{"id":19387,"date":"2021-02-08T18:21:09","date_gmt":"2021-02-08T16:21:09","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19387"},"modified":"2021-02-08T18:21:09","modified_gmt":"2021-02-08T16:21:09","slug":"kriget-enligt-abo-tidning","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19387","title":{"rendered":"Kriget enligt \u00c5bo Tidning"},"content":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021.<\/span><\/p>\n

Kriget 1808 \u2013 1809 som ocks\u00e5 kallas Finska kriget var egentligen inte n\u00e5got riktigt krig, utan n\u00e4rmast en rysk invasion i den \u00f6stra rikshalvan av Sverige. Det var ju ett stormaktspel mellan Ryssland, Sverige, Frankrike och England som ledde till att ryssarna den 21 februari 1808 gick \u00f6ver gr\u00e4nsen p\u00e5 tre olika st\u00e4llen.<\/p>\n

N\u00e5got riktigt motst\u00e5nd m\u00f6tte de inte, d\u00e5 bef\u00e4lhavaren \u00f6ver de svenska trupperna Mauritz Klingspor just d\u00e5 befann sig i Stockholm. De ryska trupperna kunde obehindrat ta sig in s\u00f6dra Finland och redan den 22 mars hade de intagit den urgamla huvudstaden \u00c5bo. Ganska snart hade ryssarna tagit sig fram \u00e4nda till Vasa. De svenska soldaterna retirerade och med dem f\u00f6ljde en stor del av den finska befolkningen, som flydde norrut. Klingspor som nu hade anl\u00e4nt till Finland gav order om retr\u00e4tt norrut utan strider och denna skedde \u00e4nda upp till trakten av Ule\u00e5borg<\/p>\n

Den h\u00e4r retr\u00e4tten r\u00e4knades som taktisk eftersom Finlands starkaste f\u00e4ste Sveaborg utanf\u00f6r Helsingfors var intakt med sina 7\u00a0000 man som f\u00f6rsvarare. Och s\u00e5 r\u00e4knades det med att f\u00f6rst\u00e4rkningar skulle komma dit fr\u00e5n Sverige bara isl\u00e4get det till\u00e4t.<\/p>\n

I Ule\u00e5borg hade det i april samlats en st\u00f6rre arm\u00e9 av de svenska soldaterna och dessa kunde i ett slag i Siikajoki den 18 april sl\u00e5 de ryska angriparna. Samma sak h\u00e4nde i slaget vid Revolax i n\u00e4rheten. Detta ledde till att de svenska trupperna nu kunde t\u00e5ga s\u00f6derut l\u00e4ngs kusten. Sm\u00e5 strider mellan svenskarna och ryssarna f\u00f6rekom, bland annat i Nykarleby den 24 juni 1808. N\u00e5got slag blev det inte i Nykarleby eftersom ryssarna passade p\u00e5 att smita iv\u00e4g till Vasa och de hann f\u00f6re det br\u00e4nna bron \u00f6ver \u00e4lven.<\/p>\n

F\u00f6ljande dag blev det br\u00e5k mellan ryssarna och svenskarna i Vasa, n\u00e5got som historikerna kallar \u201dF\u00e4ltslaget i Vasa\u201d. Dessv\u00e4rre var det nog inte n\u00e5got riktigt f\u00e4ltslag d\u00e4r, utan de svenska trupperna med totalt 1\u00a0200 man som denna dag landsteg i Vasa fick snabbt dra sig norrut till Nykarleby, d\u00e4r de r\u00e5kade p\u00e5 von D\u00f6beln och de svenska trupperna, som passade p\u00e5 att fira midsommar d\u00e4r med mat och br\u00e4nnvin.<\/p>\n

Dr\u00e5pslaget i detta krig skedde redan den 3 maj 1808 d\u00e5 f\u00e4stningen Sveaborg kapitulerade helt utan strid. Hela Finlands f\u00f6rsvar skulle nu ske enbart med Klingspors arm\u00e9 i \u00d6sterbotten.<\/p>\n

\u201d\u00c5bo Tidning\u201d skrev s\u00e5 h\u00e4r om h\u00e4ndelserna 1808.<\/strong><\/h4>\n

Redan under sommaren 1808 var en s\u00e5 stor del av Finland ockuperat av ryssarna, att tidningen \u201d\u00c5bo Tidning\u201d hade b\u00f6rjat kalla svenskarna f\u00f6r fiender och ryssarna f\u00f6r \u201dde egna\u201d. Den h\u00e4r tiden var \u201d\u00c5bo Tidning\u201d den enda som utkom i Finland och \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r den b\u00e4sta k\u00e4lla, eftersom den publicerade artiklarna just n\u00e4r de h\u00e4nde. Att ryssarna br\u00f6t in i landet i februari 1808 n\u00e4mns inte med ett ord, utan de f\u00f6rsta artiklarna som behandlar detta krig publicerades f\u00f6rst i april.<\/p>\n

I l\u00e5nga artiklar beskrev tidningen l\u00e4get i Finland, bland annat s\u00e5 h\u00e4r:<\/p>\n

13.4.1808<\/strong> meddelade Knut von Troil vid \u00c5bo Lands Kansli att brev och post h\u00e4danefter kan skickas till Ryssland. \u201dKrono- och Embetsbref som f\u00f6rr utan betalning, samt att till den hos Hans Excellence, H\u00f6gv\u00e4lborne Herr Greve Buxhoeven befintliga F\u00e4ltposten \u00f6fvers\u00e4nda endast s\u00e5dana bref, som inlemnas f\u00f6r att afg\u00e5 till de Orter, hvilka icke \u00e4nnu blifvit af Ryska Tropperna occuperade, hvilket h\u00e4rigenom meddelas\u201d<\/p>\n

20.4.1808<\/strong> meddelade greven Buxhoevden i en skrivelse till \u00c5bo Landskansli att de ryska banksedlarna \u201duti Kejsard\u00f6met Ryssland best\u00e5 af 100, 50, 25, 10 och 5 Rubels Sedlar, hvarav de 3:ne f\u00f6rtn\u00e4mnde i anseende till sjelfva papperet \u00e4r hvita, Tiorubelssedeln \u00e4r R\u00f6d och Fem Rubelssedeln \u00e4r Bl\u00e5, hvilka efter kursen hafva det v\u00e4rde, att en Riksdaler i Riksg\u00e4lds i sedlar utg\u00f6r En och en half Rubel, och \u00e4r s\u00e5ledes Fem Rubels Banko Sedel lika med Tre Riksdaler, Sexton skillingar i Riksg\u00e4lds sedlar\u201d. H\u00e4r meddelas ocks\u00e5 vilka mynt som finns tillg\u00e4ngliga d\u00e5 betalningar skall b\u00f6rja g\u00f6ras i ryska pengar.<\/p>\n

2.7.1808:<\/strong> Utav Generall\u00f6jtnanten och Riddaren Rejevski inkommen rapport \u00f6ver en av 3 000 man best\u00e5ende Svenska trupper vid Vasa stad alldeles misslyckade landstigning, bestyrktes deras fullkomliga nederlag, flera hundrade d\u00f6da p\u00e5 valplatsen, samt att Konungen av Sveriges General Adjutant Bergenstr\u00e5hle, \u00f6verstel\u00f6jtnanten Knorring, Major Unonius, kaptenerna Donner, Luku, Ensk\u00f6ld, Hollstein, Sch\u00f6nfeldt, Greve Cronhjelm, l\u00f6jtnant Hofstedt, f\u00e4nrikarna Ullhjelm, Bergenstr\u00e5hle och Str\u00f6m, j\u00e4mte 500 soldater blivit till f\u00e5nga tagna, och efter att ha f\u00f6rlorat en kanon, r\u00e4ddade de \u00f6vriga sig genom en hastig flykt uti fartygen, de andra s\u00f6kte det f\u00e5f\u00e4ngt uti skogarna d\u00e4r kosackerna d\u00f6dade dem, som inte skulle \u00f6ka f\u00e5ngarnas antal.<\/p>\n

Generalmajor Carbounzow rapporterade om en i g\u00e5r mellan Ryska och svenska sk\u00e4rg\u00e5rdsflottorna f\u00f6refallen drabbning som skulle ha p\u00e5g\u00e5tt i flera timmar, intygar att tv\u00e5 av de svenska fartygen hade blivit f\u00f6rst\u00f6rda och att endast ett litet antal av bes\u00e4ttningsm\u00e4nnen kunde tas som krigsf\u00e5ngar. Den \u00f6vriga svenska flottan retirerade med en betydande f\u00f6rlust \u00e5t svenska kusten.<\/p>\n

9.7.1808,<\/strong> som handlar om l\u00e4get i Vasa:<\/p>\n

Denna stad visar f\u00f6r n\u00e4rvarande den bedr\u00f6vliga anblicken av en ort som varit stridsplats och ett offer f\u00f6r dessa farliga m\u00e4nniskor, vars n\u00f6je det \u00e4r att st\u00f6ra det allm\u00e4nna lugnet. Lika l\u00e4ttrogna som obet\u00e4nksamma medborgare till f\u00f6retag, rakt stridande mot deras plikt och f\u00f6rdelar, \u00e5drager dem de st\u00f6rsta olyckor.<\/p>\n

Stadens inv\u00e5nare hade under affairen den 25 juni till\u00e5tit sig att skjuta p\u00e5 de tappra och segrande ryssarna och l\u00e4mnat i sina hus en tillflykt \u00e5t fienderna (h\u00e4r avses allts\u00e5 svenskarna)<\/span> som i deras f\u00f6nster l\u00e5g p\u00e5 lur. Trupper, som allt sedan deras inmarsch i Finland utm\u00e4rkt sig genom god ordning och oavbruten aktning f\u00f6r de fredliga medborgarna, blev slutligen tvingade att \u00e4ndra sitt uppf\u00f6rande och enligt krigslagarna straffa en s\u00e5 grym trol\u00f6shet och otacksamhet.<\/p>\n

Enskilda, kan h\u00e4nda helt oskyldiga har lidit av detta men skall inte anklaga andra \u00e4n sina egna medborgare f\u00f6r det. Detta f\u00f6rskr\u00e4ckliga exempel b\u00f6r tj\u00e4na dem till l\u00e4rdom i en framtid och \u00f6ppna \u00f6gonen f\u00f6r deras verkliga f\u00f6rdel, alldeles of\u00f6renligt med f\u00f6rst\u00f6rarnas av det allm\u00e4nna lugnet.<\/p>\n

Den landstigning som de svenska fienderna har gjort h\u00e4r, visar hur litet avseende han g\u00f6r p\u00e5 den enskildas s\u00e4kerhet. En batalj, som sker i en stad och p\u00e5 dess gator, kan inte medf\u00f6ra annan f\u00f6rdel \u00e4n medborgarens underg\u00e5ng och eftersom man har att g\u00f6ra med den ryska soldaten, s\u00e5 betyder det ett fullkomligt nederlag. Generaladjutant Bergenstr\u00e5hle som var bef\u00e4lhavare f\u00f6r de svenska landstigningstrupperna, 15 andra officerare och d\u00e4ribland flera av Staben l\u00e4mnades d\u00f6da p\u00e5 platsen. Av de 1\u00a0500 ryska soldaterna, f\u00f6rlorade eller blesserades ungef\u00e4r 100 man.<\/p>\n

20.7.1808, som handlar om l\u00e4get i Kristinestad:<\/strong><\/p>\n

Fienden hade gjort en landstigning n\u00e4ra Christinestad. Hans avsikt var, att sedan han d\u00e4r vunnit fast fot, fr\u00e5n den punkten f\u00f6rena sin \u00e5tg\u00e4rd med den Svenska arm\u00e9ns. Han hoppades \u00e4ven att f\u00e5 bist\u00e5nd av inbyggarna, som han trodde alla vara f\u00e4rdiga att vid f\u00f6rsta tecken gripa till vapen. Svenskarnas hopp slog v\u00e4l p\u00e5 den sidan fullkomligt fel men i Generalen Greve Orloff-Denisoffs fr\u00e5nvaro, som med sitt detachement g\u00e5tt att f\u00f6rena sig med de truppers avantgarde, vilka marscherade ifr\u00e5n Tavastehus, gav dem mod att intaga Christinestad.<\/p>\n

De gjorde d\u00e4r fram om staden f\u00f6rhuggningar och anlade n\u00e5gra batterier. Den ryska generalen som hade f\u00f6rst\u00e4rkt sig med n\u00e5gra kompanier, kom emellertid tillbaka och anf\u00f6ll den 13 juli fienden (allts\u00e5 svenskarna) som var 2 000 man stark. Dessa drevs fr\u00e5n sina f\u00f6rhuggningar och nedgjordes fullkomligen och blev fr\u00e5ntagna 7 f\u00e4ltstycken, samt tv\u00e5 fanor. 400 svenskar hade funnits p\u00e5 platsen, de \u00f6vriga hade f\u00e5tt sin r\u00e4ddning p\u00e5 fartygen. Staden Christina \u00e4r av ryssarna \u00e5nyo intagen.<\/p>\n

Det ser besynnerligt ut, att svenskarna \u00e4nnu g\u00f6r f\u00f6rs\u00f6k att komma in i ett land, som i denna stund, som \u00e4r sysselsatta att f\u00f6rsvaras av 50\u00a0000 ryssar och som dessutom dagligen f\u00f6rst\u00e4rks med nya regementen. Dessa f\u00f6rs\u00f6k, som inte skadar de ryska trupperna p\u00e5 annat s\u00e4tt \u00e4n att de m\u00e5ste h\u00e5lla sig vakna, vilket de f\u00f6r \u00f6vrigt \u00e4r vana med, m\u00e5ste emellertid \u00f6del\u00e4gga landet och st\u00f6rta dess olyckliga inv\u00e5nare i el\u00e4nde, under det fienden varje g\u00e5ng f\u00f6rlorar h\u00e4lften av sin styrka.<\/p>\n

Ett s\u00e5dant krig \u00e4r f\u00f6rl\u00e5tligt f\u00f6r f\u00f6r\u00f6vare, som inte beh\u00f6ver s\u00f6rja f\u00f6r den lejda slaven, som tj\u00e4nar dem som soldat. Men inte f\u00f6r en hyfsad nation, som b\u00f6r g\u00f6ra redo f\u00f6r varje droppe blod, som hon l\u00e5ter sina medborgare utgjuta f\u00f6r intressen, som inte endast \u00e4r hennes egna, utan dem hon sj\u00e4lv fr\u00e4mst borde avsky.<\/p>\n

20.7.1808: <\/strong>Underr\u00e4ttelser norrifr\u00e5n inneh\u00e5ller, att general Jankowitch den 10 juli 1808, i nejden av Perho, haft en blodig affaire med en corps av 4\u00a0500 svenskar under greve Cronstedts bef\u00e4l. Man vet att denna affaire varat i 8 timmar och att den svenska truppen blivit helt och h\u00e5llet f\u00f6rskingrad, samt att ryssarna f\u00f6rf\u00f6ljt den \u00e5t \u00d6fvre Vetil. F\u00f6rlusterna k\u00e4nner man inte \u00e4nnu.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i februari 2021. Kriget 1808 \u2013 1809 som ocks\u00e5 kallas Finska kriget var egentligen inte n\u00e5got riktigt krig, utan n\u00e4rmast en rysk invasion i den \u00f6stra rikshalvan av Sverige. Det var ju ett stormaktspel mellan Ryssland, Forts\u00e4tt l\u00e4sa Kriget enligt \u00c5bo Tidning<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":6292,"menu_order":16,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19387","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19387","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19387"}],"version-history":[{"count":1,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19387\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":19388,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19387\/revisions\/19388"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/6292"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19387"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}