{"id":19506,"date":"2021-02-17T19:32:28","date_gmt":"2021-02-17T17:32:28","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19506"},"modified":"2026-01-19T20:35:51","modified_gmt":"2026-01-19T18:35:51","slug":"melanders-gard-pa-ostra-langgatan-24-pa-tomt-nr-216","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19506","title":{"rendered":"Melanders g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 24"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5\u00a0 \u00d6stra L\u00e5nggatan i Norrstan byggdes \u00e5r 1827 av handlanden Petter \u00c5berg och den \u00f6vertogs i b\u00f6rjan av 1840-talet av urmakareges\u00e4llen Ludvig Friske. Familjen Melander \u00f6vertog g\u00e5rden 1883 och den kallas d\u00e4rf\u00f6r \u201dMelanderas g\u00e5rdin\u201d. G\u00e5rden fotograferad sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Hjalmar Bj\u00f6rkmans sl\u00e4ktutredningar fr\u00e5n 1930 har varit till stor hj\u00e4lp.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 Bergentins stadsplan fr\u00e5n 1751, s\u00e5 l\u00e5g tomten nr 21 vid \u00d6stra L\u00e5nggatan i Norrstan n\u00e4ra tullstaketet. G\u00e5rden \u00e4gdes d\u00e5 av handlanden Matts Bj\u00f6rkman (1706-1789) och han hade \u00e4rvt den av sin far Henrik Bi\u00f6rkman (f. omkring 1683-d.1743).<\/figcaption><\/figure>\n

Den h\u00e4r g\u00e5rden och tomten nr 21 har sedan l\u00e5ng tid tillbaka tillh\u00f6rt sl\u00e4kten Bj\u00f6rkman.<\/p>\n

\u00c5r 1800<\/strong> \u00e4gdes tomten som nu hade nr 35 i det fj\u00e4rde kvarteret av handlanden Anders Bj\u00f6rkman d.\u00e4 (1726-1812), som var son till handlanden Matts Bj\u00f6rkman (1680-1742), som bodde p\u00e5 granntomten nr 20 vid Strandgatan. Anders var gift med Brita Skogman fr\u00e5n \u00d6mossa.<\/p>\n

\u00c5r 1812<\/strong> avled handlanden Anders Bj\u00f6rkman d.\u00e4. och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av d\u00f6dsboet, bland annat av sv\u00e4rdottern Maria, som hade varit gift med den Anders Bj\u00f6rkman d.y. som drunknade utanf\u00f6r Brahestad \u00e5r 1809.<\/p>\n

Omkring \u00e5r 1821<\/strong> \u00f6vertogs den h\u00e4r g\u00e5rden och tomten nr 35 av handelsbetj\u00e4nten Matts Westerberg.<\/p>\n

\u00c5r 1827<\/strong> s\u00e5lde handelsbetj\u00e4nten Matts Westerberg g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 35 \u00e5t handlanden Petter \u00c5berg, som samma \u00e5r uppf\u00f6rde den g\u00e5rd som fortfarande st\u00e5r kvar.<\/p>\n

\"\"
Enligt 1825 \u00e5rs stadsplan s\u00e5 l\u00e5g tomten 216 l\u00e4ngs \u00d6stra L\u00e5nggatan och d\u00e5 planen togs i bruk, s\u00e5 \u00e4gdes den av handlanden Petter \u00c5berg.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> hade den nya stadsplanen fr\u00e5n 1825 tagits i bruk och tomten hade d\u00e5 f\u00e5tt numret 216 och den \u00e4gdes d\u00e5 av viktualiehandlaren Anders Petter<\/span> \u00c5berg, som var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1787. Han var gift med Johanna, f\u00f6dd Roos i Lappfj\u00e4rd \u00e5r 1783. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Anders Sundqvist.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 216 av viktualiehandlaren Petter \u00c5berg och hustrun Johanna. Hos dem bodde barnen Johanna (f.1817), Lovisa (f.1823) och Aurora (f.1827). Anders Petter \u00c5berg \u00e4gde g\u00e5rden \u00e4nnu 1842 men inte l\u00e4ngre 1843.<\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> f\u00f6rv\u00e4rvade urmakareges\u00e4llen Ludvig Friske (1805-1874) och hustrun Maria (f. Vidlund 1804) g\u00e5rden och tomten 216. Mellan \u00e5ren 1840 och 1845 fick de tv\u00e5 d\u00f6ttrar, som b\u00e5da dog p\u00e5 v\u00e5ren 1848. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 handelsbokh\u00e5llaren Otto Friske, sj\u00f6mannen Conrad Friske med hustrun Catharina, liksom sj\u00f6mannen Carl H\u00e4ggblom, vars hustru ocks\u00e5 hette Catharina.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av urmakareges\u00e4llen Ludvig Friske och hustrun Maria, med pigan Amanda. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Maria \u00c5kerberg med dottern, som ocks\u00e5 hette Maria. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 Ludvigs mor, urmakare\u00e4nkan Elisabeth (f. 1776), som kallades Lisa. Hon dog som ett fattighjon \u00e5r 1862.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av urmakareges\u00e4llen Ludvig Friske som bodde med hustrun Maria. P\u00e5 hyra bodde n\u00e5lmakareges\u00e4llen Karl Packal\u00e9n med hustrun Eva och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 en sj\u00f6man K. E. Packal\u00e9n, liksom \u201dqvinnan Sofia Moliis\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av urmakaren Ludvig Friske och hustrun Maria. P\u00e5 hyra bodde n\u00e5lmakaren Karl Kristian Packal\u00e9n med hustrun Eva.<\/p>\n

\u00c5r 1874, den 27 december <\/strong>avled urmakaren Ludvig Friske och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av urmakare\u00e4nkan Maria Friske. Ludvigs syskon, sj\u00f6mannen Konrad Friske i Kristinestad, f\u00e4rgarem\u00e4staren Karl Friske i Stockholm och systern, skr\u00e4ddare\u00e4nkan Charlotta \u00c5gren i Kalmar avsade sig arvsr\u00e4tten till f\u00f6rm\u00e5n f\u00f6r \u00e4nkan Maria Friske. P\u00e5 hyra bodde n\u00e5lmakaren Karl Kristian Packal\u00e9n (1822) med hustrun Eva. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 arbetskarlen Gabriel Nystr\u00f6m och hustrun Brita.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av urmakare\u00e4nkan Maria Friske, som bodde med sin syster, smed\u00e4nkan Carolina Wickman. P\u00e5 hyra bodde n\u00e5lmakaren Karl Kristian Packal\u00e9n (1822) med hustrun Eva och dottern Eva, f\u00f6dd 1848.<\/p>\n

\u00c5r 1881, den 27 januari\u00a0<\/strong>avled \u00e4nkan Maria Friske och g\u00e5rden \u00e4rvdes av hennes syster, smed\u00e4nkan Carolina Wickman. Hon s\u00e5g till att byggnaderna p\u00e5 Maria Friskes g\u00e5rd skulle brandf\u00f6rs\u00e4kras i Allm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland. Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om de byggnader, som skulle f\u00f6rs\u00e4kras, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1881 tog en av Ludvig Friskes sv\u00e4gerska, smed\u00e4nkan Carolina Wickman en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 de tre byggnaderna p\u00e5 tomten 216. Hon uppgav d\u00e5 att byggnaden nr 1 var uppf\u00f6rd \u00e5r 1827, bagarstugan nr 2 skulle vara byggd \u00e5r 1824 och samma \u00e5r byggdes ocks\u00e5 uthuset, som p\u00e5 skissen har nr 3. P\u00e5 tomten fanns en stor ”kryddg\u00e5rd” allts\u00e5 en tr\u00e4dg\u00e5rd med lummiga l\u00f6vtr\u00e4d.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1881, den 22 september<\/strong> s\u00e5lde smed\u00e4nkan Carolina Wickman g\u00e5rden p\u00e5 tomt 216 \u00e5t skr\u00e4ddare\u00e4nkan Charlotta Melander f\u00f6r 1 500 mark. Hon var f\u00f6dd i Vasa 1825 och var \u00e4nka efter skr\u00e4ddaren Carl Melander, f\u00f6dd i Kask\u00f6 1817.<\/p>\n

\u00c5r 1886, den 4 september<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Charlotta g\u00e5rden \u00e5t sin son, sj\u00f6mannen Vilhelm Melander (1860-1928) f\u00f6r 800 mark. I g\u00e5rden bodde hans mor Charlotta och med dem bodde ocks\u00e5 en jungfru Johanna Karlberg, som var f\u00f6dd 1834.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 216 av sj\u00f6mannen Vilhelm Melander, som \u00e5r 1886 hade gift sig med Anna<\/span> Katarina Bj\u00f6rk (f. i Lappfj\u00e4rd 1858). \u00c5r 1890 f\u00f6ddes deras dotter Eva och 1893 f\u00f6ddes sonen Torsten. D\u00e4r bodde ocks\u00e5\u00a0 Vilhelms mor, skr\u00e4ddare\u00e4nkan Charlotta Melander. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Karl Granlund (f.1875) med hustrun Sofia (f.1864) och en yngre dotter. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 hush\u00e5llerskan Helena Bj\u00f6rk (f.1834).<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Vilhelm Melander, som bodde med hustrun Anna, dottern Eva och minder\u00e5riga sonen Torsten.\u00a0 P\u00e5 hyra bodde en hush\u00e5llerska, trotj\u00e4narinnan Helena Bj\u00f6rck, som var f\u00f6dd 1834 och dog i staden i mars 1909.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> var det samma \u00e4gare men d\u00e5 bodde p\u00e5 hyra maskinisten Frans Kallio (f.1884),och maskinisten Karl Henrik F\u00e4lt (f.1886).<\/p>\n

\u00c5ren 1920 \u2013 1926<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av sj\u00f6mannen Vilhelm Melander och hustrun Anna. Inga hyresg\u00e4ster finns anm\u00e4lda.<\/p>\n

\u00c5r 1928, den 24 oktober <\/strong>blev Oskar Mangs och Edvin L\u00e5ngvik kallade till Melanders g\u00e5rd och Vilhelm gav d\u00e5 ett muntligt testamente, vars avsikt var att hustrun Anna ensam skulle \u00e4rva hela g\u00e5rden och all annan egendom. Den 27 december 1928 avled Vilhelm och \u00e4nkan Anna Melander bevakade d\u00e5 det muntliga testamentet, vilket godk\u00e4ndes efter b\u00e5da vittnenas intyganden.<\/p>\n

\u00c5r 1935<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Melander.<\/p>\n

\u00c5r 1945<\/strong> avled sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Melander och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av enda levande barnet, dottern Eva Melander, som var f\u00f6dd \u00e5r 1890 och som ogift hade flyttat till Vasa 1916.<\/p>\n

\u00c5r 1948<\/strong> s\u00e5lde sj\u00f6mansdottern, ekonomen Eva Melander g\u00e5rden f\u00f6r 225 000 mark \u00e5t fr\u00f6ken Hulda (eller Huldi) Eriksson (f.1906), som var bosatt i Helsingfors. N\u00e5got l\u00f6s\u00f6re ingick inte i aff\u00e4ren men den gamla mangeln ingick. Eva Melander avled i juli 1969 och \u00e4r begraven p\u00e5 gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan.<\/p>\n

\u00c5r 1950<\/strong> bodde kaf\u00e9bitr\u00e4det Verna<\/span> Matilda Eriksson (f.1893) i g\u00e5rden. Hennes ena son, f\u00f6rest\u00e5ndaren f\u00f6r Matkahuolto i Kristinestad Runar Eriksson (f. 1921) bodde ocks\u00e5\u00a0 i g\u00e5rden. Vernas andra son Verner (f.1921) hade g\u00e5tt till sj\u00f6ss 1941 och hamnade i Amerika, f\u00f6rst i marinen och sedan arbetade han i f\u00f6rs\u00e4kringsbranschen.<\/p>\n

\u00c5r 1969, den 25 september<\/strong> s\u00e5lde aff\u00e4rsidkaren Hulda Eriksson i Helsingfors g\u00e5rden och tomt nr 216 \u00e5t busstationsf\u00f6rest\u00e5ndaren Runar Eriksson f\u00f6r 6 000 mark. F\u00f6r de bingospelande kristinestadsborna var Runar mest k\u00e4nd som bingoutropare p\u00e5 Braheg\u00e5rden. Han var ocks\u00e5 en ivrig j\u00e4gare och hunduppf\u00f6dare.<\/p>\n

\"\"
Runar Eriksson \u00e5r 1968. Fotot l\u00e5nat av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1979, den 9 oktober<\/strong> s\u00e5lde busstationsf\u00f6rest\u00e5ndaren Runar Eriksson g\u00e5rden och tomt nr 216 f\u00f6r 50 000 mark \u00e5t f\u00f6rs\u00e4ljaren Henry L\u00e5ng (1950-1987) och hans hustru, tandsk\u00f6taren Tuula (f. Rauhala i Ylivieska \u00e5r 1955).<\/p>\n

\u00c5r 1988<\/strong>, efter Henrys d\u00f6d, s\u00e5lde \u00e4nkan Tuula L\u00e5ng g\u00e5rden \u00e5t de nuvarande \u00e4garna, som anv\u00e4nder g\u00e5rden som stadigvarande bostad.<\/p>\n

\"\"
Den f\u00f6rsta delen av g\u00e5rden \u00e4r byggd \u00e5r 1827 men sedan har den byggts till p\u00e5 g\u00e5rdssidan och i norra \u00e4ndan. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Urklipp ur Syd-\u00d6sterbotten 30.7.1963.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Urklippet ur Syd-\u00d6sterbotten 1.8.1968 d\u00e5 Verna fyllde 75 \u00e5r.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Verna Eriksson, som st\u00e5r andra fr\u00e5n h\u00f6ger fyllde 75 \u00e5r och d\u00e5 uppvaktades det ocks\u00e5 med s\u00e5ng och musik. L\u00e4ngst till v\u00e4nster st\u00e5r Anni Nyberg, de tv\u00e5 \u00f6vriga damerna \u00e4r ok\u00e4nda. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Signe Forsstr\u00f6m sitter n\u00e4rmast gr\u00e4ddt\u00e5rtan och lyssnar p\u00e5 Verna Eriksson till h\u00f6ger. Damen mitt i bild \u00e4r ok\u00e4nd. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Verna Eriksson med glass i sk\u00e5len \u00e5r 1968 d\u00e5 hon fyllde 75 \u00e5r. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Vaserna var fulla med blommor d\u00e5 Verna Eriksson fyllde halvj\u00e4mnt \u00e5r 1968. Fotot utl\u00e5nat av H\u00e5kan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Syd-\u00d6sterbotten 29.7.1969<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Man kan fr\u00e5ga sig vad det \u00e4r som Melander bjuder ut i Syd-\u00d6sterbotten i april 1917, men de eventuella k\u00f6parna vet s\u00e4kert vad det \u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i november 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. Hjalmar Bj\u00f6rkmans sl\u00e4ktutredningar fr\u00e5n 1930 har varit till stor hj\u00e4lp. G\u00e5rdens historia Den h\u00e4r g\u00e5rden och tomten nr 21 har sedan l\u00e5ng tid Forts\u00e4tt l\u00e4sa Melanders g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 24<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":24,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19506","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19506","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19506"}],"version-history":[{"count":34,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19506\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30623,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19506\/revisions\/30623"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19506"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}