{"id":19615,"date":"2021-02-21T22:35:17","date_gmt":"2021-02-21T20:35:17","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19615"},"modified":"2021-02-22T22:19:13","modified_gmt":"2021-02-22T20:19:13","slug":"den-markliga-lantdagen-i-borga-ar-1809","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19615","title":{"rendered":"Den m\u00e4rkliga lantdagen i Borg\u00e5 \u00e5r 1809."},"content":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund i februari 2021:<\/span><\/p>\n

Under det p\u00e5g\u00e5ende Finska kriget 1808-1809, s\u00e5 intr\u00e4ffade en m\u00e4rklig h\u00e4ndelse i v\u00e5rt lands historia. Finland har ju sedan urminnes tider varit en del av det svenska kungariket. I februari 1808 s\u00e5 invaderade de ryska trupperna v\u00e5rt land, och det skedde n\u00e4stan utan motst\u00e5nd. N\u00e5gon ordentlig svensk arm\u00e9 fanns inte, utan svenskarna uppviglade i st\u00e4llet b\u00f6nderna i Finland till motst\u00e5nd. Det \u00e4r helt klart att en otr\u00e4nad bondearm\u00e9 utan ordentliga vapen inte hade en chans att mota den ryska invasionen.<\/p>\n

Under sj\u00e4lva kriget utk\u00e4mpades endast n\u00e5gra mindre strider, fr\u00e4mst i \u00d6sterbotten. Efter slaget vid Oravais den 14 september 1808, s\u00e5 var de egentliga krigsh\u00e4ndelserna \u00f6ver och de svenska trupperna drog sig tillbaka mot Sverige. P\u00e5 grund av inre stridigheter vid hovet i Stockholm, s\u00e5 besl\u00f6ts det inte om n\u00e5gon fred mellan Ryssland och Sverige, trots att striderna hade avslutats.<\/p>\n

Den ryska kejsaren Alexander I hade inga planer p\u00e5 att Sverige skulle kunna \u00e5terf\u00e5 Finland. I februari 1809 sammankallade han st\u00e4nderna i Finland till en lantdag, som skulle b\u00f6rja i mars i Borg\u00e5. Allting gjordes enligt svenskt m\u00f6nster. Lantdagen i Borg\u00e5 var sammansatt av totalt 75 medlemmar, best\u00e5ende av 18 adelsm\u00e4n, 8 av pr\u00e4sterskapet, 19 av borgarst\u00e5ndet och 30 av bondest\u00e5ndet.<\/p>\n

\"\"
Den ryska kejsaren Alexander I \u00f6ppnar lantdagen i Borg\u00e5\u00a0 den 27 mars 1809. Det var h\u00e4r som han lovade att det finska folket skall f\u00e5 beh\u00e5lla religion, spr\u00e5k och alla de fr\u00e5n den svenska tiden r\u00e5dande lagarna. Man b\u00f6r notera att sj\u00e4lva fredsf\u00f6rdraget mellan Ryssland och Sverige, den s\u00e5 kallade ”Freden i Fredrikshamn” sl\u00f6ts f\u00f6rst i september samma \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 27 mars 1809 anl\u00e4nde den ryska kejsaren till Borg\u00e5 och samma dag utf\u00e4rdade han en f\u00f6rs\u00e4kran till Finlands samtliga inv\u00e5nare, som l\u00f6d s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

\u201dWi ALEXANDER den f\u00f6rste, genom Guds n\u00e5de, alla Ryssars kejsare etc. etc. etc. Storfurste af Finland etc. etc. g\u00f6re veterligt att sedan Vi efter F\u00f6rsynens skickelse tagit Storfurstend\u00f6met Finland i besittning, hava vi h\u00e4rmed velat bekr\u00e4fta och stadf\u00e4sta landets religion och grundlagar, samt de privilegier och r\u00e4ttigheter, vart och ett st\u00e5nd inom ber\u00f6rda Storfurstend\u00f6me i synnerhet och alla dess inbyggare i gemen, s\u00e5 h\u00f6gre som l\u00e4gre, hittills enligt konstitutionen \u00e5tnjutit, lovandes att bibeh\u00e5lla alla dessa f\u00f6rm\u00e5ner och f\u00f6rfattningar, fasta och of\u00f6rryckta i sin fulla kraft.<\/strong><\/p>\n

Till yttermera visso hafve Wi tecknat denna f\u00f6rs\u00e4kringsakt med W\u00e5r egenh\u00e4ndiga underskrift, gifvet i Borg\u00e5 den 27 Mars 1809.<\/strong><\/p>\n

ALEXANDER\u201d<\/strong><\/p>\n

Det kan k\u00e4nnas underligt att kejsaren f\u00f6r den vinnande parten i ett krig utlovar dylika f\u00f6rm\u00e5ner f\u00f6r inv\u00e5narna i ett ockuperat omr\u00e5de. Han lovade allts\u00e5 att inv\u00e5narna f\u00e5 r beh\u00e5lla alla f\u00f6rm\u00e5ner, som de hade haft under den svenska kronan och man kan f\u00f6rst\u00e5 att st\u00e4nderna i Borg\u00e5 hade sv\u00e5rt att f\u00f6rst\u00e5 detta. I normala fall brukar ju segrarmakten f\u00f6rst\u00f6ra och plundra bytet p\u00e5 alla tillg\u00e5ngar och sedan inf\u00f6rliva de er\u00f6vrade omr\u00e5dena i riket.<\/p>\n

Den ryska kejsaren m\u00e5ste ha r\u00e4knat ut att denna f\u00f6rs\u00e4kran kommer att leda till att ingen i Finland vill ha en \u00e5terg\u00e5ng till svenskt styre. Sverige kommer inte att inleda n\u00e5got revanschkrig mot Ryssland f\u00f6r att \u00e5terta Finland, eftersom det inte fanns n\u00e5got st\u00f6d f\u00f6r detta i Finland. Alexander misst\u00e4nkte s\u00e4kerligen att det snart kommer till en st\u00f6rre drabbning med Napoleons Frankrike och d\u00e5 skulle det vara tryggt att veta att n\u00e5got anfall via Finland mot St.Petersburg inte var att v\u00e4nta. Tidningen Hufvudstadsbladet tog upp denna intressanta fr\u00e5ga i en ledare 28.3.1909, d\u00e4r de analyserade fr\u00e5gan, l\u00e4s mera H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

Finland fick allts\u00e5 beh\u00e5lla b\u00e5de spr\u00e5k, lagar och religion. P\u00e5 samma g\u00e5ng slapp vi de st\u00e4ndiga utlagorna till den svenska kronan, vi beh\u00f6vde inte delta i de svenska er\u00f6vringskrigen och b\u00f6nderna beh\u00f6vde inte betala den \u201dlilla tullen\u201d n\u00e4r de skulle in till staden f\u00f6r att s\u00e4lja sina varor.<\/p>\n

Trots att det st\u00e5r i historieb\u00f6ckerna att det var en katastrof f\u00f6r Sverige att f\u00f6rlora Finland, s\u00e5 blev det en stor lycka f\u00f6r Finlands folk. Finl\u00e4ndarna fick nu en obegr\u00e4nsad frihet, utan inblandning vare sig fr\u00e5n Stockholm eller fr\u00e5n St. Petersburg. Skatter och andra utlagor stannade nu inom landet, i st\u00e4llet f\u00f6r att skickas till kungen i Sverige.<\/p>\n

Det var f\u00f6rst i september 1809 som den egentliga freden sl\u00f6ts mellan Sverige och Ryssland, allts\u00e5 ett \u00e5r efter att striderna upph\u00f6rde.<\/p>\n

P\u00e5 grund av att Finland efter lantdagen i Borg\u00e5 s\u00e5 gott som saknade myndigheter, s\u00e5 blev det inte heller n\u00e5gra reformer eller n\u00e5gon utveckling i lagstiftningen. Kejsaren Alexander I sammankallade inte n\u00e5gon fler lantdag och det gjorde inte f\u00f6ljande kejsare Nikolai heller. Det var f\u00f6rst \u00e5r 1863 som kejsaren Alexander II sammankallade en lantdag i Helsingfors, s\u00e5 Finland hade i hela 54 \u00e5r klarat sig utan nya lagar och f\u00f6rordningar.<\/p>\n

Samtliga ryska kejsare p\u00e5 1800-talet hade vid trontilltr\u00e4det f\u00f6rs\u00e4krat att Finland ocks\u00e5 i forts\u00e4ttningen kommer att f\u00e5 beh\u00e5lla sina lagar och r\u00e4ttigheter. Finlands unika frihet r\u00e4ckte \u00e4nda till \u00e5r 1899, d\u00e5 den ryska kejsaren Nikolai II br\u00f6t mot denna f\u00f6rs\u00e4kran och inledde en f\u00f6rryskningskamp i Finland.<\/p>\n

Men i hela 90 \u00e5rs tid levde Finland i fred och ro enligt Alexanders f\u00f6rs\u00e4kran i Borg\u00e5.<\/p>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rberedelserna och sj\u00e4lva lantdagen i Borg\u00e5. s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Nedtecknat av Lasse Backlund i februari 2021: Under det p\u00e5g\u00e5ende Finska kriget 1808-1809, s\u00e5 intr\u00e4ffade en m\u00e4rklig h\u00e4ndelse i v\u00e5rt lands historia. Finland har ju sedan urminnes tider varit en del av det svenska kungariket. I februari 1808 s\u00e5 invaderade Forts\u00e4tt l\u00e4sa Den m\u00e4rkliga lantdagen i Borg\u00e5 \u00e5r 1809.<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":4677,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19615","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19615","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19615"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19615\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19635,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19615\/revisions\/19635"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/4677"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19615"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}