{"id":18953,"date":"2021-01-05T10:19:30","date_gmt":"2021-01-05T08:19:30","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18953"},"modified":"2025-02-01T16:50:56","modified_gmt":"2025-02-01T14:50:56","slug":"strandgatan-63-teirs-eller-hjulmans-gard","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=18953","title":{"rendered":"Theirs eller Hjulmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 63"},"content":{"rendered":"
\"\"
Den h\u00e4r g\u00e5rden byggdes \u00e5r 1863 av m\u00e4stersnickaren Matts Their. Den tidigare byggnaden, som var uppf\u00f6rd \u00e5r 1815 av borgaren Carl Henrik Nordstr\u00f6m f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1862. Det \u00e5ret \u00e4gdes g\u00e5rden av snickaren Their, som hade sin snickeriverkstad inne i byggnaden och det var d\u00e4r branden b\u00f6rjade just efter midnatt den 27 april. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker, brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrev och gamla tidningar.<\/strong><\/span><\/p>\n

L\u00e4nkar:<\/strong><\/h3>\n

Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna, s\u00e5 finns det mycket att l\u00e4sa i f\u00f6rs\u00e4kringsbreven. Kolla sj\u00e4lv H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 den Bergentinska kartan fr\u00e5n 1751 s\u00e5 l\u00e5g tomten nr 4 i det f\u00f6rsta kvarteret i h\u00f6rnet av H\u00e5llfastskagatan och \u00d6stra L\u00e5nggatan. Den str\u00e4ckte sig \u00e4nda ned till stranden, som den tiden l\u00e5g ungef\u00e4r d\u00e4r Strandgatan g\u00e5r i dag. Tomten som var p\u00e5 ungef\u00e4r 1 300 kvm \u00e4gdes av M\u00e5rten Sandberg.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har tomten nr 4 delats i nummer 13 och 14. Samtidigt f\u00f6rl\u00e4ngdes tomten nr 14 s\u00f6derut \u00e4nda till Lillgr\u00e4nden och \u00e4r sedan dess ungef\u00e4r 1550 kvm stor och har sedan f\u00e5tt adressen Strandgatan 63.<\/figcaption><\/figure>\n

Borgare Nordstr\u00f6ms g\u00e5rd<\/strong><\/h4>\n

Fr\u00e5n och med 1815<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten, som den tiden hade nummer 11 i det f\u00f6rsta kvarteret av fiskaren, sedermera borgaren Carl<\/span> Henrik Nordstr\u00f6m (1786-1848). Han hade \u00e5r 1811 gift sig med Rebecka \u00d6sterlund (1784-1858) fr\u00e5n Kristinestad. Han fick fastebrev p\u00e5 den h\u00e4r tomten 25 augusti 1817.<\/p>\n

\u00c5r 1815<\/strong> byggde borgaren Carl Nordstr\u00f6m en g\u00e5rd, p\u00e5 samma plats d\u00e4r den nuvarande g\u00e5rden st\u00e5r. Den var lika l\u00e5ng som den nuvarande men inte lika bred och det var den h\u00e4r g\u00e5rden som f\u00f6rst\u00f6rdes i en brand \u00e5r 1862.<\/p>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 14 av borgaren Carl Nordstr\u00f6m med hustrun Rebecka. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5\u00a0 deras son, sj\u00f6mannen Johan Nordstr\u00f6m (1812-1856) och styrmannen Carl Fredrik Hackman (1807-1851) med hustrun Beata.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 14 av borgaren Carl Nordstr\u00f6m med hustrun Rebecka och dottern Sofia (1821-1886). I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5\u00a0 sonen, styrmannen Carl Petter Nordstr\u00f6m (f.1817 och som rymde under en utrikes resa och f\u00f6rsvann), sonen, styrmannen Wilhelm Nordstr\u00f6m (f.1824) och en skeppare med otydligt namn.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 14 av borgaren Carl Nordstr\u00f6m med hustrun Rebecka och dottern Sofia. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 styrmannen Carl Nordstr\u00f6m, styrmannen Wilhelm Nordstr\u00f6m, stadsnotarien Lundgren med hustrun Ebba med en piga Rebecka.<\/p>\n

\u00c5r 1848, den 25 april<\/strong> avled borgaren Carl Nordstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nkan Rebecka Nordstr\u00f6m, som bodde med dottern Sofia.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av borgare\u00e4nkan Rebecka Nordstr\u00f6m, och med henne bodde dottern Sofia. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 hennes son, skepparen Johan Henric Nordstr\u00f6m (1812-1856) och sonen, styrman Wilhelm Nordstr\u00f6m. Skepparen Carl Henric Berg (1812-1854) bodde p\u00e5 hyra med hustrun Sofia (f. Argilander 1823-1882) och deras piga Lena.<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av borgare\u00e4nkan Rebecka Nordstr\u00f6m med sin dotter Sofia. P\u00e5 hyra bodde fiskarhustrun Maria Sundman och sj\u00f6manshustrun Maria \u00d6man.<\/p>\n

\u00c5r 1858<\/strong> avled borgare\u00e4nkan Rebecka Nordstr\u00f6m och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av arvingarna.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes tomten av borgare\u00e4nkan Rebecka Nordstr\u00f6ms arvingar. P\u00e5 hyra bodde styrmans\u00e4nkan Wilhelmina Lillqvist med sin dotter Hilma. Kopparslagaren Adam Stenroos bodde ocks\u00e5 h\u00e4r med hustrun Maria med en dotter som ocks\u00e5 hette Maria. En borgaredotter Sofia Nordstr\u00f6m bodde ocks\u00e5 h\u00e4r.<\/p>\n

Snickare Matts Theirs eller sj\u00f6kapten Hjulmans g\u00e5rd.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1860, den 15 februari <\/strong>s\u00e5lde Carl och Rebecka Nordstr\u00f6ms arvingar g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 14 \u00e5t snickarm\u00e4staren Matts Their f\u00f6r 700 rubel silver och han fick lagfart p\u00e5 den 28 september 1863. Matts Their finansierade k\u00f6pet med att l\u00e5na hela k\u00f6peskillingen av apotekare Jurvelius.<\/p>\n

\u00c5r 1861<\/strong> l\u00e4t snickarm\u00e4staren Matts Their brandf\u00f6rs\u00e4kra g\u00e5rden f\u00f6r 930 rubel och n\u00e5got l\u00f6s\u00f6re gick inte att f\u00f6rs\u00e4kra den h\u00e4r tiden. Om du vill l\u00e4sa mera om denna f\u00f6rs\u00e4kring och om hur byggnaden var uppf\u00f6rd, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1862, den 27 april<\/strong> f\u00f6rst\u00f6rdes huvudbyggnaden och den snickeriverkstad som fanns d\u00e4r i en brand. I g\u00e5rden bodde d\u00e5\u00a0 snickarm\u00e4staren Matts Their med hustrun Sofia, pigan Lovisa Back, snickarges\u00e4llerna Otto Nyman, Johan Wallin och Anders Andersson. D\u00e4r bodde ocks\u00e5 snickarl\u00e4rlingarna Erik Sandberg och Wilhelm L\u00f6f. Branden fick sin b\u00f6rjan i den snickarverkstad, som fanns i g\u00e5rden lite efter klockan tolv p\u00e5 natten. P\u00e5 kv\u00e4llen hade ges\u00e4llerna sopat ihop sp\u00e5norna i verkstaden och lagt dem i en h\u00f6g bredvid kakelugnen. Av n\u00e5gon orsak fattade denna sp\u00e5nhop eld och s\u00e5 gott som hela g\u00e5rden f\u00f6rst\u00f6rdes. Ges\u00e4llerna och l\u00e4rlingarna bodde i en kammare bredvid verkstaden och ett par av dem r\u00e4ddade sig genom att hoppa ut genom f\u00f6nstret. I den utredning som magistraten gjorde efter branden, finns ingenting n\u00e4mnt om att n\u00e5gon annan byggnad skulle ha brandskadats.<\/p>\n

\u00c5r 1863<\/strong> byggde snickaren Matts Their den g\u00e5rd vid Strandgatan, som fortfarande st\u00e5r kvar. Han bodde d\u00e5 f\u00f6r tillf\u00e4llet i granng\u00e5rden p\u00e5 nr 13, som just d\u00e5 \u00e4gdes av Maria Kjellberg, som var \u00e4nka efter kofferdiskepparen Josef Kjellberg. H\u00f6gst troligt arbetade Matts Teir som snickare p\u00e5 skeppsbyggen p\u00e5 varvet i n\u00e4rheten.<\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten av snickarm\u00e4staren Matts Their med hustrun Sofia. Med dem bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingarna Gustaf och Wilhelm och pigan Johanna. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6tullvaktm\u00e4staren Edvard B\u00e4ckman med hustrun Katharina. En annan sj\u00f6tullvaktm\u00e4stare som hette K. H\u00e4gglund bodde ocks\u00e5 d\u00e4r med hustrun Sofia.<\/p>\n

\u00c5r 1870<\/strong> \u00e4gdes tomten av snickaren Matts Their med hustrun Sofia med 4 mindre barn.\u00a0 I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 l\u00e4rlingen Edvard Neuman och pigan Sofia Till.<\/p>\n

\u00c5r 1873<\/strong> gick snickarem\u00e4staren Matts Their i konkurs och den 28 februari s\u00e5ldes g\u00e5rden p\u00e5 offentlig auktion. H\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 3 030 mark silver gavs av sj\u00f6kapten Alexander Sundqvist (1840-1904) och hustrun Anna Sofia.<\/p>\n

\u00c5r 1874, den 14 september<\/strong> fick Matts Theirs omyndiga barn Karl, Otto, Ernst, Fanny och Ellen lagfart p\u00e5 tomten 14.<\/p>\n

\u00c5r 1875<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av snickaren Matts och hustrun Sofia Theirs 5 omyndiga barn. I g\u00e5rden bodde p\u00e5 hyra sj\u00f6kapten Karl Reinhold Cavonius med sin hustru Sofia. P\u00e5 hyra bodde ocks\u00e5 sj\u00f6kaptenen Johan Edvard Hjulman med hustrun Johanna.<\/p>\n

\u00c5r 1876, den 8 juli<\/strong> s\u00e5lde Matts och Sofia Their, som var f\u00f6rmyndare f\u00f6r sina 5 barn g\u00e5rden p\u00e5 tomt 14 \u00e5t sj\u00f6kaptenen Johan Edvard Hjulman (1839-1896) f\u00f6r 4 500 mark finskt mynt. Han var son till Johan och Ulrika Hjulman i B\u00f6tom och \u00e5r 1871 hade han gift sig med Johanna ”Hanna” Asplund (1843-1919) fr\u00e5n N\u00e4rpes.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 14 av sj\u00f6kapten Johan Edvard och Johanna Hjulman.\u00a0 Johan Edvard var b\u00e5de styrman och kapten p\u00e5 ett par segelfartyg och efter att han gick i land arbetade han som disponent p\u00e5 Storfors S\u00e5g i Dagsmark<\/a>. Han dog i maj 1896 i Kristinestad och hustrun Johanna dog i Bj\u00f6rneborg \u00e5r 1919. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sj\u00f6kaptens\u00e4nkan Agatha Ekstr\u00f6m (1839) och fr\u00f6ken Elisabeth Holmstr\u00f6m (1822).<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 14 av sj\u00f6kapten Johan Edvard Hjulman med hustrun Johanna och 3 barn. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6kaptenen Leonard Ceder (1843-1915). Denne var f\u00f6dd i Elim\u00e4\u00a0 och var kapten p\u00e5 flera fartyg\u00a0 och \u00e5r 1875 blev han bef\u00e4lhavare p\u00e5 barkskeppet Telegraf fr\u00e5n Kristinestad. Han gick i land \u00e5r 1886 och flyttade d\u00e5 till Vasa, d\u00e4r han sysslade med aff\u00e4rer. Leonard var gift med Kate Cook-Martin fr\u00e5n Skottland (1846-1935). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 doktorinnan Mathilda Lins\u00e9n (f.1842) med barnen Johan (f. 1864) och 3 till.<\/p>\n

\u00c5r 1890<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 14 av sj\u00f6kapten Johan Edvard Hjulman med hustrun Johanna och en dotter och med dem bodde tv\u00e5 pigor. P\u00e5 hyra bodde magister Kristoffer Kronstr\u00f6m (1838) och uppsyningsmannen J. Kronberg (1834) med hustrun Maria (1828) och sonen Johan som hade emigrerat till Amerika.<\/p>\n

\u00c5r 1896 <\/strong>avled sj\u00f6kaptenen Johan Edvard Hjulman, och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av hustrun Johanna, som kallades Hanna. P\u00e5 hyra bodde uppsyningsmannen Johan Kronberg (1834).<\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Johanna Hjulman, som bodde med dottern Ester (f.1877).\u00a0 Ester gifte sig \u00e5r 1904 med handlanden Edvard Stenroth i Bj\u00f6rneborg och hon flyttade dit. P\u00e5 hyra bodde orgelnisten Selim Eskelin (f.1867) och uppsyningsmanna\u00e4nkan Josefina Holmberg (f.1830) med dottern Augusta (f.1858) och sonen Arthur (f.1866). Ocks\u00e5 orgelnisten Arne Wegelius (f.1875) bodde i den h\u00e4r g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1905<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Johanna Hjulman. P\u00e5 hyra bodde kontoristen Gustaf Ekman (f.1870) med hustrun Anna (f.1872) och tv\u00e5 mindre barn. Med dem bodde ocks\u00e5 pigan Elvira Vainionp\u00e4\u00e4 (f.1884). i g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 sj\u00f6kaptenen Gustaf Stenberg (f.1875) ned hustrun Josefina (f.1876) och en mindre dotter. Gustafs mor Amalia Stenberg (f.1838) bodde ocks\u00e5 i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Johanna Hjulman. P\u00e5 hyra bodde kontoristen Gustaf Ekman (f.1870) med hustrun Anna (f.1872) och tv\u00e5 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1916<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden av skeppare\u00e4nkan Johanna Hjulman men hon var sj\u00e4lv bosatt i Bj\u00f6rneborg hos dottern Ester Stenroth.\u00a0 P\u00e5 hyra bodde stadsfiskalen Ernst Forsberg (f.1863) med hustrun Elin (f.1862) med dottern Helfrid (f.1892) och Kasimir (f.1897). Ocks\u00e5 handlande\u00e4nkan Matilda Hartman (f.1863) bodde i g\u00e5rden med sonen Fredrik (f.1892).<\/p>\n

\u00c5r 1918, den 4 september<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Johanna Hjulman g\u00e5rden \u00e5t arkitekten Matti Olin (1888-1948 i Helsingfors) och hans hustru Elsa f\u00f6r 54 000 mark men desa bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lva. Efter ett par veckor s\u00e5 s\u00e5lde de g\u00e5rden vidare \u00e5t tandl\u00e4kare Frans Norrback.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomten nr 14 av tandl\u00e4kare Norrback fr\u00e5n Jakobstad men han bodde inte d\u00e4r sj\u00e4lv. P\u00e5 hyra bodde stadsfiskalen Ernst Forsberg (1863) med hustrun Elin (1862) med dottern Helfrid (1892) och Kasimir (1897) som var i krigstj\u00e4nst. Ocks\u00e5 handlande\u00e4nkan Matilda Hartman (1863) bodde i g\u00e5rden med sonen Holger (1901). N\u00e5gon tid bodde d\u00e4r ocks\u00e5 fr\u00f6ken l\u00e4rarinnan Vera Holmudd (1872).<\/p>\n

\u00c5r 1922, den 25 februari<\/strong> s\u00e5lde tandl\u00e4karen Frans och Lotti Norrback g\u00e5rden \u00e5t magister Mauritz och hustrun Berta \u00d6hrnberg f\u00f6r 60 000 mark. I k\u00f6pet ingick inte de linoleummattor och elektriska ledningar, som hyresg\u00e4sterna hade satt in.<\/p>\n

\u00c5r 1924, den 26 april<\/strong> s\u00e5lde Berta och Mauritz \u00d6hrnberg g\u00e5rden med alla linoleummattor och elektriska ledningar \u00e5t bagare\u00e4nkan Matilda Alho (f.1879) f\u00f6r 120 000 mark. Matilda, som kallades Tilda hade varit gift med bagaren Matti Emil Alho, som dog 27.9.1920. De hade barnen, dottern Taimi (1908-1932), ogift och barnl\u00f6s och sonen Vesa, som var f\u00f6dd 1910 och hade rest till Amerika.<\/p>\n

\u00c5ren 1924 till 1953 <\/strong>\u00e4gdes g\u00e5rden av \u00e4nkan Matilda Alho.\u00a0 Familjen Helenefors fr\u00e5n Tj\u00f6ck bodde h\u00e4r en tid f\u00f6re kriget. Fr\u00e5n \u00e5r 1945 fanns det en finsk barntr\u00e4dg\u00e5rd i g\u00e5rden och den fanns d\u00e4r \u00e4nda in p\u00e5 50-talet.<\/p>\n

\u00c5r 1953, den 11 maj<\/strong> s\u00e5lde bagare\u00e4nkan Matilda Alho g\u00e5rden \u00e5t Toivo och Gerda Kaivo-oja f\u00f6r 900 000 mark. Matilda tog \u00e5t sig fri bostadsr\u00e4tt till sin d\u00f6d. (Om du vill l\u00e4sa mera om Gerdas sl\u00e4kt och hur hon gifte sig med Toivo, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1961, den 2 maj<\/strong> s\u00e5lde Toivo och Gerda Kaivo-oja g\u00e5rden i 3 delar \u00e5t Gerdas barn fr\u00e5n ett tidigare gifte. Sonen Olavi Kuusikorpi k\u00f6pte h\u00e4lften f\u00f6r 450 000 mark, dottern Lansi Kuusikorpi k\u00f6pte en fj\u00e4rdedel f\u00f6r 225 000 mk och den andra dottern Sally Birgitta Kuusikorpi k\u00f6pte en fj\u00e4rdedel, ocks\u00e5 f\u00f6r 225 000 mark.<\/p>\n

\u00c5r 1961, den 27 december<\/strong> s\u00e5lde Sally och hennes man G\u00f6te Sj\u00f6lund i Mariehamn sin fj\u00e4rdedel av g\u00e5rden \u00e5t Sallys syster Lansi Kaivo-oja f\u00f6r 300 000 gamla mark, som d\u00e5 \u00e4gde halva g\u00e5rden. Lansi var f\u00f6dd \u00e5r 1938 i Sideby och \u00e5r 1957 hade hon gift sig med Raimo Kaivo-oja, som var f\u00f6dd 1934 i B\u00f6tom.<\/p>\n

\u00c5r 1975, den 18 juli<\/strong> s\u00e5lde Raimo och Lensi Kaivo-oja sin \u00e4gande halva g\u00e5rd \u00e5t g\u00e5rdskarlen Olavi och Sisko Helena Kuusikorpi f\u00f6r 20 000 nymark, som efter den aff\u00e4ren \u00e4gde hela g\u00e5rden. Olavi var f\u00f6dd 1936 i Sideby och \u00e5r 1954 hade han gift sig med Sisko Helena Kankaanp\u00e4\u00e4, som var f\u00f6dd \u00e5r 1935 i Kurikka. Olavi flyttade till staden \u00e5r 1951 och b\u00f6rjade d\u00e5 arbeta p\u00e5 \u00d6sterbottens K\u00f6tt, d\u00e4r han stannade till 1868. D\u00e5 blev han g\u00e5rdskarl p\u00e5 det gamla posthuset p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan och n\u00e4r det nya \u00e4mbetshuset blev f\u00e4rdigt, s\u00e5 fortsatte han d\u00e4r. Olavi gick i pension \u00e5r 1992.<\/p>\n

G\u00e5rden har sedan \u00e4gts av bland annat av postchefen Jorma Helanen och chefen p\u00e5 Pohjolan Voima Veijo Kujanp\u00e4\u00e4. Denne s\u00e5lde g\u00e5rden \u00e5t den nuvarande \u00e4garen \u00e5r 2007.<\/p>\n

\"\"
D\u00e5 Matts Teir byggde denna g\u00e5rd s\u00e5 l\u00e5g den n\u00e4ra stranden. P\u00e5 grund av landh\u00f6jningen har strandlinjen flyttats \u00f6sterut, Strandgatan kunde f\u00f6rl\u00e4ngas \u00e4nda till varvet och det kunde byggas g\u00e5rdar till och med p\u00e5 andra sidan Strandgatan.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Snickare Matts Theirs g\u00e5rd fr\u00e5n 1863, fotograferad fr\u00e5n H\u00e5llfastskagatan f\u00f6rsommaren 2023.<\/figcaption><\/figure>\n

Annonser.<\/strong><\/h4>\n
\"\"
Leonard Ceder bodde p\u00e5 1880-talet p\u00e5 Strandgatan 63 och han dog i Vasa i januari 1914.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Stadsfogden Ernst Forsberg s\u00e5lde utm\u00e4tt gods p\u00e5 auktion i g\u00e5rden d\u00e4r han bodde p\u00e5 hyra. Annons i Syd-\u00d6sterbotten 14.7.1917.<\/figcaption><\/figure>\n

\"\"<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla mantalsl\u00e4ngder, lagfartsregister, kyrkb\u00f6cker, brandf\u00f6rs\u00e4kringsbrev och gamla tidningar. L\u00e4nkar: Om du vill l\u00e4sa mera om sj\u00e4lva byggnaderna, s\u00e5 finns det mycket att l\u00e4sa i f\u00f6rs\u00e4kringsbreven. Kolla sj\u00e4lv H\u00c4R! G\u00e5rdens historia. Borgare Nordstr\u00f6ms Forts\u00e4tt l\u00e4sa Theirs eller Hjulmans g\u00e5rd p\u00e5 Strandgatan 63<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18658,"menu_order":63,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18953","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18953","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18953"}],"version-history":[{"count":43,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18953\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29494,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18953\/revisions\/29494"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18658"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18953"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}