{"id":19730,"date":"2021-03-03T20:32:09","date_gmt":"2021-03-03T18:32:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19730"},"modified":"2024-05-26T21:27:11","modified_gmt":"2024-05-26T18:27:11","slug":"printzons-pa-strandgatan-20-pa-tomt-nr-177","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19730","title":{"rendered":"Printzonas p\u00e5 Strandgatan 20"},"content":{"rendered":"
\"\"
G\u00e5rden som ligger invid Brunstr\u00f6msgatan, mellan Hemsl\u00f6jdsg\u00e5rden och Kulturhuset Dux \u00e4r byggd \u00e5r 1810 av borgaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/b><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sl\u00e4kten Printz, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa om de f\u00f6rs\u00e4kringar som har tagits f\u00f6r byggnaderna p\u00e5 denna tomt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Under den svenska tiden omg\u00e4rdades hela staden av ett tullstaket (bokstaven K) som skulle hindra olaglig inf\u00f6rsel av varor till staden. Landstaketet gick i norr l\u00e4ngs nuvarande Brunstr\u00f6mgatan och vintertid fortsatte det i Stadsfj\u00e4rden som ett sj\u00f6staket (bokstaven L) p\u00e5 isen. I norra \u00e4ndan fanns det inga g\u00e5rdar p\u00e5 Strandgatans \u00f6stra sida. Vid den bl\u00e5a pilen finns dagens Strandgatan 20.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 finns tomten nr 177 i det fj\u00e4rde kvarteret vid den bl\u00e5a pilen. B\u00e5de Strandgatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan har nu f\u00f6rl\u00e4ngts \u00e4nda till Skutskataviken, det som vi i dag kallar Norrtullen.<\/figcaption><\/figure>\n

I b\u00f6rjan av 1800-talet<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten och den g\u00e5rd som d\u00e5 stod d\u00e4r av Hedelins \u00e4nka.<\/p>\n

\u00c5ren 1810 – 1815<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av borgaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m och det var han som \u00e5r 1810 uppf\u00f6rde den nuvarande byggnaden.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> hade g\u00e5rden som d\u00e5 stod p\u00e5 tomt nr 28 i det fj\u00e4rde kvarteret \u00f6vertagits av handelsmannen Anders Hallman. Han var son till Jonas Hallman, som i slutet av 1700-talet byggde g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 27<\/a>, 100 meter s\u00f6derut. Anders var f\u00f6dd 1769 i staden och han dog ca 1823-1825. Han var gift med Anna Maria Djupstr\u00f6m (f. 1781 i staden) och de ser ut att ha varit barnl\u00f6sa. Efter Anders\u00b4 d\u00f6d \u00f6vertogs g\u00e5rden av \u00e4nkan Anna. \u00c5r 1823 hade Anders och Anna ocks\u00e5 en fosterson Zachris.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> togs den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 i bruk och den h\u00e4r tomten fick d\u00e5 numret 177 och den \u00e4gdes d\u00e5 av handelsmans\u00e4nkan Anna Hallman och hos henne bodde ocks\u00e5 pigan Clara.<\/p>\n

\u00c4nnu \u00e5r 1848<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handelsmans\u00e4nkan Anna Hallman. Hos henne bodde alltid en piga och det ser ut som att denna byttes varje \u00e5r.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av f\u00e4rgaren Carl Erik Kullberg. Han var f\u00f6dd i Stockholm \u00e5r 1818 och han var gift med Vilhelmina Hertzman ( 1819-1862), som var f\u00f6dd i Kask\u00f6. Det \u00e4r oklart om de sj\u00e4lva bodde d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av f\u00e4rgaren Kullberg. I g\u00e5rden bodde d\u00e5 skomakaren Johan Forsberg och hans l\u00e4rling Jakob Finne.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden \u00e4nnu av av f\u00e4rgaren C. E. Kullberg. d\u00e4r bodde ocks\u00e5 en handelsbokh\u00e5llare Johan med hustrun Maria och en piga.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av formannen Josef Johansson Enholm. Han var f\u00f6dd i Tj\u00f6ck 1828 och han var gift med Maria Katarina (f. Fant i Maxmo \u00e5r 1826). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Rosenlund med hustrun Fredrika. Ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Daniel Westerholm och hustrun Maria bodde h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> var telegrafisten Fredrik Rudolf Wilhelm<\/span> Ekman \u00e4gare, men han bodde inte i g\u00e5rden. Wilhelm Ekman var f\u00f6dd 1826 i Hamburg och var ogift och barnl\u00f6s. I hans hus bodde snickaren Anders W\u00f6rsten med hustrun Maria. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mans\u00e4nkan Klara Ekblom<\/p>\n

\u00c5r 1875 <\/strong>var telegrafisten Wilhelm Ekman \u00e4gare, men bodde inte i den f\u00f6r han flyttade till Jakobstad 1872. D\u00e4r bodde styrmannen Karl Johan Friske och hustrun Gustafva. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Karl Oskar Friske.<\/p>\n

\u00c5r 1876, den 29 april<\/strong> avled g\u00e5rds\u00e4gare Wilhelm Ekman i Helsingfors och han titulerades guvernementsekreterare. Vid bouppteckningen den 20 juni \u00f6vertogs g\u00e5rden av Wilhelms syskon: systern Eufrosyne Ekman, kass\u00f6ren Robert Georg Ekman, som bodde i Malm\u00f6, handlande\u00e4nkan Wilhelmina Alftan i \u00c5bo och ogifta systern Klementina Ekman. Strax efter\u00e5t avsade sig Robert Georg Ekman och Wilhelmina Alftan sin arvedel , till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r sina systrar.<\/p>\n

\u00c5r 1877, den 25 maj\u00a0<\/strong>s\u00e5lde systrarna, konditord\u00f6ttrarna\u00a0 Eufrosyne och Klementina Ekman, b\u00e5da bosatta i Helsingfors g\u00e5rden och tomten 177 \u00e5t kofferdieskepparen Karl Johan Friske (f.1813) f\u00f6r 1 400 mark. Denne finansierade k\u00f6pet med att l\u00e5na hela summan av ”Handelssocietetens pensionskassa i Kristinestad”. Systrarna Ekman \u00e4gde ocks\u00e5 den obebyggda tomten 195 och denna s\u00e5lde de den 30 maj \u00e5t Frans Fredrik Gr\u00f6nroos f\u00f6r 600 finska mark.<\/p>\n

\u00c5r 1880 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av styrman Karl Johan Friske, med barnen Johan (f.1856) och Emilia (f.1840). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 styrmannen Karl Oskar Friske 1852. Styrmannen och fiskaren Hans Henrik Skans (f. i \u00d6vermark 1844, flyttade till staden \u00e5r 1873) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden. Han var gift med Maria R\u00f6nnholm (f.1845 i staden) och de hade 5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1885 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av styrmannen Karl Johan Friske och hans son Johan. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 f\u00f6rre vaktm\u00e4staren Gustaf Stenberg 1826 och hustrun Amalia 1838. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Anders Henrik Rosenlund 1821 med hustrun Fredrika 1821.<\/p>\n

\u00c5r 1889, den 25 november<\/strong> s\u00e5ldes Friskes g\u00e5rd p\u00e5 exekutiv auktion. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av ogifta l\u00e4nsmansdottern Augusta Printz (1850-1905), som var f\u00f6dd i Ylih\u00e4rm\u00e4.. Hon var dotter till l\u00e4nsmannen August Edvard Printz (f.1823 i Kristinestad-1863) och Amanda (f\u00f6dd Ahlb\u00e4ck 1826, d\u00f6d i Vasa 1913). Augusta flyttade fr\u00e5n Vasa med sin o\u00e4kta dotter Anna (f.1880) till Kristinestad \u00e5r 1888. Hon hade nog r\u00f6tterna i Kristinestad, d\u00e5 b\u00e5de fadern och farfadern hade bott d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes den av Augusta Printz, som bodde med dottern Anna. (L\u00e4s mera om sl\u00e4kten Printz i slutet p\u00e5 denna historik).<\/span><\/p>\n

\u00c5r 1905, den 15 november<\/strong> avled f\u00f6rre handlanden Augusta Printz och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av enda barnet, dottern Anna (1880-1957). G\u00e5rden v\u00e4rderades d\u00e5 till 1 200 mark. F\u00f6ljande \u00e5r tecknade Anna en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 byggnaderna p\u00e5 sin tomt, och om du vill l\u00e4sa mera om detta, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1907<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av dottern, handelsbitr\u00e4det Anna Printz, som hade f\u00e5tt lagfart p\u00e5 g\u00e5rden 3.9.1906. F\u00f6ljande \u00e5r bodde arbetaren Jaakko Per\u00e4l\u00e4 (f.1848) p\u00e5 hyra och det gjorde ocks\u00e5 arbeterskan, fattighjonet Serafia Hautala (f. 1866) med 3 mindre barn. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 skr\u00e4ddare\u00e4nkan Serafia Skarp (f.1847), \u00e4nka efter skr\u00e4ddaren Johan Skarp (f.1837) och hennes son Leonard (f.1888). De hade tidigare bott p\u00e5 Strandgatan 22.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> bodde skr\u00e4ddare\u00e4nkan Skarp i Anna Printz g\u00e5rd med sonen Leonard. Nu bodde ocks\u00e5 arbetaren Heribert Kivek\u00e4s (f.1885) p\u00e5 hyra med hustrun Lydia (f.1885) och det gjorde ocks\u00e5 korvmakaren Johan Anton Valo (f.1879) med hustrun Hilda (f.1887).<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> bodde samma hyresg\u00e4ster kvar och nu bodde ocks\u00e5 bleckslagaren Frans M\u00e4nnist\u00f6 (f. 1883) och hans hustrun Anna (f.1888) p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> bodde Kivek\u00e4s och Skarp p\u00e5 hyra i Anna Printz g\u00e5rd och nu bodde ocks\u00e5 arbetarna Axel Lundberg (f.1888) och Anna Aittam\u00e4ki (f.1850) p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> bodde \u00e4nkan Skarp i g\u00e5rden med sonen Leonard, som nu \u00e4r l\u00f6jtnant och det gjorde arbeterskan Anna Aittam\u00e4ki ocks\u00e5. Arbetaren Anders Mattila (f. 1877) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r sedan ett par \u00e5r tillbaka med hustrun Maria (f.1874).<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handelsbitr\u00e4det Anna Printz och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 skr\u00e4ddare\u00e4nkan Serafia Skarp (f.1847) och tv\u00e5 damer till.<\/p>\n

\u00c5r 1930<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handelsbitr\u00e4det Anna Printz, som \u00e5ret innan hade \u00f6ppnat aff\u00e4r i Anna Wiiks gamla utrymmen i Kansallis-Kauppa Sampos aff\u00e4rshus vid Salutorget. I hennes g\u00e5rd bodde bland annat en telefonist Englund (f. 1906), arbetaren Anna Aittam\u00e4ki (f.1850), s\u00f6mmerskan Olga Wahlberg (f.1874), tv\u00e4tterskan Vendla Sofia Ojala (f.1858 i Lappfj\u00e4rd) och arbetaren Anders Mattila (f.1877 i staden) med hustrun Maria (f. Palom\u00e4ki \u00e5r 1874 i B\u00f6tom).<\/p>\n

Under hela 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Anna Printz och hon bodde ocks\u00e5 d\u00e4r i ett litet utrymme. Hon hade nu flyttat sin aff\u00e4r \u00f6sterut till nedre \u00e4ndan i AB Svenska g\u00e5rdens aff\u00e4rshus. Aff\u00e4ren var inte stor men \u00e4nd\u00e5 s\u00e5 fullproppad med varor, s\u00e5 att det fortfarande finns ett uttryck i staden som s\u00e4ger \u201datt det \u00e4r lika tr\u00e5ngt som i Printzons aff\u00e4r\u201d. \u00a0I hennes g\u00e5rd bodde bland annat arbetaren Ida Adolfina Ojala (f.1874 i Stor\u00e5) och arbetaren Anders\u00a0 Mattila.<\/p>\n

\u00c5r 1955<\/strong> flyttade Anna Printz fr\u00e5n g\u00e5rden och hon slutade sina dagar p\u00e5 stadens kommunalhem 1.11.1957, ogift och barnl\u00f6s. Aff\u00e4ren vid torget hade \u00f6vertagits av Runar Lindedahl och hennes g\u00e5rd s\u00e5ldes p\u00e5 auktion i september 1957. Auktionen ordnades av stadens socialn\u00e4mnd f\u00f6r att t\u00e4cka hennes v\u00e5rdkostnader p\u00e5\u00a0 det kommunala v\u00e5rdhemmet. H\u00f6gsta och godk\u00e4nda budet gavs av\u00a0 Pentti Per\u00e4l\u00e4, som bj\u00f6d 760 000 mark. Samma dag s\u00e5ldes Annas l\u00f6segendom p\u00e5 auktion. Pentti Per\u00e4l\u00e4 var f\u00f6dd \u00e5r 1921 i Teuva och \u00e5r 1955 gifte han sig med Elvi Kankaanp\u00e4\u00e4 (f.1930 i Korsb\u00e4ck i Dagsmark, dotter till \u201dTimo Arthur\u201d Kankaanp\u00e4\u00e4). Sedan \u00e5r 1946 hade Elvi bott med sina f\u00f6r\u00e4ldrar och m\u00e5nga syskon p\u00e5 Strandgatan 10.<\/p>\n

\u00c5r 1970, den 24 august<\/strong>i s\u00e5lde arbetaren Pentti och Elvi Per\u00e4l\u00e4 g\u00e5rden och tomten \u00e5t fru Marja-Liisa Ylikoski f\u00f6r 20 000 mark. Hon var f\u00f6dd Rautanen i Jalasj\u00e4rvi \u00e5r 1943 och \u00e5r 1968 hade hon gift sig med Aaro Ylikoski, som var f\u00f6dd \u00e5r 1944 i K\u00e4rjenkoski i Stor\u00e5.<\/p>\n

G\u00e5rden har p\u00e5 senare tid renoverats och byggts till och den anv\u00e4nds av den nuvarande \u00e4garen som stadigvarande bostad.<\/p>\n

\"\"
Borgaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m kan gl\u00e4djas \u00e5t att den g\u00e5rd som han byggde \u00e5r 1810 \u00e4nnu i dag \u00e4r i gott skick. Fotot fr\u00e5n v\u00e4ster \u00e4r taget sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Till h\u00f6ger syns en del av Printzons g\u00e5rd i h\u00f6rnet av Strandgatan och Brunstr\u00f6msgatan. Uthuset mitt i bild tillh\u00f6r Hemsl\u00f6jdsg\u00e5rden. Den gr\u00f6na \u00e4ngen som syns mellan husen \u00e4r Norrfj\u00e4rden, som h\u00e5ller p\u00e5 att v\u00e4xa igen. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c4nnu i b\u00f6rjan av 1800-talet gick stadens tullstaket l\u00e4ngs det som i dag heter Brunstr\u00f6msgatan. Trots att den \u00e4r endast 150 meter l\u00e5ng, s\u00e5 kan den vara b\u00e5de smal och bred och st\u00e4llvis s\u00e5 brant att den knappast \u00e4r farbar med st\u00f6rre fordon. Mitt i bild syns Printzons g\u00e5rd nedanf\u00f6r Strandgatan. Fotot fr\u00e5n v\u00e4ster \u00e4r taget sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sl\u00e4kten Printz, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R! Om Forts\u00e4tt l\u00e4sa Printzonas p\u00e5 Strandgatan 20<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":20,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19730","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19730","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19730"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19730\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28323,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19730\/revisions\/28323"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19730"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}