hade ryskt p\u00e5br\u00e5. Hos dem bodde alltid n\u00e5gon tj\u00e4narinna, till exempel Sigrid Sofia H\u00f6gback (f.1910), Elna Bj\u00f6rk fr\u00e5n Tj\u00f6ck (f.1918) eller Ingrid Stor\u00e5s fr\u00e5n M\u00f6rtmark. Kesko hade ocks\u00e5 sin partiaff\u00e4r och kontor i byggnaden utefter Strandgatan.<\/p>\n

Efter kriget 1944-1946<\/strong> var det Nordiska F\u00f6reningsbanken som \u00e4gde g\u00e5rden och d\u00e4r bodde direkt\u00f6r Nordstr\u00f6m med sin familj.\u00a0 D\u00e4r bodde fortfarande stadsl\u00e4karen Bredstr\u00f6m med sin Vera. F\u00f6rutom bankens egna kontor fanns det hyresg\u00e4ster ocks\u00e5, s\u00e5som tr\u00e4varufirman Grankull & Co: s kontor, John Spolanders diversehandel, Kristinestads Elektroauto och Keskos partiaff\u00e4r och kontor. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 damfrisering Parant och stadsl\u00e4karens mottagning.<\/p>\n

\u00c5r 1948<\/strong> hade stadsl\u00e4karen Bredstr\u00f6m flyttat till Hang\u00f6 och i hans st\u00e4lle hade kommit Torsten Str\u00f6mberg. Torsten var f\u00f6dd \u00e5r 1912 i Esbo och flyttade till staden via Vasa. Han var gift med Elinor Hartman, som var f\u00f6dd \u00e5r 1912 i Helsingfors och de hade med sig 4 barn som alla var f\u00f6dda i Esbo. I g\u00e5rden fanns fortfarande stadsl\u00e4karens mottagning, Grankulls kontor, delikatesshandlare John Spolanders aff\u00e4r, Kristinestads Elektro-auto, Keskos kontor och partiaff\u00e4r.<\/p>\n

Fr\u00e5n 1949 eller 1950<\/strong> bodde h\u00e4r ocks\u00e5 stenarbetaren Viljo Viklund, som var f\u00f6dd i N\u00e4rpes \u00e5r 1917 och han blev d\u00e5 g\u00e5rdskarl. Viljo var gift med Laimi Lammasniemi, som var f\u00f6dd \u00e5r 1920 i Stor\u00e5. Med sig hade de tv\u00e5 barn som b\u00e5da var f\u00f6dda p\u00e5 Ulfvesv\u00e4gen i Lappfj\u00e4rd. Efter flytten till staden fick de sedan \u00e4nnu en son \u00e5r 1950. Familjen Viklund bodde i en liten g\u00e5rdsbyggnad, som revs i slutet av 1970-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1951<\/strong> p\u00e5 h\u00f6sten planerade skatten\u00e4mndens kansli en flyttning till Lappfj\u00e4rd men d\u00e5 ingrep stadens hyresn\u00e4mnd och ordnade en bostad i F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd. Stadsl\u00e4karen Torsten Str\u00f6mberg hade flyttat bort och denna uthyrdes nu till statsskatten\u00e4mndens ordf\u00f6rande Aimo Lumme.<\/p>\n

I mitten av 1950-talet<\/strong> flyttade familjen Viklund till Strandgatan 8. \u00c5r 1953 flyttade Tor Nordstr\u00f6m bort d\u00e5 han gick i pension och bankens nya direkt\u00f6r, borgm\u00e4staren Torsten Lundberg flyttade in. Torsten var f\u00f6dd \u00e5r 1908 i Lapptr\u00e4sk och han var gift med teckningsl\u00e4raren Kerstin Ahlstr\u00f6m, f\u00f6dd 1914 i Jakobstad. I april 1937 hade Torsten blivit utn\u00e4mnd till borgm\u00e4stare i staden och sedan 1952 arbetade han j\u00e4msides som direkt\u00f6r f\u00f6r banken. Familjen Lundberg hade tidigare bott i Fremdelings g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 42.<\/a><\/p>\n

I g\u00e5rden fanns det i mitten av 50-talet Nordiska F\u00f6reningsbankens kontor, Grankull & Co fr\u00e5n Skaftung hade sitt kontor i g\u00e5rden. Levi Lytz hade \u00f6vertagit John Spolanders delikatesshandel och med hustrun G\u00f6ta innehade Spolander ”Nya Kemikaliehandeln”, som s\u00e5lde allt mellan tyger och smycken till parfymer och l\u00e4ppstift. Den aff\u00e4ren \u00f6vertogs i september 1956 av fru Agnes \u00d6rn, som var hemma fr\u00e5n Finby i N\u00e4rpes. Kristinestads Elektro Auto fanns h\u00e4r liksom Kampaamo M\u00e4kel\u00e4 och Ab Haldin Oy. \u00c5r 1960 flyttade Ab Haldin Oy sin verksamhet till ett nybyggt aff\u00e4rshus i centrala Lappfj\u00e4rd och d\u00e5 passade Airi Ryssy p\u00e5 att \u00f6ppna en ”Kortvaru- och skoaff\u00e4r” i den lokalen. Kesko hade sin partiaff\u00e4r och kontor h\u00e4r men det st\u00e4ngdes 1964 och verksamheten flyttades \u00f6ver till kontoret i Vasa. I februari 1966 \u00f6ppnade Pekka Santala sin ”Blomsterhandel och Begravningsbyr\u00e5” i en del av Keskos rymliga aff\u00e4rslokal och han flyttade d\u00e5 fr\u00e5n Handelslagets aff\u00e4rshus, d\u00e4r han verkat i n\u00e5gra \u00e5r. I den andra delen \u00f6ppnade guldsmed Helge Hellman en modern aff\u00e4r. I september 1956 flyttade T. Prosi sin barberaraff\u00e4r till denna g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1968 i november<\/strong> flyttade Modeaff\u00e4r Saga Perjus fr\u00e5n Strandgatan 55 till F\u00f6reningsbankens g\u00e5rd och \u00f6ppnade aff\u00e4ren i k\u00e4llarv\u00e5ningen. F\u00f6ljande \u00e5r i maj s\u00e5lde Pekka Santala sin Blomsterhandel och begravningsbyr\u00e5 \u00e5t Anita Ketola. Ocks\u00e5 urmakaren Leo \u00d6sterholm hade en aff\u00e4r i denna byggnad.<\/p>\n

P\u00e5 1970-talet<\/strong> fanns bankens kontor fortfarande i g\u00e5rden. G\u00e5rden som under en l\u00e5ng tid hade haft en ljusbl\u00e5 f\u00e4rg fick \u00e5r 1974 den herrg\u00e5rdsgula f\u00e4rg som den fortfarande har. I k\u00e4llarv\u00e5ningen fanns modeaff\u00e4r Saga Perjus, som \u00e5r 1974 flyttade en v\u00e5ning upp. Aff\u00e4rens innehavare var Ulrika Suominen. I slutet av 70-talet b\u00f6rjade F\u00f6reningsbanken planera ett nybygge p\u00e5 samma tomt d\u00e4r Essos servicestation l\u00e5g. Servicestation var byggd i b\u00f6rjan av 1950-talet och de f\u00f6rsta f\u00f6rest\u00e5ndarna var Albert Nordstr\u00f6m och Armas Paavola. Den \u00f6vertogs sedan av Gustaf Carlsson, som \u00e5r 1973 \u00f6verl\u00e4t sk\u00f6tseln \u00e5t Bengt Nordstr\u00f6m. Stationsbyggnaden revs i slutet av \u00e5r 1978 och F\u00f6reningsbanken kunde efter det bygga det nya bankhuset invid Sj\u00f6gatan, som de kunde ta i bruk \u00e5r 1981.<\/p>\n

\u00c5r 1979, den 15 januari<\/strong> s\u00e5lde F\u00f6reningsbanken i Finland sitt bankhus vid torget \u00e5t staden Kristinestad f\u00f6r 350 000 mark. \u00d6verl\u00e5tandet skall ske f\u00f6re f\u00f6ljande \u00e5rsskifte, om det nya bankhuset d\u00e5 \u00e4r f\u00e4rdigt. Redan d\u00e5 f\u00f6rslogs det att stadens bibliotek skulle flytta dit. En turistinformation skulle ocks\u00e5 passa i g\u00e5rden, eftersom det ans\u00e5gs opassande att turistinformationen nu fanns i Hotell Kristinas utrymmen och sk\u00f6ttes av en resebyr\u00e5..<\/p>\n

\u00c5r 1981<\/strong> kunde staden Kristinestad \u00f6verta Wendelins gamla byggnad. Anv\u00e4ndnings\u00e4ndam\u00e5let var inte best\u00e4mt d\u00e5 \u00e4nnu.<\/p>\n

\u00c5r 1984, den 13 februari<\/strong> kunde det nya biblioteket invigas. Biblioteket hade f\u00f6re det funnits p\u00e5 Strandgatan 37, i den nuvarande ungdomsg\u00e5rden.<\/a> \u00c5r 1984 flyttade Radio \u00d6sterbotten sin studio till g\u00e5rden. P\u00e5 g\u00e5rdens baksida uppf\u00f6rdes \u00e5r 1986 ett nytt trapphus och via detta kan man sedan ta sig till radiostudion, bibliotekets kontor och till Sj\u00f6fartsmus\u00e9et uppe p\u00e5 vinden.<\/p>\n

Trots att g\u00e5rden inom n\u00e5gra \u00e5r fyller 200 \u00e5r \u00e4r den fortfarande i gott skick.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Det var i maj 1917 som ”Nordiska Aktiebanken f\u00f6r Handel och Industri” k\u00f6pte den h\u00e4r g\u00e5rden av handlanden Konrad Sundman. Fotot fr\u00e5n Nordeas historiska arkiv\/ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den l\u00e5nga uthusbyggnaden i den norra r\u00e5n str\u00e4ckte sig fr\u00e5n Strandgatan \u00e4nda ned till stranden. Den f\u00f6rsta delen n\u00e4rmast stranden var ett saltmagasin\u00a0 uppf\u00f6rt \u00e5r 1828 och det blev tillbyggd 1839. Saltmagasinet flyttade \u00e5r 1975 till Lebellska k\u00f6pmansg\u00e5rden. Den andra uthusbyggnaden som syn till h\u00f6ger byggdes 1838 och den blev tillbyggd 1862. Fotot taget p\u00e5 1960-talet och finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uthusbyggnaderna fr\u00e5n den Wendelinska tiden fotograferade n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1960-talet och fotot finns i Alvar Utters fotosamling.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den gamla Wendelinska uthusraden str\u00e4ckte sig \u00e4nda upp till Strandgatan. I bakgrunden syns det v\u00e5ningshus i tegel som byggm\u00e4stare Thure Nygren uppf\u00f6rde i mitten av 1960-talet p\u00e5 den Carlstr\u00f6mska tomten. Fotot finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger syns ing\u00e5ngen och ett av skyltf\u00f6nstren till Konrad Sundmans aff\u00e4r och till v\u00e4nster h\u00f6rnet av T\u00f6ttermans g\u00e5rd. Vykortet fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1900-talet \u00e4r utl\u00e5nat av Juhani Saari.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Under en l\u00e5ng fanns F\u00f6reningsbankens kontor och direkt\u00f6rens bostad i denna byggnad vid Salutorget. Fotot fr\u00e5n Nordeas historiska arkiv\/ELKA.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Porten bakom den Wendelinska g\u00e5rden vid Strandgatan. Fotot fr\u00e5n 1919 \u00e4r taget av Samuli Paulaharju och finns i Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Marknaderna i Kristinestad drar alltid mycket folk, det ser man bra p\u00e5 Teuvo Kanervas foto fr\u00e5n \u00e5r 1972. I h\u00f6gra kanten syns den Wendelinska g\u00e5rden, d\u00e4r F\u00f6reningsbanken d\u00e5 hade sitt kontor. F\u00f6ljande g\u00e5rd \u00e4r T\u00f6ttermans aff\u00e4rshus, som f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1974. Till v\u00e4nster den \u00e4ldsta delen av Risto Talas\u00b4 varuhus som han byggde \u00e5r 1964.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
De Wendelinska g\u00e5rdarna fotograferade i slutet av \u00e5r 1974, efter att Helsingforsbankens aff\u00e4rshus p\u00e5 granntomten hade f\u00f6rst\u00f6rts i en brand sommaren 1974. Den l\u00e4gre g\u00e5rden l\u00e4ngs med Strandgatan uppf\u00f6rdes 1832 och den h\u00f6gre och bredare invid Salutorget byggdes 1837, b\u00e5da av Simon Anders Wendelin. G\u00e5rden l\u00e4ngs med Strandgatan revs i mitten av 1980-talet, d\u00e5 det uppf\u00f6rdes ett nytt aff\u00e4rshus p\u00e5 samma st\u00e4lle. Fotot fr\u00e5n Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bild ur boken ”Suomalaisia puukapunkeja” fr\u00e5n \u00e5r 1995, d\u00e4r Wendelins gamla g\u00e5rd pryder sin plats vid torget. F\u00f6r yngre l\u00e4sare m\u00e5ste f\u00f6rklaras att den lilla byggnaden vid bro\u00e4ndan \u00e4r en telefonkiosk, d\u00e4rifr\u00e5n man kunde ringa samtal om man f\u00f6rst stoppade mynt i apparaten.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Mitt i bild syns Wendelins g\u00e5rd. Fr\u00e5n b\u00f6rjan hade g\u00e5rden alla ing\u00e5ngar fr\u00e5n g\u00e5rdssidan men efterhand \u00f6ppnades d\u00f6rrar ocks\u00e5 mot torget. Hannu Vallas foto kan vara taget runt 1990 och det finns i Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
En del av Hannus Vallas flygfoto fr\u00e5n ungef\u00e4r 1990, d\u00e4r den Wendelinska syns mitt i bild. Fotot finns i Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Wendelins g\u00e5rd som i dag hyser stadens bibliotek \u00e4r vackert bel\u00e4gen p\u00e5 Salutorgets norra sida. Foto fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 Simon Anders Wendelin l\u00e4t bygga denna g\u00e5rd \u00e5r 1837, s\u00e5 stod den p\u00e5 stranden. Nedanf\u00f6r g\u00e5rden fanns det bara n\u00e5gra magasin och bodar, och Wendelin gr\u00e4vde upp en kanal bakom g\u00e5rden, s\u00e5 att fartyg kunde lossa och lasta direkt till hans magasin. Efter att stadsbron byggdes p\u00e5 1840-talet var det inte l\u00e4ngre m\u00f6jligt f\u00f6r fartyg att ta sig fram till Wendelins g\u00e5rd.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Salt var i tiderna en av de viktigaste importvarorna och under sommaren g\u00e4llde det att bunkra upp ett ordentligt lager inf\u00f6r den kommande vintern, d\u00e5 all sj\u00f6fart stod stilla. Det h\u00e4r saltmagasinet som nu finns p\u00e5 Lebells museum<\/a> hade \u00e4nda fram till 1975 st\u00e5tt p\u00e5 den Wendelinska tomten. N\u00e4r F\u00f6reningsbanken b\u00f6rjade planera f\u00f6r sitt nybygge, s\u00e5 var det klart att magasinet m\u00e5ste bort och man kan nog s\u00e4ga att det har f\u00e5tt en v\u00e4rdig plats. Enligt Carl Sj\u00f6blom s\u00e5 skulle detta magasin vara \u00e4nda fr\u00e5n 1700-talet men det byggdes nog p\u00e5 1840-talet.<\/figcaption><\/figure>\n

Konrad Sundmans annonser:<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Konrad Sundman annonserade i s\u00e5 gott som alla tidningar som utkom i staden och ibland kan det vara sv\u00e5rt att veta vad han vill s\u00e4lja.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Handlanden Konrad Sundman var en m\u00e5ngsidig och driftig aff\u00e4rsman, som hade ett verkligt stort varuutbud. Han annonserade flitigt i tidningarna. \u00c5r 1879 startade han ett br\u00e4nnvinsbr\u00e4nneri p\u00e5 den Nordlundska tomten p\u00e5 Strandgatan och i b\u00f6rjan p\u00e5 1900-talet k\u00f6pte han Mariefors Br\u00e4nneri, som i flera \u00e5r varit ett av landets st\u00f6rsta br\u00e4nnvinsbr\u00e4nnerier och det fanns d\u00e5 p\u00e5 \u00d6stra sidan n\u00e4ra gr\u00e4nsen till Tj\u00f6ck.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1913, den 11 april avled Konrads och Fannys dotter Seidi i en \u00e5lder av 13 \u00e5r, d\u00e5 hon vistades i Helsingfors. Hon ligger begravd p\u00e5 Gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00f6stra sidan bredvid sina f\u00f6r\u00e4ldrar och farmor Hel\u00e9n.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1929 avslutade Konrad Sundman sin aff\u00e4rsverksamhet och han s\u00e5lde d\u00e5 resterna av sina handelsvaror. Han dog sedan i november 1932.<\/figcaption><\/figure>\n

Kristinestads Handelslags annonser:<\/strong><\/h4>\n

\"\" \"\" \"\" \"\"<\/p>\n

J\u00e4rnhandels Aktiebolagets annonser:<\/strong><\/h4>\n

\"\" \"\" \"\"<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp vid dokumentationen. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa om mera om sl\u00e4kten Wendelin, s\u00e5 skall du Forts\u00e4tt l\u00e4sa Wendelins g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 38 eller Salutorget 1<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":38,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19793","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19793","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19793"}],"version-history":[{"count":97,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19793\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19795,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19793\/revisions\/19795"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19793"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}