{"id":19275,"date":"2021-01-29T13:46:35","date_gmt":"2021-01-29T11:46:35","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19275"},"modified":"2024-07-18T08:20:31","modified_gmt":"2024-07-18T05:20:31","slug":"spectras-gard-pa-vastra-langgatan-4-eller-skolgatan-10-pa-tomt-nummer-151","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19275","title":{"rendered":"Spectras g\u00e5rd p\u00e5 Skolgatan 10 el. V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den f\u00f6rsta delen av h\u00e4r g\u00e5rden, som l\u00e5g l\u00e4ngs med V\u00e4stra L\u00e5nggatan byggdes \u00e5r 1830 och den andra delen, vinkeln l\u00e4ngs med Skolgatan byggdes \u00e5r 1899. G\u00e5rden kan kallas b\u00e5de Starckes och Wendelins och den hade tidigare adressen V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4 men p\u00e5 senare tid anv\u00e4nds adressen Skolgatan 10. Nuvarande \u00e4gare \u00e4r Konstf\u00f6reningen Spectra. G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n v\u00e4ster sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Kontoristen Otto Wendelin l\u00e4t uppf\u00f6ra byggnaden l\u00e4ngst till v\u00e4nster \u00e5r 1908, som ett bostadshus med tv\u00e5 rum. Byggnaden har tidvis anv\u00e4nts som bagarstuga och den anv\u00e4nds i dag endast som f\u00f6rr\u00e5d. Vinkelbyggnaden mot Skolgatan byggdes \u00e5r 1899 och mellan den och bagarstugan fanns det tidigare en vacker port. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur lagfartsb\u00f6ckerna, mantalsl\u00e4ngderna, kyrkb\u00f6ckerna och gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h2>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R<\/strong><\/span><\/a> och se vad som st\u00e5r i f\u00f6rs\u00e4kringsbreven.<\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1751 s\u00e5 ser vi att Norra Kvarnberget str\u00e4cker sig \u00f6ver Skolgatan \u00e4nda in p\u00e5 den tomt d\u00e4r Spectras g\u00e5rd st\u00e5r i dag. Det var f\u00f6rst efter 1830 som denna tomt kunde bebyggas.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har Skolgatan gjorts i farbart skick ocks\u00e5 \u00f6ver Norra Kvarnberget. Tomten nr 151 skapades p\u00e5 den steniga h\u00f6gsta punkten.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1823, den 19 oktober<\/strong> fick guld- och silverarbetaren Henrik Gottfrid Starcke (f. i Sverige 1752, d\u00f6d i Kristinestad 1834) lagfart p\u00e5 den h\u00e4r s\u00e5 kallade Nordmanska g\u00e5rdstomten. \u00a0Han hade \u00e5r 1805 flyttat till staden och han f\u00f6rv\u00e4rvade d\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 Kyrkogatan 1.<\/a> Han hade varit gift med barnmorskan Hedvig Charlotta Hallman (1762-1825) som var f\u00f6dd i Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> byggdes den g\u00e5rd, som fortfarande st\u00e5r kvar av guldsmeden Henrik Gottfrid Starcke.<\/p>\n

Fr\u00e5n tidigare fanns det inga byggnader p\u00e5 den h\u00e4r tomten, som f\u00f6re 1830 var bergig och otillg\u00e4nglig. F\u00f6re handelsmannen och guldsmeden Henrik Gottfrid byggde denna g\u00e5rd uppe p\u00e5 Norra Kvarnberget, s\u00e5 bodde han p\u00e5 tomt nr 2 i tredje kvarteret, det som i dag \u00e4r Strandgatan 43.<\/p>\n

\u00c5r 1831<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Henrik Gottfrids son expeditionsfogden och kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke (1795-1877). Gustaf var gift med Christina Fredrika (1801-1883) fr\u00e5n Kristinestad. I samma g\u00e5rd bodde ocks\u00e5 skomakaren Johan Sundqvist med hustrun Fredrika och hos dem bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingen Henrik. F\u00f6ljande \u00e5r bodde sj\u00f6tullvaktm\u00e4staren Johan Gustaf Lundblad med hustrun Hedvig i g\u00e5rden, s\u00e5 det var stor oms\u00e4ttning p\u00e5 hyresg\u00e4sterna.<\/p>\n

\u00c5r 1833<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av expeditionsfogden och kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 fiskaren Hans Henrik Str\u00f6m med sin hustru Carolina. Ocks\u00e5 handelsbetj\u00e4nten Fredric Holmgren bodde d\u00e4r med hustrun Lisa.<\/p>\n

\u00c5r 1835, den 23 maj <\/strong>bytte kronol\u00e4nsmannen Gustaf Starcke bort g\u00e5rden med Michael Ekblom och han fick i st\u00e4llet g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 13.\u00a0 I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 fiskaren Hans Str\u00f6m med hustrun Carolina. Det var allts\u00e5 detta \u00e5r som Gustaf Starcke \u00f6verl\u00e4t g\u00e5rden \u00e5t v\u00e4ktaren Michael Ekblom, som f\u00f6re det hade bott p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 13, invid Kyrkogatan. Starcke som bodde i granng\u00e5rden p\u00e5 Kyrkogatan 1 \u00f6vertog d\u00e5\u00a0 Ekbloms g\u00e5rd, de bytte allts\u00e5 g\u00e5rdar med varandra.<\/p>\n

\u00c5r 1837<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av kyrkov\u00e4ktaren Michael Ekblom (1780-1837), som bodde med hustrun Maria, f\u00f6dd Tillberg \u00e5r 1782. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Johan Ekberg och skomakarges\u00e4llen Samuel Lindholm med hustrun Greta.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 151 av v\u00e4ktare\u00e4nkan Maria Ekblom, som bodde d\u00e4r med dottern Anna. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 kyrkov\u00e4ktaren Johan Ekblom med hustrun, liksom snickaren Anders Ekblom med hustrun Sofia, och brodern Nils som var snickarel\u00e4rling.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och h\u00f6rntomten nr 151 av v\u00e4ktare\u00e4nkan Maria Ekblom. P\u00e5 hyra bodde kyrkov\u00e4ktaren Johan Ekblom med hustrun Anna, r\u00e5dmannen Sj\u00f6str\u00f6m med en piga och f\u00f6rra guldsmeden Gustaf Ljungsten med hustrun Maria Magdalena. Guldsmeden hade f\u00f6re bott p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 9 hos sj\u00f6mannen Sj\u00f6str\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av Marias son, snickaren Nils Ekblom (f.1823), som bodde med pigan Maria. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 en sj\u00f6man Ljungsten och f\u00f6re detta guldsmeden G. Ljungsten. Kyrkovakten Johan Ekblom bodde d\u00e4r med hustrun Anna, och det gjorde Johans syster Anna Rebecka ocks\u00e5. Hon var f\u00f6dd 1820 och var gift med sj\u00f6mannen Johan H\u00e4ggblom, som var f\u00f6dd 1819 i N\u00e4rpes. H\u00e4ggbloms hade \u00e5tminstone 3 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten av snickaren Nils Ekblom med hustrun Anna Maria (f. \u00d6sterberg 1815), en l\u00e4rling som hette Johan och pigan Maria. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Johan H\u00e4ggblom, vars hustru hette Anna Rebecka (f.1820). F\u00f6re detta guldsmeden Gustaf Ljungsten bodde d\u00e4r, liksom dejan Maria Ljungsten.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> var l\u00e4get of\u00f6r\u00e4ndrat, f\u00f6rutom att m\u00e5gen, sj\u00f6mannen Johan H\u00e4ggblom hade avlidit, s\u00e5 det var endast \u00e4nkan Anna Rebecka som bodde d\u00e4r. Hon bodde med dottern Maria Rebecka, som var f\u00f6dd 1851 och som flyttade fr\u00e5n staden 1876.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> f\u00f6rr\u00e4ttades arvskifte efter avlidna makarna Ekblom och g\u00e5rden delades bland arvingarna i 18 delar. Vissa erh\u00f6ll 3 delar, andra 2 medan flera erh\u00f6ll endast 1\/18 av g\u00e5rden.<\/p>\n

F\u00f6re 1865<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av snickare\u00e4nkan Anna Maria Ekbloms arvingar. Anna Maria Ekblom var f\u00f6dd \u00d6sterberg 1815 och hon hade tre barn: m\u00e5larges\u00e4llen Erik Wilhelm (f. 1851), pigan Maria Adelina (f. 1853) och sj\u00f6mannen Axel (f.1855).\u00a0 P\u00e5 hyra i g\u00e5rden bodde m\u00e5laren G. W. Lindqvist med hustrun Anna (f. Ekblom 1839), och d\u00e4r bodde \u00e4nnu sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna H\u00e4ggblom.<\/p>\n

M\u00e5larm\u00e4stare Lindqvist tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1865, den 20 juli<\/strong> s\u00e5lde Anna Maria Ekbloms arvingar h\u00f6rng\u00e5rden nr 151 \u00e5t m\u00e5larm\u00e4staren Gustaf Wilhelm Lindqvist f\u00f6r 1 400 mark. Denne var f\u00f6dd \u00e5r 1835 i Stockholm och kom 1857 via \u00c5bo till Kristinestad. Han kom fr\u00e5n Sverige till Finland d\u00e5 han fick i uppdrag att inv\u00e4ndigt m\u00e5la det nya stadshuset i Vasa. Lindqvist hade ocks\u00e5 \u00f6vertagit granng\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 150, den bl\u00e5a byggnaden p\u00e5 nummer 4. Han hade gift in sig i g\u00e5rden och bodde med hustrun Anna (f. Ekblom 1839-1869), sv\u00e4rmor Anna Eriksdotter Ekblom (f.1813, flyttade till staden fr\u00e5n Stor\u00e5 1834), dottern Maria, l\u00e4rlingarna Erik Ekblom och Joh. Nygren. I n\u00e5gon av g\u00e5rdarna bodde ocks\u00e5 skomakaren P. \u00d6sterman med hustrun Lilja och dottern Wilhelmina, och d\u00e4r bodde ocks\u00e5 sj\u00f6mannen Oskar \u00d6sterman. H\u00e4r bodde ocks\u00e5 m\u00e5larl\u00e4rlingen Herman Wikl\u00f6f, som var f\u00f6dd 1852 i Mustasaari och han kom till staden 1871. Herman k\u00f6pte sedan g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 2<\/a>, p\u00e5 tomt nr 187, d\u00e4r han bodde \u00e4nnu in p\u00e5 1920-talet.<\/p>\n

\u00c4nnu \u00e5r 1880<\/strong> \u00e4gde m\u00e5laren G. W. Lindqvist b\u00e5da tomterna 151 och 150, och han bodde d\u00e4r med nya hustrun Maria (f. 1842) och 6 minder\u00e5riga barn. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 hans sv\u00e4rmor Anna Ekblom, en Carl Alfred Norrg\u00e5rd och pigan Maja Kanganp\u00e4\u00e4 (1860).<\/p>\n

\u00c5r 1882<\/strong> gjorde m\u00e5larm\u00e4staren Lindqvist konkurs och hans g\u00e5rd p\u00e5 h\u00f6rntomten nr 151 s\u00e5ldes p\u00e5 auktion den 14 februari. H\u00f6gsta, godk\u00e4nda budet gavs av sj\u00f6mannen Johan Henrik Sj\u00f6blom (1845-1914) som bj\u00f6d 2 805 mark. M\u00e5larm\u00e4stare Lindqvists andra g\u00e5rd, som l\u00e5g p\u00e5 tomt 150 s\u00e5ldes ocks\u00e5 p\u00e5 auktion och den ropades in av hans son, m\u00e5laren Gustaf Fredrik Lindqvist (f.1859).<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes tomt nr 150 av m\u00e5larm\u00e4starens son, m\u00e5laren Gustaf Fredrik Lindqvist och han bodde d\u00e4r med hustrun Amanda (f.1856) och en yngre son. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingen Elis Dahlstr\u00f6m (1868).<\/p>\n

\u00c5r 1886, den 25 augusti<\/strong> avled m\u00e5laren Gustaf Fredrik Lindqvist och g\u00e5rden p\u00e5 h\u00f6rntomten nr 150 \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Amanda Lindqvist.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 150 av \u00e4nkan Amanda Lindqvist.\u00a0 Sadelmakaren Adrian Teir (f.1847) och hustrun Ulrika, som kallades Ulla (f.1848) bodde p\u00e5 hyra med sina tv\u00e5 minder\u00e5riga d\u00f6ttrar Ester och Helmi.<\/p>\n

\u00c5r 1891, den 4 maj<\/strong> s\u00e5lde m\u00e5lare\u00e4nkan Amanda Lindqvist tomt nr 150 \u00e5t bondem\u00e5gen Karl Otto Moberg fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd f\u00f6r 1 000 mark. Denne \u00e5tog sig att sk\u00f6ta m\u00e5larm\u00e4stare G. W. Lindqvists sv\u00e4rmor, kyrkovaktm\u00e4stare\u00e4nkan Anna Ekblom till hennes d\u00f6d med husrum, mat och kl\u00e4der.<\/p>\n

\u00c5r 1893, den 5 juli<\/strong> s\u00e5lde bondem\u00e5gen Moberg den bebyggda h\u00f6rntomtenen 150 \u00e5t poliskonstapel Josef Mangs och hans hustru Wilhelmina f\u00f6r 1 400 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1899<\/strong> tecknade g\u00e5rds\u00e4garen Sj\u00f6blom en brandf\u00f6rs\u00e4kring p\u00e5 sina byggnader och om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 sj\u00f6mannen och fiskaren Sj\u00f6blom \u00e5r 1899 skulle teckna en brandf\u00f6rs\u00e4kring, s\u00e5 var byggnaderna placerade enligt denna renritade skiss.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes tomterna 150 och 151 och b\u00e5da g\u00e5rdarna av sj\u00f6mannen och fiskaren Johan Henrik Sj\u00f6blom och han bodde sj\u00e4lv i h\u00f6rng\u00e5rden medan bagaredottern Bertha Nordgren (f. 1882) bodde p\u00e5 hyra p\u00e5 granntomten 150 l\u00e4ngre s\u00f6derut.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> bodde ocks\u00e5 pigan Ida Suojoki (f.1882) hos familjen Sj\u00f6blom. P\u00e5 hyra bodde fr\u00f6ken Anna Lundberg (f.1849) med sin piga Hulda Lassfolk (f.1884). Ocks\u00e5 magasinkarlen Karl Salminen (f.1870) och hustrun Emma (f.1868) bodde d\u00e4r med tv\u00e5 barn. \u00c5r 1905 var l\u00e4get s\u00e5 gott som of\u00f6r\u00e4ndrat men nu hette deras piga Maria Hints (f.1874).<\/p>\n

\u00c5r 1906<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna 150 och 151 av sj\u00f6mansfamiljen Sj\u00f6blom och de hade endast fr\u00f6ken Lundberg som hyresg\u00e4st.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> \u00e4gdes b\u00e5da tomterna fortfarande av sj\u00f6mannen och fiskaren Sj\u00f6blom, som nu hade en piga Ida Jut (1885). F\u00f6rutom fr\u00f6ken Lundberg bodde ocks\u00e5 tyska musikern Vogt (1872) med hustrun Signe d\u00e4r, liksom bagare\u00e4nkan Ida Vikb\u00e4ck (1855) som bodde med sin mor, sj\u00f6mans\u00e4nkan Sofia Vidbom (1830). Ida Vikb\u00e4ck var \u00e4nka efter bagaren Josef Robert Wikb\u00e4ck (1865) som hade \u00e4gt g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 53.<\/p>\n

Kontorist Wendelin tar \u00f6ver<\/strong><\/h4>\n

16 mars 1908<\/strong> s\u00e5lde fiskaren Henrik Sj\u00f6blom g\u00e5rdarna p\u00e5 150 och 151 \u00e5t kontoristen Otto Wendelin f\u00f6r 11 000 mark. Kontoristen Otto Wendelin var son till kommerser\u00e5det Otto Wendelin (1824-1888) och Ulrika Rosenlew. Trots att fiskaren Sj\u00f6blom s\u00e5lde b\u00e5da tomterna \u00e5t Wendelin, s\u00e5 fanns det i k\u00f6pebrevet en paragraf som gav s\u00e4ljaren r\u00e4tt att bo p\u00e5\u00a0 den s\u00f6dra tomten i hela sin livstid. Sj\u00f6blom hade ritningar f\u00e4rdigt godk\u00e4nda f\u00f6r en tillbyggnad och denna skulle han g\u00f6ra. Han f\u00f6rbeh\u00f6ll sig ocks\u00e5 r\u00e4tten till de uthus som fanns p\u00e5 tomten. Efter makarna Sj\u00f6bloms d\u00f6d s\u00e5 skulle Otto Wendelin l\u00f6sa in denna tomt till v\u00e4rderat pris, h\u00f6gst 4 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1908<\/strong> l\u00e4t kontoristen Otto Wendelin uppf\u00f6ra ett mindre bostadshus med tv\u00e5 rum, l\u00e4ngs med R\u00e5dhusgatan. Tidvis anv\u00e4ndes byggnaden som bagarstuga.<\/p>\n

\u00c5r 1909 gifte sig <\/strong>Otto Wendelin med Annie<\/span> Elisabeth \u00c5kerberg och samma \u00e5r \u00f6verl\u00e4t Otto g\u00e5rden med ett g\u00e5vobrev \u00e5t hustrun Annie genom att hon \u00f6vertog alla skulder. Annie fick lagfart p\u00e5 g\u00e5rdarna \u00e5r 1910.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes de b\u00e5da g\u00e5rdarna av Annie Wendelin och hon bodde d\u00e4r med sin man Otto. F\u00f6rutom paret Wendelin bodde ocks\u00e5 snickaren Axel Ax\u00e9n (f. 1866) med hustrun Ida (f.1874) d\u00e4r med en son. Provisorn V\u00e4in\u00f6 Granlund (f. 1879) och hustrun Johanna (f. 1883) med 2 barn bodde ocks\u00e5 i n\u00e5gon av g\u00e5rdarna.<\/p>\n

H\u00f6rng\u00e5rden p\u00e5 Skolgatan 10, p\u00e5 tomt 151.<\/strong><\/h4>\n

I b\u00f6rjan av 1920-talet<\/strong> \u00e4gde r\u00e5dmannen Otto Wendelin och hustrun Annie g\u00e5rden p\u00e5 h\u00f6rntomten 151. Han och hustrun Annie bodde fortfarande i g\u00e5rden n\u00e4rmare R\u00e5dhusparken. Otto och Anni hade fyra d\u00f6ttrar:<\/p>\n

-Gunhild (f.1897) gifte sig \u00e5r 1920 med l\u00e4rarsonen Einar Wadstr\u00f6m<\/a> (1844-1940) fr\u00e5n Dagsmark och de flyttade till Ruokolahti 1920.<\/h6>\n
-Gurli Ingrid (f.1899) gifte sig \u00e5r 1925 med Carl Gustaf Wolff (1890-1957)\u00a0 fr\u00e5n Ilmajoki. Bosatta i Bj\u00f6rneborg och de fick tre barn f\u00f6re de skilde sig \u00e5r 1940.<\/h6>\n
-Margareta (1901-1917) ogift och barnl\u00f6s.<\/h6>\n
-Ulrika, som kallades Ulla (f. 1908), flyttade till \u00c5bo 1931 och gifte sig \u00e5r 1933 med Gunnar Strandell (1904-1999), bosatta i \u00c5bo.<\/h6>\n

 <\/p>\n

I h\u00f6rng\u00e5rden bodde hyresg\u00e4ster som kontoristen af Friis (f.1883), handelsf\u00f6rest\u00e5ndaren V\u00e4in\u00f6 Andersson (f.1897) med hustrun Lempi (f.1899), s\u00f6mmerskan Bertha Parikka (f.1881) och en sj\u00f6mans\u00e4nka Hilma Sandberg (f.1871).<\/p>\n

I slutet av 1920-talet<\/strong> bodde f\u00f6rutom V\u00e4in\u00f6 Aaltonen och Hilma Sandberg ocks\u00e5 musikern Karl Schultz h\u00e4r. Han var f\u00f6dd i G\u00fclitz i Preussen \u00e5r 1874 och han var gift med Annie Salin (f. i staden 1877) och det hade ocks\u00e5 en dotter Anita (f.1903). Ocks\u00e5 farmaceuten Anna Skans (f.1902) bodde d\u00e4r p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1931 den 17 juli <\/strong>s\u00e5lde Otto och Annie Wendelins h\u00f6rng\u00e5rden p\u00e5 nr 151 \u00e5t de tre d\u00f6ttrarna i lika stora delar och den v\u00e4rderades d\u00e5 till 70 000 mark. R\u00e5dmannen Otto avled den 15 oktober och \u00e4nkan Annie Elisabeth Wendelin (f.1876, d. i Kristinestad 1970) fortsatte att bo i g\u00e5rden, liksom familjen Schultz som bodde p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5ren 1932-1935<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden fortfarande Ottos och Annies tre barn. P\u00e5 hyra bodde nu bland annat magasinkarlen Karl Schultz (1874) och hustrun Annie (1877) med dottern, telefonisten Anita (1903). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 telefonisten Astrid Peltonen (1909) med sin syster, studeranden Seidi Aino Peltonen (1910).<\/p>\n

F\u00f6re och under kriget i p\u00e5 1940-talet<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av Wolff med flera och d\u00e4r bodde p\u00e5 hyra r\u00e5dmans\u00e4nkan Anni Wendelin (1876). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 aff\u00e4rsbitr\u00e4det Bror ”Bobi” Ax\u00e9n (1911) med hustrun Nelly Julina (f. Eriksson \u00e5r 1913) med de tre barnen Dorrit Elisabeth (1935), Roger Magnus (1937) och Heddy Marianne (1938) och de minder\u00e5riga barnen Mona och Robert. D\u00e4r bodde \u00e4nnu magasinkarlen Karl Joakim Schultz, hustrun Annie och dottern Anita. Hugo Rafael Sj\u00f6blad (1894) hade bott d\u00e4r en kort tid med hustru och tv\u00e5 s\u00f6ner.<\/p>\n

I den andra g\u00e5rden p\u00e5 tomten nr 150 bodde den h\u00e4r tiden f\u00f6rre handelsmannen Karl Leonard Saari. Han var f\u00f6dd i Kisko \u00e5r 1873 och han var gift med Hj\u00f6rdis Vilhelmina Englund (f.1990) fr\u00e5n staden. De hade redan i slutet av 1800-talet \u00e4gt g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 34, den som de sedan s\u00e5lde till Kuluttajain Osuusliike \u00e5r 1920.<\/p>\n

P\u00e5 1950-talet<\/strong> s\u00e5 bodde fortfarande Annie Wendelin i den s\u00f6dra \u00e4ndan av g\u00e5rden p\u00e5 Skolgatan 10. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Annie Schults och ocks\u00e5 Runar H\u00e4ggblom bodde d\u00e4r med sin familj. D\u00e5 denne flyttade till Sverige s\u00e5 bodde Holger Knus d\u00e4r med familjen. Efter dem bodde Lennart och Ida Helenefors d\u00e4r med deras familj. Lennart var f\u00f6dd Yrj\u00e4ns i P\u00e5skmark. Ocks\u00e5 Onni Rantam\u00e4ki fr\u00e5n Vasa bodde d\u00e4r med hustru och barn en tid f\u00f6re han flyttade tillbaka till Vasa.<\/p>\n

Efter Annie Wendelins d\u00f6d \u00e5r 1970 hyrde arvingarna ut g\u00e5rden \u00e5t oregistrerade konstf\u00f6reningen Spectra, som hade grundats i staden 13 maj 1970. P\u00e5 \u00e5rsm\u00f6tet i april 1971 besl\u00f6t de att f\u00f6reningen skall registreras. De hade tidigare haft en atelj\u00e9 i Gabrielssonska g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 83. \u00c5r 1975 redde f\u00f6reningen ut m\u00f6jligheterna att ink\u00f6pa g\u00e5rden och de hade d\u00e5 byggm\u00e4stare Lars-Erik Bodbacka att ber\u00e4kna kostnaderna f\u00f6r en renovering. Han r\u00e4knade ut att 200 000 mark skulle beh\u00f6vas och kulturn\u00e4mnden i staden meddelade att de inte hade resurser att hj\u00e4lpa f\u00f6reningen.<\/p>\n

\u00c5r 1978<\/strong> ville g\u00e5rdens \u00e4gare, Wendelins d\u00f6ttrar Gunhild Wadstr\u00f6m, Ulla Strandell och Gurli Wolff, s\u00e4lja g\u00e5rden och det s\u00e5g ut som att Spectra d\u00e5 skulle bli heml\u00f6sa. Men det ordnade sig \u00e4nd\u00e5 s\u00e5, konstf\u00f6reningen Spectra kunde k\u00f6pa g\u00e5rden den 13 september 1978. Fr\u00e5n Spectras sida undertecknades k\u00f6pebrevet av ordf\u00f6rande Birgitta Recks\u00e9n, sekreteraren Tellervo Qvis\u00e9n och av viceordf\u00f6randen Unto Ahola.\u00a0 K\u00f6peskillingen var 36 000 mark och betalningsvillkoren s\u00e5dana att f\u00f6reningen skulle avkorta skulden med 1 000 mark per m\u00e5nad.<\/p>\n

\u00c5r 1983<\/strong> p\u00e5b\u00f6rjade konstf\u00f6reningen Spectra en omfattande renovering av g\u00e5rden, som \u00e4r 220 kvm stor. Mycket av arbetet gjordes p\u00e5 talko och energikonsulenten Unto Fieandt var till stor hj\u00e4lp. Tack vare hans yrkeskunskap kunde huset renoveras p\u00e5 ett pietetsfullt s\u00e4tt och har bevarat sitt utseende p\u00e5 ett f\u00f6red\u00f6mligt s\u00e4tt. I g\u00e5rden har konstf\u00f6reningen sedan kunnat h\u00e5lla b\u00e5de utst\u00e4llningar och konstkurser.<\/p>\n

G\u00e5rden p\u00e5\u00a0 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4, p\u00e5 tomt 150.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4 p\u00e5 tomt nr 150 har tidvis haft samma \u00e4gare som granng\u00e5rden l\u00e4ngre norrut. Fotot fr\u00e5n 2019.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1912<\/strong> har kontoristen Otto Wendelin (1864-1931) med hustrun Annie (1876-1970) \u00f6vertagit g\u00e5rden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4. Otto var son till kommerser\u00e5det Otto Wendelin och med Annie fick han 4 d\u00f6ttrar: 1).<\/strong> Gunhild (1897-1982) som var gift med l\u00e4rarsonen Einar Wadstr\u00f6m (1888-1940) fr\u00e5n Dagsmark. 2).<\/strong> Gurli Ingrid (f.1899) som var gift med Robert Wolff (1890-1957). 3).<\/strong> Margareta (1901-1917). Ogift och barnl\u00f6s. 4).<\/strong> Ulrika (f.1908) som var gift med Gunnar Strandell.<\/p>\n

\u00c5r 1931, den 15 oktober<\/strong> avled kontoristen Otto Wendelin och arvingarna s\u00e5lde g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4 \u00e5t handlanden Karl Leonard Saari f\u00f6r 30 000 mark. Karl (1873-1944) var f\u00f6dd med sl\u00e4ktnamnet Skarp men d\u00e5 han \u00e5r 1899 gifte sig med \u00e4nkan Matilda Lillteir (f.1868) s\u00e5 tog de sl\u00e4ktnamnet Saari. Matilda hade 5 barn fr\u00e5n ett tidigare \u00e4ktenskap och med Karl fick hon ytterligare 7. Av dessa var det endast den yngsta dottern Helny, som levde till vuxen \u00e5lder. Karl och Matilda skilde sig \u00e5r 1925 och Matilda \u00e5tertog d\u00e5 sitt flicknamn. \u00c5r 1927 gifte Karl om sig med Hj\u00f6rdis Englund (f.1927) men de fick inga gemensamma barn.<\/p>\n

\u00c5r 1944, den 8 oktober<\/strong> avled f\u00f6rre handlanden Karl Leonard Saari och g\u00e5rden \u00f6vertogs av sterbhuset, best\u00e5ende av \u00e4nkan Hj\u00f6rdis och dottern Helny, som bodde i Sverige.<\/p>\n

\u00c5r 1953, den 26 maj<\/strong> s\u00e5lde dottern Helny, som var gift med Elof Backe i Sverige sin del av g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4 \u00e5t postiljonen Harald Nordstr\u00f6m f\u00f6r 500 000 mark. Harald var f\u00f6dd i staden \u00e5r 1921 och \u00e5r 1946 hade han gift sig med Hilda Sj\u00f6blad (f.1917).<\/p>\n

\u00c5r 1955 <\/strong>h\u00e4vde hovr\u00e4tten i Vasa Harald Nordstr\u00f6ms k\u00f6p av halva g\u00e5rden p\u00e5 grund av ett formfel, som r\u00e5dstuvur\u00e4tten i Kristinestad hade godk\u00e4nt. Karl och Hj\u00f6rdis hade \u00e5r 1944 uppgjort ett inb\u00f6rdes testamente, som gav den \u00f6verlevande parten r\u00e4tt att bo i orubbat bo till d\u00f6ddagar. Karls dotter Helny hade allts\u00e5 inte r\u00e4tt att ensam s\u00e4lja g\u00e5rden. Nordstr\u00f6m \u00e5lades att \u00e5terge g\u00e5rden till s\u00e4ljaren mot att han fick tillbaka k\u00f6peskillingen, plus normal r\u00e4nta. Helny skulle \u00e5t Harald betala lagfarts- och tomtm\u00e4tningskostnader p\u00e5 totalt 41 000 mark och flyttningskostnader 10 000 mark. Harald Nordstr\u00f6m hade renoverat g\u00e5rden f\u00f6r 310 000 mark och Hj\u00f6rdis Saari och Helny \u00e5lades att betala ocks\u00e5 detta \u00e5t honom.<\/p>\n

\u00c5r 1955, den 21 juni<\/strong> s\u00e5lde b\u00e5da \u00e4garna Hj\u00f6rdis Saari och styvdottern Helny Backe, bosatt i Sverige hela g\u00e5rden \u00e5t f\u00f6re detta handlanden Lydia \u00c5kerfelt f\u00f6r 2,3 miljoner mark. Hj\u00f6rdis fick 1,4 miljoner och Helny resten. F\u00f6ljande \u00e5r i mars s\u00e5lde Lydia \u00c5kerfelt sitt \u00e4gande glassbarshus p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 14<\/a> \u00e5t glassfabrik\u00f6r Bror Sundell. Hj\u00f6rdis m\u00e5ste ha tyckt om blommor, eftersom det i k\u00f6pebrevet best\u00e4mdes att hon f\u00e5r f\u00f6ra bort s\u00e5 m\u00e5nga blommor som hon vill fr\u00e5n tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1962, den 23 januar<\/strong>i best\u00e4mde Lydia i sitt testamente att Hednamissionen skulle f\u00e5 500 000 mark, kyrkan 200 000 mark, tj\u00e4narinnan Hilma Bergvik 600 000 mark, Svenska privatf\u00f6retagarf\u00f6rbundet 100 000 mark och den svenska folkskolan i staden 500 000 mark av hennes tillg\u00e5ngar efter hennes d\u00f6d. Resten av hennes tillg\u00e5ngar skulle tillfalla Svenska F\u00f6reningen Braheg\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1962, den 2 april<\/strong> avled Lydia \u00c5kerfelt och hon efterl\u00e4mnade inga br\u00f6starvingar. Tillg\u00e5ngarna delades enligt testamentet och Braheg\u00e5rden \u00f6vertog d\u00e5 g\u00e5rden p\u00e5 tomt 150.<\/p>\n

\u00c5r 1962,den 24 oktober<\/strong> besl\u00f6t Braheg\u00e5rdens styrelse att g\u00e5rden skall s\u00e4ljas \u00e5t polis\u00f6verkonstapel Lars Ax\u00e9n f\u00f6r 2 miljoner mark. K\u00f6pebrevet undertecknades 29 oktober och Ax\u00e9n kunde \u00f6verta g\u00e5rden direkt. K\u00f6pet belastades av en klausul att g\u00e5rdens innehavare skulle m\u00e5natligen betala 12 000 mark \u00e5t Lydia \u00c5kerfelts syster Anna Lindberg, s\u00e5 l\u00e4nge hon levde.<\/p>\n

Foton.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Det var ju runt 1910 som r\u00e5dmannen Otto Wendelin k\u00f6pte den h\u00e4r g\u00e5rden och det \u00e4r m\u00f6jligt att det \u00e4r en del av familjen som poserar p\u00e5 g\u00e5rdsplanen. Reinholm Weckstr\u00f6m donerade detta foto till konstf\u00f6reningen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 g\u00e5rdsplanen fanns det i tiderna bland annat detta gamla uthus.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Det \u00e4r helt f\u00f6rst\u00e5eligt att Spectras gamla g\u00e5rd v\u00e4cker en viss avund i de andra konstf\u00f6reningarna i \u00d6sterbotten. Om inte annat s\u00e5 \u00e4r ju den h\u00e4r g\u00e5rdsmilj\u00f6n perfekt till exempel f\u00f6r en m\u00e5larkurs sommartid, i en oas mitt i centrala Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Bagarstugan vid Skolgatan har inte anv\u00e4nts som s\u00e5dan under de senaste \u00e5ren, utan den anv\u00e4nds endast som f\u00f6rr\u00e5d. Den byggdes \u00e5r 1908, som ett bostadshus med tv\u00e5 rum. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I samband med renoveringen p\u00e5 1980-talet s\u00e5 fick konstf\u00f6reningen en fin donation av br\u00f6derna \u00c5ke och Reinhold Weckstr\u00f6m. De gav d\u00e5 varsin ytterd\u00f6rr, som de hade tagit vara p\u00e5 d\u00e5 det gamla apotekshuset revs 1983-84. Fotot fr\u00e5n sommaren 2019.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Inne i huset finns ett timrat, mindre rum som i dag anv\u00e4nds som f\u00f6rr\u00e5d, men det \u00f6r oklart vad det har anv\u00e4nts till i tiderna. Kolla till exempel d\u00f6rren, som \u00e4r f\u00f6rsedd med ett litet f\u00f6nster, vilket f\u00e5r en att tro att man hade f\u00f6rvarat f\u00e5ngar eller kanske sjuka personer i det. Notera ocks\u00e5 hur v\u00e4l knuten \u00e4r timrad.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I vinkelbyggnaden mot Skolgatan finns denna gamla spis i ett rum som l\u00e4mpar sig ocks\u00e5 f\u00f6r \u00f6vernattning.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
I de nuvarande utst\u00e4llningsutrymmena finns det flera spisar och kakelugnar, bland annat de h\u00e4r tv\u00e5.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur lagfartsb\u00f6ckerna, mantalsl\u00e4ngderna, kyrkb\u00f6ckerna och gamla tidningar. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R och se vad som st\u00e5r i f\u00f6rs\u00e4kringsbreven. G\u00e5rdens historia. Forts\u00e4tt l\u00e4sa Spectras g\u00e5rd p\u00e5 Skolgatan 10 el. V\u00e4stra L\u00e5nggatan 4<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18665,"menu_order":4,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19275","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19275","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19275"}],"version-history":[{"count":58,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19275\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":28721,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19275\/revisions\/28721"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18665"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19275"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}