{"id":19409,"date":"2021-02-09T17:35:09","date_gmt":"2021-02-09T15:35:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19409"},"modified":"2025-01-06T11:39:57","modified_gmt":"2025-01-06T09:39:57","slug":"haggblads-gard-pa-vastra-langgatan-28","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19409","title":{"rendered":"H\u00e4ggblads g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 28"},"content":{"rendered":"<figure id=\"attachment_19405\" aria-describedby=\"caption-attachment-19405\" style=\"width: 1386px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-19405\" src=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1-1.jpg\" alt=\"\" width=\"1386\" height=\"1040\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1-1.jpg 1386w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1-1-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1-1-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/1-1-768x576.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1386px) 100vw, 1386px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-19405\" class=\"wp-caption-text\">Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 28 byggdes \u00e5r 1846 av skepparen Anders Henrik H\u00e4ggblad. Fotot taget fr\u00e5n nordv\u00e4st sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n<p><span style=\"color: #000080;\"><strong>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkob\u00f6cker, brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrev och ga<\/strong>mla tidningar.<\/span><\/p>\n<figure id=\"attachment_19407\" aria-describedby=\"caption-attachment-19407\" style=\"width: 918px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-19407\" src=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Stadsplan-1751-ny.jpg\" alt=\"\" width=\"918\" height=\"641\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Stadsplan-1751-ny.jpg 918w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Stadsplan-1751-ny-300x209.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Stadsplan-1751-ny-768x536.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 918px) 100vw, 918px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-19407\" class=\"wp-caption-text\">Enligt stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 hade tomten p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 28 nummer 14, i det f\u00f6rsta kvarteret. Den \u00e4gdes d\u00e5 av Matts S\u00f6derberg, som endast anv\u00e4nde den \u00f6stra delen av tomten.<\/figcaption><\/figure>\n<figure id=\"attachment_19408\" aria-describedby=\"caption-attachment-19408\" style=\"width: 1142px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-19408\" src=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Stadsplan-1825.jpg\" alt=\"\" width=\"1142\" height=\"765\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Stadsplan-1825.jpg 1142w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Stadsplan-1825-300x201.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Stadsplan-1825-1024x686.jpg 1024w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/Stadsplan-1825-768x514.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1142px) 100vw, 1142px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-19408\" class=\"wp-caption-text\">P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 har tomten p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 28 f\u00e5tt nummer 47, i det f\u00f6rsta kvarteret. I gamla mantalsl\u00e4ngder s\u00e5 st\u00e5r det att tomt nr 47 finns p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 50 men den har efter kyrkbygget 1897 f\u00e5tt nummer 28. Enligt Per-Olof Jarle s\u00e5 uppf\u00f6rdes den nuvarande g\u00e5rden \u00e5r 1846, och troligen hade det redan tidigare funnits n\u00e5gon stuga d\u00e4r.<\/figcaption><\/figure>\n<p>Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna s\u00e5 \u00e4gdes tomten av f\u00f6ljande:<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1809<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 14 i det f\u00f6rsta kvarteret av borgaren Henrik Nordstr\u00f6m, som bodde d\u00e4r med b\u00e5de dr\u00e4ng och piga. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Erik Lindberg.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1815<\/strong> \u00e4gdes tomten fortfarande av borgaren Henrik Nordstr\u00f6m, som bodde med hustrun Anna. Antagligen bodde dessa d\u00e5 i den \u00f6stra delen av den l\u00e5nga tomten.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1820 och 1825<\/strong> \u00e4r situationen likadan men nu bor ocks\u00e5 sonen Carl d\u00e4r.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes den v\u00e4stra delen av den delade tomten av timmermannen Erik B\u00e4ckstr\u00f6m, som bodde med hustrun Maria, som d\u00e5 skulle vara 60 \u00e5r. Den \u00f6stra delen av den delade tomten, som hade f\u00e5tt nummer 41 \u00e4gdes nu av fiskaren Erik Holmberg med hustrun Maria och dottern Lisa.<\/p>\n<p><strong>\u00c5ren 1835 och 1840<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 47 av timmermannen B\u00e4ckstr\u00f6m med hustrun Maria.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1843<\/strong> hade tomten och den B\u00e4ckstr\u00f6mska g\u00e5rden \u00f6vertagits av sj\u00f6mannen Johan H\u00e4ggqvist och hustrun Clara. Johan hade samma \u00e5r r\u00e5kat i slagsm\u00e5l med handlanden Gustaf Cavonius och blev d\u00e5 d\u00f6md till b\u00f6ter och ett stort skadest\u00e5nd. G\u00e5rden gick till utm\u00e4tning och den s\u00e5ldes den 11 maj 1843 p\u00e5 exekutiv auktion. Auktionen var annonserad i Allm\u00e4nna tidningen, kungjord i stadens kyrka och genom utringning i gath\u00f6rnen. H\u00f6gsta budet p\u00e5 100 rubel silver gavs av bokh\u00e5llaren Johan Lihr. Tidigare \u00e4garen, sj\u00f6mannen Johan H\u00e4ggqvist fick bo kvar i g\u00e5rden p\u00e5 hyra med hustrun Clara.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1845, den 25 mars<\/strong> s\u00e5lde Johan Lihr den bebyggda, s\u00e5 kallade B\u00e4ckst\u00f6mska g\u00e5rden \u00e5t handlanden Carl Emil Carlstr\u00f6m f\u00f6r 85 rubel silver.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1845, den 12 april<\/strong> s\u00e5lde Carlstr\u00f6m den B\u00e4ckstr\u00f6mska g\u00e5rden \u00e5t r\u00e5dmannen Johan Wilhelm Holstius f\u00f6r 100 rubel silver. Sj\u00f6mannen Johan H\u00e4ggqvist bodde kvar p\u00e5 hyra.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1845, den 17 maj <\/strong>s\u00e5lde Johan Wilhelm Holstius den bebyggda tomten nr 47 f\u00f6r 100 rubel silver \u00e5t skepparen Anders Henrik H\u00e4ggblad, som flyttade fr\u00e5n Kask\u00f6\u00a0 samma \u00e5r\u00a0 Han var f\u00f6dd i Kask\u00f6 1818 och \u00e5r 1843 gifte han sig med Maria Bernqvist, f\u00f6dd i Kask\u00f6 \u00e5r 1818. Medan de bodde i Kask\u00f6 fick de sonen Carl Johan (f. 1843) och under tiden i staden fick de dottern Augusta Henrika (1850-1919) som \u00e5r 1874 gifte sig med handlanden Charles Nordlund (1850-1896) som \u00e4gde g\u00e5rden p\u00e5 <a href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=27153\">Strandgatan 32.<\/a><\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1846<\/strong> byggde skepparen Anders Henrik H\u00e4ggblad den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r kvar. Han var bef\u00e4lhavare p\u00e5 flera segelfartyg, bland annat p\u00e5 skonerten Sophia, som han ocks\u00e5 var del\u00e4gare i. I oktober 1849 gick fartyget under utanf\u00f6r Riga och skeppare H\u00e4ggblad och hela bes\u00e4ttningen omkom.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1849 <\/strong>omkom skepparen H\u00e4ggblad d\u00e5 hans fartyg gick under utanf\u00f6r Riga och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Maria &#8221;Mari&#8221; H\u00e4ggblad. \u00a0P\u00e5 hyra bodde skepparen Lindal med hustrun Greta, och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6manshustrun Maria \u00d6man.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten 47 av skeppare\u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Johan Sj\u00f6blom med hustrun Greta, ges\u00e4llshustrun Christina Stenman och styrmannen Karl Lindskog med hustrun Henrika.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Karl H\u00e4ggblad, som var hennes egen son. P\u00e5 hyra bodde skeppare\u00e4nkan Henrika Forsberg och sj\u00f6manshustrun Rebecka Holmstr\u00f6m. Detta \u00e5r f\u00f6rs\u00e4krade Maria, som kallades &#8221;Mari&#8221; de tv\u00e5 byggnaderna p\u00e5 hennes tomt och vill du l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om de tv\u00e5 byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka <a href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=25547\"><span style=\"color: #000080;\"><strong>H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n<figure id=\"attachment_25550\" aria-describedby=\"caption-attachment-25550\" style=\"width: 1020px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-25550\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/Tomtkarta-1861.jpg\" alt=\"\" width=\"1020\" height=\"652\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/Tomtkarta-1861.jpg 1020w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/Tomtkarta-1861-300x192.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/03\/Tomtkarta-1861-768x491.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 1020px) 100vw, 1020px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-25550\" class=\"wp-caption-text\">D\u00e5 skeppare\u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad \u00e5r 1860 skulle f\u00f6rs\u00e4kra byggnaderna p\u00e5 sin tomt nr 47, s\u00e5 skulle en karta ritas och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g tomten ut i renritat format.<\/figcaption><\/figure>\n<p><strong>\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad och med henne bodde dottern Maria, som var f\u00f6dd 1845. P\u00e5 hyra bodde skeppare\u00e4nkan Maria Forsberg, styrmans\u00e4nkan Charlotta Sk\u00f6nfelt och brandvakts\u00e4nkan Katharina Grannas.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad och hos henne bodde sonen, styrmannen Karl Johan, och d\u00f6ttrarna Maria och Augusta. Maria som var f\u00f6dd 1845 flyttade \u00e5r 1874 till Nurmij\u00e4rvi medan Augusta, som var f\u00f6dd 1850 flyttade \u00e5r 1874 till Jalasj\u00e4rvi.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sonen Karl Johan med hustrun Matilda, som var f\u00f6dd Juthe \u00e5r 1849 i Jakobstad. De hade gift sig \u00e5r 1872 d\u00e5 Matilda flyttade till staden och \u00e5r 1874 f\u00f6ddes deras f\u00f6rsta son Henry H\u00e4ggblad. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Fredrika Orell och grindvakts\u00e4nkan Anna Hedlund med 4 barn.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sonen, skepparen Karl Johan med hustrun Matilda och nu hade de 4 barn och en piga Thilda \u00d6sterholm. Fiskare\u00e4nkan Katharina Berg bodde d\u00e4r, liksom arbetskarlen Matts Yls\u00f6b\u00e4ck (f.1851) med hustrun Maria (f.1853) och tre barn.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 hennes sonhustru Matilda, som hade blivit \u00e4nka \u00e5ret innan. Hon bodde d\u00e4r med 6 barn och pigan Maria. Matilda livn\u00e4rde sig p\u00e5 linnes\u00f6mnad men d\u00e5 staden fick en egen telefoncentral blev hon dess f\u00f6rsta f\u00f6rest\u00e5ndare, en tj\u00e4nst som hon hade i m\u00e5nga \u00e5r. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Hugo Sj\u00f6blom (f.1851) med hustrun Alma (f.1863).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1890<\/strong> bodde \u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad i g\u00e5rden och p\u00e5 hyra bodde skoll\u00e4rarinnan Aina Gr\u00f6nlund (1860).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande av skeppare\u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad. P\u00e5 hyra bodde arbetskarlen Gustaf Wahlberg (1825) med hustrun Anna (1844). Sj\u00f6mannen Henrik Evert Berlin (1865) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Edla (1859).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1896, den 10 mars<\/strong> brandskadades \u00e4nkan H\u00e4ggblads g\u00e5rd, d\u00e5 svarvare Salins g\u00e5rd p\u00e5 andra sidan gatan totalf\u00f6rst\u00f6rdes i en brand. P\u00e5 \u00e4nkan H\u00e4ggblads g\u00e5rd f\u00f6rst\u00f6rdes de oljem\u00e5lade f\u00f6nstren och 3 f\u00f6nster spr\u00e4ngdes av hettan. Planket och ink\u00f6rsporten vid gatan f\u00f6rst\u00f6rdes och skadad v\u00e4rderas till 25 mark.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1896 i november <\/strong>avled skeppare\u00e4nkan Maria H\u00e4ggblad. \u00a0G\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna, d\u00f6ttrarna Maria Lindfors och Augusta Nordlund och av avlidna sonen Carl Johans \u00e4nka Matilda H\u00e4ggblad. I g\u00e5rden bodde skeppare\u00e4nkan Mathilda H\u00e4ggblad och hos henne bodde ocks\u00e5 barnen Henry (f.1874) som var br\u00e4cklig, styrmannen John (1876-1903), Hj\u00f6rdis (f.1880) och de yngre d\u00f6ttrarna Walborg (f. 1863) och Sigrid (f.1884).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1902, den 23 juli<\/strong> donerade systrarna Augusta Nordlund och Maria Lindfors deras andel av den \u00e4rvda g\u00e5rden \u00e5t sin sv\u00e4gerska, skeppare\u00e4nkan Matilda H\u00e4ggblad.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1902, den 14 november <\/strong>s\u00e5lde Matilda H\u00e4ggblads minder\u00e5riga barn Hj\u00f6rdis, Walborg och Sigrid genom f\u00f6rmyndaren Granfors deras \u00e4rvda andel av g\u00e5rden \u00e5t deras mor Matilda f\u00f6r 1069 mark. Matildas son, byggaren Henry H\u00e4ggblad hade avlidit i maj 1900, endast 26 \u00e5r gammal.<\/p>\n<p>Matildas son <span style=\"text-decoration: underline;\">Walter<\/span> Rudolf (1877-1963) blev farmacieelev i Muhos och Gamlakarleby efter studenten i Kristinestad. \u00c5r 1896 blev han farmaceut, och provisor \u00e5r 1903. \u00c5r 1919 fick han apoteksr\u00e4ttighet i Hankasalmi, 1923 i Etseri och 1936 i Karhula, d\u00e4r han sedan dog \u00e5r 1963. Han var gift i Hankasalmi och fick fyra barn. \u00c5r 1948 fick Walter H\u00e4ggblad vara med om en h\u00e4ndelse som fick stor publicitet i Finland, d\u00e5 han med tre andra personer f\u00f6retog en motorb\u00e5tsf\u00e4rd i juli m\u00e5nad. I h\u00e5rd storm f\u00f6rsvann b\u00e5ten och man antog att den hade g\u00e5tt under. Lyckligtvis hade b\u00e5ten endast f\u00e5tt fel p\u00e5 kompassen och hamnat i Estland d\u00e4r de fyra b\u00e5tfararna vistades i flera veckor. Efter fyra veckor gav de ryska myndigheterna dem tillst\u00e5nd att \u00e5terv\u00e4nda till Finland, dit de anl\u00e4nde efter fyra veckors utlandsvistelse.<\/p>\n<p>(Om du vill l\u00e4sa mera om byggaren Henry H\u00e4ggblad, s\u00e5 skall du klicka <a href=\"http:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19420\"><span style=\"text-decoration: underline;\"><span style=\"color: #000080;\"><strong>H\u00c4R)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Matilda H\u00e4ggblad och hos henne bodde dottern Sigrid H\u00e4ggblad (1884). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 hush\u00e5llerskan Walborg H\u00e4ggblad och fotografen Hj\u00f6rdis H\u00e4ggblad. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Gabriel Nystr\u00f6m (1848) med hustrun Brita (1838) och barnen John (1876), Emil Adolf (1884) och Ellen (1878). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 r\u00e5dmannen Alexander Hasselstr\u00f6m (1860) med hustrun Hilma (1859) och barnen Helny (1886) och Karin (1888) och en yngre son.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1908, den 11 juni<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Matilda H\u00e4ggblad g\u00e5rden p\u00e5 tomt 47 \u00e5t Nykterhetsf\u00f6reningen Senapskornet f\u00f6r 5 500 mark. I k\u00f6pet ingick en omonterad pl\u00e5tkakelugn och nya f\u00f6nsterb\u00e5gar. Fr\u00e5n f\u00f6reningens sida undertecknades k\u00f6pebrevet av Alma Kjerrstr\u00f6m, E. K. Malmberg, Karl Lindberg och Otto Hannus. Efter f\u00f6rs\u00e4ljningen flyttade Matilda till Vasa och hon avled i \u00c5bo 1935 och hon \u00e4r begravd p\u00e5 gamla begravningsplatsen i Kristinestad.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1910 \u00e4<\/strong>gdes g\u00e5rden av Nykterhetsf\u00f6reningen Senapskornet.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1913, den 28 juni<\/strong> s\u00e5lde Nykterhetsf\u00f6reningen Senapskornet g\u00e5rden \u00e5t sytningsmannen Erik Herman Lindfors (1857-1931) och hans hustru Mariana (1861-1931) fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd f\u00f6r 7 000 mark. Kakelugnen och f\u00f6nsterb\u00e5garna var \u00e4nnu inte inmonterade men de ingick \u00e4nd\u00e5 i k\u00f6pet.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1914<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av arbetaren Erik Herman Lindfors med hustrun Mariana. Erik Herman och Mariana var f\u00f6dda i Merikarvia d\u00e4rifr\u00e5n de \u00e5r 1909 flyttade till Lappfj\u00e4rd och de flyttade till staden \u00e5r 1913.\u00a0 Erik Herman och Mariana hade 4 barn:<\/p>\n<p>-Herman Alfred (f. 1884 i Merikarvia), som gifte sig 1908 med Emilia Anttila, som var f\u00f6dd 1886 i Merikarvia. De hade 7 barn.<\/p>\n<p>-Emilia Hemminga (f.1886 i Merikarvia) som gifte sig 1905 med en Juho Viktor fr\u00e5n Karvia.<\/p>\n<p>-Aina Elida (f.1887 i Merikarvia) som gifte sig 1908 med parcell\u00e4garen Frans Oskar Jutila (f.1882 i Stor\u00e5).<\/p>\n<p>-Nikolai Erik (f. 1895 i Merikarvia) som \u00e5r 1924 flyttade bort och \u00e5r 1926 gifte sig med Elli Emilia Wesslin (f. 1904 i Kaavi). Nikolai bytt sl\u00e4ktnamn till Raila och var kyrkoherde bland annat i Soanlahti i Karelen.<\/p>\n<p>P\u00e5 hyra i Lindfors\u00b4 g\u00e5rd bodde snickaren Urho Kivist\u00f6\u00a0 (1880) med hustrun Hilja (1883), liksom s\u00f6mmerskan Alma Friman (1888).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av arbetaren Erik Herman Lindfors och hustrun Mariana. Hos dem bodde ocks\u00e5 sonen, pastor Nikolai Raila. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Josef Mangs (1865) med hustrun Vilhelmina (1859), deras son Karl Johan (1884) hade emigrerat till Amerika. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 garvaren Frans Salmi (1872) med hustrun Paulina (1867) och sonen Onni (1900) och en yngre dotter.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1931 i november<\/strong> \u00f6vertogs g\u00e5rden av snickaren Axeli Ollila. P\u00e5 hyra bodde handlande\u00e4nkan Anna S\u00f6derman (1861), typografen S\u00e4il\u00e4 (1882) med hustrun Hilma Julina (1902). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 postiljon\u00e4nkan Hilma Paavonaho (1874)\u00a0 och arbetaren Liisa Talvitie (1873).<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1938 i mars<\/strong> hade g\u00e5rden \u00f6vertagits av kronofogden, viceh\u00e4radsh\u00f6vding Lars <span style=\"text-decoration: underline;\">Erik<\/span> och Anna Ingrid \u00c5str\u00f6m. Lars <span style=\"text-decoration: underline;\">Erik<\/span> var f\u00f6dd 1902 i \u00c5bo och Anna var f\u00f6dd S\u00f6derlund \u00e5r 1903 i Ule\u00e5borg. Med sig hade de s\u00f6nerna Bj\u00f6rn Erik (f.1931) och Stig Erik (f.1933), som var f\u00f6dda i Kristinestad. Lars Erik hade som nybliven jurist flyttat till Kristinestad \u00e5r 1928, samma \u00e5r som han gifte sig med Anna <span style=\"text-decoration: underline;\">Ingrid<\/span> och de bodde f\u00f6rst i <a href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=22282\">Sampos g\u00e5rd vid torget, p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 46.<\/a><\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1943, i augusti\u00a0<\/strong> flyttade kronofogden Lars Erik \u00c5str\u00f6m med b\u00e5da s\u00f6nerna till Vasa och i maj 1944 besl\u00f6t r\u00e5dstuvur\u00e4tten i Kristinestad att de var fr\u00e5nskilda. G\u00e5rden \u00f6vertogs i augusti 1944 genom avvittring av fr\u00e5nskilda Ingrid, som nu \u00e5tertagit sitt flicknamn S\u00f6derlund, medan sommarstugan p\u00e5\u00a0 Bj\u00f6rksk\u00e4r \u00f6vertogs av Lars Erik \u00c5str\u00f6m.<\/p>\n<p><strong>\u00c5r 1974, den 5 december<\/strong> s\u00e5lde Ingrid S\u00f6derlund g\u00e5rden \u00e5t sin son, posttj\u00e4nstemannen Bj\u00f6rn \u00c5str\u00f6m (f.1931).\u00a0 Han hade gift sig med Gunn-Maj (f.Blom i Pyttis \u00e5r 1933) och de har tv\u00e5 barn.<\/p>\n<p>G\u00e5rden \u00e4r fortfarande i sl\u00e4ktens \u00c5str\u00f6ms \u00e4go och trots att den \u00e4r n\u00e4stan 180 \u00e5r gammal i gott skick.<\/p>\n<h2><strong>Foton och annat.<\/strong><\/h2>\n<figure id=\"attachment_19406\" aria-describedby=\"caption-attachment-19406\" style=\"width: 2560px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"size-full wp-image-19406\" src=\"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/28-Vastra-langgatan-2-scaled.jpg\" alt=\"\" width=\"2560\" height=\"1920\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/28-Vastra-langgatan-2-scaled.jpg 2560w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/28-Vastra-langgatan-2-300x225.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/28-Vastra-langgatan-2-1024x768.jpg 1024w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/28-Vastra-langgatan-2-768x576.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/28-Vastra-langgatan-2-1536x1152.jpg 1536w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/02\/28-Vastra-langgatan-2-2048x1536.jpg 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 2560px) 100vw, 2560px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-19406\" class=\"wp-caption-text\">V\u00e4stra L\u00e5nggatan 28, som st\u00e5r p\u00e5 tomt nr 47 enligt stadsplanen fr\u00e5n 1825 i det f\u00f6rsta kvarteret.<\/figcaption><\/figure>\n<figure id=\"attachment_26512\" aria-describedby=\"caption-attachment-26512\" style=\"width: 2354px\" class=\"wp-caption alignnone\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"wp-image-26512 size-full\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/Haggblad-scaled.jpg\" alt=\"\" width=\"2354\" height=\"2560\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/Haggblad-scaled.jpg 2354w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/Haggblad-276x300.jpg 276w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/Haggblad-942x1024.jpg 942w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/Haggblad-768x835.jpg 768w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/Haggblad-1412x1536.jpg 1412w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2023\/06\/Haggblad-1883x2048.jpg 1883w\" sizes=\"auto, (max-width: 2354px) 100vw, 2354px\" \/><figcaption id=\"caption-attachment-26512\" class=\"wp-caption-text\">H\u00e4ggblads familjegrav finns p\u00e5 gamla begravningsplatsen p\u00e5 \u00d6stra sidan i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n<p><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" class=\"alignnone size-full wp-image-22469\" src=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/19031114-John-William-Haggblad-togs-hem-och-begravdes.jpg\" alt=\"\" width=\"833\" height=\"670\" srcset=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/19031114-John-William-Haggblad-togs-hem-och-begravdes.jpg 833w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/19031114-John-William-Haggblad-togs-hem-och-begravdes-300x241.jpg 300w, https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/wp-content\/uploads\/2021\/11\/19031114-John-William-Haggblad-togs-hem-och-begravdes-768x618.jpg 768w\" sizes=\"auto, (max-width: 833px) 100vw, 833px\" \/><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkob\u00f6cker, brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrev och gamla tidningar. Enligt de gamla mantalsl\u00e4ngderna s\u00e5 \u00e4gdes tomten av f\u00f6ljande: \u00c5r 1809 \u00e4gdes tomten nr 14 i det f\u00f6rsta kvarteret av borgaren <a class=\"more-link\" href=\"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19409\">Forts\u00e4tt l\u00e4sa <span class=\"screen-reader-text\">  H\u00e4ggblads g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 28<\/span><span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":28,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19409","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19409","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19409"}],"version-history":[{"count":38,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19409\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29471,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19409\/revisions\/29471"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19409"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}