{"id":19629,"date":"2021-02-22T15:18:48","date_gmt":"2021-02-22T13:18:48","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19629"},"modified":"2021-02-22T15:18:48","modified_gmt":"2021-02-22T13:18:48","slug":"100-ar-efter-lantdagen-i-borga","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19629","title":{"rendered":"100 \u00e5r efter lantdagen i Borg\u00e5."},"content":{"rendered":"

Ledare i Hufvudstadsbladet 27.3.1909. Renskrivet av Lasse Backlund i februari 2021:<\/strong><\/span><\/p>\n

I morgon har ett sekel f\u00f6rflutit sedan kejsare Alexander den f\u00f6rsta till Finlands i Borg\u00e5 domkyrka f\u00f6rsamlade st\u00e4nder \u00f6verl\u00e4mnade den h\u00f6gtidliga f\u00f6rs\u00e4kran, varigenom han s\u00e5som Rysslands monark bekr\u00e4ftade v\u00e5rt lands religion och grundlagar samt de privilegier och r\u00e4ttigheter vart och ett st\u00e5nd inom storfurstend\u00f6met i synnerhet och alla dess inbyggare i gemen, s\u00e5 h\u00f6gre som l\u00e4gre, dittills enligt konstitution \u00e5tnjutit, lovande bibeh\u00e5lla alla dessa f\u00f6rm\u00e5ner och f\u00f6rfattningar fasta och of\u00f6rryckta i sin fulla kraft. Och vid samma betydelsefulla tillf\u00e4lle avlade st\u00e4nderna s\u00e5som representanter f\u00f6r det finska folket trohetsed till kejsaren och storfursten, hyllande honom s\u00e5som sin r\u00e4tta \u00f6verhet och f\u00f6rbindande sig att verkst\u00e4lla hans bud och befallningar, men d\u00e4rj\u00e4mte att oryggligen uppr\u00e4tth\u00e5lla landets grundlagar och konstitution, s\u00e5dana de f\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4ro antagna och g\u00e4llande.<\/p>\n

P\u00e5 den \u00f6verenskommelse eller \u2014 s\u00e5som Alexander i sitt tal uttryckte sig \u2014 denna, denna h\u00f6gtidliga f\u00f6reningsakt, som d\u00e5 ingicks mellan det ryska samh\u00e4llets \u00f6verhuvud och det finska folkets lagligen utsedda f\u00f6retr\u00e4dare, har v\u00e5rt lands statsr\u00e4ttsliga st\u00e4llning under de g\u00e5ngna hundra \u00e5ren varit fotad. Likasom genom Fredrikshamns fredsf\u00f6rdrag storfurstend\u00f6mets f\u00f6rh\u00e5llande i mellanfolkligt avseende fastslogs, i det Finland f\u00f6r framtiden inf\u00f6rlivades med det ryska riket, utg\u00f6rande en del av detsamma, s\u00e5 best\u00e4mdes genom \u201df\u00f6reningsakten\u201d i Borg\u00e5 v\u00e5rt lands st\u00e4llning inom sagda rike, i det Finland d\u00e5 tillf\u00f6rs\u00e4krades \u00e5tnjutandet av sin egen s\u00e4rskilda statsf\u00f6rfattning och p\u00e5 denna grundval av en vidstr\u00e4ckt inre sj\u00e4lvst\u00e4ndighet, bildande vid kejsard\u00f6mets sida ett s\u00e4rskilt omr\u00e5de med egen lagstiftning och f\u00f6rvaltning.<\/p>\n

Orsaken till att kejsare Alexander inte, begagnande sig av sin \u00f6vermakt, s\u00f6kte inkorporera Finland med kejsard\u00f6met, underordnande detsamma den ryska regeringen och utstr\u00e4ckande de ryska lagarnas verkan och de ryska myndigheternas befogenheter till v\u00e5rt land, var inte ensamt av tillf\u00e4llig, yttre politisk natur.<\/p>\n

Alexander ins\u00e5g s\u00e4kert n\u00f6dv\u00e4ndigheten av att f\u00f6r den stundande oundvikliga kraftm\u00e4tningen med Napoleon skapa lugn och trygghet i Finland f\u00f6r att inte bli tvungen att splittra sina krafter i vid den avg\u00f6rande kampen, och v\u00e4l f\u00f6rstod han att v\u00e5rt folk snabbast kunde bringas att finna sig i det nya sakl\u00e4get, ifall det finska folket bereddes en politisk st\u00e4llning, som erbj\u00f6d s\u00e4kerhet f\u00f6r dess tillvaro s\u00e5som nation.<\/p>\n

Men hade denna ber\u00e4kning varit den enda eller den huvudsakliga bevekelsegrunden f\u00f6r hans handlingss\u00e4tt 1809? Det skulle ju ha varit m\u00f6jligt att \u00e5terta f\u00f6rs\u00e4kringen vid Borg\u00e5 lantdag genast d\u00e5 faran var \u00f6verst\u00e5nden och kriget mot Napoleon vunnet. Men att s\u00e5 inte blev fallet \u00e4r k\u00e4nt.<\/p>\n

Tv\u00e4rtom f\u00f6rs\u00f6kte Alexander senare ytterligare bef\u00e4sta den st\u00e4llning han tillerk\u00e4nt Finland inom sitt rike och \u00f6vertyga Finlands folk om orubbligheten av de l\u00f6ften, som han hade gett i Borg\u00e5. Han bekr\u00e4ftade s\u00e5lunda \u00e5r 1816 \u201df\u00f6r ev\u00e4rdeliga tider\u201d den f\u00f6rs\u00e4kran landets inv\u00e5nare mottagit av honom, ang\u00e5ende bibeh\u00e5llandet av deras s\u00e4rskilda f\u00f6rfattning under v\u00e5r och v\u00e5ra eftertr\u00e4dares spira. Orsaken till kejsaren Alexanders politik gentemot Finland vid landets f\u00f6rening med ryska riket var helt enkelt den, att han f\u00f6rstod att syftet med er\u00f6vringen h\u00e4rigenom s\u00e4krast vanns och att rikets verkliga intresse p\u00e5 detta s\u00e4tt b\u00e4st tillgodos\u00e5gs.<\/p>\n

Anledningen till att han liksom hans f\u00f6retr\u00e4dare p\u00e5 Rysslands tron \u00f6nskat utstr\u00e4cka det ryska v\u00e4ldets v\u00e4stra gr\u00e4ns \u00e4nda till Bottniska viken hade varit enbart strategisk. Finland kunde med sin j\u00e4mf\u00f6relsevis karga natur, sin ringa folkm\u00e4ngd och sin fattigdom p\u00e5 naturliga resurser inte erbjuda n\u00e5got lockande ur ekonomisk synpunkt.<\/p>\n

Men d\u00e4remot m\u00e5ste bes\u00e4ttandet av v\u00e5rt land, med dess n\u00e4rhet till kejsard\u00f6mets huvudstad St. Petersburg, ur riksf\u00f6rsvarets synpunkt vara synnerligen betydelsefull. Finland skulle med s\u00e5 mycket st\u00f6rre f\u00f6rdel kunna anv\u00e4ndas s\u00e5som bas f\u00f6r milit\u00e4riska operationer, s\u00e5som f\u00f6rmur vid krigiska anfall. Ju mera Finlands befolkning erk\u00e4nde att dess intressen sammanf\u00f6ll med kejsard\u00f6mets, ju klarare ins\u00e5g v\u00e5rt folk att Rysslands framg\u00e5ng var dess lycka och Rysslands of\u00e4rd dess olycka.<\/p>\n

Och Alexander var nog klarsynt att f\u00f6rst\u00e5 det v\u00e5rt folk, s\u00e5 helt olika det ryska till h\u00e4rstamning, spr\u00e5k, seder, livsuppfattning och politisk uppfostran, aldrig skulle kunnat bringas att uppg\u00e5 i den ryska nationen. Aldrig skulle finl\u00e4ndarna kunna inpassas i det ryska samh\u00e4llets former. Ett f\u00f6rs\u00f6k att med v\u00e5ld sammanfoga det som genom historiska f\u00f6rh\u00e5llanden var till sin natur olikartat, skulle utan tvekan ha medf\u00f6rt en f\u00f6rbittring och missn\u00f6je. Det missn\u00f6jet skulle aldrig ha l\u00e5tit sig sl\u00e4ckas, men skulle s\u00e4kerligen ha flammat upp i full l\u00e5ga vid l\u00e4mpligt tillf\u00e4lle.<\/p>\n

Som han sj\u00e4lv har sagt efter\u00e5t, s\u00e5 fann han det d\u00e4rf\u00f6r vara ur alla synpunkter riktigast och klokast att vid ordnandet av Finlands f\u00f6rh\u00e5llanden ge v\u00e5rt folk politisk tillvaro, s\u00e5 att det inte skulle anse sig som er\u00f6vrat av Ryssland, utan s\u00e5som f\u00f6rbundet med detsamma genom sin egen uppenbara f\u00f6rdel. Detta var syftet med Alexanders hela finska politik och den ledande tanken i densamma.<\/p>\n

En sekell\u00e5ng erfarenhet har klart bevisat riktigheten och \u00e4ndam\u00e5lsenligheten av det tillv\u00e4gag\u00e5ngss\u00e4tt den \u00e4dle monarken fr\u00e5n b\u00f6rjan f\u00f6ljde med avseende p\u00e5 sitt finska storfurstend\u00f6me. Ryssland har fritt kunnat utveckla sin milit\u00e4ra makt p\u00e5 Finlands omr\u00e5de och h\u00e4r kunna vidta alla n\u00f6diga \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r rikets f\u00f6rsvar. S\u00e5 l\u00e4nge den av Alexanders utstakade v\u00e4g f\u00f6ljts av Rysslands ledande m\u00e4n har de aldrig beh\u00f6vt oroa sig f\u00f6r v\u00e5rt lands skull.<\/p>\n

Under alla tronskiften och pr\u00f6vningar har Finland f\u00f6rblivit troget den \u00f6verenskommelse som ingicks \u00e5r 1809.I ingen del av kejsard\u00f6met har samh\u00e4llsf\u00f6rh\u00e5llandena gestaltat sig lugnare och mera normala \u00e4n h\u00e4r. Det \u00e4r med en k\u00e4nsla av djup tacksamhet f\u00f6r den framsynte skaparen av Finlands nuvarande statsskick som v\u00e5rt folk i dessa dagar l\u00e5ter tanken g\u00e5 tillbaka till den tid, d\u00e5 landets \u00f6de efter skilsm\u00e4ssan fr\u00e5n Sverige avgjordes och de nya formerna f\u00f6r dess tillvaro i allm\u00e4nna drag angavs.<\/p>\n

Den grund, som lades 1809 har p\u00e5 ett f\u00f6rtr\u00e4ffligt s\u00e4tt best\u00e5tt provet, vare sig man sedan betraktar saken ur synpunkten av Finlands eller av kejsard\u00f6mets intresse.<\/p>\n

Tyv\u00e4rr beg\u00e5s hundra\u00e5rsminnet av Alexanders f\u00f6rs\u00e4kran till Finlands folk under f\u00f6rh\u00e5llanden, som inte vittnar om att man p\u00e5 ledande h\u00e5ll i Ryssland nu skulle erk\u00e4nna den finska politik som den riktiga, som det besl\u00f6ts om f\u00f6r ett sekel sedan. Det lojala och m\u00e5lmedvetna styrelsesystem, som tidigare f\u00f6ljts och som tagit sig uttryck i konstitutionellt f\u00f6rtroende och i respekterandet av v\u00e5rt folks grundlagsenliga r\u00e4tt, har under det senaste decenniet \u00f6vergetts. V\u00e5rt samh\u00e4lle har tvingats genomg\u00e5 politiska omkastningar av den mest upprivande art.<\/p>\n

Efter en sju\u00e5rig period av f\u00f6rfattningsbrott och fullkomligt vanstyre f\u00f6ljde en kort tid av \u00e5teruppbyggande arbete och fram\u00e5tskridande, som dock mycket snart h\u00e4mmades av en intr\u00e4dande politisk reaktion. Och nu befinner vi oss mitt uppe i en situation av den mest allvarliga och hotfulla natur, och g\u00e5ng p\u00e5 g\u00e5ng \u00e5sidos\u00e4tts eller kr\u00e4nks v\u00e5rt lands r\u00e4tt till sj\u00e4lvstyrelse och f\u00f6rfattningsenliga samh\u00e4llsskick. Om de planer inom kejsard\u00f6mets som g\u00f6rs upp av regeringskretsar skulle f\u00f6rverkligas, skulle det inneb\u00e4ra ett fullst\u00e4ndigt upph\u00e4vande av den s\u00e4rst\u00e4llning, som Alexander \u00e5r 1809 tillf\u00f6rs\u00e4krade detta land.<\/p>\n

V\u00e5rt folk har inte i sin makt att f\u00f6rhindra Rysslands statsm\u00e4n att bedriva en politik, om vars resultat erfarenheten fr\u00e5n den Bobrikoffska tiden vittnar s\u00e5 v\u00e4ltaligt som m\u00f6jligt. Vi vet endast att en regim, som bygger sina framg\u00e5ngar p\u00e5 f\u00f6rfattningsbrott och kr\u00e4nkning av annans r\u00e4tt, inte kan medf\u00f6ra vare sig gagn eller heder \u00e5t n\u00e5gon. Vi vet ocks\u00e5 att dess verkningar blir sv\u00e5ra och f\u00f6r\u00f6dande f\u00f6r v\u00e5rt samh\u00e4lle. Men vi vet \u00e4ven att kr\u00e4nkningarna kommer att skapa nya bekymmer och vanskligheter f\u00f6r kejsard\u00f6met, utan att i n\u00e5got avseende leda till det \u00e5syftade m\u00e5let.<\/p>\n

Och vi \u00e4r f\u00f6rvissade om att hur f\u00f6rh\u00e5llandena \u00e4n gestaltar sig, s\u00e5 kommer man \u00e4ven i Ryssland snart till insikt att de principer som Alexander framst\u00e4llde s\u00e5 klart f\u00f6r hundra \u00e5r sedan f\u00f6r v\u00e5rt land \u00e4r de riktiga.<\/p>\n

Hans principer \u00e4r b\u00e5de de riktigaste och de mest \u00e4ndam\u00e5lsenliga, ja de enda f\u00f6r riket i dess helhet som medf\u00f6r en varaktig nytta.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Ledare i Hufvudstadsbladet 27.3.1909. Renskrivet av Lasse Backlund i februari 2021: I morgon har ett sekel f\u00f6rflutit sedan kejsare Alexander den f\u00f6rsta till Finlands i Borg\u00e5 domkyrka f\u00f6rsamlade st\u00e4nder \u00f6verl\u00e4mnade den h\u00f6gtidliga f\u00f6rs\u00e4kran, varigenom han s\u00e5som Rysslands monark bekr\u00e4ftade v\u00e5rt Forts\u00e4tt l\u00e4sa 100 \u00e5r efter lantdagen i Borg\u00e5.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":19615,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19629","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19629","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19629"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19629\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19630,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19629\/revisions\/19630"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19615"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19629"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}