{"id":19451,"date":"2021-02-10T23:56:42","date_gmt":"2021-02-10T21:56:42","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19451"},"modified":"2025-12-21T11:46:16","modified_gmt":"2025-12-21T09:46:16","slug":"vastra-langgatan-30-sjogrens-eller-aaltonens-gard","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19451","title":{"rendered":"V\u00e4stra l\u00e5nggatan 30, Sj\u00f6grens eller Aaltonens g\u00e5rd"},"content":{"rendered":"
\"\"
F\u00f6rsta delen av den h\u00e4r byggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1805 och den hade d\u00e5 3 boningsrum och en f\u00f6rstuga och den var n\u00e4stan 11 meter l\u00e5ng. Den byggdes sedan till i den s\u00f6dra \u00e4ndan i mitten av 1800-talet, s\u00e5 att den fick den l\u00e4ngd som den har i dag. Den kallas b\u00e5de Sj\u00f6grens och Aaltonens g\u00e5rd och den \u00e4r fotograferad fr\u00e5n sydv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngderna, lagfartsregistren, kyrkb\u00f6ckerna och gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens och tomtens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
Enligt stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 skulle V\u00e4stra L\u00e5nggatan 30 ha legat p\u00e5 tomt nr 13, l\u00e4ngst s\u00f6derut i staden l\u00e4ngs med tullstaketet. \u00c4gare skulle d\u00e5 ha varit Bochard Johan Buscherdt.<\/figcaption><\/figure>\n

Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna skulle g\u00e5rden ha haft f\u00f6ljande \u00e4gare och boende:<\/p>\n

\u00c5r 1823<\/strong> \u00e4gdes tomten som d\u00e5 hade nummer 65 i det f\u00f6rsta kvarteret av fiskaren Carl Sundbom och ett par \u00e5r senare hade tomten f\u00e5tt nummer 67.<\/p>\n

\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 fick tomten nr 43 i det f\u00f6rsta kvarteret och str\u00e4ckte sig mellan de b\u00e5da l\u00e5nggatorna. \u00c5r 1852 sammanslogs tomterna 42 och 43, f\u00f6r att sedan delas p\u00e5 tv\u00e4ren.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 43 av fiskaren Carl Sundbom. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Josef Ekholm med hustrun Greta p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1832<\/strong> var det samma \u00e4gare men nu bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Johan B\u00e5ge h\u00e4r med sin hustru p\u00e5 hyra. Han var f\u00f6dd i Vasa och \u00e5r 1831 gifte han sig med Margareta Ahlsten fr\u00e5n Kask\u00f6. Johan B\u00e5ge dog \u00e5r 1833 och \u00e4nkan Margareta fick sedan sonen Petter Henrik B\u00e5ge (1836-1880).\u00a0 Petter Henrik och hustrun Aurora Olin (1837-1897) fick sedan flera barn, bland annat bryggm\u00e4staren Henrik B\u00e5ge.<\/p>\n

\u00c5r 1835<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6manshustrun Greta Lisa Ekholm, vars man Josef var under f\u00f6rmyndarskap. P\u00e5 hyra bodde kopparslagarges\u00e4llen Carl Petter Brunstr\u00f6m med hustrun Christina.<\/p>\n

\u00c5r 1837<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Greta Ekholm, som var f\u00f6dd \u00e5r 1797 i staden och med henne bodde maken Josef. Han var sj\u00f6man som hade f\u00f6rmyndare och med dem bodde sonen Gustaf, som var br\u00e4cklig.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6manshustrun Greta Ekholm D\u00e4r bodde ocks\u00e5 en sj\u00f6man Carl Ekholm.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6manshustrun Greta Ekholm och hon bodde d\u00e4r med son Gustaf. Mannen Josef hade \u201davvikit\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6manshustrun Greta Ekholm med dottern Maria. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen L\u00f6nnqvist med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1852<\/strong> inledde grannen Fredrik Wennersten en r\u00e4ttsprocess p\u00e5 r\u00e5dhuset och slutresultatet d\u00e4r blev att b\u00e5da tomterna 42 och 43 skall sammansl\u00e5s och sedan delas p\u00e5 tv\u00e4ren. Tomten 42 skall allts\u00e5 g\u00e5 l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan medan tomten 43 skall g\u00e5 l\u00e4ngs den V\u00e4stra L\u00e5nggatan.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes den av sj\u00f6mans\u00e4nkan Greta Ekholm och dottern Maria, f\u00f6dd 1827. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 dotter Sofia, f\u00f6dd 1834, som var br\u00e4cklig.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6mans\u00e4nkan Greta Ekholm med dottern Maria och pigan Maja. Matrosen Johan Abraham H\u00e4ggqvist bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6man\u00e4nkan Greta Ekholm med dottern Maria, och en piga. Greta dog 1867 och dottern Maria dog 1868. Den andra dottern Sofia gifte sig \u00e5r 1869 med styrmannen Theodor Melander, som var f\u00f6dd 1834 i staden.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Theodor Melander med hustrun Sofia. Theodors mor Ulrika (f. Wallman \u00e5r 1796), som kallades Ulla och syster Kristina bodde ocks\u00e5 d\u00e4r.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av styrman Theodor Melander med hustrun Sofia. De hade d\u00e5 tre s\u00f6ner: Helmer Teodor (f.1870), Axel Selim (f.1873) och Carl Vilhelm (f. 1877).<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av styrman Theodor Melander med hustrun Sofia och 4 barn.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 skeppare\u00e4nkan Ulrika Sj\u00f6gren i december 1883 f\u00f6rs\u00e4krade sin g\u00e5rd, skulle en planteckning bifogas f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. Hon \u00e4gde v\u00e4stra halvorna av tomterna 42 och 43 och alla byggnader l\u00e5g p\u00e5 tomt 43. Huvudbyggnaden f\u00f6rs\u00e4krades f\u00f6r 1 000 mark och de tv\u00e5 uthusbyggnaderna 2 och 3 f\u00f6r 300 mark tillsammans. De andra, allts\u00e5 \u00f6stra delarna av dessa tv\u00e5 tomter med adressen \u00d6stra L\u00e5nggatan 71 \u00e4gdes vid denna tid av skepparen Johan och Agatha Parmans barn. Om du vill l\u00e4sa mera om brandf\u00f6rs\u00e4kringarna och om de byggnader som f\u00f6rs\u00e4krades, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1883<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av skeppare\u00e4nkan, k\u00e4llarf\u00f6rest\u00e5nderskan Ulrika Sj\u00f6gren (f. Isaksdotter i P\u00f6rtom 1831-1912). Hon var \u00e4nka efter skepparen Anders Sj\u00f6gren (f. 1827 i Vasa – d\u00f6d i vattsot i Kristinestad 1875). De hade \u00e5tminstone tre barn, s\u00f6nerna Anders Edvard (f.1856 i Vasa -1898 i lungsot) och skomakaren Hugo (1865-1917) och dottern Hildur (f.1873). \u00c4ldre sonen Anders Edvard var d\u00e5 redan p\u00e5 sj\u00f6n och under \u00e5ren 1889 – 1896 var han kapten p\u00e5 barken Ida. Dottern Hildur var fotograf och hade p\u00e5 g\u00e5rden en egen atelj\u00e9, som uppf\u00f6rdes i slutet av 1880-talet. Hon innehade atelj\u00e9n \u00e4nda till 1892 d\u00e5 hon gifte sig och flyttade till Ule\u00e5borg.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Ulrika Sj\u00f6gren, och s\u00f6nerna Evert och Hugo var ocks\u00e5 skrivna i g\u00e5rden liksom dottern Hildur.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1852 ville den nya grannen Fredrik Wennerstrand p\u00e5 tomt 42 att det skulle g\u00f6ras en tomt\u00e4ndring, s\u00e5 att tomterna 42 och 43 skulle sammansl\u00e5s och sedan skulle den delas p\u00e5 tv\u00e4ren. Detta \u00e4rende avgjordes under 2 tingsdagar i maj och det ledde till den tomtdelning som sedan gjordes. Sedan 1852 \u00e4r tomten delad s\u00e5 som skissen fr\u00e5n 1890 visar.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Ulrika Sj\u00f6gren och sonen Hugo bodde med henne. Hildurs fotoatelj\u00e9 var tidvis uthyrd sommartid \u00e5t olika fotografer. \u00c5r 1906 \u00f6ppnade Ingegerd Berggren en fotografiatelj\u00e9\u00a0 i \u201dfru Sj\u00f6grens g\u00e5rd\u201d. Efter ett par \u00e5r flyttade Ingegerd sin verksamhet till Ina Roos\u00b4 tidigare atelj\u00e9 i Norrstan.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Ulrika Sj\u00f6gren. I g\u00e5rden bodde sonen, skomakaren Hugo Sj\u00f6gren med hustrun Vilhelmina (f.1870).<\/p>\n

\u00c5r 1912, den 30 april<\/strong> avled \u00e4nkan Ulrika Sj\u00f6gren och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna. F\u00f6ljande \u00e5r gjorde sonen Hugo och dottern Hildur<\/span> Alfhild, d\u00e5 gift med Robert Andersson i Ule\u00e5borg en \u00f6verenskommelse. Hugo skall \u00f6verta en skuld p\u00e5 2 500 mark och sedan betala 800 mark i utl\u00f6sen \u00e5t systern mot att han ensam fick \u00e4gander\u00e4tten till g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Hugo och hustrun Vilhelmina Sj\u00f6gren. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 bokh\u00e5llare\u00e4nkan Adelina Romstr\u00f6m (f. Ridderstad 1848). Det var ju denna Adelina som \u00e5r 1910 hade s\u00e5lt sin g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 29 \u00e5t B\u00f6nhusf\u00f6reningen.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skomakaren Hugo Sj\u00f6gren och hustrun Vilhelmina, inga andra boende. Hugo avled i oktober 1917 och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan. D\u00e5 Mina Sj\u00f6gren \u00e5r 1919 s\u00e5lde g\u00e5rden, s\u00e5 flyttade hon till Skolgatan 1 el. Strandgatan 32.<\/p>\n

\u00c5r 1919, den 3 mars<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Wilhelmina Sj\u00f6gren g\u00e5rden \u00e5t timmermannen Oskar Aaltonen (f\u00f6dd i Stor\u00e5 1857-1922) och han bodde sedan d\u00e4r med hustrun Elina (f. Keitaanp\u00e4\u00e4 i Stor\u00e5 1862) och barnen Jenny 1894 och Tyyne 1895. De flyttade d\u00e5 fr\u00e5n g\u00e5rden V\u00e4stra L\u00e5nggatan 67, som de i augusti 1918 hade s\u00e5lt \u00e5t handlande Fallenius. Familjen Aaltonen hade flyttat fr\u00e5n Stor\u00e5 \u00e5r 1909 och de bodde bland annat i deras nya g\u00e5rd p\u00e5 Varvsgatan 7 och den s\u00e5lde de \u00e5r 1913\u00a0 \u00e5t Oskar R\u00e5tts. P\u00e5\u00a0 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 30 bodde ocks\u00e5 l\u00e4nsmans\u00e4nkan Anni Ekblom (f.1870) med sonen Frans (f.1901). D\u00e5 h\u00e4lsan blev s\u00e4mre livn\u00e4rde sig Oskar de sista \u00e5ren p\u00e5 den tobaks- och mj\u00f6lkaff\u00e4r, som han innehade tillsammans med hustrun Elina i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Elina (f.1862), d\u00e5 hennes man Oskar hade avlidit p\u00e5 juldagen 1922. Elina bodde med barnen Aino (f.1902) och Saima (f.1905). Inga anda boende.<\/p>\n

\u00c5r 1930<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av \u00e4nkan Elina Aaltonen, som bodde d\u00e4r med tv\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1939<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Oskar Aaltonens arvingar och d\u00e4r bodde d\u00e5 \u00e4nkan Elina, som var f\u00f6dd 1862 i Stor\u00e5. Med henne bodde dottern Aino Elina, som var f\u00f6dd i Stor\u00e5 1902. Under kriget bodde f\u00f6rra handlanden Anni Tarkka (1876-1951) d\u00e4r p\u00e5 hyra. Hon hade ju haft aff\u00e4r b\u00e5de p\u00e5 Strandgatan och p\u00e5 \u00f6vre torget.<\/p>\n

\u00c5r 1947 i januari<\/strong> avled \u00e4nkan Elina Aaltonen och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av d\u00f6dsboet. Samma \u00e5r i juli avled dottern Saimas man, bankdirekt\u00f6ren Akseli Matti Ahopelto, som var f\u00f6dd \u00e5r 1898 i Lappo. Oskar och Elina Aaltonens arvingar best\u00e4mde d\u00e5 att \u00e4nkan Saima Ahopelto (f\u00f6dd 1905 i Stor\u00e5) skall k\u00f6pa ut medarvingarna och den 13 september 1948 f\u00f6rv\u00e4rvade hon b\u00e5da tomthalvorna och g\u00e5rden f\u00f6r 100 000 mark.<\/p>\n

Deras dotter Ulla Ahopelto (1934-2019) \u00f6vertog sedan g\u00e5rden och hon testamenterade g\u00e5rden \u00e5t staden Kristinestad och \u00e5r 2022 s\u00e5lde staden g\u00e5rden p\u00e5 auktion \u00e5t de nuvarande \u00e4garna.<\/p>\n

\"\"
G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur mantalsl\u00e4ngderna, lagfartsregistren, kyrkb\u00f6ckerna och gamla tidningar. G\u00e5rdens och tomtens historia Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna skulle g\u00e5rden ha haft f\u00f6ljande \u00e4gare och boende: \u00c5r 1823 \u00e4gdes tomten som d\u00e5 hade Forts\u00e4tt l\u00e4sa V\u00e4stra l\u00e5nggatan 30, Sj\u00f6grens eller Aaltonens g\u00e5rd<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":30,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19451","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19451","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19451"}],"version-history":[{"count":33,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19451\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30601,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19451\/revisions\/30601"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19451"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}