{"id":19675,"date":"2021-02-27T14:40:34","date_gmt":"2021-02-27T12:40:34","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19675"},"modified":"2026-02-25T23:35:14","modified_gmt":"2026-02-25T21:35:14","slug":"rosenlunds-gard-pa-strandgatan-27-tomt-nr-201","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19675","title":{"rendered":"Rosenlunds g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 27"},"content":{"rendered":"
\"\"
F\u00f6rsta delen av den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1830 av skomakaren Erik Westerlund och den l\u00e5g d\u00e5 l\u00e4ngs med Strandgatan. \u00c5r 1848 byggde guld- och silversmeden Johan Lindroos till g\u00e5rden med en vinkel l\u00e4ngs med Kolargr\u00e4nden och g\u00e5rden fick d\u00e5 den storlek som den har \u00e4nnu i dag. Guldsmeden Lindroos hade sin verkstad och aff\u00e4r i gatuh\u00f6rnet och hade en egen ing\u00e5ng fr\u00e5n Kolargr\u00e4nden. Efter Westerlund och Lindroos har g\u00e5rden haft flera \u00e4gare och den nuvarande \u00e4garen anv\u00e4nder den som fritidsbostad.\u00a0 G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp.<\/span><\/strong><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h3>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 ligger g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 17 i det fj\u00e4rde kvarteret och \u00e4garen skulle d\u00e5 ha varit handelsman Jonas Bergs \u00e4nka.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes h\u00e4lften av tomten som d\u00e5 hade nr 33 i det fj\u00e4rde kvarteret av handlanden Nils Nagel med hustrun Anna och den andra halvan av skomakaren Erik Westerlund med hustrun Maria Rebecka. Maria Rebecka var f\u00f6dd 1780 och hon var dotter till Hans Johansson Berg. Hos dem bodde skomakarl\u00e4rlingarna Carl och Fredrik, och pigan Lovisa.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomten nr 17 delats i tv\u00e5 delar och f\u00e5tt numrorna 200 och 201 i det fj\u00e4rde kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830 <\/b>\u00e4gdes tomten nr 201 av skomakaren Erik Westerlund med hustrun Rebecka (f\u00f6dd Berg 1823-1901) och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 n\u00e5gon l\u00e4rling. Det var han som byggde den f\u00f6rsta delen av g\u00e5rden, som d\u00e5\u00a0 l\u00e5g l\u00e4ngs med Strandgatan.<\/p>\n

\"\"
Skomakaren Erik Westerlund byggde den f\u00f6rsta delen av g\u00e5rden p\u00e5 tomt 201 \u00e5r 1830. I v\u00e4stra \u00e4ndan p\u00e5 tomten fanns det tre uthus, som m\u00f6jligtvis var \u00e4ldre \u00e4n huvudbyggnaden. Skissen \u00e4r uppritad enligt ett original, som finns i grannens f\u00f6rs\u00e4kringsbrev fr\u00e5n \u00e5r 1834.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1845<\/strong> hade skomakaren Erik Westerlund avlidit och den bebyggda tomten nr 201 \u00f6vertogs av skomakare\u00e4nkan Rebecka Westerlund (f\u00f6dd 1780), med en dotter Maria Rebecka (f.1823). Maria Rebecka hade \u00e5r 1844 gift sig med guldsmedsl\u00e4rlingen Johan Lindroos (1818-1872), som var f\u00f6dd i Lembois, allts\u00e5 Lemp\u00e4\u00e4l\u00e4. Johan hade \u00e5r 1842 flyttat till Kristinestad via \u00c5bo.<\/p>\n

\u00c5r 1848, den 30 oktober<\/strong> \u00f6vertogs den bebyggda tomten p\u00e5 nummer 201 av guldsmedsm\u00e4staren Johan Lindroos, som hade gift sig med skomakarens dotter Maria Rebecka Westerlund. Mellan \u00e5ren 1845 och 1858 fick de en dotter och tre s\u00f6ner. Johans sv\u00e4rmor skomakare\u00e4nkan Rebecka Westerlund bodde i g\u00e5rden \u00e4nda tills hon dog \u00e5r 1865. Under sin tid som guldsmed i staden hade Johan Lindroos flera ges\u00e4ller och l\u00e4rlingar boende hos sig. Det h\u00e4r \u00e5ret byggde Lindroos till g\u00e5rden med en vinkel l\u00e4ngs med Kolbacksgr\u00e4nden. Han hade i det \u00f6stra h\u00f6rnet en verkstad och en ”gatbod” med egen ing\u00e5ng fr\u00e5n Kolbacksgr\u00e4nden.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 guldsmeden Johan Lindroos \u00e5r 1848 f\u00f6rv\u00e4rvade g\u00e5rden p\u00e5 tomt 201, s\u00e5 byggde han till den med vinkel l\u00e4ngs med Kolbacksgr\u00e4nden. \u00c5r 1848 byggde Lindroos ett helt nytt uthus i den v\u00e4stra \u00e4ndan av tomten. Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och de tv\u00e5 byggnader som Lindroos f\u00f6rs\u00e4krade, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bland annat den h\u00e4r kandelabern i silver tillverkade guldsmed Johan Lindroos \u00e5r 1852 under sin tid i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten 201 av guldsmeden Johan Lindroos med hustrun Maria Rebecka, dottern Matilda (1845-1913), sonen Vilhelm (f.1848) och sonen Johan Alexander (f.1855).<\/p>\n

\u00c5r 1869, den 4 maj<\/strong> s\u00e5ldes Johan Lindroos\u00b4 g\u00e5rd p\u00e5 offentlig exekutiv auktion, f\u00f6r att t\u00e4cka en obetald skuld. R\u00e5dman Johan Fel\u00e9n p\u00e5 stadens auktionskammare s\u00e5lde d\u00e5 g\u00e5rden \u00e5t urmakarem\u00e4staren Johan Fredrik Westerholm som gav det h\u00f6gsta och godk\u00e4nda budet p\u00e5 2 240 finska mark. Westerholm finansierade k\u00f6pet med ett l\u00e5n p\u00e5 2 400 ur den Sj\u00f6bergska fattigfonden. Den tidigare \u00e4garen Johan Lindroos flyttade d\u00e5 \u00f6ver gatan och bodde p\u00e5 hyra hos m\u00e5larm\u00e4stare Nis\u00e9n p\u00e5 Strandgatan 29, s\u00e5 l\u00e4nge han levde.\u00a0 Johan Lindroos dog d\u00e4r \u00e5r 1872 och \u00e4nkan Maria Rebecka flyttade sedan till skeppare Blombergs g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 14, d\u00e4r hon bodde p\u00e5 hyra tills hon dog \u00e5r 1901.<\/p>\n

(Om du vill l\u00e4sa mera om guldsmed Johan Lindroos dotter Mathilda (1845-1913) och hennes donationer till ”De gamlas hem”, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span>)<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden i h\u00f6rnet av Strandgatan och Kolargr\u00e4nden av urmakaren Johan Fredrik Westerholm med hustrun Erika. Med dem bodde l\u00e4rlingen Adolf P\u00e4\u00e4kk\u00f6nen. Urmakaren Westerholm var f\u00f6dd i \u00c5bo \u00e5r 1835 och kom till staden via Tammerfors \u00e5r 1860. Han var gift med Erika Spoof, f\u00f6dd 1832. Westerholm var ocks\u00e5 aktiv i den evangeliska r\u00f6relsen och var verksam som lekmannapredikant i Kristinestad och i grannsocknarna.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 nr 201 av urmakaren Johan Fredrik Westerholm och hustrun Erika.<\/p>\n

\"\"
Skissen visar hur tomten 201 \u00e4r placerad och vilka byggnader som fanns omkring 1890.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5ren 1890 till 1900<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten nr 201 \u00e4gdes av urmakare\u00e4nkan Erika Westerholm (1832) och hos henne bodde urmakareges\u00e4llen Johan Alanko (f.1878). I november 1901 \u00f6vertog Juho Alanko Westerholms urmakaraff\u00e4r. Han flyttade den sedan i november 1907 till T\u00f6ttermans g\u00e5rd vid torget. P\u00e5 1920-talet bodde Alanko med sin familj i g\u00e5rden V\u00e4stra L\u00e5nggatan 11 <\/a>och i slutet av 1920-talet flyttade Alanko till Sein\u00e4joki.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 201 av urmakare\u00e4nkan Erika Westerholm och med henne bodde ocks\u00e5 pigan Olga Kallioja (f.1883). \u00c4nkeh\u00e4radsh\u00f6vdinskan Wiveka Wigren (f.1832) bodde p\u00e5 hyr, liksom arbetarem Viktor Viljanen (1871). F\u00f6re detta tj\u00e4narinnan Greta Agn\u00e4s (f.1852) bodde h\u00e4r och Isak Kortesm\u00e4ki (1879) bodde h\u00e4r med hustrun Maria (1879) och 2 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes h\u00f6rng\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 201 av urmakare\u00e4nkan Erika Westerholm (f.1832) och med henne bodde pigan Sandra Luoma. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkeh\u00e4radsh\u00f6vdinskan Wiveka Wigren (f.1832), liksom arbetaren Maria Plumppu (1872) med sonen Hugo (1892). \u00c4nkan Hilma Kivist\u00f6 (f.1879) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med 2 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1913, i juni <\/b>s\u00e5lde urmakare\u00e4nkan Erika Westerholm g\u00e5rden p\u00e5 tomt 201 \u00e5t\u00a0poliskonstapel Arthur Utter. Han vad f\u00f6dd i Sideby \u00e5r 1884 och han flyttade till staden \u00e5r 1909 och han arbetade som polis och bodde de f\u00f6rsta \u00e5ren ensam p\u00e5 hyra p\u00e5 Kvarnbacken hos hotell\u00e4garinnan Amanda Stenberg. \u00c5r 1911 gifte han sig med Josefina, f\u00f6dd \u00d6sterberg i Lovisa \u00e5r 1878 och hon hade en dotter Eine (1908-1992) fr\u00e5n tidigare. Tillsammans bodde de p\u00e5\u00a0 hyra p\u00e5\u00a0 tomt nr 188 i den mindre g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 1, d\u00e4r sedan sonen Alvar f\u00f6ddes \u00e5r 1911. N\u00e5gon g\u00e5ng efter juni 1913 flyttade familjen Utter till g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 27, d\u00e4r dottern Inga f\u00f6ddes \u00e5r 1914. P\u00e5 hyra i deras g\u00e5rd bodde ocks\u00e5 tidigare \u00e4garen urmakare\u00e4nkan Erika Westerholm (1832) med sin piga Sandra Luoma (f.1885). Ocks\u00e5 \u00e4nkeh\u00e4radsh\u00f6vdinskan Wiveka Wigren (f.1832) bodde d\u00e4r p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1915, den 19 oktober tecknade poliskonstapel Arthur Utter en ny brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tre byggnaderna p\u00e5 sin tomt. Byggnad nr 3 var ett enkelt vedlider av br\u00e4der medan de andra byggnaderna var of\u00f6r\u00e4ndrade. Byggnaderna f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r totalt 12 250 mark.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes allts\u00e5 b\u00e5da g\u00e5rdarna p\u00e5 tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878) och de bodde d\u00e4r med de tre barnen.\u00a0 I g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 bodde en hyresg\u00e4st medan Arthur och Josefina sj\u00e4lva bodde p\u00e5 nr 201, allts\u00e5 Strandgatan 27. P\u00e5 hyra i den g\u00e5rden bodde s\u00f6mmerskan Fanny Remahl (f.1875) och smeden August Lehtonen (f.1884) med hustrun Maria (f.1887)\u00a0 och en yngre dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da g\u00e5rdarna p\u00e5 tomterna 200 och 201 av poliskonstapel Arthur Utter (f.1884) och Josefina (f.1878).\u00a0 Med sina 2 minder\u00e5riga barn Alvar och Inga bodde de sj\u00e4lva p\u00e5 nr 201, Strandgatan 27. I den g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 s\u00f6mmerskan Fanny Remahl (1875), barberaren Albert Rosenkvist (1869) med hustrun Rosa (1874) och dottern Sylvia (1902). I den andra g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 25 bodde flera hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

\u00c5r 1944, den 7 mars<\/strong> bytte Arthur Utter bort tomten 201 och hela g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 27 mot g\u00e5rden p\u00e5 tomterna 171 och 172, nuvarande Strandgatan 28.<\/a> \u00a0Den g\u00e5rden \u00e4gdes d\u00e5 av formannen Uno Hed, som hade k\u00f6pt den \u00e5r 1940 av Matilda Lillteir. Uno Hed var f\u00f6dd \u00e5r 1897 i Sideby och i maj 1939 hade han gift sig med \u00e4nkan Selina S\u00f6derlund (1897-1946) fr\u00e5n N\u00e4rpes. Selina hade tidigare varit gift med Viktor S\u00f6derlund (1894-1935) fr\u00e5n \u00d6vermark och med honom fick hon 3 barn. Arthur Utter blev dock kvar med den mindre g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 25. \u00c5r 1948, den 28 december s\u00e5lde Arthur och Josefina Utter g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 \u00e5t m\u00e5laren och m\u00f6belpoleraren Matti Suominen.\u00a0Arthur och Josefina Utter sj\u00e4lva bodde sedan \u00e5r 1945 i den nedlagda restaurangen Fredriksberg p\u00e5 Kvarnbacken, som han redan \u00e5r 1932 hade tillhandlat sig av Amanda Stenberg.<\/p>\n

\u00c5r 1946, den 20 ma<\/strong>j avled Uno Heds hustru Selina och \u00e4nklingen Uno \u00f6vertog d\u00e5 halva g\u00e5rden l\u00e4ngs Strandgatan och Selinas barn fr\u00e5n det f\u00f6rsta giftet \u00f6vertog den andra delen l\u00e4ngs Kolargr\u00e4nden. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde chauff\u00f6ren Johan Holger Svens, som var f\u00f6dd i N\u00e4rpes 1918. Hans hustru Else Linnea var f\u00f6dd S\u00f6derlund 1923 i N\u00e4rpes och de hade ocks\u00e5 sonen Johan H\u00e5kan.<\/p>\n

\u00c5r 1953, den 28 mars<\/strong> s\u00e5lde bonden Uno Hed sin halva av g\u00e5rden \u00e5t sin son Torsten Hed, som var f\u00f6dd 1924 i Lappfj\u00e4rd och han var ogift. K\u00f6peskillingen var 50 000 mark och den betalades med en skuldsedel. En vecka senare avled Uno Hed pl\u00f6tsligt och han var d\u00e5 bosatt i P\u00f6rtom, d\u00e4r han ocks\u00e5 \u00e4r begravd.<\/p>\n

\u00c5r 1953, den 15 juni<\/strong> s\u00e5lde Selina Heds barn fr\u00e5n f\u00f6rsta giftet sin halva av g\u00e5rden l\u00e4ngs med Kolargr\u00e4nden \u00e5t Gretel Rosenlund f\u00f6r 200 000 mark. Hon hade f\u00f6re k\u00f6pet bott i granng\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 29. Gretel var f\u00f6dd Hannus i N\u00e4rpes \u00e5r 1909 och hon hade varit gift med chauff\u00f6ren och aff\u00e4rsmannen Bertel Rosenlund och de bodde d\u00e5 p\u00e5 Strandgatan 29, allts\u00e5 tv\u00e4rs \u00f6ver Kolargr\u00e4nden. Bertel Rosenlund var f\u00f6dd i N\u00e4rpes \u00e5r 1910 och flyttade till Kristinestad \u00e5r 1928, d\u00e5 f\u00f6r\u00e4ldrarna August och Lydia k\u00f6pte g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 29. Under kriget hamnade de p\u00e5 obest\u00e5nd, det blev skilsm\u00e4ssa och Bertel flyttade d\u00e5 till Sverige f\u00f6r gott. Gretel Rosenlund som arbetade i Pihlajas butik i samma kvarter, innehade hela tiden l\u00e4genheten l\u00e4ngs Kolargr\u00e4nden. En tid bodde ocks\u00e5 \u201dhevosmies\u201d V\u00e4in\u00f6 Westerlund i g\u00e5rden. Han var f\u00f6dd 1889 i Ahlainen och var gift med Jenny Maria Nummelin (f.1894) och ocks\u00e5 sonen Heikki (f.1923) bodde med dem. Gretel stannade kvar en tid i Kristinestad med sonen Johan, tills ocks\u00e5 de flyttade till Sverige runt 1960. De beh\u00f6ll dock bostaden l\u00e4ngs med Kolargr\u00e4nden hela tiden.<\/p>\n

\u00c5r 1961, den 20 januari<\/strong> s\u00e5lde Torsten Hed sin halva av tomten 201 \u00e5t Fanny Viklund. Hon var f\u00f6dd \u00e5r 1921 i St. Petersburg och \u00e5r 1945 hade hon gift sig med chauff\u00f6ren Taisto Viklund, f\u00f6dd i staden 1922. Fanny innehade i flera \u00e5r en butik med ing\u00e5ng fr\u00e5n Strandgatan, d\u00e4r hon s\u00e5lde livsmedel.<\/p>\n

\u00c5r 1971, den 4 augusti<\/strong> s\u00e5lde Fanny Viklund sin halva g\u00e5rd f\u00f6r 10 000 mark \u00e5t m\u00e5laren Pentti Kari, som var f\u00f6dd 1923 i Tammerfors. Han hade \u00e5r 1951 gift sig med Eeva Suominen (f.1923), som var syster till granng\u00e5rds\u00e4garen Matti Suominen.<\/p>\n

\u00c5r 1976, den 7 maj<\/strong> s\u00e5lde m\u00e5laren Pentti Kari den halva g\u00e5rden \u00e5t Alli Al\u00e9n f\u00f6r 35 000 mark. Hon var ogift och f\u00f6dd i Kristinestad \u00e5r 1920.<\/p>\n

\u00c5r 1982<\/strong> s\u00e5lde Alli Al\u00e9n den halva g\u00e5rden vidare \u00e5t den nuvarande \u00e4garen. Den nuvarande \u00e4garen kunde i samma veva l\u00f6sa in modern Gretel Rosenlunds del av h\u00f6rng\u00e5rden som gick l\u00e4ngs med Kolargr\u00e4nden, s\u00e5 att han efter det \u00e4ger hela g\u00e5rden. Efter det har det gjorts en omfattande renovering av g\u00e5rden och den \u00e4r i dag i gott skick.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n \u00f6ster sommaren 2021.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 200 p\u00e5 Strandgatan 25 \u00e4r byggd runt 1820 och har i perioder haft samma \u00e4gare som g\u00e5rden p\u00e5 nummer 27.\u00a0 Fotot taget fr\u00e5n nordost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 201 fotograferad sommaren 2020. Adressen i dag \u00e4r Strandgatan 27 med infart fr\u00e5n Kolargr\u00e4nden. Ytterd\u00f6rren mot Kolargr\u00e4nden gick i tiderna in till Johan Lindroos\u00b4 guldsmedsverkstad och aff\u00e4r. Verkstaden fanns i h\u00f6rnrummet till h\u00f6ger om d\u00f6rren med sj\u00e4lva aff\u00e4ren fanns till v\u00e4nster om ytterd\u00f6rren.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n s\u00f6der sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uttrycket ”Skenet kan bedra” passar bra p\u00e5 den h\u00e4r porten mot Kolargr\u00e4nden, f\u00f6r den ser onekligen gammal ut. Dessv\u00e4rre \u00e4r den av nyare datum och den kan till och med \u00f6ppnas och st\u00e4ngas med fj\u00e4rrstyrd d\u00f6rr\u00f6ppnare. Fotot taget sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Lugnet har lagt sig i Kolargr\u00e4nden och katten sitter i godan ro mitt i gr\u00e4nden utanf\u00f6r Rosenlunds g\u00e5rd. Fotot fr\u00e5n sommaren 2025.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 gatusidan mot Kolargr\u00e4nden s\u00e5 finns en ytterd\u00f6rr som gick till guldsmed Lindroos verkstad och aff\u00e4r. P\u00e5 g\u00e5rdssidan fanns det i tiderna tre ing\u00e5ngar till de olika bost\u00e4derna. Vid renoveringen 1988 revs farstukvisten och en ny byggdes med endast en ing\u00e5ng.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 fotografiet fr\u00e5n \u00e5r 1988 s\u00e5 ser g\u00e5rden ut att vara i gott skick men enligt nuvarande \u00e4garen, som p\u00e5b\u00f6rjade en renovering samma \u00e5r, s\u00e5 var den i d\u00e5ligt skick. Renoveringen blev omfattande och p\u00e5gick i tre \u00e5rs tid.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det h\u00e4r uthuset skall vara byggt i november 1823, \u00e5tminstone finns det en s\u00e5dan anteckning p\u00e5 v\u00e4ggen i utedasset. Renoveringen av g\u00e5rden p\u00e5gick \u00e5ren 1988 till 1991 och sedan blev det uthusets tur. Uthuset var i d\u00e5ligt skick men det gick \u00e4nd\u00e5 att lyfta det f\u00f6r att s\u00e4tta kilade stenar under det. I tiderna fanns d\u00e4r b\u00e5de magasin, stall och f\u00e4hus. ”Tuppen” fanns i \u00f6vre v\u00e5ningen mellan h\u00f6skullarna.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
G\u00e5rds\u00e4garen och uppfinnaren Johan Rosenlund, som sedan unga \u00e5r \u00e4r bosatt i Sverige har gjort flera viktiga uppfinningar. P\u00e5 bordet finns n\u00e5gra av de b\u00e4sta, bland annat den l\u00f6stagbara bilratten. Med ett enkelt handgrepp kan bil\u00e4garen ta bort ratten och med det f\u00f6rhindra att n\u00e5gon stj\u00e4l bilen, medan den \u00e4r parkerad. Den h\u00e4r patenterade ratten har f\u00e5tt mycket publicitet och vunnit fina priser runt om i v\u00e4rlden. En av de mest s\u00e5lda uppfinningarna \u00e4r trailerl\u00e5set, som kan anv\u00e4ndas som st\u00f6ldskydd p\u00e5 bil- och b\u00e5tk\u00e4rror. Dragkroksskyddet \u00e4r annan fin uppfinning, som g\u00f6r att bilisten inte tappar skyddet och inte blir det stulet heller p\u00e5 grund av h\u00e5llaren. Fotot fr\u00e5n sommaren 2021 \u00e4r taget i hans lilla verkstad i staden.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021. Rafael Olins sl\u00e4ktutredningar har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia \u00c5r 1825 \u00e4gdes h\u00e4lften av tomten som d\u00e5 hade nr 33 i det fj\u00e4rde kvarteret av handlanden Nils Nagel med hustrun Anna och Forts\u00e4tt l\u00e4sa Rosenlunds g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 27<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":27,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19675","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19675","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19675"}],"version-history":[{"count":66,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19675\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30179,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19675\/revisions\/30179"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19675"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}