{"id":19139,"date":"2021-01-15T18:07:23","date_gmt":"2021-01-15T16:07:23","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=19139"},"modified":"2025-09-12T23:24:36","modified_gmt":"2025-09-12T20:24:36","slug":"ostra-langgatan-45-brahegarden-pa-tomterna-142-och-143","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=19139","title":{"rendered":"Braheg\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 45"},"content":{"rendered":"
\"\"
F\u00f6rsta delen av den h\u00e4r byggnaden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan byggdes i norra \u00e4ndan \u00e5r 1843 av snickarm\u00e4staren Anders Henrik Ekblom. \u00c5r 1881 k\u00f6pte handlanden Alfred Carlstr\u00f6m g\u00e5rden och han byggde d\u00e5 till den s\u00f6derut och den tillbyggnaden blev bredare \u00e4n den gamla byggnaden. Samtidigt h\u00f6jde han p\u00e5 den gamla byggnaden, s\u00e5 att taket blev j\u00e4mnt och g\u00e5rden fick d\u00e5 den h\u00f6jd som den har i dag. L\u00e5ngt in p\u00e5 1900-talet byggdes g\u00e5rden till med flera meter i den s\u00f6dra \u00e4ndan, s\u00e5 att den d\u00e5 fick sin nuvarande l\u00e4ngd. G\u00e5rden fotograferad fr\u00e5n nordost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 den Bergentinska plankartan fr\u00e5n 1751 s\u00e5 har tomterna f\u00e5tt numrorna 15 och 16 i det tredje kvarteret och b\u00e5da tomterna str\u00e4ckte sig mellan l\u00e5nggatorna. P\u00e5 b\u00e5da tomterna finns det den tiden byggnader l\u00e4ngs med \u00d6stra L\u00e5nggatan men h\u00f6gst antagligt har dessa rivits i n\u00e5got skede. P\u00e5 tomten nr 15 bodde Michel Ekstr\u00f6m och p\u00e5 nr 16 bodde Johan Str\u00f6m.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den gamla g\u00e5rden l\u00e5g i den \u00f6stra \u00e4ndan av tomt nr 16, vid den bl\u00e5a pilen och \u00e5r 1751 \u00e4gdes den av borgaren Johan Str\u00f6m och i dag \u00e4r den en del av Braheg\u00e5rden. Den nya g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1820 i den v\u00e4stra \u00e4ndan, d\u00e4r den fortfarande st\u00e5r. Fotot \u00e4r taget sommaren 2022 p\u00e5 Sj\u00f6fartsmus\u00e9et och modellen \u00e4r gjord av Tarmo Suomalainen.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1765<\/strong> bodde borgaren Johan Str\u00f6m p\u00e5 tomt nr 16 och med honom bodde sonen Henrik. P\u00e5 tomt nr 15 bodde timmermannen Michel Ekstr\u00f6m<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> bodde timmermannen Henrik Str\u00f6m p\u00e5 tomt nr 16 och Ekstr\u00f6m bodde p\u00e5 nr 15.<\/p>\n

\u00c5ren 1775 till 1780<\/strong> bodde timmermannen Henrik Str\u00f6m p\u00e5 tomten som nu hade f\u00e5tt nr 17 medan Mickel Ekstr\u00f6m bodde p\u00e5 det nya tomtnumret nr 16.<\/p>\n

\u00c5r 1809<\/strong> bodde timmermannen Henrik Str\u00f6m med hustrun Lena i g\u00e5rden som d\u00e5 fanns p\u00e5 tomt nr 17 i det tredje kvarteret. De hade tre sm\u00e5 barn.<\/p>\n

\u00c5r 1820<\/strong> bodde borgaren Henrik Str\u00f6m med hustrun Lena i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Erik Klingberg och hustrun Rebecka. En timmerman Johan H\u00e4ggblom och hustrun Gustafva bodde ocks\u00e5 d\u00e4r, liksom inhysesmannen Josef Nordman.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> bodde borgaren Henrik Str\u00f6m med hustrun Lena i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde timmermannen Erik Klingberg med hustrun Rebecka. Sj\u00f6mannen Vilhelm Nordman bodde ocks\u00e5 d\u00e4r p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomterna 15 och 16 f\u00e5tt numrorna 142 och 143 och b\u00e5da tomterna har nu delats p\u00e5 tv\u00e4ren<\/figcaption><\/figure>\n

\u00a0\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 142 av borgaren Henrik Str\u00f6m med hustrun Lena och sonen Johan och dottern Agatha. P\u00e5 tomten bodde ocks\u00e5 ett par sj\u00f6mansfamiljer. P\u00e5 den andra tomten lite s\u00f6derut nr 143 bodde svarvaren Johan Bernlund med hustrun Anna och sonen Elias.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 142 och g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Erik B\u00e4ckman och tomten nr 143 \u00e4gdes av blockmakaren Josef Bernlund med hustrun Maria. Om den f\u00f6rsta delen av g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1843 p\u00e5 tomt nr 143, s\u00e5 \u00e4r det allts\u00e5 blockmakaren Bernlund som har uppf\u00f6rt den.<\/p>\n

\u00c5r 1843<\/strong> k\u00f6pte snickarem\u00e4staren Anders Henrik Ekblom g\u00e5rden p\u00e5 tomt 142 och han fick lagfart p\u00e5 den 27 december. Han byggde d\u00e5 en g\u00e5rd p\u00e5 tomten och den g\u00e5rden \u00e4r i dag den norra delen av Braheg\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1844, den 7 september<\/strong> s\u00e5lde Anders Henrik Ekblom g\u00e5rden med alla byggnader p\u00e5 tomt 142 \u00e5t bokbindarem\u00e4staren Johan Ekman, f\u00f6r ”470 Rubel verkligt silfver”.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 142 och de gamla byggnaderna av bokbindaren Johan Ekman. Granntomten nr 143 \u00e4gdes av familjen Bernlund och den 31 maj 1847 fick borgaren och blockmakaren Josef Bernlund fastebrev p\u00e5 tomten. Denne hade han delvis f\u00e5tt i arv och delvis k\u00f6pt av sina medarvingar. Han bodde med hustrun Maria och fyra s\u00f6ner och hos dem bodde ocks\u00e5 pigan Eva.<\/p>\n

\u00c5r 1847, den 14 juni<\/strong> s\u00e5ldes bokbindare Johan Ekmans g\u00e5rd och tomt nr 142 p\u00e5 offentlig exekutiv auktion och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 910 rubel silver gavs av m\u00e5larem\u00e4staren Johan Erik Stendahl.<\/p>\n

\u00c5r 1848, den 18 mars<\/strong> s\u00e5lde Johan Erik Stendahl g\u00e5rden och tomt nr 142 \u00e5t r\u00e5dmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg (1785-1852) f\u00f6r 970 rubel silver och denne fick slutlig lagfart i juni samma \u00e5r. Denne bodde med sin familj vid torget d\u00e4r den stora skoaff\u00e4ren f<\/a>inns i dag.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 142 av r\u00e5dmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg, som bodde i sin g\u00e5rd vid torget. Som hyresg\u00e4st hade han borgm\u00e4staren R. Tengstr\u00f6m och han ser ut att bott ensam p\u00e5 den tomten. Den 17 januari 1850 s\u00e5ldes blockmakare Bernlunds tomt 143 p\u00e5 exekutiv auktion f\u00f6r t\u00e4ckande av skulder. H\u00f6gsta budet gavs av smed\u00e5ldermannen Rudolf Sundqvist, som bj\u00f6d 670 rubel silver. Efter en tid gjordes en p\u00e5skrivning p\u00e5 k\u00f6pebrevet att tj\u00e4rvr\u00e4karen Johan Palmbom ocks\u00e5 hade varit med i k\u00f6pet och det ledde till att b\u00e5da \u00e4gde den obebyggda tomten 143.<\/p>\n

\u00c5r 1852, den 10 november<\/strong> avled r\u00e5dmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg och hans ”ansenliga f\u00f6rm\u00f6genhet” \u00f6vertogs genom ett testamente av \u00e4nkan Anna Maria, bland annat g\u00e5rden p\u00e5 tomt 142. Anna Maria och Johan hade barnen Maria (f.1846), Jenny (f.1848) och Johan Bernhard (f.1853). Johan Bernhard hade ocks\u00e5 en son fr\u00e5n sitt f\u00f6rsta gifte med Margareta Lovisa Lebell. Han hette Carl Bernhard Sj\u00f6berg (1816-1890), och hade titeln ”f\u00f6re detta studeranden”.\u00a0 Carl Bernhard hade fallit f\u00f6r dryckenskap och var begiven p\u00e5 starka drycker och d\u00e5 hans far Johan Bernhard avled 1852 blev han av r\u00e5dhusr\u00e4tten satt under f\u00f6rmynderskap. Carls br\u00f6der ans\u00e5g att han inte skulle kunna hantera det stora arv som var p\u00e5 kommande.<\/p>\n

\u00c5r 1853, den 3 juni<\/strong> s\u00e5lde smeden Sundqvist och tj\u00e4rvr\u00e4karen Palmbom sin gemensamt \u00e4gda bebyggda tomt 143 f\u00f6r 625 rubel \u00e5t r\u00e5dmans\u00e4nkan Anna Maria Sj\u00f6berg (f. 1818-d\u00f6d i staden 1869). Hon var ju \u00e4nka efter r\u00e5dmannen och handelsmannen Johan Bernhard Sj\u00f6berg, som hade varit gift tv\u00e5 g\u00e5nger tidigare och som fr\u00e5n tidigare \u00e4gde granntomten nr 142. Hon l\u00e4t d\u00e5 bygga det l\u00e5nga uthuset i den v\u00e4stra r\u00e5n och en del av det st\u00e5r fortfarande kvar.<\/p>\n

\u00c5ren 1855<\/strong> och fram\u00e5t \u00e4gdes de sammanslagna tomterna 142 och 143 med alla byggnader av r\u00e5dmans\u00e4nkan Anna Maria Sj\u00f6berg.<\/p>\n

\u00c5r 1869 <\/strong>avled r\u00e5dmans\u00e4nkan Maria Sj\u00f6berg och de sammanslagna tomterna 142 och 143 \u00f6vertogs av arvingarna Maria, Jenny och minder\u00e5riga Johan. I g\u00e5rden p\u00e5 tomt 142 bodde deras halvbror, den alkoholiserade f\u00f6rre studeranden Carl Sj\u00f6berg. H\u00f6gst troligt fanns det inget bostadshus l\u00e4ngre p\u00e5 tomt 143.<\/p>\n

\u00c5r 1871, den 25 september<\/strong> s\u00e5lde syskonen Maria Sj\u00f6berg och Jenny, som var gift med August H\u00e5rd af Segerstad fr\u00e5n Stockholm sina 2 tredjedelar \u00e5t sin bror, lantbrukseleven Johan Sj\u00f6berg. Fastigheten v\u00e4rderades d\u00e5 till 4 000 mark, s\u00e5 Johan betalade 1 333 mark \u00e5t vardera syster. Johan gick den h\u00e4r tiden i Mustiala lantbruksskola, som d\u00e5 ans\u00e5gs vara den b\u00e4sta och \u00e4ldsta, som fanns i landet.<\/p>\n

\u00c5r 1874, den 23 mars<\/strong> s\u00e5lde lantbrukaren Johan Sj\u00f6berg de sammanslagna tomterna 143 och 143 \u00e5t vicepastorn Karl Johan H\u00e4ggstr\u00f6m fr\u00e5n Lillkyro f\u00f6r 5 000 mark. F\u00f6ljande dag, allts\u00e5 den 24 mars k\u00f6pte Johan Sj\u00f6berg Ala-Knuuttila hemman i Kauhajoki f\u00f6r 75 000 mark och det var p\u00e5 hela 2 600 hektar. Han flyttade d\u00e5 till Kauhajoki d\u00e4r han sedan bodde tills han dog 1920, p\u00e5 dagen 46 \u00e5r efter att han hade k\u00f6pte Ala-Knuuttila. L\u00e4s mera om Johan och hemmanet Ala-Knuuttila H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes de tv\u00e5 tomterna och den d\u00e5varande byggnaden p\u00e5 tomt 142 av vicepastorn Karl Johan H\u00e4ggstr\u00f6m fr\u00e5n Lillkyro. Han bodde inte sj\u00e4lv d\u00e4r utan d\u00e4r bodde f\u00f6rra del\u00e4garen, fr\u00f6ken Maria Sj\u00f6berg (1846) och hennes halvbror, f\u00f6rre studeranden Carl Bernhard Sj\u00f6berg. P\u00e5 hyra bodde extra brandvakten Matts Henriksson Lylyoja.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes de tv\u00e5 tomterna och den d\u00e5varande byggnaden av vicepastorn Karl Johan H\u00e4ggstr\u00f6m fr\u00e5n Lillkyro. Han bodde inte sj\u00e4lv d\u00e4r utan d\u00e4r bodde endast den ensamma, f\u00f6rre studerande Carl Bernhard Sj\u00f6berg.<\/p>\n

Det var i januari 1881<\/strong> som Alfred Carlstr\u00f6m f\u00f6rv\u00e4rvade dessa sammanbyggda tomter, d\u00e4r det allts\u00e5 fanns flera gamla byggnader och ett bostadstadhus p\u00e5 tomt 142. S\u00e4ljare med fullmakt skulle ha varit John och Carolina Wilhelmina H\u00e4ggstr\u00f6m. Carlstr\u00f6m byggde d\u00e5\u00a0 till g\u00e5rden i den s\u00f6dra \u00e4ndan och samtidigt h\u00f6jde han p\u00e5 taket. Senare byggdes den till med en stenbyggnad p\u00e5 g\u00e5rdssidan d\u00e4r k\u00f6ket finns idag. (L\u00e4s mera om aff\u00e4rsmannen Alfred Carlstr\u00f6m genom att klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/span>).<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1882<\/strong> l\u00e4t Alfred Carlstr\u00f6m brandf\u00f6rs\u00e4kra sin nyligen tillbyggda g\u00e5rd och om du vill l\u00e4sa mera om det och om de byggnader han f\u00f6rs\u00e4krade, s\u00e5 klicka d\u00e5 H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\"\"
D\u00e5 handlanden Alfred Carlstr\u00f6m \u00e5r 1882 skulle brandf\u00f6rs\u00e4kra sin nyligen tillbyggda g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 45, s\u00e5 skulle han bifoga en planteckning och s\u00e5 h\u00e4r s\u00e5g den ut i renritat format.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och b\u00e5da tomterna av handlanden Alfred Carlstr\u00f6m (1851-1910) med hustrun Agnes (1852) med en son och en dotter. Med dem bodde pigorna Ulla och Ida men n\u00e5gra hyresg\u00e4ster fanns inte. I samma g\u00e5rd inrymdes ocks\u00e5 Alfreds kontor och man kan anta det har gjort flera stora aff\u00e4rer i g\u00e5rden.<\/p>\n

\"\"
Alfred Carlstr\u00f6m i unga \u00e5r i slutet av 1800-talet. Fotot fr\u00e5n stadens museum Carlsro, allts\u00e5 hans eget sommarst\u00e4lle.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av handlanden Alfred Carlstr\u00f6m med hustrun Agnes med 2 s\u00f6ner. Med dem bodde kusken Karl Gustafsson (1867) och dennes hustru Johanna (1862) och deras lilla son. Pigorna Maria Westerlund (1865), Hulda H\u00f6gback (1874) och Maria M\u00e4kel\u00e4 (1864) bodde ocks\u00e5 hos Carlstr\u00f6ms. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Anders Lager (1847) med hustrun Sofia (1851), stadsfiskalen Ernst Forsberg (1863) med hustrun Elin (1862) och deras tv\u00e5 d\u00f6ttrar och pigan Anna Rosenl\u00f6f (1873). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 skeppare\u00e4nkan Sofia Pettersson (1828), garvaren Evald Karlsson (1862) med hustrun Eva (1867) och fyra barn. Hos dem bodde ocks\u00e5 2 l\u00e4rlingar. Jungfrun Elisabeth Bj\u00f6rkroth (1849) bodde i Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 hyra.<\/p>\n

\u00c5r 1897<\/strong> k\u00f6pte Alfred Carlstr\u00f6m Kajane hemman i P\u00f6rtom av Alfred Sj\u00f6berg. Detta hemman som tidigare hade tillh\u00f6rt \u00e4garen till Berga glasbruk, Olof Sj\u00f6berg hade varit till salu en l\u00e4ngre tid men det var Carlstr\u00f6m som slog till och k\u00f6pte alltsammans.<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomterna 142 och 143 av kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m och han bodde d\u00e4r med hustrun Agnes och de tv\u00e5 s\u00f6nerna. Pigorna Hilma, Elin och Olga bodde ocks\u00e5 d\u00e4r, liksom kusken Oskar Nilsson (1866). Inga hyresg\u00e4ster ser ut att ha bott i g\u00e5rden. Tidigare hyresg\u00e4sten Anders Lager hade nu k\u00f6pt den Krepelinska granng\u00e5rden och flyttat dit med sin familj.<\/p>\n

\u00c5r 1901<\/strong> gjorde Carlstr\u00f6m en tillbyggnad i den norra \u00e4ndan, d\u00e5 han byggde ett k\u00f6k av tegel. Samtidigt \u00f6ppnade han en v\u00e4gg mellan det nya k\u00f6ket och matsalen intill. Matsalen blev speciellt vackert inredd med ett ovanligt vackert innertak, som fortfarande finns kvar.<\/p>\n

\"\"
\u00c5r 1901 gjorde Alfred Carlstr\u00f6m en st\u00f6rre renovering av sin g\u00e5rd och han l\u00e4t d\u00e5 bygga ett helt nytt k\u00f6k av tegel. Ovanp\u00e5 k\u00f6ket byggdes ett boningsrum d\u00e4r det fanns en egen eldstad. \u00c5r 1974 gjordes en st\u00f6rre tillbyggnad p\u00e5 innerg\u00e5rden, d\u00e4r serveringsrummet inrymdes och det \u00e4r dit som d\u00f6rren p\u00e5 fotot leder. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m och han bodde d\u00e4r med hustrun Agnes och den vuxna sonen Folke (1887) och en minder\u00e5rig son. Hos dem bodde ocks\u00e5 pigorna Elin Malmberg (1882) Hilda Rosenback (1879) och Selma Nummelin (1869). Inga hyresg\u00e4ster.<\/p>\n

I b\u00f6rjan p\u00e5 \u00e5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomterna av kommerser\u00e5det Alfred Carlstr\u00f6m och han bodde d\u00e4r med hustrun Agnes och de vuxna s\u00f6nerna Folke (1887) och Eskil (1889). Med dem bodde d\u00e5 pigorna Ida Thomasfolk (1882), Hilma Tuorenm\u00e4ki (1877) och Lyli Nummelin (1891). Tj\u00e4narinnan Hilma Mattsson (1886) var skriven i g\u00e5rden trots att hon hade emigrerat till Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1910 i augusti<\/strong> dog Alfred Carlstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av d\u00f6dsboet, som f\u00f6ljande m\u00e5nad gjorde konkurs.<\/p>\n

\u00c5r 1911, den 12 april 1911<\/strong> s\u00e5lde Carlstr\u00f6ms konkursbo g\u00e5rden \u00e5t rektor Uuno Uljas Sepp\u00e4\u00a0 (1885 – d. i Teuva 1966) med hustrun Maria g\u00e5rden f\u00f6r 30 000 mark. P\u00e5 sommaren 1911 annonserade bagaren Hanna Ojala att hon s\u00e4ljer b\u00e5de matbr\u00f6d och kn\u00e4ckebr\u00f6d i rektor Sepp\u00e4s g\u00e5rd.<\/p>\n

\u00c5r 1912<\/strong> bodde familjen Sepp\u00e4 d\u00e4r tillsammans med pigan Saima V\u00e4h\u00e4m\u00e4ki (f.1890). P\u00e5 hyra bodde arbeterskan Helmi Ahlgren (f.1881) och tj\u00e4narinnan Hilma Mattsson som ju hade emigrerat. P\u00e5 hyra bodde handlanden Alexander Slotte (f.1878) med hustrun Maria (f.1877). S\u00f6mmerskan Bertha Alina Parikka (f.1881) bodde ocks\u00e5 hyra hos Sepp\u00e4. En Henrika Streng hade ocks\u00e5 en aff\u00e4r i g\u00e5rden men den st\u00e4ngde hon i maj 1915.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av rektor Uuno Sepp\u00e4\u00a0 med hustrun Maria (f.1885) och tv\u00e5 mindre barn. P\u00e5 hyra bodde Vilho Reunanen (f.1864) och hustrun Paulina (f.1865) och sonen Toivo (f.1895). P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 handlanden Viktor Koskinen (f.1882) och hustrun Elsa (f.1886) och en mindre dotter.<\/p>\n

Den 19 juni 1918<\/strong> s\u00e5lde Uno Sepp\u00e4 g\u00e5rden f\u00f6r 58 000 mark \u00e5t handlanden Viktor Koskinen, som ju tidigare hade bott d\u00e4r p\u00e5 hyra. I k\u00f6pet ingick b\u00e5de korkmattor och de elektriska ledningarna. Viktor (f.1882 i \u00c5bo) hade \u00e5r 1914 gift sig med Helny Hasselstr\u00f6m (f.1886) som var dotter till r\u00e5dmannen och kaptenen Herman Hasselstr\u00f6m fr\u00e5n Kristinestad.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och de tv\u00e5 tomterna av handlanden Viktor Koskinen med hustrun Helny (f.1886) och tre mindre barn. Pigorna Sofia Stenman(1862), Elsa Granlund (1889) och Amanda Lillkull (1887) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde Helnys f\u00f6r\u00e4ldrar Herman Hasselstr\u00f6m (1860) som var stabskapten och han bodde med hustrun Hilma (1860-1923) och pigorna Rosa \u00c5kerberg (1897) och Emmi M\u00e4ki (1874). I byggnaden verkade ocks\u00e5 Hembageriet som hade ing\u00e5ng fr\u00e5n g\u00e5rdssidan.<\/p>\n

Den 12 maj 1925<\/strong> s\u00e5lde Helny och Viktor Koskinen g\u00e5rden \u00e5t f\u00f6reningen Arbetets V\u00e4nner f\u00f6r 195 000 mark. F\u00f6reningens g\u00e5rd p\u00e5\u00a0 \u00d6stra L\u00e5nggatan 35 har f\u00f6rst\u00f6rts i en brand under p\u00e5sken samma \u00e5r. Den 7 februari 1926 kunde de nya utrymmena invigas med en stor fest och n\u00e5gra dagar senare kunde den nya biografen tas i bruk. Biografens drivande krafter var Martin Dam\u00e9n och Anna Wiik, maskinsk\u00f6tare Bror Ax\u00e9n och kamreren Alf Camis. Den konkurrerande biografen Metropol v\u00e4lkomnade den nya biografen med att ge sina f\u00f6rest\u00e4llningar gratis.<\/p>\n

Arbetets V\u00e4nner f\u00f6rstorade Braheg\u00e5rden s\u00f6derut med flera meter s\u00e5 att byggnaden fick ett par f\u00f6nster till, d\u00e4r scenen nu finns. 5 augusti 1936 skrev Syd-\u00d6sterbotten att biografen har f\u00f6rnyats. \u201dUnder sommaren har A.V: s biografsalong moderniserats och om\u00e4ndrats, s\u00e5 att knappast n\u00e5got annat \u00e4n v\u00e4ggarna \u00e5terst\u00e5r av det gamla. Belysnings- och ventilationsanordningarna har gjorts tidsenligare, taket har h\u00f6jts ansenligt och hela salongen har m\u00e5lats i f\u00e4rger som \u00e4ro praktiska och en fr\u00f6jd f\u00f6r \u00f6gat. Kamreren heter Camis, och han leder biografen som t\u00e4nker b\u00f6rjar visa filmer inom kort.\u201d<\/p>\n

\u00c5r 1950<\/strong> f\u00f6rdes diskussioner att flera f\u00f6reningar i staden skulle sammansl\u00e5s och bilda en ny storf\u00f6rening. P\u00e5 \u00e5rsm\u00f6tet i februari 1950 besl\u00f6t Arbetets V\u00e4nner att ifall en ny f\u00f6rening bildas, skall den egna f\u00f6reningen upph\u00f6ra. Biografen skall st\u00e4ngas och salongen skall byggas om till festsal och man r\u00e4knade med att en renovering skulle komma att kosta 900 000 mark. Arbetets V\u00e4nners alla egendomar skall doneras till den nya f\u00f6reningen.<\/p>\n

\u00c5r 1950, den 9 oktober<\/strong> h\u00f6ll de tre f\u00f6reningarna Kristinestads Mansk\u00f6r, Kristinestads Idrottsf\u00f6rening och Arbetets V\u00e4nner ett gemensamt m\u00f6te p\u00e5 restaurang Christine och p\u00e5 f\u00f6rslag av en icke ortsbo besl\u00f6ts att f\u00f6reningsg\u00e5rden skall heta Braheg\u00e5rden. Det besl\u00f6ts ocks\u00e5 att den nya f\u00f6reningen skall heta Svenska f\u00f6reningen Braheg\u00e5rden r.f. En interimsstyrelse valde och till ordf\u00f6rande valdes folkskoll\u00e4rare Gunnar Carlsson.<\/p>\n

\"\"
I b\u00f6rjan av 1950-talet gjordes en stor renovering av g\u00e5rden. Kostnaderna hade ber\u00e4knats till 1,2 miljoner men p\u00e5 grund av en skenande inflation steg de till 1,5 miljoner mark. Mycket arbete gjordes p\u00e5 talko under ledning av en byggnadskommitt\u00e9 best\u00e5ende av Hjalmar Nylind, Sigfrid Bergvik och Erik Sj\u00f6blom. S\u00f6ndagen den 21 januari 1951 invigdes g\u00e5rden under h\u00f6gtidliga former och festdeltagarna gav g\u00e5rden gott betyg. I ett fyndigt telegram h\u00e4lsade en kristinestadsbo i f\u00f6rskingringen att ”he va bra he”.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1951, den 21 januari<\/strong> invigdes den nya Braheg\u00e5rden och om du vill l\u00e4sa mera om invigningsfesten, s\u00e5 klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1952<\/strong> donerade F\u00f6reningen Arbetets V\u00e4nner i Kristinestad b\u00e5de fastigheten och l\u00f6segendomen till den nybildade f\u00f6reningen Braheg\u00e5rden och Arbetets V\u00e4nner upph\u00f6rde sedan med sin verksamhet. Idrottsf\u00f6reningen har ocks\u00e5 upph\u00f6rt med verksamheten medan mansk\u00f6ren fortfarande existerar och har ett stort antal medlemmar. Om du vill l\u00e4sa g\u00e5vobrevet, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1971 i juni<\/strong> s\u00e5lde f\u00f6reningen den s\u00f6dra halvan av uthuset \u00e5t Stig Sj\u00f6strand f\u00f6r bortrivning.<\/p>\n

\u00c5r 1974<\/strong> gjordes det en tillbyggnad p\u00e5 g\u00e5rdssidan, d\u00e4r serveringsutrymmena finns. G\u00e5rden \u00e4r fortfarande i gott skick och anv\u00e4nds vid fester och andra publika tillst\u00e4llningar.<\/p>\n

Annonser och annat.<\/strong><\/h3>\n
\"\"
Den 7 februari 1926 kunde Arbetets V\u00e4nner inviga sin nya lokal p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan.<\/figcaption><\/figure>\n

Den 10 februari 1926, direkt efter invigningsfesten publicerade Syd-\u00d6sterbotten en l\u00e4ngre artikel, som lovordade f\u00f6reningen, det nya huset och den fina festen:<\/p>\n

\"\" \"\" \"\"<\/p>\n

\"\"
Den 13 februari 1926 var det nypremi\u00e4r f\u00f6r Arbetets V\u00e4nners biograf i den egna g\u00e5rden. Filmen som visades hette ”En jude” och enligt tidningen s\u00e5 skulle det vara en succ\u00e9 i v\u00e4rldsklass.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter premi\u00e4rfilmen tyckte Syd-\u00d6sterbotten att kvaliteten p\u00e5 filmen var b\u00e4ttre \u00e4n i Helsingfors.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 en del av Hannu Vallas flygfoto \u00f6ver Kristinestad, s\u00e5 ser vi den d\u00e5 r\u00f6dm\u00e5lade Braheg\u00e5rden mitt i mitt. Den h\u00f6gre, ljusa byggnaden till v\u00e4nster \u00e4r Krepelinska g\u00e5rden och f\u00f6ljande \u00e4r Sydbottens Andelsbanks aff\u00e4rshus. Fotot fr\u00e5n Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Efter att Arbetets W\u00e4nner hade f\u00f6rv\u00e4rvat den Carlstr\u00f6mska g\u00e5rden \u00e5r 1925, s\u00e5 byggdes den till i den s\u00f6dra \u00e4ndan, s\u00e5 att den d\u00e5 fick sitt nuvarande utseende. P\u00e5 Carlstr\u00f6ms tid var g\u00e5rden ljus i f\u00e4rgen som det anst\u00e5r en borgareg\u00e5rd. N\u00e4r g\u00e5rden skulle m\u00e5las p\u00e5 1970-talet s\u00e5 best\u00e4mde Museiverket att det skall anv\u00e4ndas en speciell typ av m\u00e5lf\u00e4rg och nu var det s\u00e5 illa att den enda nyansen som fanns av denna typ var r\u00f6d. S\u00e5 d\u00e5 blev det att m\u00e5la Braheg\u00e5rd med r\u00f6d f\u00e4rg, som den tiden ans\u00e5gs vara b\u00f6ndernas och de fattigas f\u00e4rg. P\u00e5 2010-talet korrigerades saken igen d\u00e5 Carlstr\u00f6ms gamla hem igen fick en gul nyans, som allts\u00e5 \u00e4r den r\u00e4tta f\u00e4rgen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1974 gjordes en tillbyggnad f\u00f6r serveringsrummet p\u00e5 baksidan av g\u00e5rden. Fotot fr\u00e5n sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

 <\/p>\n

\"\"
Den norra delen av uthuset, som byggdes \u00e5r 1854 finns fortfarande kvar och \u00e4r i anv\u00e4ndbart skick. Fotot fr\u00e5n v\u00e5ren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Herman Hjulman hade k\u00f6pt ett fat med petroleum av firman C. E. Carlstr\u00f6m och skall f\u00f6r de 152 kilona betala 42 mark 56 penni.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Alfred Carlstr\u00f6ms g\u00e5rd till v\u00e4nster och till g\u00e5rdsplanen slapp man genom en vacker port. Planket runt g\u00e5rden var stadens h\u00f6gsta,, n\u00e4mligen 6 alnar allts\u00e5 3,6 meter. Till h\u00f6ger syns Cederwalls g\u00e5rd och flera familjemedlemmar var ute f\u00f6r fotografering sommaren 1906. Den l\u00e4gre byggnaden l\u00e4ngst till h\u00f6ger var ett bageri, som revs p\u00e5 1920-talet. Fotot finns i Alvar Utters samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00d6stra L\u00e5nggatan s\u00f6derut mot torget. Till v\u00e4nster Cederwalls g\u00e5rd och f\u00f6ljande \u00e4r Sparbankens nya aff\u00e4rs- och bostadshus. L\u00e4ngst till h\u00f6ger syns en del av Braheg\u00e5rden och f\u00f6ljande g\u00e5rd med den h\u00f6gre stenfoten \u00e4r Krepelinska g\u00e5rden d\u00e4r aff\u00e4rsmannen Esko Jylli har sin ”Billiga Hallen”. Fotot som \u00e4r taget i b\u00f6rjan av 1970-talet finns i Alvar Utters fotosamlingar.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i januari 2021. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar. G\u00e5rdens historia \u00c5r 1765 bodde borgaren Johan Str\u00f6m p\u00e5 tomt nr 16 och med honom bodde sonen Henrik. P\u00e5 tomt nr 15 bodde Forts\u00e4tt l\u00e4sa Braheg\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 45<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":45,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-19139","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19139","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=19139"}],"version-history":[{"count":62,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19139\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":30278,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/19139\/revisions\/30278"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=19139"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}