{"id":19768,"date":"2021-03-05T16:18:45","date_gmt":"2021-03-05T14:18:45","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19768"},"modified":"2024-11-16T15:52:55","modified_gmt":"2024-11-16T13:52:55","slug":"tidningsartiklar-om-jarnvagsbygget","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19768","title":{"rendered":"Tidningsartiklar om j\u00e4rnv\u00e4gsbygget"},"content":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 23.10.1909:<\/strong><\/span><\/p>\n

Syd\u00f6sterbottniska banan.<\/strong><\/h5>\n

Arbetet vidtar antagligen 1 november. \u2014 Mellan 600 och 700 arbetare j\u00e4mte h\u00e4star och n\u00f6diga arbetsredskap redan anl\u00e4nda till \u00d6stermyra.<\/p>\n

Under f\u00f6rloppet av denna vecka har med n\u00e4stan vart och ett av de ordinarie t\u00e5gen norrifr\u00e5n till \u00d6stermyra anl\u00e4nt ett stort antal j\u00e4rnv\u00e4gsarbetare f\u00f6r \u00d6stermyra -Kristinestads \u2014 Kask\u00f6 banbyggnad. S\u00e5 ankom i torsdags p\u00e5 aftonen till orten inte mindre \u00e4n i det n\u00e4rmaste 300 man. Totalt har hittills ungef\u00e4r 600 \u2013 700 arbetare anl\u00e4nt. De flesta har dock fortsatt resan till Kurikka, Ilmola och andra orter vid den blivande j\u00e4rnv\u00e4gslinjen. I \u00d6stermyra uppeh\u00e5ller sig f\u00f6r n\u00e4rvarande omkring 250 man av de nyligen anl\u00e4nda j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna, men d\u00e5 de gifta av dessa medf\u00f6r b\u00e5de hustrur och barn bel\u00f6per sig antalet invandrare till omkring 300 \u2013 600 personer. I g\u00e5r p\u00e5 aftonen v\u00e4ntades ett extra godst\u00e5g anl\u00e4nda till orten medf\u00f6rande h\u00e4star och diverse arbetsredskap. Arbetet vid banbyggnaderna antas med best\u00e4mdhet komma att p\u00e5b\u00f6rjas den 1 instundande november. F\u00f6rsta likviden \u00e5t de nyanl\u00e4nda arbetarna har utlovats den 8 november.<\/p>\n

I anledning av den stora arbetarinvasionen har \u00d6stermyra bryggeri p\u00e5 guvern\u00f6rens i l\u00e4net befallning st\u00e4ngts p\u00e5 tv\u00e5 veckor, r\u00e4knat fr\u00e5n den 10 dennes. Extra l\u00e4nsmannen p\u00e5 orten har i Wasa anh\u00e5llit om f\u00f6rst\u00e4rkning av polisstyrkan med tv\u00e5 konstaplar.<\/p>\n

F\u00f6rutom de till \u00d6stermyra ankomna j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna har med t\u00e5g betydande arbetsstyrkor kommit till Vasa och Laihia. Dessa forts\u00e4tter antingen med h\u00e4st eller med \u00e5ngb\u00e5t de n\u00e4rmaste dagarna resan till Kristinestad och Kask\u00f6.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 26.10.1909:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00c5ngaren Fredrik Wilhelm medf\u00f6rde p\u00e5 sin senaste resa fr\u00e5n Vasa ett antal j\u00e4rnv\u00e4gsarbetare, uppg\u00e5ende med hustrur och barn till vidpass ett 80-tal. De flesta steg i land i Kask\u00f6 och till Kristinestad medf\u00f6ljde blott par tiotal. Med \u00e5ngaren Norden anl\u00e4nde i dag till orten ett parti fordon och andra k\u00f6rredskap f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbygget.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 6.11.1909:<\/strong><\/span><\/p>\n

Stadsfullm\u00e4ktige h\u00e4rst\u00e4des sammantr\u00e4dde senaste onsdag f\u00f6r att fatta beslut i anledning av en inkommen skrivelse med anh\u00e5llan om r\u00e4tt att utan f\u00f6reg\u00e5ende expropriation f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaderna f\u00e5 anv\u00e4nda n\u00f6digt jordomr\u00e5de samt att fr\u00e5n stadens mark f\u00e5 anskaffa grus, sten och annat byggnadsmaterial av dylikt slag. P\u00e5 beredningsutskottets f\u00f6rslag godk\u00e4nde fullm\u00e4ktige den gjorda anh\u00e5llan, samt uppdrog \u00e5t dr\u00e4tselkammaren att eventuellt vidta andra i samband h\u00e4rmed st\u00e5ende \u00e5tg\u00e4rder.<\/p>\n

Sedan torsdagen \u00e4r n\u00e5gra arbetare p\u00e5 \u00d6stra sidan i staden sysselsatta med uppf\u00f6rande av en smedja och arbetsskjul f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gens behov. S\u00e5 fort ingenj\u00f6r Sourander, som i staden kommer att leda arbetena, i n\u00e4sta vecka \u00e5terv\u00e4nder fr\u00e5n huvudstaden kommer samtliga hit anl\u00e4nda arbetare att syssels\u00e4ttas.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 16.11.1909:<\/strong><\/span><\/p>\n

Arbetena bedrivs denna vecka med en arbetsstyrka av i det n\u00e4rmaste 20 man. Den nya j\u00e4rnv\u00e4gslinjen mellan staden och Tj\u00f6ck h\u00f6ggs upp redan i slutet av f\u00f6rra veckan. Redan inom de n\u00e4rmaste dagarna torde arbetet komma att upptas i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 13.11.1909:<\/strong><\/span><\/p>\n

-Svenska \u00e5ngaren Ellen medf\u00f6rde till staden i torsdags fr\u00e5n Aalborg i Danmark 1,000 fat cement f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaderna h\u00e4rst\u00e4des.<\/p>\n

-Guvern\u00f6ren i l\u00e4net har med anledning av j\u00e4rnv\u00e4gsarbetenas vidtagande i enlighet med \u00d6verstyrelsens f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna f\u00f6rslag funnit sk\u00e4l att f\u00f6r ordningens uppr\u00e4tth\u00e5llande bland j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna tills\u00e4tta tre poliskonstaplar, av vilka en stationeras i n\u00e4rheten av \u00d6stermyra station, en i Kauhajoki socken och en i Per\u00e4l\u00e4 by i \u00d6stermark socken. Tj\u00e4nsterna ledigansl\u00e5s genom annons i dagens blad att p\u00e5 Vasa landskansli ans\u00f6kas inom tre veckor r\u00e4knat fr\u00e5n den 6 november.<\/p>\n

-Distriktsingenj\u00f6ren Sourander anl\u00e4nde i g\u00e5r till staden och arbetena torde komma att vidtas n\u00e5gon av de n\u00e4rmaste dagarna.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 23.11.1909:<\/strong><\/span><\/p>\n

Vid banbyggnadsarbetet i staden \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande cirka 60 man sysselsatta, sedan i g\u00e5r ungef\u00e4r 30 nya arbetare antagits i tj\u00e4nst. Totalt finnas det i staden och dess omnejd ungef\u00e4r 200 arbetare, som tidigare deltagit i Kemi\u2014 Rovaniemi banans byggande. I slutet av senaste vecka p\u00e5b\u00f6rjades p\u00e5 ett par st\u00e4llen mellan M\u00f6rtmark och Kristinestad utgr\u00e4vningen av n\u00f6diga sk\u00e4rningar p\u00e5 den blivande banan. Uppf\u00f6rande av smedjor och redskapsskjul samt dikning l\u00e4ngs banlinjen verkst\u00e4lls \u00e4ven. Efter hand och d\u00e5 en del f\u00f6rarbeten, som \u00e4nnu \u00e5terst\u00e5r, hunnit slutf\u00f6ras kommer arbetet att upptas i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning och skall d\u00e5 tillf\u00e4lle till arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst l\u00e4mnas \u00e4ven ortsbor.<\/p>\n

I motsats till vad som tidigare har uppgetts kommer en del f\u00f6rberedande arbeten p\u00e5 Kask\u00f6 bandel att vidtas efter par tre veckor, trots att det egentliga byggandet h\u00e4r uppskjutits till fram p\u00e5 v\u00e5ren. Detta kommer dock inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt att inverka p\u00e5 denna bandels f\u00e4rdigblivande, ty som bekant har man f\u00f6r avsikt att samtidigt \u00f6ppna hela den nya j\u00e4rnv\u00e4gen f\u00f6r trafik och inte n\u00e5gon del d\u00e4rav f\u00f6re en annan.<\/p>\n

Enligt i dag p\u00e5 f\u00f6rmiddagen till oss ing\u00e5ngna meddelanden fr\u00e5n \u00d6stermyra kommer d\u00e4rst\u00e4des fr\u00e5n och med i morgon arbetet att bedrivas i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning \u00e4n hittills, i det att d\u00e5 sandsl\u00e4pning i stor skala vidtas. Sanden forslas i j\u00e4rnv\u00e4gsvagnar fr\u00e5n Alavo sandbruk och kommer n\u00e4rmast att anv\u00e4ndas f\u00f6r utfyllning av platsen vid den nya j\u00e4rnv\u00e4gslinjens utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n stambanan. I samma syfte har spr\u00e4ngningsarbeten redan i flera veckor p\u00e5g\u00e5tt. Smedjor och arbetsskjul \u00e4r redan uppf\u00f6rda och f\u00e4rdiga att uppl\u00e5tas f\u00f6r sitt \u00e4ndam\u00e5l. Ortens j\u00e4rnv\u00e4gsarbetare hade ett m\u00f6te i g\u00e5r kv\u00e4ll, men vad som d\u00e4rvid f\u00f6rehades \u00e4r oss ej bekant. F\u00f6rmodligen hade m\u00f6tet sammankallats i syfte att p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt p\u00e5skynda arbetena f\u00f6r att tillf\u00e4lle till arbetsf\u00f6rtj\u00e4nst skulle l\u00e4mnas en st\u00f6rre arbetsstyrka \u00e4n den som hittills tagits i anspr\u00e5k vid j\u00e4rnv\u00e4gsbygget.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 27.11.1909:<\/strong><\/span><\/p>\n

Medell\u00f6n och arbetsstyrka.<\/strong><\/h6>\n

Fr\u00e5n distriktsingenj\u00f6ren vid j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaden mellan Sein\u00e4joki samt Kristinestad och Kask\u00f6 har till \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna ing\u00e5tt anm\u00e4lan om medell\u00f6nen och arbetsstyrkans storlek vid ifr\u00e5gavarande j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnad f\u00f6r tiden 1 \u2014 15 november. Vid dagsverkslikviden har medell\u00f6nen under n\u00e4mnda tid utgjort 2,91 mark f\u00f6r mansdagsverke och 5,20 mark f\u00f6r h\u00e4stdagsverke samt vid betingslikvid 2,90 mk f\u00f6r mansdagsverke och 5,22 mk f\u00f6r h\u00e4stdagsverke. Arbetsstyrkan, som den 1 november utgjorde endast 16 man, har p\u00e5 tv\u00e5 veckor alltmera \u00f6kats och uppgick den 15 november till 339 man.<\/p>\n

Kostnaderna enligt utr\u00e4kning vid kejsard\u00f6mets j\u00e4rnv\u00e4gar 16,7 miljoner mark. Hemst\u00e4llan av \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g-och vattenbyggnaderna. Senaten har i en skrivelse av den 2 oktober 1909 meddelat, att hans Kejserliga Majest\u00e4t anbefallt byggandet av en j\u00e4rnv\u00e4g fr\u00e5n Sein\u00e4joki station till Kristinestad och Kask\u00f6 st\u00e4der f\u00f6r en ber\u00e4knad kostnad av 15,2 miljoner mk och ett bisp\u00e5r fr\u00e5n Kask\u00f6 station till en hamnplats vid Koberget f\u00f6r 62,000 mk. Som villkor har h\u00e4r fastst\u00e4llts, att skenvikten f\u00f6r banan skall utg\u00f6ra 30 kg per l\u00f6pmeter, \u00e4vensom att fria profilen skall vara den som anv\u00e4nds vid kejsard\u00f6mets j\u00e4rnv\u00e4gar. P\u00e5 d\u00e4rom gjord ans\u00f6kan har \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna numera till senaten ins\u00e4nt uppgift \u00f6ver de tillskottsanslag, som h\u00e4rav orsakas f\u00f6r arbetenas utf\u00f6rande.<\/p>\n

P\u00e5 banbyggnadens byr\u00e5 har utr\u00e4knats de tillskottskostnader, som kr\u00e4vs p\u00e5 grund av f\u00f6ren\u00e4mnda best\u00e4mningars genomf\u00f6rande och dessa utg\u00f6r sammanlagt 1,3 miljoner mk. Inber\u00e4knat hamnsp\u00e5ret fr\u00e5n Kask\u00f6 station till Koberget samt ombyggnaden av Ule\u00e5borgska banan n\u00e4rmast Sein\u00e4joki station, kommer kostnaderna att stiga f\u00f6r hela banbyggnaden, utf\u00f6rd enligt de nya best\u00e4mningarna, till totalt 16,7 miljoner mk, mot tidigare ber\u00e4knade 13,5 miljoner. \u00d6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna har till senaten ins\u00e4nt det nya kostnadsf\u00f6rslaget i och f\u00f6r stadf\u00e4stelse.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 4.12.1909:<\/strong><\/span><\/p>\n

De arbetsl\u00f6sa j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna.<\/strong><\/h6>\n

Med anledning av att arbetare, som inte kunnat erh\u00e5lla arbete vid den nyligen p\u00e5b\u00f6rjade Sein\u00e4joki\u2014 Kristinestads\u2014 Kask\u00f6 banan hos guvern\u00f6ren i l\u00e4net anh\u00e5llit om s\u00e5dan tj\u00e4nste\u00e5tg\u00e4rd att \u00e5t dem av arbetarna som inte kunnat tas i arbete vid j\u00e4rnv\u00e4gsbyggandet, m\u00e5tte utdelas n\u00e5got tillf\u00e4lligt underst\u00f6d s\u00e5som penningf\u00f6rskott eller att med arbete m\u00e5tte s\u00e5 snart som m\u00f6jligt vidtas i st\u00f6rre utstr\u00e4ckning, s\u00e5 att de n\u00f6dst\u00e4llda kunde med f\u00f6rsta f\u00e5 arbete, har guvern\u00f6ren gjort hemst\u00e4llan i saken hos \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna, som i skrivelse till guvern\u00f6ren av den 25 november meddelar:<\/p>\n

-Emedan n\u00e4mnda arbetare till st\u00f6rsta delen kommit fr\u00e5n Kemi\u2014 Rovaniemi banbyggnad, d\u00e4r de \u00e4nda till slutet av oktober m\u00e5nad haft god f\u00f6rtj\u00e4nst s\u00e5 borde deras st\u00e4llning inte vara s\u00e5 d\u00e5lig. Ocks\u00e5 om det faktiskt vore s\u00e5, anser \u00f6verstyrelsen sig inte kunna p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt underst\u00f6da arbetarna, d\u00e5 arbetet inte kan b\u00f6rja i st\u00f6rre omf\u00e5ng f\u00f6rr\u00e4n senare p\u00e5 v\u00e5ren. Allra minst ser sig \u00f6verstyrelsen kunna f\u00f6resl\u00e5 penningf\u00f6rskott, eftersom inget anslag f\u00f6r dylika \u00e4ndam\u00e5l finns upptaget i kostnadsf\u00f6rslaget.\u00a0Dessutom anser \u00f6verstyrelsen dylika underst\u00f6d inte vara l\u00e4mpliga, att de mera skada \u00e4n gagna arbetarna, emedan arbetarna p\u00e5 detta s\u00e4tt v\u00e4njas vid ett h\u00e5gl\u00f6st levnadss\u00e4tt dag f\u00f6r dag och v\u00e4ntar p\u00e5 underst\u00f6d av staten.<\/p>\n

S\u00e4kerhets\u00e5tg\u00e4rder.<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r ordningens uppr\u00e4tth\u00e5llande bland arbetarna vid Sein\u00e4joki\u2014Kristinestads-Kask\u00f6 j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnad har guvern\u00f6ren den 30 november bland 36 s\u00f6kande utn\u00e4mnt 3 personer att vara poliskonstaplar.<\/p>\n

Arbetena invid \u00d6stermyra.<\/strong><\/p>\n

Fr\u00e5n \u00d6stermyra telefonerades till oss i g\u00e5r kv\u00e4ll: Banbyggnadsarbetena p\u00e5g\u00e5r i \u00d6stermyra med \u00f6kad arbetsstyrka. Denna vecka \u00e4r h\u00e4r cirka 100 arbetare sysselsatta. Sandforslingen fr\u00e5n Alavo till den blivande j\u00e4rnv\u00e4gens utg\u00e5ngspunkt fr\u00e5n stambanan bedrivs med tre t\u00e5g dagligen, varje om 16 vagnar. Med anledning av den nya j\u00e4rnv\u00e4gen, kommer Ule\u00e5borgsbanans sp\u00e5r n\u00e5got att f\u00f6rflyttas f\u00f6r vinnande av st\u00f6rre utrymme p\u00e5 stationsomr\u00e5det. En av \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna tillsatt v\u00e4rderingsn\u00e4mnd, till vilken bland annat h\u00f6r jordbrukare Malmberg fr\u00e5n Ilmola och ingenj\u00f6r Sj\u00f6stedt fr\u00e5n \u00d6stermyra, har nyligen sammantr\u00e4tt. N\u00e4mnden har d\u00e4r v\u00e4rderat bagaren Nygrens g\u00e5rd, som kommer att tas i anspr\u00e5k f\u00f6r den nya j\u00e4rnv\u00e4gen, till 28,500 mark.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 31.12.1909:<\/strong><\/span><\/p>\n

P\u00e5 grund av det ringa antalet arbetare \u2014 ett 60-tal \u2014 som f\u00f6r n\u00e4rvarande syssels\u00e4tts vid j\u00e4rnv\u00e4gsbygget emellan staden och Tj\u00f6ck, kan man inte fordra att detta skulle skrida fram\u00e5t med n\u00e5gon vidare fart. Dock \u00e4r i alla h\u00e4ndelser n\u00e5got utr\u00e4ttat, eftersom banvallen redan p\u00e5 ett par st\u00e4llen kan sk\u00f6njas och man kan med \u00f6gat f\u00f6lja linjen till en l\u00e4ngd av vid pass 1,25 kilometer. Spr\u00e4ngning av sten p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 tv\u00e5 st\u00e4llen och likas\u00e5 arbete med sk\u00e4rningar, utfallsdiken, uthuggning m.m. Fasta berg torde p\u00e5 denna del av linjen bli ganska f\u00e5, en sak som ju betydligt underl\u00e4ttar anl\u00e4ggningen.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 22.1.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

Senaten har avslagit s\u00e4rskilda arbetsl\u00f6sas anh\u00e5llan att antingen omedelbart erh\u00e5lla arbete vid byggnadsarbetet p\u00e5 Sein\u00e4joki-Kristinestad-Kask\u00f6 banan eller ocks\u00e5 erh\u00e5lla hj\u00e4lp i form av l\u00e5n eller tillf\u00e4lliga underst\u00f6d.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 29.1.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

I medlet av januari 1910 var vid \u00d6stermyra-Kristinestad-Kask\u00f6 banbyggnad med arbete sysselsatta inalles 1\u00a0086 arbetare och 793 h\u00e4star.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 1.2.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u00d6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna hade av Forststyrelsen anh\u00e5llit om ett parti om 25\u00a0000 stockar f\u00f6r att anv\u00e4ndas p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbygget. Dessa kunde dock avst\u00e5 endast 14\u00a0000 stockar ur de angr\u00e4nsande kronoskogarna. Stockarna skulle anv\u00e4ndas f\u00f6r sleepers och f\u00f6r uppf\u00f6rande av byggnader.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 15.2.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

Finsk folkskola i Kask\u00f6 f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna. \u00d6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna har beslutat att i Kask\u00f6 inr\u00e4tta en finsk folkskola f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna. Skolan kommer att vara i verksamhet i 7 m\u00e5nader i \u00e5ret i Kask\u00f6 och dessutom 4 m\u00e5nader i N\u00e4rpes.<\/p>\n

\u00d6verstyrelsen har ocks\u00e5 utsett flera j\u00e4rnv\u00e4gsl\u00e4kare. Ilmola, Kurikka, Kauhajoki, N\u00e4rpes, \u00d6stermark, Kask\u00f6 f\u00e5r egna l\u00e4kare och till l\u00e4kare i Kristinestads uts\u00e5gs Ernst Wendelin.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 22.2.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

Marknad i Finby.<\/strong> D\u00e5 kass\u00f6ren f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbygget i l\u00f6rdags p\u00e5 Michels hemman i Finby verkst\u00e4llde likvid med banbyggnadens arbetare i Finby och N\u00e4sby, hade till platsen anl\u00e4nt \u00e4ven en m\u00e4ngd handlande i olika branscher. Talrikast f\u00f6rekom matvaror och kl\u00e4der. D\u00e5 \u00e4ven k\u00f6pare i massa hade infunnit sig hade de utbjudna artiklarna god \u00e5tg\u00e5ng. Intressant blir det att se om \u201dmarknaden\u201d kommer att upprepas varje g\u00e5ng som likvid i framtiden sker med ortens j\u00e4rnv\u00e4gsarbetare.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 26.3.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

Syd\u00f6sterbottniska banbyggnaden.<\/strong><\/h5>\n

Enligt det av senaten uppgjorda budgetf\u00f6rslaget f\u00f6r kommunikationsfonden under 1911 kommer under innevarande \u00e5r banstr\u00e4ckan fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Per\u00e4l\u00e4 f\u00f6rgreningsstation att i huvudsak bli terrasserad samt d\u00e4r befintliga trummor och broar uppmurade, varefter under v\u00e5rvintern \u00e5r 1911 n\u00f6dig underballast utsl\u00e4pas samt p\u00e5 str\u00e4ckan befintliga st\u00f6rre broar monteras.<\/p>\n

Under sommarens f\u00f6rlopp skulle sedermera sp\u00e5ret utspikas p\u00e5 ifr\u00e5gavarande str\u00e4cka, varj\u00e4mte erfoderligt grus borde med lokomotiv utsl\u00e4pas f\u00f6r sp\u00e5rets understoppning och justering till trafikabelt stick. Samtidigt med dessa arbeten uppf\u00f6rs n\u00f6diga boningshus och f\u00f6r trafiken erforderliga byggnader, vattentag m.m., s\u00e5 att provisorisk trafik p\u00e5 h\u00f6sten samma \u00e5r kan vidtas p\u00e5 bandelen \u00e4nda till Per\u00e4l\u00e4.<\/p>\n

P\u00e5 banstr\u00e4ckningarna Per\u00e4l\u00e4 -Kristinestad och Per\u00e4l\u00e4-Kask\u00f6 g\u00f6rs under \u00e5r 1911 samtliga terrasseringsarbeten och bromurningar f\u00e4rdiga och husbyggnader upptimras \u00e4ven delvis, s\u00e5 att dessa bandelar under \u00e5r 1912 kunde f\u00e5s i trafikabelt stick.<\/p>\n

I expropriationsl\u00f6sen f\u00f6r n\u00e4mnda bana kommer \u00e5r 1911 att utbetalas 1,700,000 mark: skenor och sleepers erfordras f\u00f6r c:a 1,300,000 mark, och borde av statsj\u00e4rnv\u00e4garna best\u00e4llas r\u00f6rlig materiel f\u00f6r ca 1,000,000 mark, varf\u00f6r till direkta upphandlingar och utbetalningar erfordras sammanlagt omkring 4,000,000 mark. F\u00f6r arbetets utf\u00f6rande erfordras \u00e5ter minst 2,000,000 mark, varf\u00f6r hela anslaget f\u00f6r ifr\u00e5gavarande banbyggnad under \u00e5r 1911 kommer att uppg\u00e5 till 6,000.000 mark.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 12.4.1910:<\/span><\/strong><\/p>\n

Stationerna<\/strong>.<\/h5>\n

\u00d6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna har i skrivelse till senaten f\u00f6reslagit att f\u00f6ljande stationer och h\u00e5llpunkter m\u00e5tte inr\u00e4ttas p\u00e5 Sein\u00e4joki \u2014 Kristinestadsbanan. \u2014 Siffrorna inom parentes anger avst\u00e5ndet i kilometer fr\u00e5n Sein\u00e4joki.<\/p>\n

Tuomikyl\u00e4 haltpunkt (10,47)<\/h6>\n
Ilmajoki V k1ass station (16,51)<\/h6>\n
Koskenkorva V klass station (24,53)<\/h6>\n
Kurikka IV klass station (34,10)<\/h6>\n
Mieto haltpunkt (39,20)<\/h6>\n
Luohiluoma V klass station (45,50)<\/h6>\n
Kauhajoki V klass station (54,81)<\/h6>\n
Kainasto V klass station (64,76)<\/h6>\n
\u00c4yst\u00f6 haltpunkt (70,44)<\/h6>\n
Teuva V klass station (79,49)<\/h6>\n
Per\u00e4l\u00e4 IV klass station (96,19)<\/h6>\n
M\u00f6rtmark V klass. station (87,52)<\/h6>\n
Tj\u00f6ck haltpunkt (106,05)<\/h6>\n
Kristinestad III klass station (111,66).<\/h6>\n

 <\/p>\n

P\u00e5 Kask\u00f6banan, som utg\u00e5r fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 station, f\u00f6resl\u00e5r \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna f\u00f6ljande stationer och h\u00e5llpunkter. \u2014 Siffrorna inom parentes anger avst\u00e5ndet i kilometer fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 station.<\/p>\n

Karl\u00e5 haltpunkt (5,51)<\/h6>\n
N\u00e4rpes V klass station (l3,09)<\/h6>\n
Kask\u00f6 III klass station (24,98).<\/h6>\n

 <\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 7.6.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

Vid bandelen mellan Kristinestad och M\u00f6rtmark var under tiden 15 maj \u2013 1 juni totalt 177 arbetare sysselsatta, varav 150 fotkarlar och 27 h\u00e4stkarlar. I arbetsl\u00f6ner utbetaldes vid den 1 juni verkst\u00e4lld likvid inalles 10\u00a0100 mark, varav f\u00f6r arbeten inom stadens omr\u00e5de 2\u00a0800 mark. Betingsarbetarna hade i medeltal en inkomst av 4 mk 27 penni per fotdagsverk, och 6 mk 68 penni f\u00f6r h\u00e4stdagsverke samt \u00f6vriga arbetare 3 mk \u2013 5 mk 50 penni.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 2.8.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gstelegrafen mellan Sein\u00e4joki och Kristinestad har under de senaste veckorna uppsatts och blir i fullt f\u00e4rdigt skick s\u00e5 snart apparaterna anl\u00e4nder. S\u00e5 l\u00e4nge som byggnadsarbetena p\u00e5g\u00e5r inkopplas apparaterna p\u00e5 vederb\u00f6rande distanskontor.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 23.8.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

Vid bandelen Kristinestad \u2013 M\u00f6rtmark var under tiden 1 \u2013 15 augusti inalles 179 arbetare sysselsatta, varav 155 fotkarlar och 24 h\u00e4stkarlar. I arbetsl\u00f6ner utbetaltes vid i g\u00e5r verkst\u00e4lld likvid inalles 10\u00a0540 mark, varav f\u00f6r arbeten inom stadens omr\u00e5de 3\u00a0330 mark. Betingsarbetarna hade i medeltal en inkomst av 4,43 mark per fotdagsverke och 8,32 f\u00f6r h\u00e4stdagsverke.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 17.9. 1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

Budgetf\u00f6rslaget f\u00f6r \u00e5r 1911 slutar p\u00e5 7,5 miljoner mark.<\/strong><\/h5>\n

\u00d6verstyrelse f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna har numera utarbetat f\u00f6rslag till budget f\u00f6r Sein\u00e4joki-Kristinestad-Kask\u00f6banans byggande under \u00e5r 1911 och f\u00f6rslaget slutar p\u00e5 en summa om 7,5 miljoner mark. De st\u00f6rsta posterna utg\u00f6rs av expropriationsers\u00e4ttningar \u00e5t mark\u00e4garna med omkring 1,5 miljoner. Ink\u00f6p av syllar, skenor och stentillbeh\u00f6r f\u00e5r g\u00f6ras f\u00f6r omkring 2 miljoner och tillverkande av r\u00f6rlig material, som lok och vagnar med 1 miljon. De \u00e5terst\u00e5ende 3 miljonerna f\u00f6rdelas p\u00e5 administrations- och arbetskostnader.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 12.11.1910:<\/strong><\/span><\/p>\n

Byggnadsarbetena vid Sein\u00e4joki\u2014 Kristinestad\u2014 Kask\u00f6 banan har nu framskridit s\u00e5 l\u00e5ngt, att st\u00f6rsta delen av banvallen mellan Sein\u00e4joki och Per\u00e4l\u00e4 stationer \u00e4r s\u00e5 gott som f\u00e4rdig. Stenarbetena p\u00e5 samtliga broar p\u00e5 denna str\u00e4cka \u00e4r ocks\u00e5 fullt f\u00e4rdiga och endast j\u00e4rnkonstruktionerna saknas. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r man sysselsatt med att skenspika banan mellan Sein\u00e4joki station och Sein\u00e4joki \u00e5, varemellan avst\u00e5ndet dock \u00e4r blott halvannan kilometer. I v\u00e5r och n\u00e4sta sommar fortsattes skenspikningen \u00e4nda fram till Per\u00e4l\u00e4. I fall allt g\u00e5r efter ber\u00e4kning hoppas man n\u00e4mligen att n\u00e4sta h\u00f6st kunna \u00f6ppna banstr\u00e4ckan Sein\u00e4joki\u2014 Per\u00e4l\u00e4 f\u00f6r provisorisk trafik. P\u00e5 Sein\u00e4joki stationsomr\u00e5de p\u00e5g\u00e5r just nu omfattande utvidgningsarbeten i och f\u00f6r den nya j\u00e4rnv\u00e4gen till Kristinestad och Kask\u00f6.<\/p>\n

P\u00e5 de \u00f6vriga bandelarna \u00e4r arbetena inte s\u00e5 l\u00e5ngt framskridna, men \u00e4ven h\u00e4r \u00e4r stora str\u00e4ckor av banvallen utfyllda och flera sk\u00e4rningar \u00e4r redan fullt f\u00e4rdiga. Dessutom p\u00e5g\u00e5r p\u00e5 flera st\u00e4llen f\u00f6rberedande arbeten f\u00f6r de nya stationerna. S\u00e5 har man ocks\u00e5 p\u00e5 Kristinestads blivande station b\u00f6rjat iordningst\u00e4lla stationsplanen.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 7.1.1911<\/strong><\/span>:<\/p>\n

Vid bandelen Kristinestad-M\u00f6rtmark var under tiden 16 \u2013 31 december 1910 inalles 201 arbetare sysselsatta, d\u00e4rav var 161 fotkarlar och 40 h\u00e4stkarlar. Arbetarna hade i medeltal en dagspeng om 3,06 mark och f\u00f6r ett h\u00e4stdagsverke betalades 5,08 mark.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 14.2.1911:<\/strong><\/span><\/p>\n

Enligt den av \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna avgivna rapport \u00f6ver arbetenas fortg\u00e5ng p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kristinestad och Kask\u00f6 under senaste kvartalsperiod, har arbetena p\u00e5 str\u00e4ckan Sein\u00e4joki\u2014Per\u00e4l\u00e4 fortskridit s\u00e5 l\u00e5ngt, att banan numera \u00e4r f\u00e4rdigt terrasserad. Trummor och broar har blivit uppmurade, dock med undantag av tre nytillkomna trummor och en underfart vid Teuva station. Efter intr\u00e4ffat sl\u00e4df\u00f6re har utsl\u00e4pningen av underballast p\u00e5 str\u00e4ckan \u00e4ven kunnat vidta och har arbetet fortg\u00e5tt med en j\u00e4mf\u00f6relsevis stor arbetsstyrka.<\/p>\n

\u00c4ven p\u00e5 bandelarna Per\u00e4l\u00e4 \u2014 Kask\u00f6 och Per\u00e4l\u00e4\u2014 Kristinestad har terasseringsarbetena fortg\u00e5tt i mindre omfattning, d\u00e5 dessa str\u00e4ckor inte \u00e4r avsedda att stenl\u00e4ggas under \u00e5r 1911. Dessutom har 20 trummor uppmurats och n\u00f6dig sten till broarna har sl\u00e4pats fram till respektive broplats. Utom tidigare utf\u00f6rda husbyggnader har under senaste kvartal \u00e5terstoden av byggnader p\u00e5 Sein\u00e4joki\u2014 Per\u00e4l\u00e4str\u00e4ckan blivit grundade och deras upptimring p\u00e5b\u00f6rjats. P\u00e5 Sein\u00e4joki station har utspikats 18 v\u00e4xlar och sp\u00e5ren till dem har justerats. F\u00f6r banans behov har av enskilda leverant\u00f6rer upphandlats 80,000 sleepers, varj\u00e4mte 30.000 anskaffats fr\u00e5n kronoskogarna.<\/p>\n

Vid banbyggnaden ha anv\u00e4nts 1,123 h\u00e4st- och 25,597 fotdagsverken \u00e4vensom till betingsarbeten 27,646 h\u00e4st- och 61,547 fotdagar. Under kvartalet har f\u00f6rekommit 7 olycksfall, medf\u00f6rande endast lindrigare kroppsskador.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 7.3.1911:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsbygget g\u00e5r med raska steg fram\u00e5t, i synnerhet vad ang\u00e5r bandelen Sein\u00e4joki \u2014 Per\u00e4l\u00e4, som sm\u00e5ningom b\u00f6rjar nalkas sin full\u00e4ndning. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r man bland annat p\u00e5 denna str\u00e4cka sysselsatt med att utl\u00e4gga broar. Bron \u00f6ver \u00d6stermyra \u00e5 \u00e4r sedan n\u00e5gon tid tillbaka fullt f\u00e4rdig. Arbetet p\u00e5 sp\u00e4nnandet av Koskenkorva bro \u00f6ver Ilmola \u00e4lv, den st\u00f6rsta p\u00e5 hela banan, p\u00e5g\u00e5r som b\u00e4st och torde vara slutf\u00f6rt inom kort.<\/p>\n

Skenspikningen p\u00e5 banstr\u00e4ckan vidtar i v\u00e5r och torde bandelen redan i juli m\u00e5nad vara i trafikabelt skick f\u00f6r att p\u00e5 h\u00f6sten \u00f6ppnas f\u00f6r provisorisk trafik. Uppf\u00f6randet av stationshus och till dem h\u00f6rande byggnader har sedan en l\u00e4ngre tid tillbaka fortg\u00e5tt och flera av dessa byggnader \u00e4r redan f\u00e4rdiga.<\/p>\n

Arbetet p\u00e5 bandelarna Per\u00e4l\u00e4 \u2014 Kristinestad och Per\u00e4l\u00e4 \u2014 Kask\u00f6 \u00e4r inte s\u00e5 l\u00e5ngt framskridet, men \u00e4ven p\u00e5 dessa str\u00e4ckor \u00e4r redan \u00e5tskilligt utf\u00f6rt. Inom Kristinestads omr\u00e5de har man sedan h\u00f6sten sysslat med utfyllning av stationsplan samt diverse gr\u00e4vningsarbeten.<\/p>\n

Notis i Syd-\u00d6sterbotten 11.3.1911 fr\u00e5n stadsfullm\u00e4ktiges m\u00f6te:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gens landsv\u00e4gs\u00f6verg\u00e5ng p\u00e5 \u00d6stra sidan. F\u00f6rvaltningen f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaden hade hos stadsfullm\u00e4ktige gjort en f\u00f6rfr\u00e5gan, huruvida staden vore hugad att best\u00e4lla ett valv till den blivande landsv\u00e4gsviadukten p\u00e5 \u00d6stra sidan. Eftersom fullm\u00e4ktige ans\u00e5g att det \u00e5ligger staten att best\u00e4lla valvet och bestrida kostnaderna f\u00f6r detta, s\u00e5 besl\u00f6ts det att avb\u00f6ja f\u00f6rslaget.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 29.4.1911:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenspikningen vidtar i maj. Strejk i \u00d6stermyra.<\/strong><\/h5>\n

I ett brev fr\u00e5n \u00d6stermyra skrivs att h\u00e4r g\u00e5r alla i sp\u00e4nd v\u00e4ntan att maj m\u00e5nad skall g\u00f6ra sitt intr\u00e4de ty d\u00e5 skall skenspikningen p\u00e5 Kristinestadsbanan vidta och t\u00e5gen rulla fortast m\u00f6jligt, \u00e5tminstone till Koskenkorva sandgropar i Ilmola. Tre t\u00e5gbes\u00e4ttningar \u00e4r redan engagerade och ett t\u00e5g \u00e4r redan sysselsatt med sandsl\u00e4pning fr\u00e5n sandgropen i Alavo och det f\u00f6ljande skall vidta den 1 maj och det tredje den 15 maj 1911.<\/p>\n

Hos Sk\u00e5nska Cementgjuteriet som p\u00e5 entreprenad h\u00e5ller p\u00e5 att uppf\u00f6ra en tunnel f\u00f6r persontrafik vid stationen i \u00d6stermyra, hade ett 30-tal arbetare g\u00e5tt i strejk f\u00f6r ett par veckor sedan. L\u00f6nen hade varit 3 mark per dag men s\u00e5 kr\u00e4vdes det en \u00f6kning till 3,50. Just n\u00e4r arbetsgivaren var f\u00e4rdig att godk\u00e4nna kravet, s\u00e5 h\u00f6jdes kravet till 4 mark per dag. D\u00e5 det var om\u00f6jligt f\u00f6r arbetsgivaren att betala s\u00e5 mycket, s\u00e5 l\u00e5g arbetet nere i en och en halv vecka. Nu har dock arbetet \u00e5terupptagits f\u00f6r n\u00e5gon dag sedan med en \u00f6verenskommen l\u00f6n om 3,20 mark per dag.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 13.5.1911:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenspikningen p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbanan vidtog den 10 maj fr\u00e5n Sein\u00e4joki station och g\u00e5r raskt fram\u00e5t, s\u00e5 att man i g\u00e5r hunnit 2 km fr\u00e5n stationen till Kivioja hemman. Med detta arbete \u00e4r 150 man sysselsatta. Sleepersb\u00e4rarna hade till en b\u00f6rjan en avl\u00f6ning av 8 penni per sleeper och skenb\u00e4rarna 30 penni per skena. Dessa var missn\u00f6jda med l\u00f6nen och hotade att g\u00e5 i strejk om de inte fick 10 penni per sleeper och 50 penni per skena. Efter att distriktsingenj\u00f6r Str\u00f6mberg hade beviljat dem den \u00f6nskade \u00f6kningen, fortg\u00e5r arbetet sedan g\u00e5rdagen som f\u00f6rut.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev den 25.7.1911<\/strong><\/span> att skenorna nu \u00e4r spikade fr\u00e5n \u00d6stermyra \u00e4nda till Kauhajoki station som ligger p\u00e5 Marttila hemman. D\u00e5 det f\u00f6rsta t\u00e5get tuffade in p\u00e5 stationen var uppemot 2 000 ortsbor n\u00e4rvarande och de bj\u00f6d j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna p\u00e5 sm\u00f6rg\u00e5sar och f\u00f6rfriskningar. En pastor talade och den lokala apotekaren tackade arbetarna f\u00f6r gott uppf\u00f6rande och utbringade ett \u201dEl\u00e4k\u00f6\u00f6n\u201d. Kauhajoki hornkapell spelade och folket jublade och d\u00e5 t\u00e5get p\u00e5 kv\u00e4llen \u00e5terv\u00e4nde till Sein\u00e4joki, s\u00e5 f\u00f6ljde flera ortsbor med.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev 22.8.1911<\/strong> <\/span>att skenorna nu har spikats \u00e4nda till Teuva station men att det arbetet nu kommer att ta paus eftersom en bro m\u00e5ste byggas f\u00f6rst. Men stor fest var det i Teuva n\u00e4r det f\u00f6rsta t\u00e5get k\u00f6rde in p\u00e5 stationen. I Kristinestad hade det funnits f\u00f6rhoppningar att banan \u00e4nda fr\u00e5n \u00d6stermyra till staden provisoriskt kunde tas i bruk f\u00f6r vinterns ankomst \u00e5r 1911 men det lyckas allts\u00e5 inte.<\/p>\n

P\u00e5 bandelen mellan staden och M\u00f6rtmark var i b\u00f6rjan av augusti totalt 322 arbetare sysselsatta, 240 fotkarlar och 82 h\u00e4stkarlar. Vanliga arbetare hade en dagspeng p\u00e5 lite \u00f6ver 3 mark.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 9.9.1911:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenspikningen.<\/strong><\/h5>\n

Skenl\u00e4ggningen av Sein\u00e4joki \u2013 Kristinestadbanan har numera fortskridit p\u00e5 ett avst\u00e5nd av 2 \u2013 3 km fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 f\u00f6rgreningsstation. Det torde dock r\u00e4cka \u00e5tminstone till slutet av n\u00e4sta vecka, innan skenspikningen slutf\u00f6rts \u00e4nda fram till stationen, p\u00e5 grund av att arbetsstyrkan betydligt minskats.<\/p>\n

P\u00e5 str\u00e4ckan mellan M\u00f6rtmark och staden var 334 arbetare sysselsatta. Betingsarbetarna, allts\u00e5 de som arbetade p\u00e5 ackord kunde komma upp i 4,82 mark per dag medan de vanliga arbetarna fick en dagspeng om 2,92 mark.<\/p>\n

\u00d6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna har till senaten skickat ett f\u00f6rslag p\u00e5 budget f\u00f6r n\u00e4sta \u00e5rs arbete med j\u00e4rnv\u00e4gen. Den skall ju vara f\u00e4rdig att tas i bruk under \u00e5r 1912 och d\u00e5 beh\u00f6vs det 4,2 miljoner mark f\u00f6r det arbetet.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 19.9.1911:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaderna<\/strong>.<\/h5>\n

Arbetet p\u00e5 den nya v\u00e4g\u00f6verg\u00e5ngen \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gen i Parken p\u00e5 \u00d6stra sidan i staden har i dagarna slutf\u00f6rts. Sj\u00e4lva bron har p\u00e5 entreprenad uppf\u00f6rts av Helanderin Sementtivalimo fr\u00e5n Helsingfors, f\u00f6r en summa av 36\u00a0300 mark. Bron \u00e4r uppf\u00f6rd av armerad j\u00e4rnbetong.<\/p>\n

P\u00e5 stationsomr\u00e5det i staden \u00e4r sedan n\u00e5gon tid under uppf\u00f6rande en bostadskasern av sten i 2 v\u00e5ningar, avsedd f\u00f6r den blivande stationspersonalen.<\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsbron \u00f6ver \u00d6stermark \u00e5 har i dagarna full\u00e4ndats, varp\u00e5 skenl\u00e4ggningen till Per\u00e4l\u00e4 station forts\u00e4tter. Avst\u00e5ndet mellan bron och stationen \u00e4r endast n\u00e5gon kilometer, varf\u00f6r skenl\u00e4ggningen av denna str\u00e4cka inte torde ta m\u00e5nga dagar i anspr\u00e5k.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev 3.10.1911<\/strong><\/span> att j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Sein\u00e4joki \u00e4nda till f\u00f6rgreningsst\u00e4llet i Per\u00e4l\u00e4 nu \u00e4r f\u00e4rdig och att det f\u00f6rsta t\u00e5get hade k\u00f6rt in p\u00e5 stationen och att en stor folkmassa hade samlats p\u00e5 omr\u00e5det. D\u00e4r fanns ocks\u00e5 publik fr\u00e5n N\u00e4rpes och Lappfj\u00e4rd. J\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna bj\u00f6ds p\u00e5 sm\u00f6rg\u00e5sar och dricka och andelslagsf\u00f6rest\u00e5ndaren h\u00f6ll ett h\u00f6gtidligt tacktal. St\u00e4mningen var entusiastisk, skrev tidningen.<\/p>\n

Enligt vad tidningen hade erfarit s\u00e5 \u00e4r skenspikningen avslutad f\u00f6r \u00e5ret. Omr\u00e5det skall ist\u00e4llet s\u00e4ttas i skick och trafiken kommer att kunna upptas d\u00e4r 15 november. Detta har bland annat andelsmejeriet i N\u00e4rpes m\u00e4rkt. Varje \u00e5r hade de gett ut sm\u00f6rforslingen fr\u00e5n N\u00e4rpes till Toby station p\u00e5 entreprenad men nu annonserade de att sm\u00f6ret skall \u201dforslas till n\u00e4rmaste station\u201d. Det var ju s\u00e5 att sm\u00f6ret sommartid kunde forslas med b\u00e5t till Hang\u00f6 men sedan skulle det forslas med t\u00e5g.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev 31.10.1911<\/strong> <\/span>att betongbron p\u00e5 \u00d6stra sidan hade provbelastats. N\u00e4rvarande vid belastningen var broingenj\u00f6r f\u00f6r v\u00e4g- och vattenstyrelsen Moring och fr\u00e5n byggarens sida Helander sj\u00e4lv. Bron bestod provet till allas fulla bel\u00e5tenhet. \u201dSom en bild av belastningens storlek f\u00f6rtj\u00e4nar att omn\u00e4mnas, att densamma motsvarade en last av i runt tal 6 000 personer.\u201d<\/p>\n

Hufvudstadsbladet 12.11.1911:<\/strong><\/span><\/p>\n

Sein\u00e4joki\u2014 Per\u00e4l\u00e4-banan.<\/strong><\/h5>\n

Det har ofta och med sk\u00e4l sagts om v\u00e5ra j\u00e4rnv\u00e4gar, att dessa i allm\u00e4nhet avl\u00e4gsna sig f\u00f6r mycket fr\u00e5n kusten och s\u00f6ker upp det inre av landets obygder. Ett exempel p\u00e5 denna j\u00e4rnv\u00e4gspolitik utg\u00f6r bl. a. Vasabanan, som har den konstfinurligaste str\u00e4ckning man g\u00e4rna kan t\u00e4nka sig. Till n\u00e4rmare h\u00e4lften av sin l\u00e4ngd leder denna bana s\u00e5lunda rakt in i det inre av landet, d. v. s. den har en dels ren ostlig, nordostlig och nordlig riktning i st\u00e4llet f\u00f6r nordv\u00e4stlig, s\u00e5 som banans \u00e4ndpunkt vid havet i Vasa, skulle f\u00f6ruts\u00e4tta. Genom denna str\u00e4ckning har hela den vidstr\u00e4ckta delen av landet, som ligger v\u00e4ster om N\u00e4sij\u00e4rvi vattensystem \u00e4nda till havet med st\u00e4derna Kask\u00f6 och Kristinestad och som \u00e4r befolkat av hundratusentals m\u00e4nniskor, kommit att ligga p\u00e5 sidan om j\u00e4rnv\u00e4gen.<\/p>\n

Detta \u00e4r orsaken till, att man redan i en f\u00f6ljd av \u00e5r i trakterna norr om Bj\u00f6rneborg arbetat p\u00e5 en j\u00e4rnv\u00e4g till Kankaanp\u00e4\u00e4 och att man \u00e4nda sedan \u00e5r 1882 i Kask\u00f6 och Kristinestad har str\u00e4vat efter att komma i ber\u00f6ring med v\u00e5rt j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t. Denna senare str\u00e4van h\u00e5ller nu p\u00e5 att f\u00f6rverkligas, efter det lantdagen \u00e5ren 1905\u20141906 omsider beslutit godk\u00e4nna byggandet av en j\u00e4rnv\u00e4gslinje fr\u00e5n \u00d6stermyra till Per\u00e4l\u00e4 samt d\u00e4rifr\u00e5n en f\u00f6rgreningsbana till Kask\u00f6 och Kristinestad.<\/p>\n

Sedan lantdagens beslut erh\u00e5llit n\u00e5dig sanktion samt fullst\u00e4ndigt byggnadsprojekt uppgjorts, kunde banbyggnadsarbetet p\u00e5 huvudstr\u00e4ckningen \u00d6stermyra\u2014Per\u00e4l\u00e4 som har en l\u00e4ngd av 88 kilometer h\u00f6sten 1909 vidta. Arbetet bedrevs med s\u00e5dan raskhet, att den nya linjen den 15 november 1911 kan uppl\u00e5tas till provisorisk trafik. I g\u00e5r avreste \u00f6veringenj\u00f6r O. Nyberg och n\u00e5gra andra tj\u00e4nstem\u00e4n vid \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna till \u00d6stermyra f\u00f6r att inspektera den nya banan. N\u00e4sta h\u00f6st hoppas man kunna uppl\u00e5ta hela j\u00e4rnv\u00e4gen, vars f\u00f6rgreningslinjer fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 till Kask\u00f6 och Kristinestad har en l\u00e4ngd av c. 25 km. vardera, till regelbunden trafik.<\/p>\n

P\u00e5 huvudstr\u00e4ckningen \u00e5terst\u00e5r \u00e4nnu en del ballasteringsarbeten, m. m. Trafiken p\u00e5 densamma skall fr\u00e5n den 15 november bedrivas med ett t\u00e5g om dagen i vardera riktningen. J\u00e4rnv\u00e4gen \u00d6stermyra\u2014 Per\u00e4l\u00e4 och dess f\u00f6rgreningslinjer l\u00f6per genom landets b\u00f6rdigaste och b\u00e4st odlade trakter. De kan med allt sk\u00e4l ben\u00e4mnas Finlands kornbod och l\u00e4mnar betydliga m\u00e4ngder spannm\u00e5l, h\u00f6, boskaps- och skogsprodukter, m. m. till avsalu. Av den export av havre, som g\u00e5r fr\u00e5n Finland till utlandet, h\u00e4rstammar en stor del fr\u00e5n Ilmola, Kurikka, Jalasj\u00e4rvi, Kauhajoki, \u00d6stermark, m. fl. v\u00e4lm\u00e5ende socknar som genoml\u00f6pas av banan och som ensamt de har en befolkning av sammanlagt n\u00e4rmare 100,000 personer.<\/p>\n

D\u00e4remot sakna trakterna kring den nya banan naturliga f\u00f6ruts\u00e4ttningar f\u00f6r uppkomsten av en industriell r\u00f6relse. D\u00e4r finns n\u00e4mligen inga st\u00f6rre skogsresurser, ej heller forsrika vattendrag eller andra livsvillkor f\u00f6r en storindustri. Huvud\u00e4ndam\u00e5let med denna j\u00e4rnv\u00e4g blir s\u00e5lunda \u00e5 ena sidan att tillgodose ortsbefolkningens behov av kommunikationer och underst\u00f6da de f\u00f6rut best\u00e5ende handelsf\u00f6rh\u00e5llandena i dessa trakter samt \u00e5 den andra att \u00f6ppna f\u00f6r dem en tidsenlig och l\u00e4nge saknad f\u00f6rbindelse till havet.<\/p>\n

Att banan i detta avseende har en betydelsefull mission att fylla, st\u00e5r utom allt tvivel, liksom att den skall ha en upplivande verkan p\u00e5 Kask\u00f6 och Kristinestads handelsf\u00f6rbindelser, som p\u00e5 senare tider till f\u00f6ljd av orternas avskilda l\u00e4ge f\u00f6rt en n\u00e5got tynande tillvaro. Det \u00e4r s\u00e5ledes inte mer \u00e4n r\u00e4tt och billigt att landet bereder dessa f\u00f6rsummade orter m\u00f6jlighet till ett mer energiskt och livligt deltagande i konkurrensen p\u00e5 handelsmarknaden.<\/p>\n

Vad Sein\u00e4joki \u2014Per\u00e4l\u00e4-banans n\u00e4rmare str\u00e4ckning betr\u00e4ffar, s\u00e5 g\u00e5r densamma till omkring 25 kilometer av banans l\u00e4ngd \u00f6ster om Kyr\u00f6 \u00e4lv. Till Koskenkorva station invid \u00e4lven leder banan l\u00e4ngs linjens st\u00f6rsta brobyggnad med ett spann av 56 meter \u00f6ver Kyr\u00f6 \u00e4lv, som den d\u00e4refter f\u00f6ljer p\u00e5 dess v\u00e4stra sida. Terr\u00e4ngen \u00e4r mycket j\u00e4mn och banan l\u00f6per i den rika och v\u00e4lodlade Kyr\u00f6\u00e4lvdalen till st\u00f6rsta delen av sin l\u00e4ngd genom \u00e5krar och odlade f\u00e4lt. En och annan h\u00f6jd och skogs\u00e5s skymtar p\u00e5 avst\u00e5nd. Efter Koskenkorva f\u00f6ljer Kurikka station i socknen med samma namn, vidare Simola, Lohiluoma, Kauhajoki, Kainasto, Teuva och Per\u00e4l\u00e4 stationer.<\/p>\n

P\u00e5 grund av terr\u00e4ngens j\u00e4mna beskaffenhet f\u00f6rekommer inga st\u00f6rre konstarbeten eller sk\u00e4rningar. Men trots det \u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen \u00d6stermyra\u2014 Per\u00e4l\u00e4 \u2014 Kask\u00f6\u00a0 Kristinestad ingen billig bana. Kostnadsf\u00f6rslaget slutar n\u00e4mligen p\u00e5 16,7 miljoner mark, medan lantdagen 1905\u20141906 hade p\u00e5 grund av verkst\u00e4llda unders\u00f6kningar budgeterat \u00a0f\u00f6r banbyggnaden av endast \u00a09,7 miljoner mark. Skillnaden \u00e4r s\u00e5lunda betydlig och torde till en stor del f\u00f6ranletts av de f\u00f6r denna j\u00e4rnv\u00e4g h\u00f6ga expropriationskostnaderna i f\u00f6rening med ett dyrare byggnadssystem \u00e4n vad som ursprungligen var avsett.<\/p>\n

I allm\u00e4nhet har erfarenheten n\u00e4mligen visat det f\u00f6rdelaktiga i att fr\u00e5n b\u00f6rjan utrusta banan f\u00f6r en kommande \u00f6kad trafik \u00e4n att endast t\u00e4nka p\u00e5 det n\u00e4rmast f\u00f6refintliga trafikbehovet. Den ursprungliga avsikten var att bygga banan smalsp\u00e5rig, men denna tanke fr\u00e5ngicks, lyckligtvis kan man s\u00e4ga, av lantdagen 1905 \u2014 1906, som h\u00e4rigenom visade en \u00f6ppen blick f\u00f6r de utvecklingsm\u00f6jligheter denna j\u00e4rnv\u00e4g verkligen \u00e4ger. Distriktschef vid banbyggnaden \u00e4r ingenj\u00f6r A. Str\u00f6mberg.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev den 14.11.1911<\/strong> <\/span>att postg\u00e5ngen till och fr\u00e5n Kristinestad kommer att \u00e4ndras fr\u00e5n f\u00f6ljande dag d\u00e5 den provisoriska t\u00e5gtrafiken b\u00f6rjar mellan Per\u00e4l\u00e4 och Sein\u00e4joki. I st\u00e4llet f\u00f6r att med h\u00e4st f\u00f6ra posten till Vasa och Bj\u00f6rneborg n\u00e5gra dagar i veckan, s\u00e5 skall den nu dagligen f\u00f6ras och h\u00e4mtas fr\u00e5n stationen i Per\u00e4l\u00e4.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 31.1.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenspikningen v\u00e4ntas slutf\u00f6rd i b\u00f6rjan av maj. Ordinarie trafik fr\u00e5n 15 oktober 1912.<\/strong><\/h5>\n

I dessa dagar fortsattes ballasteringen av banstr\u00e4ckan Per\u00e4l\u00e4 \u2013 Kristinestad. S\u00e5 fort tj\u00e4len g\u00e5tt ur jorden vidtar skenspikningen av denna bandel, vilket arbete v\u00e4ntas vara slutf\u00f6rt \u00e4nda fram till staden redan de f\u00f6rsta dagarna av maj.<\/p>\n

P\u00e5 stadens stationsomr\u00e5de \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande under uppf\u00f6rande bostadsbyggnad f\u00f6r stationsinspektorn, s\u00e4rskilda godsmagasin med mera. Bostadskasernen f\u00f6r stationspersonalen, som uppf\u00f6rs av sten i 2 v\u00e5ningar, bragtes redan under h\u00f6sten under tak. Vidare l\u00e4ggs som b\u00e4st grunden till lokomotivstallet. D\u00e4remot har ritningarna till det nya stationshuset inte \u00e4nnu anl\u00e4nt, varf\u00f6r arbetena p\u00e5 dess uppf\u00f6rande inte p\u00e5b\u00f6rjats.<\/p>\n

Arbetena p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbron \u00f6ver Tj\u00f6ck \u00e5 p\u00e5g\u00e5r som b\u00e4st. Brons l\u00e4ngsta spann vilket m\u00e4ter 30 meter i l\u00e4ngd, torde efter ett par veckor vara f\u00e4rdigt. De b\u00e5da kortare spannen, vardera om 12 meter, fullbordas f\u00f6rst p\u00e5 v\u00e5rvintern, sedan hith\u00f6rande delar anl\u00e4nt med t\u00e5g.<\/p>\n

N\u00e5gon provisorisk trafik p\u00e5 Per\u00e4l\u00e4 \u2013 Kristinestad \u2013 Kask\u00f6 kommer inte att anordnas. Hela banan kommer d\u00e4remot att \u00f6ppnas f\u00f6r ordinarie trafik vid vintertidtabellens tr\u00e4dande i kraft den 15 oktober 1912.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 1.2.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Tj\u00f6ckborna och j\u00e4rnv\u00e4gsbygget.<\/strong><\/h5>\n

P\u00e5 grund av de senaste veckornas ymniga sn\u00f6fall \u00f6r f\u00f6ret numera s\u00e5 pass gott, att sand- och grussl\u00e4pningen kunnat vidtas. Ett stort antal h\u00e4st- och k\u00f6rkarlar har d\u00e4rf\u00f6r tagits i arbete l\u00e4ngs j\u00e4rnv\u00e4gslinjen. S\u00e5 har \u00e4ven skett i Tj\u00f6ck.<\/p>\n

Men h\u00e4r var man dock inte p\u00e5 l\u00e5ngt n\u00e4r n\u00f6jda med den avl\u00f6ning som bj\u00f6ds, utg\u00f6rande 2,50 mark per kubikmeter. Man fordrade minst 3 mark och d\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbyggets f\u00f6rvaltning inte kunde g\u00e5 med p\u00e5 det, s\u00e5 upph\u00f6rde man med arbetet.<\/p>\n

Men inte nog med det. D\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens egna arbetare f\u00f6rklarade sig villiga att forts\u00e4tta med arbetet med taxan 2,50 mark, hotade deras hyresv\u00e4rdar i Tj\u00f6ck, som ocks\u00e5 h\u00f6rde till de missn\u00f6jda att s\u00e4ga upp dem med omedelbar f\u00f6rflyttning och f\u00f6rbj\u00f6d \u00e4ven andra bybor att hysa dem, s\u00e5vida de inte ville f\u00f6rena sig i de missn\u00f6jdas yrkanden p\u00e5 b\u00e4ttre betalt.<\/p>\n

Det f\u00f6ga lockande perspektivet att mitt i sm\u00e4llkalla vintern bli utkastade p\u00e5 bar backe tvingade slutligen j\u00e4rnv\u00e4gens egna arbetare att l\u00e4gga ned arbetet, s\u00e5vida inte kravet p\u00e5 b\u00e4ttre betalt skulle godk\u00e4nnas. F\u00f6ljden har blivit att ballasteringsarbetena I Tj\u00f6ck och dess omnejd tillsvidare helt och h\u00e5llet avstannat.<\/p>\n

Enligt vad tidningen erfarit \u00e4r dock j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens f\u00f6rvaltning villig att godk\u00e4nna en h\u00f6jning till 2,70 per kubikmeter, s\u00e5vida de strejkande n\u00f6jes sig d\u00e4rmed.<\/p>\n

(i f\u00f6ljande nummer skriver tidningen att h\u00e4stkarlarna har \u00e5terupptagit arbetet och f\u00e5r en ers\u00e4ttning p\u00e5 2,70 mark per kubikmeter forslat grus. Ett 60-tal h\u00e4star och man \u00e4r i arbete).<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 17.2.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsbygget och kajbygget samtidigt.<\/strong><\/h5>\n

Sedan staten har f\u00f6rbundit sig att utf\u00f6ra bank- och sp\u00e5ranl\u00e4ggningarna till den planerade nya kajbyggnaden i staden, har detta arbete sedan n\u00e5gon tid tillbaka vidtagit med utfyllnad av j\u00e4rnv\u00e4gsbanken ut till den blivande kajen.<\/p>\n

Denna kommer som bekant att bli 250 meter l\u00e5ng och vara bel\u00e4gen strax s\u00f6der om Tj\u00e4rhovsbryggan. Redan senaste h\u00f6st muddrades hamnen intill och n\u00e4ra den blivande kajen p\u00e5 stadens bekostnad. Arbetet p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbanken g\u00e5r raskt undan, s\u00e5 att man f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r sysselsatt med att fylla ut banken mellan Tj\u00e4rhovsbryggan och den gamla ballastkajen p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/p>\n

Till v\u00e5ren eller sommaren hoppas man dock ha en stor del av arbetet slutf\u00f6rt. Kostnaderna f\u00f6r denna del har ber\u00e4knats till 50\u00a0000 mark.<\/p>\n

P\u00e5 platsen f\u00f6r den blivande kajen, d\u00e4r vattendjupet numera uppg\u00e5r till 20 fot (ca 6 meter)<\/span> utf\u00f6rs f\u00f6r n\u00e4rvarande spr\u00e4ngning och upptagning av st\u00f6rre stenar f\u00f6r utj\u00e4mning av b\u00e4dden, d\u00e4r de nya kajkistorna skall placeras.<\/p>\n

P\u00e5 framst\u00e4llning av hamnkommitt\u00e9n bemyndigade stadsfullm\u00e4ktige i g\u00e5r dr\u00e4tselkammaren att ur stadens skog f\u00f6r hamnbyggnaderna omedelbart utl\u00e4mna n\u00f6digt virke, enligt kommitt\u00e9ns uppg\u00e5ende till 5\u00a0040 stammar. Tillika uppmanade stadsfullm\u00e4ktige hamnkommitt\u00e9n att p\u00e5b\u00f6rja arbetet med att uppf\u00f6ra den nya kajen. \u00c5tminstone en del av kajen borde ju vara f\u00e4rdig d\u00e5 den ordinarie t\u00e5gtrafiken b\u00f6rjar p\u00e5 h\u00f6sten.<\/p>\n

Den h\u00f6gtidliga invigningen av den syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen \u00e4r utsatt att \u00e4ga rum den 14 oktober 1912 i Kristinestad och f\u00f6ljande dag i Kask\u00f6.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 23.3.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenspikningen p\u00e5 Per\u00e4l\u00e4 \u2013 Kristinestad bandel kommer att forts\u00e4ttas strax efter p\u00e5skhelgen, i fall l\u00e4mplig v\u00e4derlek intr\u00e4ffar. P\u00e5 grund av vinterf\u00f6rets korta varaktighet kunde sand- och grussl\u00e4pningen f\u00f6r banvallens ballastering fortg\u00e5 endast under en m\u00e5nads tid. St\u00f6rsta delen av banstr\u00e4ckan hann dock bli f\u00e4rdigt ballasterad, s\u00e5 att endast kortare str\u00e4ckor \u00e5terst\u00e5r.<\/p>\n

Upptimringen av Kristinstads stationshus vidtog f\u00f6r n\u00e5gon vecka sedan. Stationsinspektorbostaden takl\u00e4gges som b\u00e4st. Den timrade delen samt stommen till det blivande godsmagasinet \u00e4r likas\u00e5 f\u00e4rdigt.<\/p>\n

Vid bandelen Kristinestad \u2013 M\u00f6rtmark var under f\u00f6rsta halvan av mars 249 arbetare sysselsatta och av dessa var 76 h\u00e4stkarlar.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 10.4.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenspikningen p\u00e5 Per\u00e4l\u00e4 \u2013 Kristinestad bandel vidtar i dag med b\u00f6rjan fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 station. Redan under g\u00e5rdagen f\u00f6rr\u00e4ttades en del f\u00f6rberedande arbeten. Vid skenspikningen syssels\u00e4tts tillsvidare intill dess gynnsammare v\u00e4derlek intr\u00e4ffar ett enkel arbetslag, best\u00e5ende av 70 man. Dessutom bedrivs arbetet med en s\u00e5 kallad lottningstrojka om 60 man, som har ombetrotts s\u00e4rskilda fyllningsarbeten. Totalt syssels\u00e4tts s\u00e5lunda omkring 130 man men fortast m\u00f6jligt kommer denna arbetsstyrka att f\u00f6rdubblas. S\u00e5som redan tidigare meddelats har man ber\u00e4knat skenspikningen \u00e4nda fram till Kristinestad vara slutf\u00f6rd i b\u00f6rjan eller i medlet av maj m\u00e5nad.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 20.4.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenspikningen till Kristinestad slutf\u00f6rs senast 11 maj.<\/strong><\/h5>\n

Skenl\u00e4ggningen av Per\u00e4l\u00e4 \u2013 Kristinestads bandel bedrivs numera med ut\u00f6kad arbetsstyrka. De vi skenspikningen sysselsatta arbetarnas antal utg\u00f6r ungef\u00e4r 160 man. i dag p\u00e5 aftonen har arbetet fortskridit \u00e4nda fram till M\u00f6rtmark station, 18 km fr\u00e5n staden. D\u00e5 omkring en bankilometer om dagen tillryggal\u00e4gges, ber\u00e4knas skenl\u00e4ggningen fram till staden vara slutf\u00f6rd senast den 11 maj.<\/p>\n

Vid bron \u00f6ver Tj\u00f6ck \u00e5 kommer dock ett kortare uppeh\u00e5ll att g\u00f6ras f\u00f6r full\u00e4ndandet av brobyggnaden. S\u00e5 fort skenspikningen p\u00e5 str\u00e4ckan Per\u00e4l\u00e4 \u2013 Kristinestad \u00e4r f\u00e4rdig som kommer str\u00e4ckan fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 till Kask\u00f6 att p\u00e5b\u00f6rjas.<\/p>\n

P\u00e5 avsnittet mellan M\u00f6rtmark och staden \u00e4r just nu 237 arbetare sysselsatta.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 20.4.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

F\u00f6rsta t\u00e5get i M\u00f6rtmark anl\u00e4nde senaste l\u00f6rdag vid halv sextiden p\u00e5 kv\u00e4llen till stationen i M\u00f6rtmark, sedan skenspikningen hade framskridit s\u00e5 l\u00e5ngt. Med anledning av dagens betydelse hade ortens svenska och finska ungdomsf\u00f6reningar gemensamt anordnat gratis f\u00f6rpl\u00e4gnad \u00e5t j\u00e4rnv\u00e4gsarbetarna, uppg\u00e5ende till 90 man. Arbetarna undf\u00e4gnades med kaffe och l\u00e4skedrycker men n\u00e5gra andra festligheter f\u00f6rekom inte. Skenl\u00e4ggningen skrider raskt fram\u00e5t och forts\u00e4tter utan avbrott i riktning mot P\u00e5skmark by.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 27.4.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

En mindre j\u00e4rnv\u00e4gsolycka, den f\u00f6rsta p\u00e5 \u00d6stermyra \u2013 Kristinestad – Kask\u00f6 banan, intr\u00e4ffade i f\u00f6rrg\u00e5r mellan Per\u00e4l\u00e4 och M\u00f6rtmark stationer, ungef\u00e4r 4 km fr\u00e5n den f\u00f6rra. Under det ett sandt\u00e5g med sakta fart passerade en h\u00e4rst\u00e4des befintlig sk\u00e4rning, ursp\u00e5rade pl\u00f6tsligt lokomotivet och tendern och ramlade i diket. De \u00f6vriga vagnarna blev d\u00e4remot kvarst\u00e5ende p\u00e5 banan. Tendern och kondukt\u00f6rsvagnen ramponerades betydligt. Banan revs upp och tjocka sleepers br\u00f6ts av som t\u00e4ndstickor. En lycka i olyckan var att t\u00e5get just r\u00e5kade g\u00e5 med sakta fart samt vid tiden f\u00f6r olyckan passera en sk\u00e4rning. I annat fall hade ursp\u00e5rningen kunnat f\u00e5 l\u00e5ngt allvarligare f\u00f6ljder. Ingen m\u00e4nniska skadades. Orsaken till olyckan \u00e4r inte fullt utredd.<\/p>\n

M\u00f6jligen berodde den dock p\u00e5 n\u00e5gon s\u00e4ttning i banvallen. Dessutom gick lokomotivet med tendern framf\u00f6r sig, vilket kanske ocks\u00e5 i viss m\u00e5n bidrog till ursp\u00e5rningen. Det blev ett styvt arbete att \u00e5ter f\u00e5 det ursp\u00e5rade lokomotivet p\u00e5 banan. Detta arbete tog inte mindre \u00e4n 25 timmars tid i anspr\u00e5k, varvid j\u00e4rnv\u00e4gens hela arbetspersonal deltog.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 4.5.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenspikarna f\u00f6r Per\u00e4l\u00e4 \u2013 Kristinestad bandel anl\u00e4nder i dag mellan klockan 1 och 2 fram till Tj\u00f6ck haltpunkt, som \u00e4r bel\u00e4gen p\u00e5 endast 6 km avst\u00e5nd fr\u00e5n staden. P\u00e5 grund av \u201df\u00f6rsta t\u00e5gets\u201d ankomst till Tj\u00f6ck anordnas f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbyggarna en mindre h\u00f6gtidlighet. I dag efter en vecka eller den 11 maj slutf\u00f6rs skenspikningen fram till stationen i Kristinestad.<\/p>\n

Den h\u00e4r tiden var 278 arbetare sysselsatta och av dessa var endast 18 h\u00e4stkarlar.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 4.5.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenl\u00e4ggningen av Per\u00e4l\u00e4\u2014Kristinestad bandel fortsattes i m\u00e5ndags fram till Tj\u00f6ck h\u00e5llpunkt. \u201dDet f\u00f6rsta taget” anl\u00e4nde kl. \u00bd 6-tiden p\u00e5 eftermiddagen, h\u00e4lsat av intresserade ortsbor. \u00c4ven fr\u00e5n staden hade n\u00e5gra intresserade anl\u00e4nt. De vid skenspikningen sysselsatta arbetarna \u00e4vensom i Tj\u00f6ck bosatta arbetare undf\u00e4gnades av byns Lantmannagille och Ungdomsf\u00f6rening med kaffe och f\u00f6rfriskningar. Kl. 6 p\u00e5 aftonen \u00e5terv\u00e4nde arbetarna med t\u00e5get till Per\u00e4l\u00e4 station.<\/p>\n

P\u00e5 grund av ogynnsam v\u00e4derlek m\u00e5ste skenspikningen senaste l\u00f6rdag inst\u00e4llas. Med anledning h\u00e4rav kan skenspikningen fram till Kristinestad ber\u00e4knas slutf\u00f6rd f\u00f6rst i b\u00f6rjan p\u00e5 n\u00e4sta vecka.\u00a0Byggnadsarbetena i Kristinestad p\u00e5g\u00e5r med \u201dfull fart\u201d. Murningen av lokomotivstallet har vidtagit och skrider snabbt fram\u00e5t. Stallet uppf\u00f6rs med spiltor f\u00f6r tre lokomotiv. Timmerarbetena p\u00e5 stationshuset torde inom kort avslutas, varp\u00e5 takl\u00e4ggningen och inredningen vidtar. Stationsbyggnaden kommer att inneh\u00e5lla ll:dra och III:je klass v\u00e4ntsalar, expeditions, bagage- och stationsinspektors rum, damrum, postexpedition m. m.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten l\u00f6rdagen 11.5.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Skenl\u00e4ggningen p\u00e5 Kristinestad banan hade i g\u00e5r framskridit till den s\u00e5 kallade Slaktarbacken, p\u00e5 ungef\u00e4r halvannan kilometer fr\u00e5n stadens station. I kv\u00e4ll torde arbetet redan vara slutf\u00f6rt fram till garveriet p\u00e5 \u00d6stra sidan. Skenl\u00e4ggningen av sk\u00e4rningen torde dock ta n\u00e5gon dag i anspr\u00e5k, men ber\u00e4knades \u201df\u00f6rsta t\u00e5get\u201d med best\u00e4mdhet kunna inl\u00f6pa p\u00e5 stadens station p\u00e5 tisdagen. P\u00e5 grund av dagens betydelse anordnas tisdag kv\u00e4ll efter teaterf\u00f6rest\u00e4llningens slut p\u00e5 r\u00e5dhuset en festsup\u00e9 p\u00e5 Stadshotellet.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten onsdagen 15.5.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

De f\u00f6rsta t\u00e5gen i Kristinestad.\u00a0G\u00e5rdagen allm\u00e4n festdag.\u00a0<\/strong><\/h5>\n

Skenspikningen av Per\u00e4l\u00e4\u2014Kristinestad bandel hade i g\u00e5r fortskridit \u00e4nda fram till Kristinestads station. Redan under de n\u00e4rmast f\u00f6reg\u00e5ende dagarna hade det \u201df\u00f6rsta t\u00e5get\u201d varit i tillf\u00e4lle att p\u00e5 den just skenlagda banan g\u00f6ra en p\u00e5h\u00e4lsning inom stadens hank och st\u00f6r. Detta f\u00f6r stadens vidkommande s\u00e5 remarkabla tillf\u00e4lle har fr\u00e5n stadsbornas sida emotsetts med det livligaste intresse och redan flera dagar i f\u00f6rv\u00e4g hade t\u00e5get tagits i sk\u00e4rsk\u00e5dande av talrika m\u00e4nniskor, som vallf\u00e4rdat till \u00d6stra sidan utmed j\u00e4rnv\u00e4gslinjen. S\u00e5 bes\u00f6ktes platsen exempelvis senaste m\u00e5ndag av eleverna vid stadens folkskolor, av vilka m\u00e5nga aldrig tidigare sett detta den nya tidens m\u00e4rkligaste samf\u00e4rdsmedel.<\/p>\n

G\u00e5rdagen gestaltade sig till en allm\u00e4n festdag. Staden prunkade hela dagen i den rikligaste flaggskrud och vart och ett av de ankommande t\u00e5gen h\u00e4lsades v\u00e4lkomna av stora folkskaror. J\u00e4rnv\u00e4gsbron p\u00e5 \u00f6stra sidan var prydd med enrisgirlander. P\u00e5 bron resta flaggst\u00e4nger saknade visserligen flaggor, beroende p\u00e5 den nuvarande regimens skr\u00e4ck f\u00f6r dylika prydnader, men i dess st\u00e4lle var st\u00e4ngerna bekl\u00e4dda med girlander, som tog sig synnerligen v\u00e4l ut.<\/p>\n

Ett s\u00e4rskilt festt\u00e5g<\/strong> anl\u00e4nde kl. 2-tiden fr\u00e5n \u00d6stermyra, medf\u00f6rande ett 70-tal passagerare, bland vilka mestadels m\u00e4rktes j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens ingenj\u00f6rer och tj\u00e4nstem\u00e4n samt lustfarare fr\u00e4n \u00d6stermyra och orterna vid j\u00e4rnv\u00e4gslinjen. Dessa intog gemensam middag p\u00e5 Stadshotellet i staden.<\/p>\n

Stadens fest f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens arbetare.<\/strong>\u00a0Till kl. 5 e. m. hade j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens i staden bosatta arbetare och deras hustrur samt skenspikarna och de med banans ballastering sysselsatta arbetarna, tillsammans omkring 400 personer, inbjudits till en enkel festlighet. De sistn\u00e4mnda anl\u00e4nde med ett tredje t\u00e5g utifr\u00e5n linjen litet f\u00f6re kl. 5 e. m. Vid detta tillf\u00e4lle hade \u00e4ven stadsbor i flera hundratal samt intresserade personer fr\u00e4n stadens omnejd infunnit fig. H\u00f6gtidligheten tog sin b\u00f6rjan p\u00e5 den \u00e4nnu blott halvf\u00e4rdiga stationsperrongen samt inleddes med \u201dWasa marsch\u201d och nationals\u00e5ngen, spelade av stadens hornkapell.<\/p>\n

Borgm\u00e4staren Elis Granfelt h\u00e4lsade p\u00e5 stadens v\u00e4gnar i f\u00f6ljande ord p\u00e5 svenska och finska spr\u00e5ken arbetarna v\u00e4lkomna till festen:<\/p>\n

\u00c4rade medborgare och medborgarinnor!\u00a0V\u00e5r tid har p\u00e5 alla omr\u00e5den skapat nya v\u00e4rden. S\u00e5 \u00e4ven p\u00e5 samf\u00e4rdselns och kommunikationernas gebit. De utvecklingsm\u00f6jligheter och resurser, var\u00f6ver v\u00e5ra f\u00f6rf\u00e4der f\u00f6rfogade och med vilka de kom till r\u00e4tta, \u00e4r inte tillr\u00e4ckliga f\u00f6r oss, nutidens bana. V\u00e5r egen stad utg\u00f6r i detta avseende ett synnerligen belysande exempel. <\/em><\/p>\n

Kristinestad var vid mitten av sist f\u00f6rflutna sekel en av landets f\u00f6rn\u00e4msta sj\u00f6st\u00e4der med en f\u00f6r d\u00e5tida f\u00f6rh\u00e5llanden storartad handelsr\u00f6relse. En stor del, av det inre landets import gick genom staden, medan \u00e4ven inlandets egna exportartiklar s\u00f6kte sig samma v\u00e4g. S\u00e5 fick landet sm\u00e5ningom f\u00f6r 50 \u00e5r sedan, sin f\u00f6rsta j\u00e4rnv\u00e4g, vilken inom de n\u00e4rmaste \u00e5rtiondena \u00e5tf\u00f6ljdes av, nya j\u00e4rnbanor i olika riktningar. \u00c4ven till v\u00e5rt fr\u00e5n landets centralort avl\u00e4gsna landskap utstr\u00e4cktes landets j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t. Men Kristinestad, trafikcentrum f\u00f6r en vidstr\u00e4ckt och t\u00e4tt befolkad landsdel, f\u00f6rbigicks d\u00e4rvid. Vasa-banan drogs tiotals mil fr\u00e5n denna ort. <\/em><\/p>\n

Kristinestad och kringliggande landsort l\u00e4mnades att sk\u00f6ta sig sj\u00e4lva. Under flera \u00e5rtionden petitionerade stadens representant i lantdagen om en j\u00e4rnv\u00e4g till Kristinestad, men utan resultat. F\u00f6rslaget strandade i en eller annan instans. Ber\u00f6vad tidsenliga kommunikationer kunde staden inte h\u00e5lla j\u00e4mna steg med utvecklingen p\u00e5 \u00f6vriga orter i l\u00e4net. Den \u00f6verflyglades sm\u00e5ningom av den ena efter den andra av dem. S\u00e5lunda h\u00e4mmad i sin utveckling har staden f\u00f6rlorat sin f\u00f6rra st\u00e4llning som ett livligt trafikcentrum samt nedsjunkit till en plats av mindre betydenhet. \u00a0Men \u00e4ntligen grydde \u00e4ven f\u00f6r oss en ljusare framtid. Finlands sista st\u00e5ndslantdag besl\u00f6t \u00e5r 1906 att en normalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g skulle byggas fr\u00e5n Sein\u00e4joki station p\u00e5 Wasa-banan till Kristinestad. \u00a0Detta beslut vann monarkens fastst\u00e4llelse, och i november 1909 kunde byggnadsarbetena vidta. <\/em><\/p>\n

Sedan saken en g\u00e5ng avancerat s\u00e5 l\u00e5ngt, \u00e4r det Ni, j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens chefskap och arbetare, som satt kronan p\u00e5 verket genom att utf\u00f6ra och full\u00e4nda detta arbete. \u00a0\u00c4rade arbetare! Jag v\u00e4nder mig vid detta f\u00f6r oss Kristinestadsbor s\u00e5 h\u00f6gtidliga tillf\u00e4lle speciellt till Eder. Under hela den tid av omkring 2 \u00bd \u00e5r Ni under tr\u00e4get, samvetsgrant arbete uppeh\u00e5llit Eder p\u00e5 v\u00e5r ort, han ni aldrig genom Edert uppf\u00f6rande gett anledning till klagom\u00e5l. God ordning, lugn och sans har alltid varit r\u00e5dande bland Eder. Ni har visat ett f\u00f6red\u00f6me, v\u00e4rt att f\u00f6ljas av hela landets arbetark\u00e5r. Till\u00e5t mig att p\u00e5 stadsbornas v\u00e4gnar till Eder framf\u00f6ra uttrycken av v\u00e5r uppriktiga tacksamhet f\u00f6r Edert i allo v\u00e4rdiga uppf\u00f6rande, av v\u00e5rt erk\u00e4nnande f\u00f6r det arbete Ni presterat. P\u00e5 de grunder jag tidigare anf\u00f6rt inser ni varf\u00f6r vi med s\u00e5dant intresse hela den tid j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaden varat, f\u00f6ljt med Edert arbete och varf\u00f6r vi i dag, d\u00e5 den \u201dfrustande \u00e5ngh\u00e4sten\u201d redan st\u00e5r mitt ibland oss, st\u00e4mt m\u00f6te f\u00f6r att h\u00e4lsa densamma v\u00e4lkommen. \u00a0Det \u00e4r j\u00e4rnv\u00e4gen som skall ingjuta nytt liv i v\u00e5r gamla stad, tillf\u00f6ra oss nya utvecklingsm\u00f6jligheter, nya s\u00e5v\u00e4l andliga som materiella v\u00e4rden. Ni, chefskap och arbetare, han i ordets ursprungliga bem\u00e4rkelse banat \u201d\u00e5ngh\u00e4sten\u201d v\u00e4g fram till Kristinestad. Staden har d\u00e4rf\u00f6r velat anordna denna enkla fest till Eder \u00e4ra. Jag upprepar inbjudningen till Eder att deltaga i festen samt ber tillika att s\u00e5 h\u00e4lsa Eder hj\u00e4rtligt v\u00e4lkomna till densamma.\u00a0<\/em><\/p>\n

Talet beledsagades av rungande hurra- och el\u00e4k\u00f6\u00f6n-rop. Under Bj\u00f6rneborgska marschens toner avt\u00e5gade de inbjudna arbetarna d\u00e4rp\u00e5 till Kvarnbackens n\u00e4rbel\u00e4gna utv\u00e4rdshus, d\u00e4r verandan dagen till \u00e4ra festligt dekorerats med friska girlander. H\u00e4r f\u00f6rpl\u00e4gades arbetarna med sm\u00f6rg\u00e5sar, kaffe, l\u00e4skedrycker, papyrosser och andra f\u00f6rfriskningar. Serveringen skedde vid l\u00e5nga bord ute i det fria under musik av hornkapellet.<\/p>\n

Teaterf\u00f6rest\u00e4llning<\/strong>. Kl. 8 p\u00e5 kv\u00e4llen uppf\u00f6rdes av artister fr\u00e5n Svenska inhemska teatern i \u00c5bo Franz Moln\u00e1rs 3-akts komedi \u201dLivgardisten” inf\u00f6r klickfull salong och under stort bifall. Festsup\u00e9. Efter teaterf\u00f6rest\u00e4llningens slut samlades stadsborna till festsup\u00e9 p\u00e5 Stadshotellet. I sup\u00e9n deltog s\u00e5 m\u00e5nga personer Stadshotellets rymliga lokaliteter kunde rymma. Samvaron pr\u00e4glades av den mest kordiala st\u00e4mning samt fortgick \u00e4nda in p\u00e5 sm\u00e5timmarna.<\/p>\n

Ledare i Syd-\u00d6sterbotten onsdagen 15.5.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Den 14 maj 1912 kommer f\u00f6r all framtid att i Kristinestads annaler st\u00e5 tecknad med eldskrift. Efter omkring 30-\u00e5riga anstr\u00e4ngningar s\u00e5g Kristinestad och den rika kulturbygd staden representerar denna dag en av sina livligaste \u00f6nskningar i det allra n\u00e4rmaste uppfylld. Den l\u00e4nge emotsedda och av s\u00e5 m\u00e5nga hinder m\u00f6tta j\u00e4rnv\u00e4gen, p\u00e5 vilken staden f\u00f6r sin fortsatta existens och sin framtida utveckling byggt alla sina f\u00f6rhoppningar, befanns tisdagen den 14 maj 1912 vara bliven en verklighet.<\/p>\n

Det \u201df\u00f6rsta t\u00e5get\u201d kunde denna dag inl\u00f6pa p\u00e5 stadens \u00e4nnu ofull\u00e4ndade j\u00e4rnv\u00e4gsstation, medf\u00f6rande budskap om framtida utvecklingsm\u00f6jligheter f\u00f6r den \u00e5ldriga staden. Visserligen befinner sig banan i \u00e4nnu delvis ofullbordat skick och den ordinarie j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken p\u00e5 Kristinestad kommer f\u00f6rst instundande h\u00f6st att kunna vidtas. Men j\u00e4rnv\u00e4gen fram till Kristinestad \u00e4r inte f\u00f6rty alltsedan g\u00e5rdagen ett faktum, med vilket varje f\u00f6r stadens fram\u00e5tskridande nit\u00e4lskande borgare m\u00e5ste r\u00e4kna. Intet under s\u00e5ledes om ens sinne alltsedan denna dag trots den politiska horisontens m\u00f6rker fylls med ljusa f\u00f6rhoppningar om en lycklig framtid f\u00f6r v\u00e5rt s\u00e5 l\u00e4nge \u00e5sidosatta samh\u00e4lle. Sedan g\u00e5rdagen st\u00e5r Kristinestad om inte i ordinarie s\u00e5 dock i provisorisk j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse med landets \u00f6vriga delar.<\/p>\n

\u00d6kade f\u00f6rm\u00e5ner medf\u00f6r dock alltid nya plikter och skyldigheter f\u00f6r samh\u00e4llet i gemen och dess styrelse i synnerhet. Det g\u00e4ller att med \u00f6ppen blick f\u00f6r framtiden och de f\u00f6rnyade krav denna st\u00e4ller inte sky vare sig arbete eller ekonomiska uppoffringar. St\u00e5r vi inte fullt rustade att uppfylla de fordringar, som i och med de f\u00f6rb\u00e4ttrade kommunikationerna tr\u00e4ffar oss, d\u00e5 kunde det l\u00e4tt h\u00e4nda att v\u00e5ra f\u00f6rv\u00e4ntningar skulle sl\u00e5 fel. Har n\u00e5gra f\u00f6rsummelser vid dylika tillf\u00e4llen blivit beg\u00e5ngna, kan de knappt nog aldrig repareras. Betydelsefulla anstalter har dock fr\u00e5n stadens egen sida i detta h\u00e4nseende redan vidtagits.<\/p>\n

Vi beh\u00f6ver endast n\u00e4mna de f\u00f6r v\u00e5ra f\u00f6rh\u00e5llanden storartade hamn- och kajbyggnaderna i staden, vilka v\u00e4l delvis skall vara slutf\u00f6rda redan instundande h\u00f6st, d\u00e5 den ordinarie j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken vidtar. I f\u00e4rdigt skick komma dessa arbeten att dra en kostnad av \u00be miljon mark.\u00a0Men staden har i n\u00e4rvarande stund sig ett otal andra inte mindre kr\u00e4vande, ehuru inte s\u00e5 kostsamma uppgifter sig f\u00f6relagd, vartill fordras klar blick och \u00f6ppen f\u00f6rst\u00e5else. Vi v\u00e5gar dock ta f\u00f6r givet att v\u00e5rt samh\u00e4lle inte skall svika sina plikter h\u00e4rutinnan, utan st\u00e4dse s\u00e5 beg\u00e5, att den nya j\u00e4rnv\u00e4gen kan bli till verkligt gagn och fromma inte endast f\u00f6r Kristinestad utan f\u00f6r hela den vidstr\u00e4ckta t\u00e4tt befolkade landsbygd, f\u00f6r vilken staden s\u00e5v\u00e4l i andligt som materiellt avseende sedan urminnes tider utgjort centrum.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 18.5.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

P\u00e5 stadens bang\u00e5rd \u00e4r tillsvidare endast huvudsp\u00e5ret och ett v\u00e4xelsp\u00e5r utlagda. Bang\u00e5rdens fullbordande kommer att utf\u00f6ras av j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens h\u00e4r bosatta arbetare.<\/p>\n

De ordinarie skenspikarna har nu \u00f6verflyttats till Per\u00e4l\u00e4 \u2013 Kask\u00f6 bandel, vars skenl\u00e4ggning vidtog i g\u00e5r och kommer att r\u00e4cka ungef\u00e4r en m\u00e5nad, beroende p\u00e5 v\u00e4dret.<\/p>\n

Den nyss skenlagda Kristinestadsbanan kommer tillsvidare att trafikeras av i medeltal 8 t\u00e5g per dag, mestadels sandt\u00e5g f\u00f6r banans ballastering. F\u00f6rst till h\u00f6sten kommer banan som bekant att \u00f6ppnas f\u00f6r ordinarie trafik.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 1.6.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Expropriationsl\u00f6sen f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gen.<\/strong><\/h5>\n

L\u00e4nets guvern\u00f6r har den 23 maj genom ett avgivet utslag fastst\u00e4llt expropriationsn\u00e4mndens beslut r\u00f6rande den l\u00f6sen, som b\u00f6r erl\u00e4ggas f\u00f6r de jordomr\u00e5den, som exproprierats f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gens behov, samt andra d\u00e4rmed f\u00f6renade kostnader.<\/p>\n

F\u00f6r hela banan skall betalas 2,1 miljoner mark, varav Kristinestads andel \u00e4r 421\u00a0000 mark, Kask\u00f6 251\u00a0000 mark, N\u00e4rpes 160\u00a0000 mark, Lappfj\u00e4rd, M\u00f6rtmark by 34\u00a0000 mark och Tj\u00f6ck 100\u00a0000 mark. Beloppen skall utbetalas inom 3 m\u00e5nader.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 26.6.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

En amerikansk gr\u00e4vmaskin.<\/strong><\/h5>\n

Den av \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbygget anskaffade gr\u00e4vmaskin, uppmonteras som b\u00e4st p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5ret i Hang\u00f6, invid gamla lyftkranen i hamnen och den skall bli f\u00e4rdigt ihopsatt denna vecka.<\/p>\n

Maskinen som \u00e4r den f\u00f6rsta i sitt slag i Finland, \u00e4r levererad av Bucyrys Companys fabriker i South Milwaukee i Illinois. Denna firma har patent p\u00e5 just denna maskin. F\u00e4rdigt monterad kommer den v\u00e4ldiga maskinen med sin tekniska fullkomlighet att g\u00f6ra intryck p\u00e5 \u00e5sk\u00e5daren.<\/p>\n

P\u00e5 ett grovt underrede, som vilar p\u00e5 tv\u00e5 av tre hjulpar uppburna truckar, befinner sig i ena \u00e4ndan \u00e5ngpannan, vattentanken och drivmaskinen och i den andra \u00e4ndan finns anordningen f\u00f6r gr\u00e4vningsarbetena. \u00c5ngpannan \u00e4r st\u00f6rre \u00e4n en vanlig lokomotivpanna.<\/p>\n

Maskinen arbetar p\u00e5 s\u00e5 s\u00e4tt att dess l\u00e5nga gr\u00e4varm, p\u00e5 vilken sj\u00e4lva skoveln befinner sig, inriktas p\u00e5 den plats d\u00e4rifr\u00e5n grus skall tas. D\u00e4refter kopplas drivmaskinen till boggiehjulen och driver s\u00e5lunda hela apparaten med full kraft mot jordvallen, vari skoveln borrar sig in.\u00a0 Skoveln vrids s\u00e5 upp\u00e5t och lyfts av gr\u00e4varmen, som kan vridas runt \u00e5t olika h\u00e5ll, beroende p\u00e5 var gruset skall avlastas.<\/p>\n

Eftersom gr\u00e4vmaskinens stora vikt om 70 ton inte till\u00e5ter densamma i f\u00e4rdigt skick passera broarna \u00f6ver Pojoviken, kommer monteringsarbetena att avbrytas i b\u00f6rjan av kommande vecka. Maskinen skall transporteras i delar \u00f6ver broarna till Eken\u00e4s, d\u00e4r monteringen forts\u00e4tter. Sedan n\u00e4r allt \u00e4r klart skall maskinen provk\u00f6ras i sandtagen i Dragsvik n\u00e4ra Eken\u00e4s och efter det skall den transporteras till j\u00e4rnv\u00e4gsbygget mellan Sein\u00e4joki och Kristinestad.<\/p>\n

\"\"
Den f\u00f6rsta gr\u00e4vmaskinen i Finland var en amerikansk j\u00e4tte som drevs av en \u00e5ngmaskin. Den tillverkades av Bucyrus Co och transporterades i delar till Hang\u00f6 och byggdes ihop i Eken\u00e4s och d\u00e4rifr\u00e5n med t\u00e5g till sandtagen i Koskenkorva. Med maskinen kunde sandt\u00e5gen till Kristinestadsbanan lastas betydligt snabbare \u00e4n d\u00e5 det gjordes f\u00f6r hand.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 26.6.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Midsommarutf\u00e4rd till Kristinestad.<\/strong><\/h5>\n

Flera personer som tillh\u00f6rde t\u00e5g- och lokomotivpersonalen i Sein\u00e4joki f\u00f6retog senaste s\u00f6ndag en utf\u00e4rd med t\u00e5g till staden. Men p\u00e5 resan var 50 \u2013 60 medlemmar av den Svenska f\u00f6reningen i \u00d6stermyra och de anl\u00e4nde till staden vid 11-tiden p\u00e5 dagen.<\/p>\n

N\u00e4r t\u00e5get anl\u00e4nde till staden utf\u00f6rdes musik av den orkester som f\u00f6ljde med utf\u00e4rdsdeltagarna. Sedan st\u00e4lldes kosan till Kvarnbackens idylliskt bel\u00e4gna utv\u00e4rdshus, d\u00e4r st\u00f6rsta delen av dagen tillbringades. Stadens sev\u00e4rdheter togs ocks\u00e5 i betraktande. De hade ocks\u00e5 t\u00e4nkt f\u00f6reta en b\u00e5tutf\u00e4rd men tyv\u00e4rr hade de inte hittat n\u00e5gon passlig s\u00e5dan. F\u00f6rst p\u00e5 natten \u00e5terv\u00e4nde de till \u00d6stermyra.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 3.7.1912, text av Uno A. Fleege. Renskrivet och moderniserat av Lasse Backlund i maj 2021.<\/strong><\/span><\/p>\n

Kask\u00f6 just nu.<\/strong><\/h5>\n

D\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen till Kask\u00f6 nu b\u00f6rjar n\u00e4rma sig sitt fullbordande och det f\u00f6rsta lokomotivet den 15 juni \u00e5ngat in p\u00e5 Kask\u00f6 station, ser staden sitt f\u00f6rn\u00e4msta och f\u00f6r tillf\u00e4llet s\u00e5 gott som enda \u00f6nskem\u00e5l f\u00f6rverkligat. Detta \u00f6nskem\u00e5l har under decennier upptagit stadsbornas tankar, och medan banbyggnaden under de senaste \u00e5ren p\u00e5g\u00e5tt, har n\u00e4stan allt intresse koncentrerats h\u00e4rp\u00e5 och p\u00e5 de \u00e5tg\u00e4rder, som fr\u00e5n stadens sida har vidtagits f\u00f6r att p\u00e5 b\u00e4sta m\u00f6jliga s\u00e4tt m\u00f6ta den v\u00e4ntade trafiken. Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r naturligt, att \u00f6vriga \u00f6nskem\u00e5l, \u00e5tminstone de av allm\u00e4nnare betydelse, tillsvidare f\u00e5tt tr\u00e4da i bakgrunden och att staden inte f\u00f6r tillf\u00e4llet riktat sin uppm\u00e4rksamhet p\u00e5 annat \u00e4n de rent lokala f\u00f6rh\u00e5llandena.<\/p>\n

N\u00e4r Kask\u00f6 stad \u00e5r 1785 grundlades, l\u00e5g v\u00e4l den huvudsakliga och enda orsaken h\u00e4rtill i den utm\u00e4rkta hamn, som orten erbj\u00f6d, en av de b\u00e4sta hamnplatserna vid hela den \u00f6sterbottniska kusten, djup och skyddad f\u00f6r alla vindar och med en inloppsfarled, som utan synnerlig risk till\u00e4t fartyg att fr\u00e5n havet komma in till densamma. Trots det har staden \u00e4nda till senaste tid f\u00f6rt en tynande tillvaro, och orsaken h\u00e4rtill har varit olyckliga kommunikationsf\u00f6rh\u00e5llanden till lands. Kask\u00f6, den enda kuststad i landet, som ligger p\u00e5 en \u00f6, \u00e4r f\u00f6renat med fastlandet endast med en bro, och en enda landsv\u00e4g leder fr\u00e5n staden ut till den omgivande landsbygden, medan d\u00e4remot de n\u00e4rliggande st\u00e4derna har sina landskommunikationer b\u00e4ttre anordnade.<\/p>\n

Det har inte r\u00e4ckt till med att Kast\u00f6 hamn i och f\u00f6r sig \u00e4r utm\u00e4rkt, d\u00e5 ju den lilla orten sj\u00e4lv varken kunnat konsumera importen eller producera n\u00e5got f\u00f6r export. F\u00f6r att staden skulle kunna blomstra upp, hade det varit n\u00f6dv\u00e4ndigt att erh\u00e5lla f\u00f6rb\u00e4ttrade kommunikationsf\u00f6rbindelser med det \u00f6vriga landet. Nu har den l\u00e4nge saknade och v\u00e4ntade f\u00f6rbindelsen med landets j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t blivit en verklighet och den n\u00f6dv\u00e4ndiga kompletteringen till hamnen kommit till st\u00e5nd.<\/p>\n

F\u00f6rst nu kan Kask\u00f6 hamn b\u00f6rja g\u00f6ra sig g\u00e4llande och visa, vad den duger till, och detta \u00e4r av en stor betydelse inte endast f\u00f6r orten sj\u00e4lv, utan ocks\u00e5 f\u00f6r vidstr\u00e4ckta delar av landet, \u00e5tminstone f\u00f6r den del av \u00d6sterbotten, som ligger norr om Kask\u00f6, ty stadens hamn kan trafikeras omkring en m\u00e5nad l\u00e4ngre tid under \u00e5ret \u00e4n de nordligare hamnarna. \u00a0F\u00f6r att kunna tillfredsst\u00e4lla den \u00f6kade trafik, som b\u00f6r bli en naturlig f\u00f6ljd av hamnens f\u00f6rening med j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4tet, har staden under arbete tv\u00e5 bryggor om sammanlagt 300 meters l\u00e4ngd. Den ena bryggan, byggd p\u00e5 p\u00e5lar vid yttre hamnen, \u00e4r avsedd f\u00f6r tr\u00e4varuexporten, och invid densamma ligger platser f\u00f6r br\u00e4dg\u00e5rdar och tr\u00e4varuupplag. Till dessa upplagsplatser g\u00e5r den av statsverket byggda hamnbanan, och h\u00e4rifr\u00e5n bygger staden en annan bana l\u00e4ngs stranden upp till den inre hamnen, d\u00e4r en stenkaj byggs med j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r p\u00e5 kajen, ett 900 kvadratmeter stort magasin, packhus m.m. Hit kommer importr\u00f6relsen och annan trafik att f\u00f6rl\u00e4ggas.<\/p>\n

Mellan de b\u00e5da hamnbanorna \u00e4r omr\u00e5det reserverat f\u00f6r fabrikstomter, som alla \u00e4r bel\u00e4gna invid j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r och landsv\u00e4g. Alla dessa anl\u00e4ggningar hoppas staden f\u00e5 \u00e5tminstone i huvudsak f\u00e4rdiga till h\u00f6sten f\u00f6r att komma till anv\u00e4ndning samtidigt som j\u00e4rnv\u00e4gen uppl\u00e5ts till allm\u00e4n trafik. De \u00f6nskem\u00e5l, som staden f\u00f6r n\u00e4rvarande har, h\u00e4nger samman med dessa anordningar betr\u00e4ffande hamnen och trafiken. Den lilla och ekonomiskt svaga staden har skridit till dessa dyrbara anl\u00e4ggningar med stora uppoffringar, och d\u00e4rf\u00f6r \u00f6nskar staden, att det nedlagda arbetet m\u00e5tte b\u00e4ra rika frukter och medf\u00f6ra en varaktig uppblomstring f\u00f6r orten. Staden \u00f6nskar, att aff\u00e4rslivet, s\u00e5v\u00e4l export och import som industriella inr\u00e4ttningar, m\u00e5tte f\u00e5 ett kraftigt uppsving.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 27.7.1912<\/strong><\/span>:<\/p>\n

Ingen provisorisk trafik.<\/strong><\/h5>\n

Alltsedan j\u00e4rnv\u00e4gen fram till Kristinestad senaste v\u00e5r blev skenspikad och kunnat trafikeras av t\u00e5g har en stor del av resande fr\u00e5n och till staden begagnat sig av det nya kommunikationsmedlet. P\u00e5 vederb\u00f6rande distanskontor har n\u00e4mligen fribiljetter f\u00f6r dylika resor erh\u00e5llits. Visserligen har resan mellan stationerna i Kristinestad och Per\u00e4l\u00e4 inte uppfyllt alltf\u00f6r h\u00f6ga fordringar p\u00e5 komfort och bekv\u00e4mlighet. De resande har ofta i de ankommande och avg\u00e5ende sandt\u00e5gen f\u00e5tt n\u00f6ja sig med i b\u00e4sta fall en kondukt\u00f6rs eller tredjeklassvagn men \u00e4ven med t\u00e4ckta godsvagnar.<\/p>\n

Trots detta har man f\u00f6redragit t\u00e5g framom att i flera timmars tid sitta p\u00e5 landsv\u00e4gen i h\u00e4st\u00e5kdon. F\u00f6r ungef\u00e4r en vecka sedan f\u00e5r emellertid f\u00f6r utomst\u00e5ende personer inga dylika biljetter utf\u00e4rdas f\u00f6r resa mellan staden och Per\u00e4l\u00e4. F\u00f6rbudet har motiverats med att resandestr\u00f6mmen med t\u00e5g fr\u00e5n Kristinestad varit j\u00e4mf\u00f6relsevis stor, och d\u00e5 trafiks\u00e4kerheten p\u00e5 en halvf\u00e4rdig bana inte \u00e4r till fullo garanterad, har j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens ingenj\u00f6rer inte velat ta den risk och ansvar f\u00f6r eventuella olyckor, som kunde drabba de resande. Dessutom torde fr\u00e5n en del resande on\u00f6diga obehag ha v\u00e5llats, eftersom det t\u00e5g, som middagstiden avg\u00e5r h\u00e4rifr\u00e5n inte alltid hunnit fram till Per\u00e4l\u00e4 i s\u00e5dan tid att resan d\u00e4rifr\u00e5n kunnat forts\u00e4ttas med det ordinarie aftont\u00e5get.<\/p>\n

Att vederb\u00f6rande distansingenj\u00f6r som utf\u00e4rdat biljetterna uteslutande av tillm\u00f6tesg\u00e5ende och p\u00e5 sitt personliga ansvar, inte haft n\u00e5gra skyldigheter i detta fall, s\u00e4ger sig sj\u00e4lvt. Enligt vad vi p\u00e5 distanskontoret i staden har h\u00f6rt torde emellertid utsikter finnas f\u00f6r att redan nu p\u00e5 provisorisk j\u00e4rnv\u00e4gstrafik till st\u00e5nd p\u00e5 str\u00e4ckan Kristinestad – Per\u00e4l\u00e4, om n\u00e4mligen anh\u00e5llan d\u00e4rom p\u00e5 vederb\u00f6rlig ort skulle g\u00f6ras. J\u00e4rnv\u00e4gslinjen p\u00e5 denna str\u00e4cka \u00e4r n\u00e4mligen redan i det allra n\u00e4rmaste f\u00e4rdig. Det \u00e4r endast p\u00e5 stationerna, speciellt Kristinestads, som \u00e4nnu mycket \u00e5terst\u00e5r att g\u00f6ra, innan den ordinarie trafiken instundande h\u00f6st kan b\u00f6rja.<\/p>\n

Betydelsen f\u00f6r v\u00e5r ort av att provisorisk j\u00e4rnv\u00e4gstrafik fortast m\u00f6jligt p\u00e5 densamma anordnas ligger ju f\u00f6r envar i \u00f6ppen dag. Oss synes l\u00e4mpligast att en ans\u00f6kan d\u00e4rom skulle utg\u00e5 fr\u00e5n stadsfullm\u00e4ktige eller ortens handelsf\u00f6rening. M\u00f6jligen kunde man ocks\u00e5 t\u00e4nka sig att initiativet skulle v\u00e4ckas p\u00e5 landsbygden d\u00e4r intresse f\u00f6r saken finns.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 14.8.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Ingen tillf\u00e4llig trafik.<\/strong><\/h5>\n

Som bekant besl\u00f6t stadsfullm\u00e4ktige f\u00f6r en vecka sedan ing\u00e5 med hemst\u00e4llan till senaten om att bandelen Per\u00e4l\u00e4 \u2014 Kristinestad fortast m\u00f6jligt m\u00e5tte \u00f6ppnas f\u00f6r provisorisk j\u00e4rnv\u00e4gstrafik. Trots att banbyggnadens ingenj\u00f6rer ingenting torde ha emot ett dylikt arrangemang skall \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna enligt vad vi ur en s\u00e4ker k\u00e4lla erfarit, avgjort vara emot att s\u00e5dan trafik anordnas. Man framh\u00e5ller d\u00e4r s\u00e5som motiv f\u00f6r avslaget att arbetena p\u00e5 banans fullbordande d\u00e4rigenom skulle komma att f\u00f6rdr\u00f6jas s\u00e5 att de inte kan avslutas p\u00e5 best\u00e4md tid.<\/p>\n

\u00c4rendet skall avg\u00f6ras av senaten, som f\u00f6re det infordrar sagda \u00f6verstyrelses utl\u00e5tande. Utsikterna f\u00f6r ett godk\u00e4nnande av stadsfullm\u00e4ktiges anh\u00e5llan \u00e4r under s\u00e5dana f\u00f6rh\u00e5llanden h\u00f6gst minimala. Att provisorisk j\u00e4rnv\u00e4gstrafik f\u00f6r staden och kringliggande landsbygds vidkommande skulle vara av allra st\u00f6rsta betydelse har vi tidigare varit i tillf\u00e4lle att framh\u00e5lla, och beklaga endast att \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna inte ansett sig kunna tillm\u00f6tesg\u00e5 \u00f6nskem\u00e5len d\u00e4rp\u00e5.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 24.8.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Trafiken p\u00e5 \u00d6stermyra \u2014Kristinestad\u2014 Kask\u00f6-banan.\u00a0<\/strong><\/h5>\n

Deputationens bes\u00f6k i Helsingfors. On det bes\u00f6k den av oss tidigare n\u00e4mnda deputationen nyligen avlagt i Helsingfors r\u00f6rande trafiken p\u00e5 syd\u00f6sterbottniska banan samt resultaten av uppvaktningen hos vederb\u00f6rande myndigheter meddela huvudstadstidningarna f\u00f6ljande:<\/p>\n

I s\u00f6ndags p\u00e5 morgonen anl\u00e4nde till Helsingfors en deputation, best\u00e5ende av bankdirekt\u00f6r Herman Roschier fr\u00e5n Kask\u00f6, lantbrukaren I. E. Antila fr\u00e5n Ilmola och lantbrukaren Jaakko Yli-Havunen fr\u00e5n Kauhajoki f\u00f6r att till vederb\u00f6rande myndigheter framf\u00f6ra ortsbornas \u00f6nskem\u00e5l r\u00f6rande ordnandet av trafiken p\u00e5 Sein\u00e4joki\u2014Kristinestad\u2014Kask\u00f6-banan. \u00d6nskem\u00e5len g\u00e5r fr\u00e4mst ut p\u00e5 att tv\u00e5 t\u00e5g dagligen skulle ins\u00e4ttas i vardera riktningen med avg\u00e5ngstider fr\u00e5n Sein\u00e4joki morgon och afton omedelbart efter det s\u00f6dra t\u00e5gets ankomst. Genom en dylik anordning skulle ocks\u00e5 postf\u00f6rbindelserna bli ordnade p\u00e5 ett tillfredsst\u00e4llande s\u00e4tt.<\/p>\n

Deputationen har vidare f\u00f6r avsikt att framf\u00f6ra \u00f6nskem\u00e5let, att det sandt\u00e5g, som under nu p\u00e5g\u00e5ende provisoriska trafik avg\u00e5r fr\u00e5n Ilmola till Per\u00e4l\u00e4, d\u00e4r det st\u00e5r i fyra timmars tid. Under detta uppeh\u00e5ll m\u00e5tte det g\u00f6ra en f\u00e4rd till s\u00e5v\u00e4l Kask\u00f6 som Kristinestad. En dylik anordning skulle bli synnerligen f\u00f6rm\u00e5nlig d\u00e4rigenom, att jordbrukarna, d\u00e5 ordinarie trafik p\u00e5 banan \u00f6ppnas f\u00f6rst i november, \u00e4nnu under p\u00e5g\u00e5ende seglation skulle f\u00e5 sin till utlandet f\u00f6rs\u00e5lda spannm\u00e5l transporterad till hamnen.<\/p>\n

Deputationen, som bes\u00f6kt s\u00e5v\u00e4l \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna som j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen, har f\u00e5tt l\u00f6fte om tillm\u00f6tesg\u00e5ende av de uttalade \u00f6nskem\u00e5len vad ang\u00e5r ins\u00e4ttande av tv\u00e5 t\u00e5g p\u00e5 banan sedan ordinarie trafik \u00f6ppnats. Detta torde kunna ske fr\u00e5n 1 november. Vad \u00e5ter ang\u00e5r provisorisk trafik till Kask\u00f6 och Kristinestad, s\u00e5 finns det f\u00f6rhoppningar att s\u00e5dan skall kunna anordnas.<\/p>\n

Enligt vad tidningen \u201dllkka\u201d i Wasa har erfarit, har distriktsingenj\u00f6ren f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsbygget i av honom avfordrat utl\u00e5tande ingenting haft att anm\u00e4rka emot att den provisoriska j\u00e4rnv\u00e4gstrafiken p\u00e5 syd\u00f6sterbottniska banan till Per\u00e4l\u00e4 nu skulle utstr\u00e4ckas till st\u00e4derna Kristinestad och Kask\u00f6. Tillika har distriktsingenj\u00f6ren f\u00f6reslagit att den provisoriska trafiken till dessa st\u00e4der \u00f6ppnas den 15 september 1912, s\u00e5lunda att det blandade t\u00e5get fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 turvis varannan dag avg\u00e5r till Kristinestad och Kask\u00f6 och tillbaka. En dylik anordning torde ocks\u00e5 vederb\u00f6rande myndigheter ha framh\u00e5llit f\u00f6r den deputation som nyligen i detta syfte bes\u00f6kte huvudstaden, s\u00e5som den f\u00f6rdelaktigaste f\u00f6r n\u00e4rvarande.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev den 4.9.1912<\/strong><\/span> att \u00f6veringenj\u00f6r Nyberg fr\u00e5n v\u00e4g-och vattenbyggnaderna har bes\u00f6kt staden f\u00f6r att f\u00e5 en b\u00e4ttre \u00f6verblick \u00f6ver l\u00e4get. Det har ju f\u00f6rekommit flera \u00f6nskem\u00e5l att trafiken kunde starta provisoriskt i f\u00f6rtid men av n\u00e5gon anledning s\u00e5 best\u00e4mmer Nyberg att han inte kan uppfylla \u00f6nskem\u00e5len. Banan kommer att vara trafikduglig tidigast 1 december och m\u00f6jligtvis kan trafiken b\u00f6rja d\u00e5.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 9.10.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Genom tillm\u00f6tesg\u00e5ende fr\u00e5n j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens f\u00f6rvaltning kommer en passagerarvagn att \u00e5tf\u00f6lja de fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 station till b\u00e5de Kristinestad och Kask\u00f6 st\u00e4der avg\u00e5ende godst\u00e5g, som enligt senatens f\u00f6rordnande skall transportera gods i hela vagnslaster till de n\u00e4mnda st\u00e4derna. Passagerare till de b\u00e5da orterna blir s\u00e5lunda i tillf\u00e4lle att med t\u00e5g forts\u00e4tta f\u00e4rden till respektive destinationsort.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 26. 10.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsbyggnaden hinner inte slutf\u00f6ras till den 1 december. <\/strong><\/h5>\n

Med s\u00e4kerhet kan numera f\u00f6ruts\u00e4gas att arbetena p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsbygget inte hinner slutf\u00f6ras till den 1 december 1912. Stationsbyggnader, plattformar, bang\u00e5rdar och allt annat blir nog f\u00e4rdiga inom denna tid. D\u00e4remot hinner ballasteringsarbetena p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gslinjen under inga omst\u00e4ndigheter slutf\u00f6ras till den 1 december, utan torde komma att ta en nog s\u00e5 avsev\u00e4rd tid d\u00e4rut\u00f6ver i anspr\u00e5k.<\/p>\n

N\u00e4r banan kommer att \u00f6verl\u00e5tas till j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen och \u00f6ppnas f\u00f6r ordinarie trafik \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r os\u00e4kert. J\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen torde n\u00e4mligen s\u00e5som naturligt \u00e4r inte vara beredd att ta emot banan, innan denna blir komplett f\u00e4rdig. F\u00f6r inspektion av byggnadsarbetena torde generaldirekt\u00f6r Ahonen j\u00e4mte m\u00f6jligen andra representanter f\u00f6r j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen i dag anl\u00e4nda till orten.<\/p>\n

F\u00f6r tillgodoseende av passagerartrafiken p\u00e5 Per\u00e4l\u00e4\u2014Kristinestad och Per\u00e4l\u00e4\u2014Kask\u00f6 bandelar expedieras fr\u00e5n och med denna vecka till Kristinestad i f\u00f6rening med de ankommande godst\u00e5gen varje tisdag, torsdag och l\u00f6rdag en passagerarvagn, med vilken passagerare \u00e4ven h\u00e4rifr\u00e5n befordras till Per\u00e4l\u00e4 i s\u00e5 god tid att de kunna forts\u00e4tta resan med ordinarie aftont\u00e5get d\u00e4rifr\u00e5n, samt fr\u00e5n Per\u00e4l\u00e4 till Kask\u00f6 f\u00f6r den h\u00e4ndelse gods till denna ort finns varje m\u00e5ndag, onsdag och fredag. Dessa anordningar har vidtagits endast tillsvidare och \u00e4r naturligtvis inte av n\u00e5gon ordinarie karakt\u00e4r.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev den 30 10.1912<\/strong><\/span> att en grupp inspekt\u00f6rer hade bes\u00f6kt staden och granskat det p\u00e5g\u00e5ende j\u00e4rnv\u00e4gsbygget. De anl\u00e4nde med t\u00e5g klockan 4 p\u00e5 en l\u00f6rdag. Sedan granskade de bygget av b\u00e5de j\u00e4rnv\u00e4gsomr\u00e5det men ocks\u00e5 kajbygget p\u00e5 \u00d6stra sidan. Sedan bj\u00f6d staden p\u00e5 middag p\u00e5 Stadshotellet och s\u00e5 for de tillbaka redan vi halv 7-tiden. Det var en stor grupp som deltog, d\u00e4r fanns en generaldirekt\u00f6r, byr\u00e5direkt\u00f6r, trafikdirekt\u00f6r, bandirekt\u00f6r, maskindirekt\u00f6r, \u00f6verdirekt\u00f6r, \u00f6veringenj\u00f6r, trafikinspekt\u00f6r, baningenj\u00f6r, distriktsingenj\u00f6r, maskiningenj\u00f6r och en distansingenj\u00f6r.<\/p>\n

De h\u00e4r var alla \u00f6verens om att det inte g\u00e5r att best\u00e4mma n\u00e4r den ordinarie trafiken kan b\u00f6rja men det blir knappast den 1 december.<\/p>\n

\"\"
Syd-\u00d6sterbotten publicerade den 2 november 1912 en kort artikel , d\u00e4r det st\u00e5r att ”Vederb\u00f6rande myndigheter ha numera beslutit, att den nya \u00d6stermyra – Kristinestad – Kask\u00f6 j\u00e4rnv\u00e4gen skall \u00f6ppnas f\u00f6r ordinarie trafik den 1 instundande december, vid vilken tidpunkt den nya banan kommer att till j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen \u00f6verl\u00e5tas. Tidtabeller f\u00f6r banan trafikering torde f.n. vara under utarbetande samt v\u00e4ntas anl\u00e4nda hit redan n\u00e4sta vecka.”<\/figcaption><\/figure>\n

Den 6.11.1912<\/strong> <\/span>dementerade myndigheterna sitt tidigare l\u00f6fte om j\u00e4rnv\u00e4gstrafik i december 1912. H\u00f6gst troligt \u00e4r att banan kan \u00f6verl\u00e5tas f\u00f6rst sommaren 1913.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev den 9. 11. 1912<\/strong><\/span> att \u201denligt ett anslag i postkontorets vestibul utbjuds postforslingen 6 g\u00e5nger i veckan, fram och \u00e5ter mellan Kristinestad och Lappfj\u00e4rd fr\u00e5n den 1 december. Allts\u00e5 fr\u00e5n den tid som den provisoriska trafiken upptas p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gen mellan staden och Per\u00e4l\u00e4. Denna kung\u00f6relse ankom i g\u00e5r fr\u00e5n poststyrelsen till postanstalten i staden, varf\u00f6r man s\u00e5ledes skulle ha hopp om \u00f6ppnandet av den l\u00e4nge efterl\u00e4ngtade trafiken p\u00e5 v\u00e5r nya j\u00e4rnv\u00e4g, \u00e5tminstone i provisorisk form.\u201d<\/p>\n

\"\"
I en kort notis 13.11.1912 kunde tidningen meddela att den ordinarietrafiken skulle starta f\u00f6rst i augusti 1913. Det h\u00e4r ett ov\u00e4ntat och beklagligt besked, eftersom det hade utlovats att trafiken skulle starta redan h\u00f6sten 1912.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 20. 11. 1912:\u00a0<\/strong><\/span><\/p>\n

I en skrivelse av den 2 september 1912 meddelade \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna \u00e5t senaten, att Sein\u00e4joki\u2014Kristinestad\u2014Kask\u00f6-banan kommer att den 1 december befinna sig i s\u00e5 f\u00e4rdigt skick, att den d\u00e5 kan uppl\u00e5tas f\u00f6r regelbunden trafik och \u00f6verl\u00e4mnas i j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsens f\u00f6rvaltning. P\u00e5 grund av vid den 26 oktober verkst\u00e4lld syn p\u00e5 banan framkomna omst\u00e4ndigheter gjorde emellertid j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen framst\u00e4llning om att banans \u00f6verl\u00e4mnande till j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen skulle uppskjutas till den 1 juni 1913.<\/p>\n

Numera har senaten f\u00f6rordnat, att \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna skall s\u00e4tta banan i fullt f\u00e4rdigt skick samt i sinom tid inkomma med f\u00f6rslag ang\u00e5ende banans \u00f6verl\u00e5tande \u00e5t j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen. Ytterligare har senaten f\u00f6rordnat, att interimistisk trafik skall genom \u00f6verstyrelsens f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnadernas f\u00f6rsorg fr\u00e5n den 1 december anordnas och uppr\u00e4tth\u00e5llas p\u00e5 hela banan, tills densamma kan uppl\u00e5tas f\u00f6r regelbunden trafik. Vid den interimistiska trafiken \u00e4vensom vid samtrafiken med statsj\u00e4rnv\u00e4garna skall de f\u00f6r statsj\u00e4rnv\u00e4garna fastst\u00e4llda biljettprisen och frakttaxorna f\u00f6ljas.<\/p>\n

\"\"
Stadens postchef s\u00f6ker en person som skall forsla posten fr\u00e5n postkontoret p\u00e5 Strandgatan 44 till j\u00e4rnv\u00e4gsstationen p\u00e5 \u00d6stra sidan. Annons ur Syd-\u00d6sterbotten 23. 11. 1912.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 27.11.1912:<\/strong> <\/span><\/p>\n

Senaten har p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsens framst\u00e4llning beslutat att Syd\u00f6sterbottniska banan skall \u00f6ppnas f\u00f6r provisorisk trafik \u00e4nda till Kristinestad och Kask\u00f6 den 1 december 1912. Banan kommer att \u00f6verl\u00e4mnas till j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen f\u00f6r ordinarie trafik f\u00f6rst den 1 juni 1913.\u00a0Samtidigt har senaten fastst\u00e4llt n\u00e5gra mindre \u00e4ndringar i tarifferna. Enligt vad vi har erfarit kommer fullst\u00e4ndig samtrafik mellan syd\u00f6sterbottniska banan och statsj\u00e4rnv\u00e4garna att anordnas redan fr\u00e5n 1 december, h\u00e4rigenom bortfaller bland annat de osk\u00e4ligt h\u00f6ga fraktsatser som hittills varit g\u00e4llande p\u00e5 banan.<\/p>\n

\"\"
Den provisoriska t\u00e5gtrafiken mellan staden och \u00d6stermyra inleddes den 1 december 1912 med ett dagligt t\u00e5g i vardera riktningen. Ocks\u00e5 fr\u00e5n Kask\u00f6 avgick det dagliga t\u00e5g men endast till stationen i Per\u00e4l\u00e4. D\u00e4rifr\u00e5n gick det sedan flera t\u00e5g per dag. Det f\u00f6rsta t\u00e5gtidtabellen publicerades i Syd-\u00d6sterbotten 27.11.1912.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 30.11.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Regelbunden j\u00e4rnv\u00e4gstrafik till de syd\u00f6sterbottniska st\u00e4derna.<\/strong><\/h5>\n

I morgon den 1 december utstr\u00e4cks den provisoriska trafiken p\u00e5 \u00d6stermyra\u2014Kristinestad\u2014Kask\u00f6 banan till st\u00e4derna Kristinestad och Kask\u00f6. Arbetena p\u00e5 den av senaste st\u00e5ndslantdag beslutna j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n \u00d6stermyra station till Kristinestad och Kask\u00f6 vidtog, sedan lantdagens beslut vunnit godk\u00e4nnande p\u00e5 h\u00f6gsta ort, i november \u00e5r 1909. Tv\u00e5 \u00e5r senare var banbyggnaden s\u00e5 l\u00e5ngt framskriden, att provisorisk j\u00e4rnv\u00e4gstrafik fr\u00e5n den 15 november 1911 kunde anordnas \u00e4nda till Per\u00e4l\u00e4 f\u00f6rgreningsstation, bel\u00e4gen p\u00e5 ett avst\u00e5nd av cirka 2 \u00bd mil fr\u00e5n de b\u00e5da st\u00e4derna. Senaste v\u00e5r skenspikades bandelarna Per\u00e4l\u00e4\u2014Kristinestad och Per\u00e4l\u00e4\u2014Kask\u00f6. S\u00e5lunda kunde \u201ddet f\u00f6rsta t\u00e5get\u201d anl\u00e4nda till Kristinestad den 14 maj i \u00e5r samt till Kask\u00f6 ungef\u00e4r en m\u00e5nad senare.<\/p>\n

Banbyggnadsarbetena ber\u00e4knades vara fullkomligt slutf\u00f6rda redan denna h\u00f6st, och banan ans\u00e5gs kunna \u00f6verl\u00e4mnas till j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen f\u00f6r inr\u00e4ttande av ordinarie j\u00e4rnv\u00e4gstrafik redan den 15 oktober. Dessa ber\u00e4kningar slog emellertid senare fel. P\u00e5 grund av f\u00f6rdr\u00f6jd sandsl\u00e4pning, orsakad av den l\u00e5nga transporten fr\u00e5n Koskenkorva sandt\u00e4kt f\u00f6r \u00e4ndam\u00e5let l\u00e4mpat inte p\u00e5 n\u00e4rmare h\u00e5ll funnits att tillg\u00e5 har arbetena med banans ballastering inte ens \u00e4nnu hunnit slutf\u00f6ras, och ovisst \u00e4r tillsvidare n\u00e4r banan s\u00e5som fullt f\u00e4rdig kommer att kunna apterasanv\u00e4ndas f\u00f6r ordinarie trafik.<\/p>\n

Redan senaste v\u00e5rvinter anh\u00f6ll s\u00e4rskilda aff\u00e4rsm\u00e4n i de landskommuner, som ber\u00f6rs av den nya j\u00e4rnv\u00e4gen, att provisorisk godstrafik \u00e4nda fram till Kristinestad m\u00e5tte anordnas s\u00e5 snart Per\u00e4l\u00e4\u2014Kristinestad bandel skenspikats och intill dess att den ordinarie trafiken kunde vidta. Vederb\u00f6rande myndigheter ans\u00e5g sig emellertid p\u00e5 grund av s\u00e4rskilda orsakat inte kunna tillm\u00f6tesg\u00e5 dessa anspr\u00e5k. Under senaste augusti m\u00e5nad f\u00f6rnyades ans\u00f6kningarna i s\u00e5dan riktning, att provisorisk s\u00e5v\u00e4l gods- som persontrafik fortast m\u00f6jligt m\u00e5tte anordnas till Kristinestad och Kask\u00f6. Det var denna g\u00e5ng stadsfullm\u00e4ktige i de b\u00e5da st\u00e4derna, underst\u00f6dda av s\u00e4rskilda personer i landsorten, som tog sig talan i saken. Men f\u00f6rs\u00f6ken ledde inte heller denna g\u00e5ng till \u00e5syftat resultat.<\/p>\n

Ans\u00f6kningarna avslogs och som motiv angavs, att den provisoriska trafiken eventuellt skulle f\u00f6rdr\u00f6ja banbyggnadsarbetena s\u00e5, att dessa inte skulle hinna slutf\u00f6ras inom utsatt tid. Likv\u00e4l f\u00f6rordnade senaten att gods i hela vagnslaster fick transporteras \u00e4nda fram till \u00e4ndstationerna. Sj\u00e4lvfallet har banans \u00f6ppnande f\u00f6r ordinarie trafik \u00f6verallt p\u00e5 de orter som ber\u00f6rs av den nya j\u00e4rnv\u00e4gen emotsetts med allra st\u00f6rsta intresse. Under de senaste m\u00e5naderna, d\u00e5 \u00e4nnu ingenting varit best\u00e4mt r\u00f6rande trafikens vidtagande, har den allm\u00e4nna ovissheten ocks\u00e5 framkallat en massa rykten, vilka sedermera visat sig osanna. Ena dagen har det hetat, att ordinarie trafik kommer att anordnas den 1 december, den andra att ingen trafik alls f\u00f6rr\u00e4n tidigast n\u00e4sta sommar, o. s. v. F\u00f6rst f\u00f6r ungef\u00e4r en vecka sedan erh\u00f6lls i senatens utslag klart besked om att provisorisk j\u00e4rnv\u00e4gstrafik kommet att inr\u00e4ttas fr\u00e5n den 1 december.<\/p>\n

Trots att tidigare ordinarie j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse fr\u00e5n samma dag emot setts, har dock de b\u00e5da syd\u00f6sterbottniska st\u00e4derna, vars intressen intimt \u00e4ro f\u00f6renade vid den nya banans tillkomst, all anledning att vara n\u00f6jda \u00e4ven med nu tr\u00e4ffade \u00e5tg\u00e4rd. Om ocks\u00e5 av interimistisk art komma helt s\u00e4kert de redan nu erh\u00e5llna f\u00f6rb\u00e4ttringarna i kommunikationerna till lands att visa sig synnerligen fruktbringande f\u00f6r ifr\u00e5ga varande samh\u00e4llen. M\u00e5nga och l\u00e5nga \u00e5rs f\u00f6rhoppningar ha h\u00e4rmed i det allra n\u00e4rmaste infriats. S\u00e5lunda torde redan under n\u00e4sta seglationsperiod, just tack vare den provisoriska j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelsen, en betydande \u00f6kning i sj\u00f6trafiken p\u00e5 de b\u00e5da orterna vara att v\u00e4nta. I synnerhet som respektive hamnbyggnader d\u00e5 kommer att vara s\u00e5 l\u00e5ngt framskridna, att de kan tillgodose en betydligt \u00f6kad trafik.<\/p>\n

Som redan tidigare meddelats blir i Kristinestad den nya kajen till en l\u00e4ngd av 220 meter fr\u00e5n n\u00e4sta v\u00e5r disponibel f\u00f6r sitt \u00e4ndam\u00e5l. Trots de f\u00f6rb\u00e4ttrade kommunikationer, som fr\u00e5n och med morgondagen blir verklighet, kan vi likv\u00e4l inte underl\u00e5ta att i detta sammanhang ber\u00f6ra ett par omst\u00e4ndigheter, vilka f\u00f6r trafikanterna forts\u00e4ttningsvis m\u00e5ste f\u00f6refalla i n\u00e5gon m\u00e5n obekv\u00e4ma. Man hade hoppats, att samtidigt med den provisoriska trafikens inf\u00f6rande full samtrafik med statsj\u00e4rnv\u00e4garna skulle erh\u00e5llas. Enligt vad numera meddelats l\u00e4r tyv\u00e4rr ingen samtrafik komma till st\u00e5nd. Den besv\u00e4rliga omlastningen av gods p\u00e5 stationen i Sein\u00e4joki med \u00e5tf\u00f6ljande osk\u00e4ligt h\u00f6ga speditionsavgifter blir s\u00e5ledes fortfarande en n\u00f6dv\u00e4ndighet.<\/p>\n

P\u00e5 grund av detta kan trafikanterna endast till en del begagna sig av \u00f6vriga j\u00e4rnv\u00e4gar i landet vid sina godstransporter, eftersom de h\u00f6ga avgifter som h\u00e4rmed \u00e4r f\u00f6renade s\u00e4tter o\u00f6verstigliga hinder i v\u00e4gen. Efter den provisoriska j\u00e4rnv\u00e4gstrafikens \u00f6ppnande syns \u00e5ter en f\u00f6rs\u00e4mring i Kristinestads postf\u00f6rbindelser med de norra socknarna komma att intr\u00e4da, i likhet med vad fallet var i fjol, d\u00e5 banan \u00f6ppnades f\u00f6r trafik \u00e4nda till Per\u00e4l\u00e4 station. S\u00e5lunda torde brev och postf\u00f6rs\u00e4ndelser, som avs\u00e4ndas fr\u00e5n staden f\u00f6rst f\u00f6ljande dag kunna komma adressaterna i sagda socknar tillhanda. D\u00e5 det \u00e4nnu \u00e4r ovisst huruvida inte m\u00f6jligen en f\u00f6r\u00e4ndring h\u00e4rutinnan kunde f\u00e5s till st\u00e5nd, n\u00f6jer vi oss i detta sammanhang med att endast p\u00e5peka faktum, f\u00f6r att senare eventuellt vidare uttala oss.<\/p>\n

\"\"
Trots att j\u00e4rnv\u00e4gsbygget inte var helt klart, s\u00e5 kunde den tillf\u00e4lliga trafiken uppr\u00e4tth\u00e5llas f\u00f6r b\u00e5de gods och passagerare. Annons ur Syd-\u00d6sterbotten 30.11.1912.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 30.11.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Festmiddag p\u00e5 hotellet.<\/strong><\/h5>\n

P\u00e5 grund av den provisoriska j\u00e4rnv\u00e4gstrafikens \u00f6ppnande den 1 december av\u00e4tes p\u00e5 stadens r\u00e5dhus l\u00f6rdagen den 7 december en allm\u00e4n festmiddag. Den som vill delta i den skall anteckna sig p\u00e5 en lista som finns i Sundmans bokhandel. F\u00f6r att anslutningen skall bli m\u00f6jligast talrik s\u00e5 tar vi oss friheten att f\u00e4sta stadsbornas uppm\u00e4rksamhet vid detta tillf\u00e4lle. Alla med och celebrera en f\u00f6r staden s\u00e5 betydelsefull h\u00e4ndelse som \u00f6ppnande ab j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelse mellan staden och det \u00f6vriga landet i verkligheten \u00e4r.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 4.12.1912, skrivet av signaturen \u201dLuffare\u201d:<\/strong><\/span><\/p>\n

\u201dDet f\u00f6rsta taget” rullade i s\u00f6ndags f\u00f6r andra g\u00e5ngen in p\u00e5 Kristinestads station, nu efter vederb\u00f6rligen fastst\u00e4lld tidtabell kl. 1,15 p\u00e5 eftermiddagen Precis som tidtabellen angav eller till och med ett par minuter tidigare. Det ab passagerare fr\u00e5n n\u00e4rmare och fj\u00e4rmare h\u00e5ll fullpackade taget h\u00e4lsades vid ankomsten till stationen med tysta, f\u00f6r det m\u00e4nskliga \u00f6rat inte h\u00f6rbara \u00e5tb\u00f6rder av en talrik folkmassa, som i det n\u00e4rmaste fyllde den rymliga stationsperrongen till sista plats.<\/p>\n

Sedan de fullpackade kup\u00e9erna l\u00e4nsats p\u00e5 sitt levande inneh\u00e5ll uppstod formlig tr\u00e4ngsel, som sm\u00e5ningom gav med sig, allteftersom publiken hunnit avl\u00e4gsna sig.<\/p>\n

Ja, s\u00f6ndagen var tvivelaktigt en m\u00e4rkesdag i s\u00f6dra \u00d6sterbottens historia. Visserligen har vi \u00e4nnu att f\u00f6r tredje och sista g\u00e5ngen inv\u00e4nta \u201ddet f\u00f6rsta t\u00e5get”, och ovisst \u00e4r n\u00e4r detta kommer att anl\u00e4nda, men i alla fall kan vi ju tillsvidare vara n\u00f6jda med det f\u00f6rsta och alla de f\u00f6ljande \u201dprovisoriska\u201d t\u00e5gen. Det \u201dordinarie\u201d kommer v\u00e4l ocks\u00e5 i sinom tid. Jag var p\u00e5 festhum\u00f6r i s\u00f6ndags och helt s\u00e4kert alla de andra uppvaktande ocks\u00e5. V\u00e5r tr\u00f6ghet och lugn var dock beundransv\u00e4rd. Vi kom oss inte ens till att med n\u00e5gra kraftiga \u201dleve-rop h\u00e4lsa underverket v\u00e4lkommet\u201d till orten. Musik hade vi lika litet r\u00e5d att best\u00e5.<\/p>\n

Det s\u00e4gs att man vid j\u00e4rnv\u00e4gslinjen varit l\u00e5ngt mera entusiastisk. Vid varje station hade man inst\u00e4mt i det kraftigaste leve ens strupe varit m\u00e4ktig. Men kanske erbj\u00f6d t\u00e5gets ankomst hit ingen s\u00e4rskild \u00f6verraskning. Vi har ju allt sedan v\u00e5ren sett och begrundat sandt\u00e5gen.<\/p>\n

Alltnog, t\u00e5get rullar nu provisoriskt regelbundet, och det \u00e4r huvudsaken. Sist en varning! F\u00f6r att inbespara n\u00e5gra steg av jordevandringen syns publiken b\u00f6jd f\u00f6r att vid sina bes\u00f6k p\u00e5 j\u00e4rnv\u00e4gsstationen anlita bang\u00e5rden mellan stationshuset och godsmagasinet som g\u00e5ngbana. Med st\u00f6d av utf\u00e4st vitesf\u00f6rbud varnar jag p\u00e5 det allra best\u00e4mdaste allt olagligt betr\u00e4dande av detta omr\u00e5de och h\u00e4nvisar till den s\u00e4rskilt f\u00f6r allm\u00e4nhetens bekv\u00e4mlighet inr\u00e4ttade g\u00e5ngbanan fr\u00e5n stationen till j\u00e4rnv\u00e4gsbron i parken.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 9.12.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Festmiddag p\u00e5 r\u00e5dhuset.<\/strong><\/h5>\n

P\u00e5 grund av Kristinestads banans \u00f6ppnande f\u00f6r provisorisk j\u00e4rnv\u00e4gstrafik hade ett antal stadsbor senaste l\u00f6rdag p\u00e5 radhuset anordnat en splendid festmiddag, vartill en del av j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens tj\u00e4nstem\u00e4n och n\u00e5gra f\u00f6re detta Kristinestadsbor, numera bosatta p\u00e5 andra orter, inbjudits. Inalles deltog i middagen omkring 120 personer. Vid steken \u00e4skade borgm\u00e4staren Elis Granfelt till f\u00f6rst ljud, p\u00e5pekande den stora betydelse \u00f6ppnande av regelbunden j\u00e4rnv\u00e4gstrafik f\u00f6r ett samh\u00e4lle s\u00e5dant som v\u00e5rt inneb\u00e4r samt slutande med att utbringa ett leve f\u00f6r de inbjudna g\u00e4sterna, fr\u00e4mst j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens ingenj\u00f6rer och tj\u00e4nstem\u00e4n. Kommerser\u00e5det Gustaf Hyd\u00e9n riktade sig i v\u00e4lvalda ordalag till de f\u00f6re detta Kristinestadsbor, som hedrat festen med sin n\u00e4rvaro, och utbringade ett leve f\u00f6r dem.<\/p>\n

J\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens distriktsingenj\u00f6r Str\u00f6mberg tackade f\u00f6r den heder som bevisats honom och j\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens \u00f6vriga ingenj\u00f6rer och tj\u00e4nstem\u00e4n genom att de inbjudits till festen. Han bad de n\u00e4rvarande h\u00f6ja ett leve f\u00f6r Kristinestads v\u00e4lg\u00e5ng. Hamnkaptenen O. A. Andst\u00e9n fr\u00e5n Helsingfors h\u00f6ll p\u00e5 de n\u00e4rvarande f\u00f6re detta Kristinestadsbornas v\u00e4gnar ett humoristiskt tal till det nya Kristinestads \u00e4ra, \u00f6nskande detsamma en lysande framtid och till sist utbringande ett leve h\u00e4rf\u00f6r. Stadsfullm\u00e4ktiges i Kask\u00f6 ordf\u00f6rande, d:r Uno Fleege p\u00e5pekade den gamla konkurrensen mellan Kristinestad och Kask\u00f6 samt hoppades att denna i f\u00f6r\u00e4dlad form m\u00e5tte fortfara \u00e4ven efter j\u00e4rnv\u00e4gens tillkomst till nytta f\u00f6r b\u00e5da samh\u00e4llena. Han framh\u00f6ll \u201datt strid \u00e4r liv\u201d.<\/p>\n

Kronofogden Karl Ottelin tolkade i ett s\u00e4rdeles intressant andragande, avfattat i form av ett n\u00e5digt brev fr\u00e5n stadens grundl\u00e4ggare, drottning Kristina, den nya j\u00e4rnv\u00e4gens betydelse f\u00f6r Kristinestad och den rika landsbygd, som omger detsamma. Till festen anl\u00e4nde ett stort antal telegram och h\u00e4lsningsskrivelser. Stadsfullm\u00e4ktiges i Kristinestad ordf\u00f6rande, vicekonsuln Erik T\u00f6tterman, som av sjukdom var f\u00f6rhindrad att n\u00e4rvara, hade j\u00e4mte fru till festen s\u00e4nt en skriftlig lyck\u00f6nskan.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 14.12.1912:<\/strong><\/span><\/p>\n

Stadsfullm\u00e4ktige i f\u00f6rst\u00e4rkt (det ordinarie stadsfullm\u00e4ktige bestod av 5 man men i st\u00f6rre fr\u00e5gor kunde det f\u00f6rst\u00e4rkas med 3 man till)<\/span><\/em> antal sammantr\u00e4dde i f\u00f6rrg\u00e5r f\u00f6r behandling av f\u00f6rslaget om anl\u00e4ggande av j\u00e4rnv\u00e4gssp\u00e5r till en f\u00f6reslagen petroleumcistern p\u00e5 \u00d6stra sidan. F\u00f6r beredning hade \u00e4rendet varit h\u00e4nskjutet till en s\u00e4rskild kommitt\u00e9, som ansett att detta sp\u00e5r \u00e4r ett oeftergivligt villkor f\u00f6r ett fullt utnyttjande av de goda hamnf\u00f6rh\u00e5llanden, som kommer att r\u00e5da i staden efter de storartade hamnarbetenas slutf\u00f6rande. Kommitt\u00e9n f\u00f6reslog d\u00e4rf\u00f6r att staden omedelbart skulle skrida till anl\u00e4ggande av ifr\u00e5ga varande j\u00e4rnv\u00e4g med statsj\u00e4rnv\u00e4garnas sp\u00e5rvidd enligt av ingenj\u00f6r Hj. Sourander uppgjord ritning. Kostnaderna ber\u00e4knades till 28,700 mark.<\/p>\n

Kommitt\u00e9n f\u00f6reslog ytterligare, att fullm\u00e4ktige ville till \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna ing\u00e5 med hemst\u00e4llan, att denna redan innevarande vinter m\u00e5tte l\u00e5ta bygga det inom j\u00e4rnv\u00e4gens omr\u00e5de projekterade sp\u00e5ret till hela dess l\u00e4ngd. Om \u00f6verstyrelsen inte ans\u00e5g sig kunna tillm\u00f6tesg\u00e5 en dylik anh\u00e5llan borde av kronan beg\u00e4ras anslag f\u00f6r den del av sp\u00e5ret, som kommer att falla inom j\u00e4rnv\u00e4gens omr\u00e5de. Slutligen skulle hos kronan anh\u00e5llan g\u00f6ras om erh\u00e5llande av en del byggnadsmaterial s\u00e5som skenor etc. Ifall dessa ans\u00f6kningar beviljades kunde stadens kostnader f\u00f6r hela arbetet nedbringas till i runt tal 12,400 mark.<\/p>\n

F\u00f6rst\u00e4rkte stadsfullm\u00e4ktige godk\u00e4nde kommitt\u00e9ns f\u00f6rslag i hela dess vidd samt uppdrog \u00e5t ordinarie fullm\u00e4ktige att vidta n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r beslutets realiserande. Ordinarie fullm\u00e4ktige har uppdragit \u00e5t ovan n\u00e4mnda kommitt\u00e9 att l\u00e5ta uppr\u00e4tta n\u00f6diga skrivelser till vederb\u00f6rande myndigheter samt \u00e5t ordf\u00f6randen att p\u00e5 fullm\u00e4ktiges v\u00e4gnar underteckna desamma. Kommitt\u00e9n erh\u00f6ll tillika r\u00e4tt att om den skulle finna det n\u00f6digt anlita juridiskt bitr\u00e4de s\u00e5som sekreterare.<\/p>\n

Plats f\u00f6r petroleumcistern. Nobels Petroleumimport A. B. i Finland har hos stadsfullm\u00e4ktige i staden anh\u00e5llit, att plats p\u00e5 f\u00f6rm\u00e5nligaste villkor m\u00e5tte till bolaget uppl\u00e5tas f\u00f6r uppf\u00f6rande av en petroleumcistern p\u00e5 \u00d6stra sidan. Det beh\u00f6vliga omr\u00e5det skulle \u00f6verl\u00e5tas p\u00e5 en tid av 50 \u00e4r. Dr\u00e4tselkammaren hade tillstyrkt bifall till ans\u00f6kningen samt att ifr\u00e5ga varande omr\u00e5de skulle f\u00f6r de n\u00e4rmaste 10 \u00e5ren avst\u00e5s arrendefritt. Efter n\u00e4mnda tids f\u00f6rlopp skulle samma arrende erl\u00e4ggas som f\u00f6r andra liknande platser. D\u00e5 de ans\u00f6kta \u00e4gofigurerna 1,318 och 1,337 redan \u00e4r utarrenderade \u00e4nda till \u00e5r 1947 f\u00f6resl\u00e5r kammaren, att denna m\u00e5tte bemyndigas att \u00f6verenskomma med arrendeinnehavaren p\u00e5 f\u00f6r staden f\u00f6rm\u00e5nligaste villkor.<\/p>\n

Stadsfullm\u00e4ktige behandlade i f\u00f6rrg\u00e5r \u00e4rendet samt besl\u00f6t d\u00e4rvid i princip bifalla petroleumimportbolagets anh\u00e5llan, l\u00e4mnande \u00e5t dr\u00e4tselkammaren att med bolaget i detalj \u00f6verenskomma betr\u00e4ffande platsen, som borde vara bel\u00e4gen s\u00e5 n\u00e4ra stranden som m\u00f6jligt, samt andra omst\u00e4ndigheter. Likas\u00e5 bemyndigades kammaren att tr\u00e4ffa avtal med arrendeinnehavaren.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 5.2.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

Senaste l\u00f6rdag ankom fr\u00e5n stationen i Kurikka den f\u00f6rsta tr\u00e4varulasten per j\u00e4rnv\u00e4g, f\u00f6r firman John Buruds r\u00e4kning.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 15.2.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

Under fj\u00e4rde kvartalet av \u00e5r 1912 har bandelen Sein\u00e4joki\u2014Per\u00e4l\u00e4 helt och h\u00e5llet f\u00e4rdigbyggts. P\u00e5 bandelarna Per\u00e4l\u00e4\u00a0 – Kristinestad och Per\u00e4l\u00e4\u00a0 – Kask\u00f6 \u00e4r visserligen byggnader, vattentag, st\u00e4ngsel, v\u00e4g\u00f6verg\u00e5ngar m. m. f\u00e4rdiga, men d\u00e5 grusningen av sp\u00e5ret p\u00e5 grund av den sv\u00e5ra och l\u00e5ngvariga grustransporten inte \u00e4nnu slutf\u00f6rts har banstr\u00e4ckornas uppl\u00e5tande f\u00f6r ordinarie trafik m\u00e5st uppskjutas tills \u00e5terst\u00e5ende arbeten under l\u00e4mplig \u00e5rstid \u00e5r 1913 kan slutf\u00f6ras. Tills s\u00e5 sker handhas den provisoriska trafiken av banbyggnadspersonalen och den provisoriska trafiken har fr\u00e5n och med den 1 december 1912 utstr\u00e4ckts till Kristinestad och Kask\u00f6.<\/p>\n

Tv\u00e5 olycksh\u00e4ndelser med d\u00f6dlig utg\u00e5ng intr\u00e4ffade under fj\u00e4rde kvartalet av \u00e5r 1912. I ena fallet \u00f6verk\u00f6rdes en bromsare av ett arbetslag, i andra fallet en arbetare av ett kass\u00f6rst\u00e5g. I b\u00e5da fallen hade personerna ifr\u00e5ga fallit ned fr\u00e5n respektive t\u00e5g. Sjukv\u00e5rdsdagarnas antal har uppg\u00e5tt till 214. J\u00e4rnv\u00e4gsbyggnadens finska folkskola i Kask\u00f6 och sm\u00e5barnsskolan i Tj\u00f6ck upph\u00f6rde med sin verksamhet den 1 december, d\u00e5 st\u00f6rsta delen av arbetarna avskedats.<\/p>\n

Under januari m\u00e5nad detta \u00e5r sysselsattes i medeltal 35 h\u00e4star och 223 man.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 5.3.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

Trafiken p\u00e5 Kristinestads station.<\/strong><\/h5>\n

Fr\u00e5n den 4 mars 1912 emottas och utges alla ilf\u00f6rs\u00e4ndelser och fraktgods, \u00e4vensom paket i stationens godsexpedition. I stationshuset s\u00e4ljs endast biljetter, d\u00e4r ocks\u00e5 resgodsexpeditionen och stationsinspektorns kontor finns inrymda. Stationsinspektorn \u00e4r s\u00e4krast antr\u00e4ffbar kl. 10 \u2013 11 p\u00e5 f\u00f6rmiddagen och 3 \u2013 5 p\u00e5 eftermiddagen.<\/p>\n

H\u00e4danefter \u00e4r det f\u00f6rbjudet att f\u00e4rdas fr\u00e5n staden till sj\u00e4lva stationsomr\u00e5det den kortaste v\u00e4gen, allts\u00e5 \u00f6ver j\u00e4rnv\u00e4gsbanan utan alla \u00e4r tvungna att anv\u00e4nda k\u00f6r- och g\u00e5ngv\u00e4gen.<\/p>\n

Uppb\u00f6rden vid den provisoriska j\u00e4rnv\u00e4gen fr\u00e5n Sein\u00e4joki till Kask\u00f6 och Kristinestad uppgick under den f\u00f6rsta m\u00e5naden, allts\u00e5 december 1912 till 24\u00a0299 mark och under januari 1913 till 21\u00a0528 mark. Av denna summa stod Kristinestad f\u00f6r 5\u00a0257 respektive 4\u00a0994 mark och de andra stationerna f\u00f6r resten.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 5.4.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

D\u00e5 Syd\u00f6sterbottniska banan under f\u00f6rloppet av instundande sommar kommer att \u00f6vertas av j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen, har stadsfullm\u00e4ktige i Kristinestad p\u00e5 egna och omkringliggande landsorters v\u00e4gnar framst\u00e4llt diverse \u00f6nskem\u00e5l betr\u00e4ffande ordnandet av t\u00e5gg\u00e5ngen p\u00e5 banan efter dess \u00f6vertagande av j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rvaltningen.<\/p>\n

Dessa \u00f6nskem\u00e5l resulterar i f\u00f6ljande kl\u00e4mmar:<\/p>\n

– att ett postt\u00e5g skulle avg\u00e5 fr\u00e5n Sein\u00e4joki omedelbart efter s\u00f6dra natt\u00e5gets ankomst dit eller kl. 8-tiden p\u00e5 morgonen, med l\u00e4mplig retur.<\/p>\n

– att ett godst\u00e5g i vardera riktningen, medf\u00f6rande tredje klass vagn, skulle ins\u00e4ttas p\u00e5 banan, kombinerande med de till Sein\u00e4joki anl\u00e4ndande tidiga godst\u00e5gen.<\/p>\n

D\u00e5 erfarenheten nu redan har visat. att en stadig \u00f6kning i trafiken, inte minst den lokala, \u00e4ven under vinterm\u00e5naderna f\u00f6rekommit, och denna trafik sannolikt allt mera kommer att stegras, d\u00e5 banan g\u00e5r genom t\u00e4ttbefolkade och v\u00e4lodlade trakter, f\u00f6resl\u00e5s vidare ett lokalt\u00e5g i vardera riktningen p\u00e5 banan.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev 12.4.1913<\/strong> <\/span>att trafiken fr\u00e5n Kristinestad under mars 1913 hade inbringat 10\u00a0700 och fr\u00e5n Kask\u00f6 7\u00a0600 mark. I staden s\u00e5ldes det totalt 1\u00a0240 personbiljetter och i Kask\u00f6 1\u00a0093.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbottens skrev 7.5.1913<\/strong><\/span> om hur den kommande trafiken kommer att ordnas. Kommunera l\u00e4ngs banan hade f\u00e5tt komma med \u00f6nskem\u00e5l och fr\u00e5n staden \u00f6nskades ett speciellt postt\u00e5g med en passlig tidtabell. \u201dStatsj\u00e4rnv\u00e4garnas distriktstyrelse i Vasa\u201d hade dock ett eget f\u00f6rslag och d\u00e4r ingick inget postt\u00e5g utan trafiken skulle sk\u00f6tas med tv\u00e5 blandade t\u00e5g per dag, allts\u00e5 med b\u00e5de frakt- och personvagnar. Den \u00f6kande tr\u00e4varu- och transitotrafiken kr\u00e4vde ocks\u00e5 att t\u00e5gen h\u00e4danefter inte skulle \u00f6vernatta i Per\u00e4l\u00e4, som de gjort under den provisoriska trafikperioden.<\/p>\n

Tack var banans j\u00e4mnhet och avsaknad av tv\u00e4ra kurvor, s\u00e5 skulle man ocks\u00e5 kunna \u00f6ka p\u00e5 t\u00e5gens hastighet.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 14.5.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

Stadsfullm\u00e4ktige i staden var inte n\u00f6jda med f\u00f6rslaget till t\u00e5gtrafik, s\u00e5 de uts\u00e5g en kommitt\u00e9 som fick fullmakt att diskutera och best\u00e4mma om b\u00e4ttre trafik. Kommitt\u00e9n bestod av Arthur Lew\u00e1n, Erik T\u00f6tterman och Frans Henrikson, f\u00f6rst\u00e4rkt med stationsinspektorn Lagerstam.<\/p>\n

I ett k\u00e5seri i tidningen skrev \u201dLux\u201d s\u00e5 h\u00e4r: F\u00e5r se hur det skall g\u00e5 med v\u00e5r j\u00e4rnv\u00e4g vad t\u00e5ghastigheten betr\u00e4ffar. Det s\u00e4gs, att vi framdeles f\u00e5r n\u00f6ja oss med 4 \u00be timme h\u00e4rifr\u00e5n till \u00d6stermyra, visserligen med 3 eller 4 kaffepauser! Vi skall hoppas p\u00e5 v\u00e5r kommitt\u00e9s framg\u00e5ngsrika verksamhet, att de m\u00e5tte lyckas beveka h\u00f6ga vederb\u00f6randes hj\u00e4rtan.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 21.6.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

T\u00e5gtidtabellen f\u00f6r Syd\u00f6sterbottniska banan har numera i princip fastst\u00e4llts av j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen. P\u00e5 bandelen Sein\u00e4joki\u2014Kristinestad ins\u00e4tts ett post- och ett godst\u00e5g i vardera riktningen. Postt\u00e5get avg\u00e5r fr\u00e5n Sein\u00e4joki p\u00e5 morgonen efter ankomsten av stambanans t\u00e5g och \u00e5terv\u00e4nder fr\u00e5n Kristinestad p\u00e5 kv\u00e4llen i s\u00e5 god tid, att passagerarna kan forts\u00e4tta med natt\u00e5get till Helsingfors eller med postt\u00e5get till Wasa.<\/p>\n

Godst\u00e5get, som medf\u00f6r passagerarvagnar p\u00e5 hela str\u00e4ckan, avg\u00e5r fr\u00e5n Sein\u00e4joki p\u00e5 kv\u00e4llen efter postt\u00e5gens ankomst och forts\u00e4tter \u00e4nda till Kauhajoki, d\u00e4r t\u00e5get \u00f6vernattar, f\u00f6r att f\u00f6ljande morgon avg\u00e5 till Kristinestad. Returg\u00e5ende godst\u00e5get avg\u00e5r fr\u00e5n Kristinestad p\u00e5 aftonen och \u00f6vernattar p\u00e5 Kauhajoki, varifr\u00e5n det avg\u00e5r p\u00e5 morgonen och ankommer till Sein\u00e4joki f\u00f6re avg\u00e5ngen av stambanornas tre postt\u00e5g.<\/p>\n

Denna tidtabell \u00f6verensst\u00e4mmer i huvudsak med ortsbefolkningens \u00f6nskem\u00e5l. Passagerare \u00f6ster om Kauhajoki kan p\u00e5 en dag utan att beh\u00f6va \u00f6vernatta bes\u00f6ka Wasa. Fr\u00e5n orter v\u00e4ster om Kauhajoki torde trafiken d\u00e4remot dras in till Kristinestad och Kask\u00f6.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev den 2.7.1913<\/strong> <\/span>att senaten har f\u00f6rordnat att Sein\u00e4joki \u2013 Kristinestad \u2013 Kask\u00f6banan skall \u00f6ppnas f\u00f6r allm\u00e4n trafik den 1 augusti 1913.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten skrev den 19.7.1913<\/strong><\/span> att postt\u00e5gets tidtabell nu har blivit godk\u00e4nd. Det skall starta p\u00e5 morgonen kl. 8.15 fr\u00e5n Sein\u00e4joki och vid middagstiden kl. 11.47 skall det vara framme i staden. Kl. 17.27 \u00e5ker postt\u00e5get tillbaka och det skall vara framme i Sein\u00e4joki kl. 21 p\u00e5 kv\u00e4llen. Str\u00e4ckan mellan staden och Tj\u00f6ck kommer att 8 -9 minuter. De h\u00e4r tiderna \u00e4r bara ungef\u00e4rliga, de kan kasta med till och med 2 minuter, s\u00e4gs det.<\/p>\n

Syd-\u00d6sterbotten 2.8.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

Ordinarie j\u00e4rnv\u00e4gstrafik.<\/strong><\/h4>\n

Fr\u00e5n och med g\u00e5rdagen, den 1 augusti 1913, st\u00e5r de b\u00e5da Syd\u00f6sterbottniska st\u00e4derna, Kristinestad och Kask\u00f6, j\u00e4mte den vidstr\u00e4ckta och t\u00e4ttbefolkade landsbygd, som omger desamma, i omedelbar f\u00f6rbindelse med landets \u00f6vriga j\u00e4rnv\u00e4gsn\u00e4t. Sedan arbetena p\u00e5 \u00d6stermyra\u2014Kristinestad\u2014Kask\u00f6 j\u00e4rnv\u00e4g, som p\u00e5b\u00f6rjades h\u00f6sten 1909, numera definitivt avslutats, har den nya banan enligt kejserliga senatens f\u00f6rordnande \u00f6vertagits av j\u00e4rnv\u00e4gsstyrelsen och \u00f6ppnats f\u00f6r ordinarie trafik.<\/p>\n

Trots att den provisoriska trafikens utstr\u00e4ckande till banans \u00e4ndstationer i Kristinestad och Kask\u00f6 den 1 december 1912 medf\u00f6rde en avsev\u00e4rd f\u00f6rb\u00e4ttring i kommunikationerna, i det att regelbundna och relativt snabba f\u00f6rbindelser med det \u00f6vriga landet h\u00e4rigenom erh\u00f6lls, har dessa interimistiska trafikanordningar emellertid medf\u00f6rt vissa ol\u00e4genheter f\u00f6r trafikanterna, fr\u00e4mst d\u00e4rigenom att samtrafik med statens \u00f6vriga j\u00e4rnv\u00e4gar inte varit inf\u00f6rd. Genom banans \u00f6ppnande f\u00f6r ordinarie trafik har dessa ol\u00e4genheter bortfallit, och landsdelen kommit i \u00e5tnjutande av samma f\u00f6rm\u00e5ner, som tidigare kommit de allra flesta orter i landet av n\u00e5gon betydelse till del.<\/p>\n

Tidtabellen f\u00f6r de p\u00e5 banan trafikerande ordinarie t\u00e5gen uppfyller ocks\u00e5 rimliga krav p\u00e5 snabba och m\u00f6jligast f\u00f6rdelaktiga kommunikationer, s\u00e5 att mot densamma \u00e5tminstone under nuvarande f\u00f6rh\u00e5llanden intet finnes att anm\u00e4rka. Vad ordinarie j\u00e4rnv\u00e4gstrafik inneb\u00e4r f\u00f6r ett samh\u00e4lle, som i flera tiotal \u00e5r sett sig hejdat i sin utveckling p\u00e5 grund av otidsenliga kommunikationer, har vi flerfaldiga g\u00e5nger tidigare varit i tillf\u00e4lle att framh\u00e5lla. M\u00e5 d\u00e4rf\u00f6r i detta sammanhang endast betonas, att speciellt v\u00e5r stad nu st\u00e5r vid sitt l\u00e4ngtans m\u00e5l, att decenniers anstr\u00e4ngningar \u00e4ntligen kr\u00f6nts med s\u00e5dan framg\u00e5ng, att samh\u00e4llets livligaste \u00f6nskem\u00e5l i detta avseende uppfyllts. Redan under den korta tid, som f\u00f6rflutit sedan syd\u00f6sterbottniska j\u00e4rnv\u00e4gen \u00f6ppnades f\u00f6r provisorisk trafik, har vi kunnat konstatera en livligare verksamhet och en snabbare utveckling i v\u00e5r \u00e5ldriga stad.<\/p>\n

Under innevarande seglationss\u00e4song har sj\u00f6farten p\u00e5 Kristinestad j\u00e4mf\u00f6rt med tidigare \u00e5r n\u00e4stan f\u00f6rdubblats. Byggnadsverksamheten i staden har tilltagit i betydande grad och torde f\u00e5 en avsev\u00e4rt st\u00f6rre omfattning nu, sedan ny stadsplan f\u00f6r Kristinestad p\u00e5 h\u00f6gsta ort nyligen fastst\u00e4llts. V\u00e5r grannstad Kask\u00f6 har genomg\u00e5tt en liknande utveckling och \u00e4ven ute p\u00e5 landsbygden g\u00f6r sig ett m\u00e4rkbart uppsving g\u00e4llande.<\/p>\n

P\u00e5 grund h\u00e4rav kan vi inte annat \u00e4n uttala v\u00e5ra livligaste f\u00f6rhoppningar, att de nyss \u00f6ppnade ordinarie j\u00e4rnv\u00e4gsf\u00f6rbindelserna ytterligare skall f\u00f6ra utvecklingen fram\u00e5t p\u00e5 alla omr\u00e5den samt stegra f\u00f6retagsamhet och verksamhetslust hos landsdelens inv\u00e5nare. Det hinder, som tidigare st\u00e5tt i v\u00e4gen h\u00e4rf\u00f6r, \u00e4r sedan g\u00e5rdagen utj\u00e4mnat. J\u00e4mte det vi uttalar dessa f\u00f6rhoppningar, sk\u00e4nker vi v\u00e5rt varmaste erk\u00e4nnande \u00e5t de personer, som tidigare i landets folkrepresentation, styrelse eller p\u00e5 annat s\u00e4tt bidragit till den nya j\u00e4rnv\u00e4gens tillkomst.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1913 var det mycket s\u00e4llan som tidningen Syd-\u00d6sterbotten publicerade lokala fotografier men n\u00e4r den nya j\u00e4rnv\u00e4gen officiellt togs i bruk den 1 augusti 1913, s\u00e5 satsades det lite extra f\u00f6r den stora h\u00e4ndelsen. N\u00e5gra st\u00f6rre festligheter h\u00f6lls det inte i staden, kanske p\u00e5 grund av att det just vid denna tid var extra mycket br\u00e5k och os\u00e4mja bland stadens beslutfattare.<\/figcaption><\/figure>\n

Syd-\u00d6sterbotten 9.8.1913:<\/strong><\/span><\/p>\n

Kommunernas jordl\u00f6sen f\u00f6r syd\u00f6sterbottniska banan<\/strong>.<\/h3>\n

Sedan p\u00e5 h\u00f6gsta ort best\u00e4mts att en normalsp\u00e5rig j\u00e4rnv\u00e4g kommer att byggas fr\u00e5n Sein\u00e4joki station till Kask\u00f6 \u2014 Kristinestad, \u00e4vensom s\u00e5som villkor f\u00f6r arbetets p\u00e5b\u00f6rjande utf\u00e4sts att respektive kommuner b\u00f6r f\u00f6rbinda sig att ansvara f\u00f6r det penningbelopp, varmed jordl\u00f6sen och ers\u00e4ttningen f\u00f6r de av j\u00e4rnv\u00e4gen f\u00f6rorsakade ol\u00e4genheterna kan \u00f6verskrida den summa regeringen p\u00e5 grund av s\u00e4rskild v\u00e4rdering finner sk\u00e4lig, hade samtliga kommuner, som ber\u00f6rdes av j\u00e4rnv\u00e4gen, ikl\u00e4tt sig n\u00e4mnda f\u00f6rbindelse.<\/p>\n

Med st\u00f6d av dessa f\u00f6rbindelser har \u00f6verstyrelsen f\u00f6r v\u00e4g- och vattenbyggnaderna numera hos vederb\u00f6rande myndighet anh\u00e5llit om dessa medels indrivande hos kommunerna och bel\u00f6pa sig dessa kostnader f\u00f6r Kristinestad till 126 330 mk, Kask\u00f6 129 635 mk, Kristinestads landskommun 2 976 mk, Lappfj\u00e4rd 1 118 mk, N\u00e4rpes 6 631 mk, \u00d6stermark 18 62 mk, Kauhajoki 16 700 mk, Kurikka 5 849 mk, Ilmola 9 353 mk och f\u00f6r Sein\u00e4joki kommun 20 602 mk, vilket sistn\u00e4mnda belopp Kristinestad kommun ikl\u00e4tt sig att betala.<\/p>\n

 <\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Syd-\u00d6sterbotten 23.10.1909: Syd\u00f6sterbottniska banan. Arbetet vidtar antagligen 1 november. \u2014 Mellan 600 och 700 arbetare j\u00e4mte h\u00e4star och n\u00f6diga arbetsredskap redan anl\u00e4nda till \u00d6stermyra. Under f\u00f6rloppet av denna vecka har med n\u00e4stan vart och ett av de ordinarie t\u00e5gen norrifr\u00e5n Forts\u00e4tt l\u00e4sa Tidningsartiklar om j\u00e4rnv\u00e4gsbygget<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":13111,"menu_order":3,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19768","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19768","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19768"}],"version-history":[{"count":88,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19768\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29307,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19768\/revisions\/29307"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/13111"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19768"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}