{"id":19698,"date":"2021-03-01T12:38:07","date_gmt":"2021-03-01T10:38:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19698"},"modified":"2025-09-30T16:35:39","modified_gmt":"2025-09-30T13:35:39","slug":"rusks-gard-pa-ostra-langgatan-34-tomt-nr-210","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19698","title":{"rendered":"Rusks g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 34"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan uppf\u00f6rdes \u00e5r 1838 och den har efter det kallats \u00d6sterlundas, Gustafssons, Nelsonas och Rusks. Den tiden var adressen tomt nummer 210 i det fj\u00e4rde kvarteret, i dag \u00e4r adressen \u00d6stra L\u00e5nggatan 34. Tomten \u00e4r ca 350 kvm stor. Fr\u00e5n \u00e5r 1898 till 1928 var g\u00e5rden obebodd och d\u00e4r verkade d\u00e5 ett bleckslageri och ett k\u00f6ttr\u00f6keri. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020 \u00e4r taget fr\u00e5n sydv\u00e4st.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021, med hj\u00e4lp av Karin Rusk. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar.<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa om den f\u00f6rsta brandf\u00f6rs\u00e4kringen som togs p\u00e5 denna g\u00e5rd, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om Johan Gustafssons sl\u00e4kt, skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 den gamla stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 skulle \u00d6stra L\u00e5nggatan 34 ha funnits p\u00e5 en del av tomt nr 11 och en del p\u00e5 tomt nr 13. Den tomten \u00e4gdes d\u00e5 av Simon \u00d6sterlund.<\/figcaption><\/figure>\n

G\u00e5rden och tomt nr 210 har enligt b\u00f6ckerna ha haft f\u00f6ljande \u00e4gare och inneboare.<\/p>\n

\u00c5r 1809 <\/strong>finns antecknat att sj\u00f6mannen Michell Bergendahl skulle vara innehavare av g\u00e5rden och tomt nr 11 i det fj\u00e4rde kvarteret. \u00c5r 1813 hade den \u00f6vertagits av \u00e4nkan Anna Bergendahl.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av \u00d6sterlunds arvingar.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av fiskarehustrun Greta \u00d6sterlund, som bodde med sin br\u00e4ckliga man Anders.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomten 11 i det fj\u00e4rde kvarteret delats och f\u00e5tt numrorna 209 och 210.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1830 till 1836<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 210 av sj\u00f6manshustrun Greta \u00d6sterlund. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 hennes man Anders, som var br\u00e4cklig.<\/p>\n

\u00c5r 1837<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Greta \u00d6sterlund, som nu var sj\u00f6mans\u00e4nka. Hon bodde med dottern Anna Maria<\/u>, som var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1821.<\/p>\n

\u00c5r 1838<\/strong> uppf\u00f6rdes den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\u00c5r 1840 – 1843<\/strong> innehades g\u00e5rden av svarvareges\u00e4llen Anders Finnberg och \u00e5r 1840 bodde med honom styvdottern Maria \u00d6sterlund. \u00c5r 1843 bodde stadstj\u00e4naren Anders Gabriel Strandman i g\u00e5rden p\u00e5 hyra, liksom sj\u00f6mans\u00e4nkan Lena Kullberg.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> innehades g\u00e5rden av arbetskarlen Jakob T\u00f6rnqvist, men han bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lv. Han var f\u00f6rmyndare f\u00f6r sj\u00f6mansdottern Maria \u00d6sterlund som bodde d\u00e4r, liksom systern Greta. Arbetskarlen Johan Wester med hustrun Anna bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5ren 1848-1850<\/strong> \u00a0innehades g\u00e5rden av arbetskarlen Jakob T\u00f6rnqvist, som f\u00f6rmyndare f\u00f6r sj\u00f6mansdottern Maria \u00d6sterlund. P\u00e5 hyra bodde arbetskarlen Johan H\u00e4ggstr\u00f6m med hustrun Beata. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 borgare\u00e4nkan Gustafa Lind och sj\u00f6m\u00e4nnen Josef Lind och Carl Lind.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mansdottern Maria \u00d6sterlund men n\u00e5gra hyresg\u00e4ster finns inte antecknade. Maria ser inte ut att ha varit gift men \u00e5r 1848 fick hon sonen Carl Emil och 1855 sonen Johan Wilhelm, som dog redan \u00e5r 1860.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av sj\u00f6mansdottern Maria \u00d6sterlund. P\u00e5 hyra bodde matrosen Adolf Boman med hustrun Fredrika. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Johan Martens med hustrun Greta, och sj\u00f6mannen Karl Martens. Maria \u00d6sterlund dog ungef\u00e4r \u00e5r 1861 och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av Anna Forsstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Forsstr\u00f6m. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Adolf Boman med hustrun Fredrika.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Forsstr\u00f6m, som bodde med sonen Karl. P\u00e5 hyra bodde brandvakten Johan Stor\u00e5s. F\u00f6ljande \u00e5r bodde sj\u00f6mannen Daniel Westerholm p\u00e5 hyra. Han bodde med hustrun Maria, s\u00f6nerna Karl och Johan, och minder\u00e5riga dottern Anna. D\u00e5 bodde ocks\u00e5 postiljons\u00e4nkan Margreta Sundstr\u00f6m i g\u00e5rden. \u00c5r 1868 bodde hyresg\u00e4sten matrosen E. A. H\u00e4ggqvist d\u00e4r med hustrun Maria och lilla sonen Karl.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Anders H\u00e4ggqvist med hustrun Johanna och tv\u00e5 unga s\u00f6ner.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av matrosen Karl Bernas med hustrun Johanna. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Anders Forsman med hustrun Vilhelmina.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av matrosen Karl Bernas med hustrun Johanna. Inga hyresg\u00e4ster finns antecknade.<\/p>\n

\u00c5ren 1885 – 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av matros\u00e4nkan Johanna Bernas (f.1820). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Anders Forsman (f.1849), och hustrun Mina (f.1849) och 4 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> bodde matros\u00e4nkan Johanna Bernas ensam i g\u00e5rden. \u00c5r 1897 har tydligen Johanna avlidit d\u00e5 hennes arvingar \u00e4gde g\u00e5rden. D\u00e4r bodde d\u00e5 arbetaren Matts Andersson (f.1856) med hustrun Henrika (f.1861) och tv\u00e5 barn. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 arbetaren Arvid Karlsson (f.1873) med hustrun Sofia (f.1870) och tv\u00e5 s\u00f6ner.<\/p>\n

Slaktare Gustafsson tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1898, den 16 mars<\/strong> s\u00e5lde sj\u00f6mannen Karl och Johanna Bernas arvingar g\u00e5rden p\u00e5 tomt 210 \u00e5t slaktaren Johan Gustafsson f\u00f6r 2 000 mark. D\u00e5 denne skulle s\u00f6ka lagfart s\u00e5 visade det sig att s\u00e4ljaren inte kunde styrka \u00e4gander\u00e4tten till g\u00e5rden. Gustafsson m\u00e5ste d\u00e5 annonsera 3 g\u00e5nger i allm\u00e4nna tidningen och det var f\u00f6rst \u00e5r 1900 som han kunde erh\u00e5lla lagfart och d\u00e5 hade han titeln bleckslagare.<\/p>\n

\"\"
En k\u00f6pare av en g\u00e5rd kunde inte f\u00e5 lagfart direkt om s\u00e4ljaren inte kunde styrka att han hade \u00e4gander\u00e4tten till den. K\u00f6paren hamnade d\u00e5 att annonsera i Finlands Allm\u00e4nna Tidning och i den finska motsvarande 3 g\u00e5nger i f\u00f6ljd, f\u00f6r att fr\u00e5ga om det finns n\u00e5gon som har b\u00e4ttre r\u00e4tt till g\u00e5rden. Den, som eventuellt hade b\u00e4ttre r\u00e4tt m\u00e5ste ”inom natt och \u00e5r” anm\u00e4la om saken till r\u00e5dhusr\u00e4tten. Detta h\u00e4nde s\u00e4llan men det finns nog exempel fr\u00e5n Kristinestad, d\u00e4r en ok\u00e4nd, utrikes vistande uppenbarade sig och kunde styrka sin b\u00e4ttre r\u00e4tt. I fallet med bleckslagaren Johan Gustaf Gustafsson, d\u00f6k det inte upp n\u00e5gon ok\u00e4nd \u00e4gare.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> fick bleckslagare Gustafsson \u00e4gander\u00e4tten till den bebyggda tomten men det finns inga anteckningar om hyresg\u00e4ster.\u00a0 Gustafsson bodde inte d\u00e4r och inte n\u00e5gon annan heller, s\u00e5 han hade bara sitt bleckslageri inrymt i g\u00e5rden. Sj\u00e4lv bodde Johan Gustafsson p\u00e5 hyra i kapellm\u00e4stare August Hammars g\u00e5rd nr 140 vid Skolgatan, p\u00e5 adressen \u00d6stra L\u00e5nggatan 41. Johan Gustafsson var ocks\u00e5 k\u00f6ttr\u00f6kare och han hade sitt r\u00f6keri i en liten byggnad bakom R\u00e5dhusberget. (Om du vill l\u00e4sa mera om bleckslagaren Gustafssons sl\u00e4kt, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av bleckslagaren och aff\u00e4rsmannen Johan Gustafsson men ingen bodde i g\u00e5rden.\u00a0 \u00c5r 1905, den 17 april f\u00f6rv\u00e4rvade bleckslagaren ocks\u00e5 den norra g\u00e5rdshalvan p\u00e5 tomt nr 211, den som har adressen \u00d6stra L\u00e5nggatan 32. Denna granng\u00e5rd k\u00f6pte han f\u00f6r 2 300 mark av handlanden K. L. Saari, som i sin tur hade f\u00f6rv\u00e4rvat den \u00e5r 1903. I den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 211 bodde \u00e4garen sj\u00e4lv, bleckslagaren Johan Gustafsson (f.1851) och hans hustru Justiina (f.1865) med tv\u00e5 barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Anton Rantala (f.1879) med en dotter. Ocks\u00e5 arbetaren Frans Henrik Myllyviita bodde den g\u00e5rden. I september 1905 f\u00f6rst\u00f6rs Gustafssons k\u00f6ttr\u00f6keri i en brand som han p\u00e5st\u00e5r skulle vara anlagd. 10 skinkor f\u00f6rst\u00f6rdes liksom en byggnad bredvid kallr\u00f6keriet. I oktober 1905 annonserar Johan Gustafsson att han flyttar sin aff\u00e4r till den nyink\u00f6pta g\u00e5rden, som han kallar \u201dBj\u00f6rks g\u00e5rd mittemot Arbetets V\u00e4nner\u201d.<\/p>\n

I november \u00e5r 1906<\/strong> \u00f6ppnade Johan Gustafsson en aff\u00e4r i Frans Henriksons aff\u00e4rshus vid torget, d\u00e4r han s\u00e5lde sina r\u00f6kta produkter, k\u00f6tt och fisk.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 nr 210 av bleckslagaren, korvmakaren och handelsmannen Johan Gustafsson, d\u00e4r han hade sin verkstad. \u00a0Sj\u00e4lv bodde han med Justiina i granng\u00e5rden, och dottern Johanna Lehtim\u00e4ki (f.1887) bodde hos dem, liksom pigan Elina Grang\u00e5rd (1879). I april 1909 fick han tillst\u00e5nd att bygga en r\u00f6kugn i den obebodda g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 210 och h\u00f6gst troligt s\u00e5 byggde han den ocks\u00e5 och den byggdes i det sydv\u00e4stra h\u00f6rnet av g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1910, den 14 mars<\/strong> k\u00f6pte bleckslagaren Johan Gustafsson ocks\u00e5 den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 211. Ocks\u00e5 den har i dag adressen \u00d6stra L\u00e5nggatan 32 och han k\u00f6pte g\u00e5rden av arbetarna Oskar och Maria Kentt\u00e4 f\u00f6r 5 000 mark. I den norra g\u00e5rden bodde bleckslagaren sj\u00e4lv med hustru och tre mindre barn och med dottern Johanna Lehtim\u00e4ki. Med dem bodde ocks\u00e5 pigan Laina Piippo (f.1892). Arbetaren Oskar Kentt\u00e4 (f.1870), hustrun Maria (1872) och tre mindre barn bodde nu p\u00e5 hyra i den s\u00f6dra g\u00e5rden, som de hade s\u00e5lt \u00e5t bleckslagaren f\u00f6r 5 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1911, den 23 februari<\/strong> tecknade bleckslagaren Johan Gustafsson en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 samtliga byggnader p\u00e5 tomten. L\u00e4s mera om den och om byggnaderna genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 bleckslagaren och korvr\u00f6karen Gustafsson tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring, s\u00e5 ritades denna planteckning upp som visade byggnadernas placering p\u00e5 tomten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1912<\/strong> var l\u00e4get of\u00f6r\u00e4ndrat men nu hade hela familjen Kentt\u00e4 emigrerat till Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gde Johan Gustafsson fortfarande b\u00e5da tomterna 210 och 211 med totalt tre g\u00e5rdar. Nu bodde ocks\u00e5 glasm\u00e4staren Gabriel Lindholm (1846-1925) i den norra g\u00e5rden med hustrun Karolina (f.1838). Gabriel var f\u00f6dd i Karl\u00e5 i N\u00e4rpes och han flyttade snart till Lebellska g\u00e5rden<\/a> med hustrun Karolina. Bleckslagaren och korvmakaren Johan Gustafsson avled i juni 1916.<\/p>\n

\u00c5r 1918<\/strong> hade bleckslagaren och aff\u00e4rsmannen Johan Gustafsson avlidit och de tre g\u00e5rdarna p\u00e5 tomterna 210 och 211 hade \u00f6vertagits av \u00e4nkan Justiina Gustafsson och det ser ut som att all aff\u00e4rsverksamhet har upph\u00f6rt. Familjen Kentt\u00e4 var fortfarande skrivna h\u00e4r trots att de befann sig i Amerika. Arbetaren Agda Lassfolk (f.1884) bodde h\u00e4r med en minder\u00e5rig dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes alla g\u00e5rdar av \u00e4nkan Justina Gustafsson, men hon bodde sj\u00e4lv i granng\u00e5rden p\u00e5 nr 211 med tre mindre barn. P\u00e5 hyra bodde Hulda Maria Lassfolk (f.1884) med tv\u00e5 barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 arbetaren Lisa Vilhelmsson (f.1880) med en yngre son. Familjen Kentt\u00e4 \u00e4r kvar i Amerika.<\/p>\n

Bonden Emil B\u00e5sk tar \u00f6ver<\/strong><\/h3>\n

\u00c5r 1922, den 26 juni <\/strong>hade Justiina, som nu har f\u00f6rfinskat sl\u00e4ktnamnet till Nortamo s\u00e5lt g\u00e5rden p\u00e5 nr 210 \u00e5t bonden Emil B\u00e5sk fr\u00e5n Dagsmark f\u00f6r 15 000 mark. Vill du l\u00e4sa mera om Emil B\u00e5sk och hans familj i Dagsmark, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1923, den 3 september<\/strong> s\u00e5lde bonden Emil B\u00e5sk g\u00e5rden vidare \u00e5t fiskare\u00e4nkan Vilhelmina Friske (f.1851) f\u00f6r 17 000 mark och hon bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. I samma veva k\u00f6pte Emil B\u00e5sk kapten Hagens g\u00e5rd p\u00e5 Varvsgatan 5 i s\u00f6derstan av kauhajokibon Latvakokko. Justiina sj\u00e4lv hade beh\u00e5llit de b\u00e5da g\u00e5rdarna p\u00e5 nr 211.<\/p>\n

\u00c5r 1927<\/strong> i november s\u00e5lde fiskare\u00e4nkan Vilhelmina Friske g\u00e5rden p\u00e5 nr 210 \u00e5t h\u00e4rkmerifiskaren August Sj\u00f6kvist (f.1853) med hustrun Edla (f.1867). \u00a0August Sj\u00f6kvist gjorde i b\u00f6rjan av 1930-talet en st\u00f6rre renovering, d\u00e5 han byggde om bleckslageriet till bostad. Justiina Nortamo (f.1865) bodde i den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 nr 211 och den norra hade f\u00f6rv\u00e4rvats av murm\u00e4staren Karl Vilhelm J\u00e4rvinen (f.1862).<\/p>\n

\u00c5r 1937<\/strong> i mars k\u00f6pte Amanda Nelson fr\u00e5n Dagsmark g\u00e5rden p\u00e5 nr 210 p\u00e5 auktion f\u00f6r 19 500 mark av makarna Sj\u00f6kvist, som levde i boskillnad. Amanda, som var f\u00f6dd Gr\u00f6ndahl hade i Amerika gift sig med sj\u00f6kaptenen Nils Nelson, som var f\u00f6dd i Sk\u00e5ne i Sverige. Amanda och kapten Nelson hade tre barn och de tv\u00e5 d\u00f6ttrarna anv\u00e4nde g\u00e5rden under den tid de gick i skola. \u00c5r 1930 hade sj\u00f6kapten Nelson byggt en speciell g\u00e5rd i Dagsmark, d\u00e4r han bodde med Amanda. Vill du l\u00e4sa mera om Nils Nelson, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1939<\/strong> \u00e4r sj\u00f6kapten Nils Nelson fr\u00e5n Dagsmark skriven som g\u00e5rds\u00e4gare och i g\u00e5rden bodde hans d\u00f6ttrar Margit och Daisy, som gick i den svenska samskolan i Kristinestad. N\u00e5gra utomst\u00e5ende hyresg\u00e4ster ser inte ut att finnas. H\u00e4r b\u00f6r p\u00e5pekas att det i Dagsmark ocks\u00e5 fanns en handlande Nils Nelson men dessa tv\u00e5 var inte sl\u00e4kt med varandra.<\/p>\n

I b\u00f6rjan var 1940-talet<\/strong> var det Amanda och sj\u00f6kaptenen Nils Nelson som var \u00e4gare. I augusti 1944 avled Amanda och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nklingen Nils Nelson. P\u00e5 hyra bodde poleraren, senare agenten Osvald Rusk med sin familj. ”Ossi” var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1911 och han var sedan 1941 gift med Alma (f. Tr\u00e4sk i Oravais \u00e5r 1918). Osvald var f\u00f6dd och uppv\u00e4xt i lillstugan i \u201dLundis g\u00e5rdin\u201d\u00a0 p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 33.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1952, den 8 juli <\/strong>s\u00e5lde Nils Nelson och hans nya hustru Elvira g\u00e5rden p\u00e5 tomt 210 f\u00f6r 250 000 mark \u00e5t agenten Osvald Rusk. Denne bodde sedan d\u00e4r med hustru och de tre barnen s\u00e5 l\u00e4nge han levde. Osvald, som kallades Ossi gjorde p\u00e5 1950-talet en st\u00f6rre renovering av g\u00e5rden. G\u00e5rden som \u00e4r i gott skick har sedan \u00f6vertagits av dottern, som anv\u00e4nder den som stadigvarande bostad.<\/p>\n

Foton och annat intressant.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
\u00c5r 1999 gjorde den nuvarande \u00e4garen en renovering av g\u00e5rden och bytte d\u00e5 ut de 6-rutiga f\u00f6nstren. H\u00e4r ser man bra att g\u00e5rden har en relativt h\u00f6g stenfot men vid senare \u00e5rs asfalteringar har gatan h\u00f6jts s\u00e5 pass att den numera \u00e4r betydligt l\u00e4gre. Foto Karin Rusk f\u00f6re renoveringen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Gustafssons eller Rusks g\u00e5rd fotograferad fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I maj 1905 k\u00f6pte bleckslagare och k\u00f6ttr\u00f6kare Johan Gustafsson den s\u00f6dra g\u00e5rden p\u00e5 granng\u00e5rden 211, nuvarande \u00d6stra L\u00e5nggatan 32. S\u00e4ljare var handlande K. L. Saari som n\u00e5gra \u00e5r tidigare hade k\u00f6pt den av arbetaren Johan Viktor Bj\u00f6rk och hans hustru Wendla. Direkt efter k\u00f6pet flyttade bleckslagaren sj\u00e4lv hit till denna g\u00e5rd. I oktober 1905 annonserade han att han hade \u00f6ppnat en aff\u00e4r i denna g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Runt 1910 k\u00f6pte bleckslagare Johan Gustafsson ocks\u00e5 den norra g\u00e5rden p\u00e5 granntomten nr 211. S\u00e4ljare var Oskar och Maria Kentt\u00e4 som ett par \u00e5r senare emigrerar till Amerika. I g\u00e5rden bodde sedan flera hyresg\u00e4ster. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Aff\u00e4rsmannen Johan Gustafssons r\u00f6keri bakom R\u00e5dhusberget f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1905 och kanske det var d\u00e4rf\u00f6r han byggde ett nytt r\u00f6keri i den g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 34, som han hade f\u00f6rv\u00e4rvat 1898. Den 26 april 1909 godk\u00e4nde Elis Granfelt p\u00e5 magistraten ritningen. R\u00f6keriet placerades i det sydv\u00e4stra h\u00f6rnet mot gatan och d\u00e4r kunde han sedan forts\u00e4tta att r\u00f6ka b\u00e5de k\u00f6tt och korv. Produkterna s\u00e5ldes sedan i den egna aff\u00e4ren i Henrikssons g\u00e5rd vid torget. Hustrun Justiina s\u00e5lde ocks\u00e5 varorna p\u00e5 torget och en g\u00e5ng b\u00f6tf\u00e4lldes hon p\u00e5 tinget d\u00e5 hon saknade tillst\u00e5nd f\u00f6r detta.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1937 gjordes en tomtm\u00e4tning, d\u00e5 r\u00e5arna r\u00e4tades upp. Den \u00f6vre tomten \u00e4r \u00d6stra L\u00e5nggatan 34 och den undre \u00e4r nummer 36. P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 bildade dessa b\u00e5da tomter nummer 11 i det fj\u00e4rde kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den 6 mars 1937 s\u00e5lde Sj\u00f6qvist g\u00e5rden p\u00e5 auktion och h\u00f6gsta budet gavs av Amanda Nelson, f\u00f6dd Gr\u00f6ndahl fr\u00e5n Dagsmark.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter blecklagare Johan Gustafssons d\u00f6d 1916, s\u00e5 s\u00e5lde \u00e4nkan Justiina hans tillh\u00f6righeter p\u00e5 auktion och han har d\u00e5 titeln ”korvmakare”. Johan arrenderade flera \u00e4ngar av staden och han hade flera h\u00e4star och kor.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Johan Gustafsson var en m\u00e5ngsidig aff\u00e4rsman, som var b\u00e5de bleckslagare, korvr\u00f6kare och handelsman. Annonserna \u00e4r plockade ur Suupohjan Kaiku under \u00e5ren 1900 till 1906.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
F\u00f6rhoppningsvis g\u00e5r det att l\u00e4sa Johan Gustafssons annonser i Suupohjan Kaiku under \u00e5ren 1900 till 1908.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Johan Gustafsson annonserade i Syd-\u00d6sterbotten och det handlade om vitt skilda saker, vilket visar att han hade m\u00e5nga j\u00e4rn i elden.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i mars 2021, med hj\u00e4lp av Karin Rusk. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. L\u00e4nkar. Om du vill l\u00e4sa om den f\u00f6rsta brandf\u00f6rs\u00e4kringen som togs p\u00e5 denna g\u00e5rd, skall du klicka H\u00c4R! Om du Forts\u00e4tt l\u00e4sa Rusks g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 34<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":34,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19698","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19698","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19698"}],"version-history":[{"count":27,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19698\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30320,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19698\/revisions\/30320"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19698"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}