{"id":18863,"date":"2020-12-29T23:24:07","date_gmt":"2020-12-29T21:24:07","guid":{"rendered":"https:\/\/www.lassebacklund.fi\/?page_id=18863"},"modified":"2026-01-23T22:50:55","modified_gmt":"2026-01-23T20:50:55","slug":"63-ostra-langgatan-linds-eller-eklunds-gard","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/?page_id=18863","title":{"rendered":"Linds eller Eklunds g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 63"},"content":{"rendered":"
\"\"
F\u00f6rsta delen av den h\u00e4r byggnaden uppf\u00f6rdes \u00e5r 1812 av borgaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m och \u00e5r 1830 gjordes en tillbyggnad i den norra \u00e4ndan av hans m\u00e5g Josef Lind. G\u00e5rden fick d\u00e5 det utseende och l\u00e4ngd, som den fortfarande har.\u00a0 Adressen var till en b\u00f6rjan \u00d6stra L\u00e5nggatan 57, som sedan \u00e4ndrades till nummer 63. P\u00e5 senare tid anv\u00e4nds ocks\u00e5 Kattpiskargr\u00e4nden 7 som adress. G\u00e5rden kan kallas allt fr\u00e5n B\u00e4ckstr\u00f6ms och Linds g\u00e5rd till Eklunds och Henttonens g\u00e5rd. Fotot taget fr\u00e5n sydost sommaren 2020.<\/figcaption><\/figure>\n

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.\u00a0 Raimo Henttonen, som v\u00e4xte upp i g\u00e5rden har bidragit med viktig information.<\/strong><\/span><\/p>\n

G\u00e5rdens historia.<\/strong><\/h2>\n
\"\"
P\u00e5 den Bergentinska stadsplanen fr\u00e5n \u00e5r 1751 s\u00e5 har tomten, som ligger i det f\u00f6rsta kvarteret f\u00e5tt nummer 17. Den \u00e4gdes d\u00e5 av sj\u00f6mannen Johan B\u00e4ckstr\u00f6m och tomten var p\u00e5 ungef\u00e4r 1 300 kvm.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1750<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten av sj\u00f6mannen Johan B\u00e4ckstr\u00f6m, som enligt stadsplanen fr\u00e5n 1751 hade tomtnumret 17 i det f\u00f6rsta kvarteret.<\/p>\n

\u00c5r 1770<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden p\u00e5 tomt nr 17 av sj\u00f6mannen Johan B\u00e4ckstr\u00f6m, som bodde d\u00e4r med hustru och d\u00f6ttrar.<\/p>\n

\u00c5r 1775<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten som nu hade f\u00e5tt numret 15 i det f\u00f6rsta kvarteret av sj\u00f6mannen Johan B\u00e4ckstr\u00f6m, som bodde med hustru och d\u00f6ttrarna Brita och Anna Maja.<\/p>\n

\u00c5r 1780<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rden av sj\u00f6mannen Johans dotter Brita B\u00e4ckstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1790<\/strong> \u00e4gdes den h\u00e4r tomten och g\u00e5rden av dottern B\u00e4ckstr\u00f6m.<\/p>\n

\u00c5r 1795 <\/strong>hade den gamla g\u00e5rden, som d\u00e5 l\u00e5g p\u00e5 tomt nr 15 \u00f6vertagits av borgaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m och hustrun Cajsa och de \u00e4gde tomten och g\u00e5rden \u00e4nda till 1818, d\u00e5 deras dotter och m\u00e5g \u00f6vertog den. \u00c5r 1800<\/strong> fick de en dotter, som fick namnet Anna Catharina.<\/p>\n

\u00c5r 1812<\/strong> byggde borgaren Johan H\u00e4llstr\u00f6m en ny g\u00e5rd p\u00e5 sin tomt nr 15 och den placerades i den s\u00f6dra \u00e4ndan av tomten, invid Lillgr\u00e4nden.<\/p>\n

\u00c5r 1818<\/strong> gifte sig dottern Anna Catharina H\u00e4llstr\u00f6m (1800-1886) med fiskaren Josef Lind (1797-1868) och de tog d\u00e5 \u00f6ver g\u00e5rden, som l\u00e5g p\u00e5 tomt nr 15.<\/p>\n

\u00c5r 1825<\/strong> \u00e4gdes g\u00e5rden och tomt nr 15 av fiskaren Josef Lind och hustrun, som kallas Cajsa.<\/p>\n

\"\"
I stadsplanen fr\u00e5n 1825 s\u00e5 har Linds tomt f\u00e5tt nummer 38 och den str\u00e4cker sig l\u00e4ngs Lillgr\u00e4nden mellan de b\u00e5da l\u00e5nggatorna.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1830<\/strong> \u00e4gdes tomten, som i den nya stadsplanen hade f\u00e5tt numret 38 och g\u00e5rden av Josef Lind, som nu \u00e4r b\u00e5de borgare och handlare med hustrun Anna Catharina<\/span>. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 en skr\u00e4ddare Carl med hustru, ges\u00e4ll och l\u00e4rling. Det h\u00e4r \u00e5ret byggde borgaren Lind till g\u00e5rden i den norra \u00e4ndan, s\u00e5 att den fick sitt nuvarande utseende och l\u00e4ngd.<\/p>\n

\u00c5r 1840<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 38 och g\u00e5rden av borgaren Josef Lind, med hustrun Catharina. D\u00e4r bodde p\u00e5 hyra kopparslagare\u00e4nkan Maria Simelius och hennes piga Maria och skomakaren Samuel Lindholm med hustrun Katharina och ges\u00e4llen Patrik \u00d6sterholm. Josefs syster skeppare\u00e4nkan Catharina H\u00e4ggqvist bodde i g\u00e5rden och hennes man, skepparen H\u00e4ggqvist hade varit f\u00f6rsvunnen sedan 1836.<\/p>\n

\u00c5r 1845<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna av viktualiehandlaren Josef Lind, med hustrun Catharina och med dem bodde ocks\u00e5 pigan Lena. P\u00e5 hyra i g\u00e5rden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan bodde skeppare\u00e4nkan Catharina H\u00e4ggqvist och hennes son, sj\u00f6mannen Josef H\u00e4ggqvist, skomakaren Samuel Lindholm, med hustru, barn och skomakareges\u00e4ller.<\/p>\n

\u00c5r 1850<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna av viktualiehandlaren Josef Lind, med hustrun Catharina, som kallas Kajsa. P\u00e5 hyra bodde en sj\u00f6man Lind, timmermannen Erik Henrik Svanstr\u00f6m med hustrun Anna, sj\u00f6mannen Herman Svanstr\u00f6m. I den andra g\u00e5rden bodde skeppare\u00e4nkan Kajsa H\u00e4ggqvist med de sjuka d\u00f6ttrarna Maria Magdalena<\/span> (f. 1823) och Aurora (f.1832).<\/p>\n

\u00c5r 1855<\/strong> \u00e4gdes tomten av viktualiehandlaren Josef Lind med hustrun Catharina och hos dem bodde dr\u00e4ngen Henrik och pigan Maria. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mans\u00e4nkan Anna Lassfolk, sj\u00f6mannen Herman Svanstr\u00f6m och sj\u00f6mannen Petter L\u00f6fberg. I g\u00e5rden bodde ocks\u00e5 Josef Linds syster, skeppare\u00e4nkan Kajsa H\u00e4ggqvist med d\u00f6ttrarna Magdalena och Aurora.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna p\u00e5 nummer 38 av viktualiehandlaren Josef Lind, med hustrun Catharina, med dr\u00e4ngen Karl och pigan Klara. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6manshustrun Henrika L\u00f6fberg, sj\u00f6mannen Hans Liljedahl med hustrun Johanna. I den gamla g\u00e5rden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan bodde skeppared\u00f6ttrarna Aurora och Magdalena H\u00e4ggqvist, som var b\u00e5de \u201dsinnessvaga och br\u00e4ckliga\u201d.<\/p>\n

\u00c5r 1860<\/strong> ans\u00f6kte Josef Lind om en brandf\u00f6rs\u00e4kring f\u00f6r byggnaderna p\u00e5 hans tomt nr 38. Om du vill l\u00e4sa mera om f\u00f6rs\u00e4kringen och om de byggnader, som f\u00f6rs\u00e4krades, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!<\/strong><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1865<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna p\u00e5 nummer 38 av viktualiehandlaren Josef Lind, med hustrun Anna Catharina, med dr\u00e4ngen Michel och pigan Anna. P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6manshustrun Henrika L\u00f6fberg, m\u00e5gen Karl och dottern Maria. Sj\u00f6mannen Karl B\u00e4ckstr\u00f6m bodde d\u00e4r, liksom matrosen Johan Holmgren med hustrun Maria. I den andra g\u00e5rden bodde de \u201dbr\u00e4ckliga fattighjonen\u201d skeppared\u00f6ttrarna Magdalena och Aurora H\u00e4ggqvist. Sj\u00f6mannen Karl Johan Weckstr\u00f6m bodde h\u00e4r en tid i slutet av 1860-talet med hustrun Margareta, f\u00f6re de \u00e5r 1869 k\u00f6pte g\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 29.<\/p>\n

\u00c5r 1868, den 8 februari<\/strong> avled handlanden Josef Lind och tomten \u00f6vertogs d\u00e5 av viktualiehandlare\u00e4nkan Catharina Lind. Josef och Catharina hade inga egna barn men de hade tagit Josefs brorson Petter Johan (1832-1868) som fosterson, eftersom dennes f\u00f6r\u00e4ldrar hade d\u00f6tt d\u00e5 Petter Johan var liten. Det h\u00e4r samma \u00e5ret avled ocks\u00e5 Petter Johan den 4 juli och han efterl\u00e4mnade 4 barn, varav det yngsta inte ens var f\u00f6tt. P\u00e5 hyra bodde skomakaredottern Maria Lindholm, sj\u00f6mannen Johan Kullberg med hustrun Katharina. Skeppared\u00f6ttrarna Maria Magdalena och Aurora H\u00e4ggqvist, som var ”br\u00e4ckliga o svagsinta” bodde i den andra g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1875 <\/strong>\u00e4gdes tomten av viktualiehandlare\u00e4nkan Catharina Lind och d\u00e4r bodde p\u00e5 hyra sj\u00f6mannen Knut Granlund med hustrun Sofia, styrmansdottern Kristina Melander, f\u00f6rra pigan Anna \u00d6rn och styrmannen Anton Argelander med hustrun Maria.<\/p>\n

\u00c5r 1880<\/strong> \u00e4gdes nr 38 av viktualiehandlare\u00e4nkan Catharina Lind, som bodde tillsammans med pigan Anna Lillvik (f.1862). P\u00e5 hyra bodde jungfrun Kristina Melander (f.1823), skepparedottern Magdalena H\u00e4ggqvist, som var b\u00e5de sjuklig och fattig, sj\u00f6mannen Johan Adolf Ramgren (f.1842) med hustrun Ida (f.1850) och en liten son och ytterligare jungfrun Alexandra \u00c5kersten (f.1841).<\/p>\n

\u00c5r 1885<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 38 av viktualiehandlare\u00e4nkan Catharina Lind, som bodde tillsammans med pigan Sanna Munsin (f.1842). P\u00e5 hyra bodde sj\u00f6mannen Ludvig Boman (f.1855) med hustrun Sofia (f.1854) och tv\u00e5 sm\u00e5 barn, kvinnan Eva Svedberg (f.1834)och skepparedottern Magdalena H\u00e4ggqvist (f.1824).<\/p>\n

\"\"
Omkring 1890 \u00e4gdes tomten 38 i f\u00f6rsta kvarteret av handlanden Hyd\u00e9n men han bodde ju inte h\u00e4r sj\u00e4lv men det gjorde f\u00f6ljande \u00e4gare ”Glasas Richard”.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1886, den 1 december<\/strong> avled \u00e4nkan Catharina Lind. Hon och Josef hade inga br\u00f6starvingar men de hade med ett testamente best\u00e4mt att deras g\u00e5rd och annan egendom, efter deras d\u00f6d skall tillfalla Josef Linds brorson Petter Johans barn Irene och Josef Emil Lind. I ett senare testamente hade Catharina best\u00e4mt att arvingarna f\u00e5r tillg\u00e5ng till g\u00e5rden f\u00f6rst n\u00e4r fiskared\u00f6ttrarna Maria och Sofia \u00d6stman, som bebor huvudbyggnaden har avlidet. I samma testamente hade hon best\u00e4mt att systrarna ocks\u00e5 f\u00e5r ”tillg\u00e5ng till Hertzmanska g\u00e4rdan bel\u00e4gen vester om stadens varfv, en f\u00f6rl\u00e4ggarslef i silfver och sex theskedar i samma metall”. I samma testamente hade hon ocks\u00e5 best\u00e4mt att de svagsinta systrarna skall f\u00e5 bo kvar i g\u00e5rden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan till d\u00f6d dag eller s\u00e5 l\u00e4nge som ”stadens byggnads- eller brandordning l\u00e5ter det st\u00e5”.<\/p>\n

\u00c5r 1888, den 12 maj<\/strong> s\u00e5lde arvingarna Irene och Josef Emil Lind tomten med g\u00e5rden \u00e5t poliskonstapeln Josef Robert<\/span> Till f\u00f6r 1900 finska mark. Robert var f\u00f6dd 1859 i H\u00e4rkmeri och han var son till sj\u00f6mannen Matts Till och Anna Till. Redan som 11-\u00e5ring blev han dr\u00e4ng p\u00e5 g\u00e5rdar i H\u00e4rkmeri och i Dagsmark. Mellan \u00e5ren 1882 och 1885 var han soldat i Vasa Skarpskyttebataljon och d\u00e4r tr\u00e4ffade han Edla Sofia Finell. Hon var f\u00f6dd 1863 och var dotter till en murm\u00e4stare och de gifte sig i Vasa. \u00c5r 1887 fick Robert tj\u00e4nst som poliskonstapel i Kristinestad och paret flyttade d\u00e5 dit med sina tre barn. Robert finansierade aff\u00e4ren med att l\u00e5na hela summan av ”Sj\u00f6bergska fattigfonden”. Robert beh\u00f6vde tv\u00e5 borgensm\u00e4n och han hittade en bonde fr\u00e5n H\u00e4rkmeri och en annan bonde fr\u00e5n Sideby, som borgade f\u00f6r l\u00e5net.<\/p>\n

\u00c5r 1888, den 7 september<\/strong> om natten utbr\u00f6t en brand i polis Tills \u00e4gande uthus l\u00e4ngs med Lillgr\u00e4nden. Stallet och f\u00e4huset f\u00f6rst\u00f6rdes och de tv\u00e5 kor som grannen Anna Gustava Lindman hade inhyst i f\u00e4huset avled i branden. Familjen Till var bortresta till Lappfj\u00e4rd och vid unders\u00f6kningen samma dag visade det sig att n\u00e5gon hade f\u00f6rs\u00f6kt anstifta en brand ocks\u00e5\u00a0 inne i huvudbyggnaden, men den slocknade av sig sj\u00e4lv p\u00e5 grund av syrebrist. Vid en kontroll i h\u00e4rbret samma dag, s\u00e5 hittades familjens nyink\u00f6pta symaskin d\u00e4r och s\u00e5 gott som familjens alla kl\u00e4der. Efter m\u00e5nga och l\u00e5nga f\u00f6rh\u00f6r, s\u00e5 f\u00e4lldes Robert Till f\u00f6r mordbrand till ett tukthusstraff p\u00e5 6 \u00e5r och han f\u00f6rlorade genast sin tj\u00e4nst som polis. Hustrun Edla s\u00f6kte d\u00e5 f\u00f6rmyndare f\u00f6r sina sm\u00e5 barn, samtidigt som hon uppl\u00e4t g\u00e5rden till konkurs. Byggnaderna, som var alldeles f\u00f6r h\u00f6gt f\u00f6rs\u00e4krade i Allm\u00e4nna Brandstodsbolaget i Finland fick skador f\u00f6r totalt 950 mark, och denna ers\u00e4ttning utbetalades till inteckningsinnehavaren ”Sj\u00f6bergska Fattigfonden”.<\/p>\n

Efter f\u00e4ngelsestraffet f\u00f6rsvann Josef Robert Till och han d\u00f6df\u00f6rklarades \u00e5r 1950. Hustrun Edla Sofia flyttade \u00e5r 1903 till G\u00e4vle med sina tre barn. Ena sonen Karl Tilly (1886-1951) gifte sig \u00e5r 1908 i G\u00e4vle och han blev sedan sj\u00f6kapten p\u00e5 flera fartyg, \u00e4nda tills han insjuknade och dog i Reykjavik.<\/p>\n

\u00c5r 1889, den 30 oktober<\/strong> s\u00e5ldes poliskonstapel Robert Tills tomt nr 38 p\u00e5 offentlig konkursauktion och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet gavs av vicekonsul, handlanden Gustaf Hyd\u00e9n, som bj\u00f6d 700 mark. Han bodde sj\u00e4lv p\u00e5 Strandgatan 54 vid Packhustorget. De som var skrivna i g\u00e5rdarna och bodde p\u00e5 hyra var f\u00f6rre polisen Josef Robert<\/span> Till (f.1853) som var i tukthus, men hustrun Edla (f.1863) bodde d\u00e4r med 3 mindre barn. Sj\u00f6mannen Jakob Nyberg (f.1859) med hustrun Ida (f.1863) och 3 mindre barn, skepparedottern Magdalena H\u00e4ggqvist (f.1827), skepparen Leonhard Sj\u00f6blom (f.1841) med 6 mindre barn och en piga bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. Ytterligare bodde h\u00e4r sj\u00f6manshustrun Anna Kristina Nyholm (f.1863) med tv\u00e5 barn, sj\u00f6mannen Adolf Ludvig Boman (f.1855) med hustrun Sofia (f.1854) och 3 barn och sj\u00f6mans\u00e4nkan Johanna R\u00f6nnholm (f.1845) med en yngre dotter.<\/p>\n

\u00c5r 1891, den 28 oktober<\/strong> s\u00e5lde vicekonsul Gustaf Hyd\u00e9n den bebyggda tomten nr 38 \u00e5t arbetaren Richard Eklund och hans hustru Mathilda f\u00f6r 2 100 mark. I k\u00f6pet ingick alla byggnader utom den vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan d\u00e4r skepparedottern Magdalena H\u00e4ggqvist bodde och det skulle hon f\u00e5 g\u00f6ra till d\u00f6d dag.<\/p>\n

\u00c5r 1895<\/strong> \u00e4gdes den bebyggda tomten och alla g\u00e5rdar av arbetaren ”Glasas Richard”, allts\u00e5\u00a0 Alexander Richard<\/span> Eklund (1854-1928). Richard var son till glasm\u00e4staren Gustaf Eklund (f. 1817) och Maria (f.1820) och v\u00e4xte upp i g\u00e5rden p\u00e5 Strandgatan 16.<\/a> Hans farfar Carl Eklund var ocks\u00e5 glasm\u00e4stare, s\u00e5 man kan nog s\u00e4ga att Richard gjorde r\u00e4tt f\u00f6r sitt extra namn. Richard gifte sig \u00e5r 1891 med Mathilda Honkaniemi (1855-1914) som f\u00f6re \u00e4ktenskapet hade sonen Otto (f.1887). Richard och Tilda fick \u00e5r 1895 sonen Ernst, som \u00e5r 1915 gifte sig med Helmi Bjors (f.1897).<\/p>\n

P\u00e5 hyra \u00e5r 1895 i den v\u00e4stra g\u00e5rden bodde skepparedottern Magdalena H\u00e4ggqvist (f.1827) och efter henne \u00f6vertogs g\u00e5rden av styrmans\u00e4nkan Maria Argilander (f.1829), som bodde med sin dotter Aina (f.1859).\u00a0 Skomakaren Ernst Turdin (f.1867) och hans hustru Mathilda (f.1873) bodde p\u00e5 hyra men \u00e5r 1899 konstaterade stadsl\u00e4karen Ernst Wendelin att skomakaren Turdin\u00a0 \u00e4r sinnessjuk och hustrun Mathilda blev d\u00e5 av r\u00e5dhusr\u00e4tten utsedd till f\u00f6rmyndare. I styrmans\u00e4nkan Maria Argilanders g\u00e5rd bodde arbetskarlen Erik Kankaanp\u00e4\u00e4 (f.1837) med hustrun Maria (f.1839) p\u00e5 hyra. Tornvakten Gustaf Adolf Lillstr\u00f6m (f. i Helsinge 1859) och hans hustru Ester (f. N\u00f6jd i Norrviken 1859)<\/a> bodde ocks\u00e5 h\u00e4r med 3 barn.<\/p>\n

(Om du vill l\u00e4sa vad G\u00f6sta Lindqvist skrev om bland annat Glasas Richard i Kattpiskargr\u00e4nden, s\u00e5 skall du klicka H\u00c4R!)<\/strong><\/span><\/span><\/a><\/p>\n

\u00c5r 1900<\/strong> \u00e4gdes tomten och den \u00f6stra g\u00e5rden av ”Glasas Richard” Eklund och hustrun Mathilda med med s\u00f6nerna Otto och Ernst. P\u00e5 hyra bodde f\u00f6rra brandvakten Erik Kankaanp\u00e4\u00e4 (f.1837), muraren Erik Anders \u00d6sterholm med hustrun Mina (f. 1872) och en dotter, arbetaren Henrik Nordberg (f. 1844) och hustrun Sofia (f. 1844) med barnen Hilda (f. 1874) och Karolina (f. 1878) och en yngre dotter. Arbetaren Isak Granfors (f. 1840) bodde ocks\u00e5 d\u00e4r. Styrmans\u00e4nkan Maria Argilander (f. 1829) bodde med dottern Aina (f.1859) i den v\u00e4stra g\u00e5rden.\u00a0 Sj\u00f6kaptensdottern Magdalena H\u00e4ggqvist bodde \u00e4nnu i den v\u00e4stra g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1904<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 38 av arbetaren ”Glasas Richard” Eklund med hustrun Matilda och b\u00e5da s\u00f6nerna. Dessutom bodde 8 arbetare p\u00e5 hyra i g\u00e5rdarna p\u00e5 tomten.<\/p>\n

\u00c5r 1910<\/strong> \u00e4gdes tomten nr 38 av arbetaren Richard Eklund med hustrun Matilda. Sonen Otto var skriven i g\u00e5rden trots att han satt i tukthus f\u00f6r mord. Otto som tillh\u00f6rde r\u00f6da gardet hade i Helsingfors i februari 1907 p\u00e5 \u00f6ppen gata i berusat tillst\u00e5nd m\u00f6rdat en polis och f\u00f6r detta d\u00f6mdes han till livstids tukthus. P\u00e5 denna tomt nr 38 fanns inskrivna arbetaren Viktor Andtfolk (f.1863) med hustrun Maria (f.1855) och 2 mindre barn, sj\u00f6mannen Matts Johansson (f.1859) som var sinnessjuk och hustrun Katarina (f.1863). D\u00e4r bodde ocks\u00e5 tj\u00e4narinnan Johanna \u00c5berg (f.1886) med en liten dotter. Styrmans\u00e4nkan Maria Argillander (f.1829) med dottern Aina (f.1859) bodde i v\u00e4stra g\u00e5rden och p\u00e5 hyra bodde arbetaren Henrik Klemets (f.1866) och hustrun Sofia med 2 barn, sj\u00f6mannen Axel Nystr\u00f6m (1880) och hustrun Mina (1877) och fyra barn. Ytterligare bodde d\u00e4r sj\u00f6kaptensdottern Magdalena H\u00e4ggqvist (f.1827), arbetaren Viktor Yliharju (f.1876) med hustrun Hilma (f.1876) och arbetare\u00e4nkan Amalia Ahlgren (f.1876).<\/p>\n

\u00c5r 1915, den 18 september<\/strong> s\u00e5lde Maria Argilanders dotter Aina den v\u00e4stra g\u00e5rden \u00e5t Richard Eklunds son Ernst f\u00f6r 800 mark. Ernst bodde sedan d\u00e4r med sin hustru Helmi och sonen Harry. Efter f\u00f6rs\u00e4ljningen flyttade Aina till Alfred Weckstr\u00f6ms g\u00e5rd p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 53.<\/a><\/p>\n

\u00c5r 1918, den 31 januari<\/strong> stupade Richards enda gemensamma son Ernst Eklund vid skyddsk\u00e5rernas intagning av Kristinestad. Han hade tillh\u00f6rt det r\u00f6da gardet i Kristinestad och l\u00e4mnade nu \u00e4nkan Helmi ensam med den lilla sonen Harry. \u00c4nkan Helmi f\u00f6rfinskade nu sitt sl\u00e4ktnamn till Tammilehto.<\/p>\n

\u00c5r 1920<\/strong> f\u00f6rvaltades tomten nr 38 av arbetaren, \u00e4nklingen Richard Eklund, som bodde i den \u00f6stra g\u00e5rden. Sv\u00e4rdottern, \u00e4nkan Helmi Tammilehto och hennes minder\u00e5riga son Harry bodde i den andra g\u00e5rden vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan. P\u00e5 hyra i g\u00e5rdarna bodde ocks\u00e5 arbetaren Katarina Johansson (f. 1864), arbetaren Jakob Per\u00e4l\u00e4 (f. 1848) arbetaren Vilhelm Numminen (f. 1847), arbetaren Otto Knuuttila (f. 1859), arbetaren Amalia Ahlgren (f. 1876) som hade utvandrat, arbetaren Henrik H\u00e4gg (f. 1876) och hustrun Ida (f. 1880) med 6 barn. Arbetaren Ida Ulfves (f. 1878) med 3 minder\u00e5riga barn och stenarbetaren Frans Pihlajam\u00e4ki (f. 1875) och hustrun Tilda (f. 1891) med sonen Uno (f. 1901) och 3 mindre barn.<\/p>\n

\u00c5r 1924<\/strong> \u00e4gdes tomten och g\u00e5rdarna fortfarande av arbetaren Richard Eklund. Mathildas son Otto hade nu rest till Amerika och han \u00e5terv\u00e4nde inte. P\u00e5 hyra bodde arbetaren Katarina Johansson (f.1864), arbetaren Jakob Per\u00e4l\u00e4 (f.1848), arbetaren Vilhelm Per\u00e4l\u00e4 (f.1847) och arbetaren Antti Puskala (f.1871) med hush\u00e5llerskan Hilda Peltomaa (f.1887). Arbeterskan Amalia Ahlgren var skriven h\u00e4r, trots att hon hade emigrerat till Amerika. Arbetaren Henrik H\u00e4gg (1876) och hustrun Ida (1880) bodde h\u00e4r med sina 6 barn, liksom stenarbetaren Frans Pihlajam\u00e4ki och Tilda med sonen Uno och tre yngre barn. Aksel Nystr\u00f6m (f.1880) var \u201dtill sj\u00f6ss\u201d medan hustrun Christina (f.1877) bodde d\u00e4r med flera barn. Ytterligare bodde d\u00e4r arbeterskan Maria Andtfolk (f.1855) med dottern Julia (f.1897) och en yngre dotter, arbetaren Isom\u00e4ki (f.1902) med hush\u00e5llerskan Helga Murtoniemi (f.1899) som hade en yngre dotter och slutligen arbetaren Hjalmar Hellstr\u00f6m (f.1874). Hantverkaren Herman Myllym\u00e4ki (1848-1926) bodde ocks\u00e5 h\u00e4r och han tillverkade olika saker av tr\u00e5d. I oktober 1926 r\u00e5kade han br\u00e4nna sig illa framf\u00f6r den \u00f6ppna spisen och dog av r\u00f6ken i rummet, 84 \u00e5r gammal.<\/p>\n

\"\"
Teckningsl\u00e4rarinnan Enni Runeberg h\u00e5ller en kurs i teckning p\u00e5 ”Glasas Richard” Eklunds g\u00e5rd \u00e5r 1924. Richard sj\u00e4lv st\u00e5r till h\u00f6ger och den sittande pojken \u00e4r Fredrik ”Freka” Stenlund. Fotot, som \u00e4r taget av Otto Stenlund finns i Alvar Utters fotoarkiv.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1925<\/strong> gifte Helmi Tammilehto, tidigare Eklund om sig med Johan Stor\u00e5s (f.1887 i B\u00f6tom) och de \u00e4gde d\u00e5 halva tomten 38 och g\u00e5rden i den v\u00e4stra \u00e4ndan.<\/p>\n

\u00c5r 1926 den 3 juli<\/strong> s\u00e5lde Johan och Helmi Stor\u00e5s sin v\u00e4stra halva av tomten 38 \u00e5t Arvo och Lilja Kaivo-oja f\u00f6r 21 000 mark och i aff\u00e4ren ingick ett par arrende\u00e4ngar vid Flyb\u00e4cken. Arvo var f\u00f6dd \u00e5r 1899 i B\u00f6tom och \u00e5r 1924 gifte han sig Arvo med Lilja Kulmala, som var f\u00f6dd \u00e5r 1905 i Jalasj\u00e4rvi, men som 2-\u00e5ring hade flyttat till Alakyl\u00e4 i B\u00f6tom.<\/p>\n

\u00c5r 1928, den 14 mars<\/strong> avled Richard Eklund och den \u00f6stra g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av enda barnbarnet Harry Ensio, som d\u00e5 bara var 11 \u00e5r gammal. Modern Helmi Stor\u00e5s uts\u00e5gs till f\u00f6rmyndare f\u00f6r den unga pojken.<\/p>\n

\u00c5r 1928, den 11 april<\/strong> s\u00e5lde Helmi Stor\u00e5s och f\u00f6rmyndarn\u00e4mndens ordf\u00f6rande den \u00f6stra g\u00e5rden p\u00e5 auktion och h\u00f6gsta budet p\u00e5 27 000 mark gavs av Alexander Ansas.<\/p>\n

\u00c5r 1928, den 23 april<\/strong> avled ocks\u00e5 Helmi Stor\u00e5s.<\/p>\n

\u00c5r 1930, den 3 april<\/strong> s\u00e5lde Arvo och Lilja Kaivo-oja den v\u00e4stra halvan av tomt 38 \u00e5t Liljas f\u00f6r\u00e4ldrar Matti och Maria Kulmala fr\u00e5n B\u00f6tom, men de bodde inte i staden. Matti var f\u00f6dd \u00e5r 1867 i Kuortane och han gifte sig med Maija-Liisa Salomontyt\u00e4r (1867-1933) fr\u00e5n Jalasj\u00e4rvi, d\u00e4r de bodde \u00e4nda till 1907. I Jalasj\u00e4rvi fick de 6 barn, och den yngsta var Lilja, f\u00f6dd 1905. \u00c5r 1907 flyttade de till B\u00f6tom, d\u00e4r de sedan bodde.<\/p>\n

\u00c5r 1938, den 21 april<\/strong> avled Maria Kulmala och den v\u00e4stra halvan av tomt 38 \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nklingen Matti Kulmala.<\/p>\n

\u00c5r 1942, den 22 oktober<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nklingen Matti Kulmala tillbaka den v\u00e4stra halvan av tomt 38 \u00e5t sin dotter Lilja och hennes man Arvo Kaivo-oja f\u00f6r 25 000 mark.<\/p>\n

Tomten delas p\u00e5 tv\u00e4ren.<\/strong><\/h4>\n

\u00c5r 1943 <\/b>delades den stora tomten p\u00e5 nr 38 i tv\u00e5 delar, s\u00e5 att h\u00e4lften fanns p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 24, som d\u00e5 \u00e4gdes av chauff\u00f6ren Arvo Kaivo-oja (f.1899) och hustrun Lilja (1905-1971) med en yngre dotter Ilta-Lilja. Det var troligen de som d\u00e5 byggde den nuvarande g\u00e5rden. P\u00e5 hyra bodde \u00e4nkan Fanny Riihim\u00e4ki (1881) med dottern Birgitta (f.1912). En tid bodde h\u00e4r ocks\u00e5 chauff\u00f6ren Anton Huhtala (f.1893) med hustrun Ida (f.1893) med 3 barn och sv\u00e4rmor. Ocks\u00e5 handlanden Otto Vappula (f.1900) hade bott h\u00e4r en tid med hustrun Vieno (f.1903). \u00c5r 1953 skildes Lilja och Arvo Kaivo-oja och den 26 juni k\u00f6pte Lilja f\u00f6r 500 000 mark Arvos andel i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1971, den 4 september<\/strong> avled Lilja Kaivo-oja pl\u00f6tsligt, d\u00e5 hon skulle h\u00e4mta vatten fr\u00e5n brunnen vid finska folkskolan. G\u00e5rden p\u00e5 V\u00e4stra L\u00e5nggatan 24 \u00f6vertogs av de tv\u00e5 barnen Ilta-Lilja (f.1929) och Pentti (f.1941 och bosatt i Sverige). Den f\u00f6rsta augusti 1973 s\u00e5lde Pentti, som d\u00e5 var chauff\u00f6r i Upplands V\u00e4sby sin halva av g\u00e5rden \u00e5t systern, fotografen Ilta-Lilja, gift med bonden Birger Klockars i Lappfj\u00e4rd.<\/p>\n

Den andra halvan.<\/strong><\/h4>\n

Den andra halvan, som l\u00e5g vid \u00d6stra L\u00e5nggatan 63, allts\u00e5 i Eklunds gamla g\u00e5rd \u00e4gdes sedan april 1928 av arbetaren Alexander Ansa (f.1858) och hustrun Josefina (f.1863) med barnen Salomon (f.1890), Rosa (f.1895) och Edla (f.1901). P\u00e5 hyra bodde arbetaren Torsten H\u00f6gback (f.1906) och hustrun Lyyli (f.1907) med en yngre dotter. \u00c5r 1933 f\u00f6rv\u00e4rvade Torsten och Lyyli g\u00e5rden p\u00e5 Staketgatan 19 och flyttade dit. Flera andra arbetare bodde en viss tid p\u00e5 hyra i g\u00e5rden.<\/p>\n

\u00c5r 1934, den 9 juli<\/strong> s\u00e5ldes arbetaren Alexander Ansas g\u00e5rd p\u00e5 exekutiv auktion och h\u00f6gsta godk\u00e4nda budet p\u00e5 25 000 mark gavs av stenarbetaren Frans Oskar Pihlajam\u00e4ki (1875-1939). Han var f\u00f6dd i Kankaanp\u00e4\u00e4 och \u00e5r 1905 flyttade han till Kristinestad via Yl\u00f6j\u00e4rvi, med sin f\u00f6rsta hustru Anna Matilda Lindholm (1875-1914). Med henne hade Frans Oskar s\u00f6nerna Uuno (f.1901) som \u00e5r 1931 flyttade till Yl\u00f6j\u00e4rvi och Niilo (f.1903), som \u00e5r 1931 flyttade till Helsingfors. \u00c5r 1917 gifte Frans Oskar sig en andra g\u00e5ng med Tilda Peltonen (f.1891 i Siikais), som fr\u00e5n tidigare hade en o\u00e4kta son Arvo. Med Tilda fick Frans Oskar d\u00f6ttrarna Eva (f.1916), som gifte sig med chauff\u00f6ren Antti Joonas, och Eini (f.1919) som \u00e5r 1937 flyttade till Helsingfors.<\/p>\n

\u00c5r 1939, den 24 december<\/strong> avled stenarbetaren Frans Oskar Pihlajam\u00e4ki och g\u00e5rden \u00f6vertogs av \u00e4nkan Tilda och barnen.<\/p>\n

\u00c5r 1940, den 24 augusti<\/strong> s\u00e5lde \u00e4nkan Tilda Pihlajam\u00e4ki och hennes barn g\u00e5rden vid \u00d6stra L\u00e5nggatan f\u00f6r 58 000 mark \u00e5t s\u00e5g\u00e4garen Knut Pitk\u00e4koski fr\u00e5n Uttermossa och snickaren Erkki Rantanen fr\u00e5n Lappfj\u00e4rd. Knut Pitk\u00e4koski var f\u00f6dd \u00e5r 1895 i Stor\u00e5 och var \u00e4nkling sedan 1937. Erkki Rantanen var f\u00f6dd i Stor\u00e5 \u00e5r 1878 och var gift med Alma Maria, som var f\u00f6dd \u00e5r 1883 i B\u00f6tom.<\/p>\n

\u00c5r 1945, den 17 april <\/strong>gjorde s\u00e5g\u00e4garen Knut Pitk\u00e4koski och snickaren Erkki Rantanen en bytesaff\u00e4r med guldsmeden Evert Hellman (f. 1894 i Lappfj\u00e4rd), som d\u00e5 \u00f6vertog g\u00e5rden p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan. Evert var gift med Gurli (f. Rosengren \u00e5r 1894).<\/p>\n

\u00c5r 1949, den 30 september<\/strong> s\u00e5lde guldsmed Hellman g\u00e5rden \u00e5t ”kioskin hoitaja” Anselm Henttonen f\u00f6r 290 000 mark. Denne var f\u00f6dd \u00e5r1896 i J\u00e4\u00e4ski i Karelen och han hade \u00e5r 1919 gift sig med Helmi Peura, som var f\u00f6dd 1897 i Teuva. De bosatte sig i J\u00e4\u00e4ski men efter vinterkrigets slut flyttade Anselm med familjen till hustruns hemg\u00e5rd i Teuva och \u00e5r 1948 hade de f\u00f6rv\u00e4rvat Salom\u00e4ki hemman i Kauppila by.\u00a0 Under tiden i J\u00e4\u00e4ski hade de f\u00e5tt s\u00f6nerna Aaro (f.1921) och Tapio (f.1927).<\/p>\n

\"\"
Anselm Henttonen (f.1896) med hustrun Helmi<\/span> Selina (f. Peura 1897). Fotot taget p\u00e5 Aavamo i Kristinestad p\u00e5 Helmis 60-\u00e5rsdag.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Familjen Henttonen d\u00e5 lilla Raimo fyllde 5 \u00e5r 1956. Pappa Aaro (f. 1921), mor Helga (f. 1923) samt tvillingarna Riitta och den m\u00f6rkh\u00e5rigare Raija (f. 1946). Efter flytten fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg fick familjen ytterligare tv\u00e5 barn i Kristinestad: Reijo 1957 och Minna 1963. Fotot taget p\u00e5 Aavamo i Kristinestad.<\/figcaption><\/figure>\n

\u00c5r 1952, i februari<\/strong> flyttade Aaro Henttonen med sin familj fr\u00e5n Bj\u00f6rneborg och bosatte sig i den g\u00e5rd, som hans far Anselm hade k\u00f6pt \u00e5r 1949. Aaro hade i januari 1946 gift sig med Helga Marjatta, f\u00f6dd Lepp\u00e4nen i Teuva \u00e5r 1923.<\/p>\n

Aaro var utbildad svarvare fr\u00e5n Svetogorsk, allts\u00e5 Enso och efter kriget fick han arbete p\u00e5 Rosenlews fabriker i Bj\u00f6rneborg. I Kristinestad fick Aaro f\u00f6rst arbete p\u00e5 Kri-Mo, sedan som stadssmed p\u00e5 \u00d6istbackan och \u00e5r 1967 blev han vattenverkssk\u00f6tare p\u00e5 det nybyggda reningsverket bredvid Ulrika Eleonorakyrkan och d\u00e4r stannade han till sin pensionering.<\/p>\n

\u00c5r 1967, den 30 decembe<\/strong>r avled Helmi Henttonen och g\u00e5rden \u00f6vertogs d\u00e5 av \u00e4nklingen och barnen Aaro (f.1921) och Tapio (f.1927). Vid bouppteckningen i mars f\u00f6ljande \u00e5r konstaterades att Anselm och Helmi \u00e5r 1965 hade s\u00e5lt sitt Salom\u00e4ki hemman i Kauppila by i Teuva \u00e5t yngre sonen Tapio och s\u00e4ljarna blev kvar med endast en tomt och ett bostadshus. Vid samma tillf\u00e4lle f\u00f6rr\u00e4ttades arvskifte och det best\u00e4mdes att sonen Tapio f\u00e5r tomten och bostadshuset i Teuva medan Anselm tog \u00e5t sig livstids anv\u00e4ndningsr\u00e4tt till bostadshuset. Det best\u00e4mdes att \u00e4ldre sonen Aaro f\u00e5r \u00f6verta g\u00e5rden i Kristinestad och Anselm tog \u00e5t sig livstids r\u00e4tt att bo kvar i den kammare, som han nyttjade. Aaro m\u00e5ste ocks\u00e5 \u00f6verta ett l\u00e5n i lokala sparbanken.<\/p>\n

I mitten av 2010-talet<\/strong> s\u00e5lde Aaro Henttonens arvingar g\u00e5rden \u00e5t de nuvarande \u00e4garna.<\/p>\n

\"\"
Enligt denna planteckning fr\u00e5n \u00e5r 1922, s\u00e5 skulle g\u00e5rdens s\u00f6dra \u00e4nda vara byggd \u00e5r 1812 och den norra \u00e4ndan 1832. Den l\u00e5nga uthusraden l\u00e4ngs Lillgr\u00e4nden skulle vara byggd 1845 och bostadshuset i norra r\u00e5n \u00e5r 1855 och bostadshuset vid V\u00e4stra L\u00e5nggatan efter 1860. F\u00f6r \u00f6vrigt s\u00e5 har kartritaren blandat ihop namnet p\u00e5 de b\u00e5da l\u00e5nggatorna. Ritningen ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Fasaden mot v\u00e4ster visar att den Eklundska g\u00e5rden hade tv\u00e5 ing\u00e5ngar. Trots att g\u00e5rden fr\u00e5n gatan sett ser stor ut, s\u00e5 \u00e4r den bara lite \u00f6ver 100 kvm stor, eftersom den \u00e4r mycket smal. Ritningen ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
D\u00e5 handlanden Josef Lind \u00e5r 1860 tecknade en brandf\u00f6rs\u00e4kring, s\u00e5 bifogade han denna karta till f\u00f6rs\u00e4kringsbrevet. Inf\u00e4llt i v\u00e4nstra h\u00f6rnet hans underskrift.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
P\u00e5 Teuvo Kanervas foto fr\u00e5n 1972 s\u00e5 har Henttonens g\u00e5rd till h\u00f6ger nummer 57 och g\u00e5rden till v\u00e4nster har nummer 59. Kattpiskargr\u00e4nden \u00e4r sig lik, trots att g\u00e5rdarnas numrering har \u00e4ndrats. Fotot ur Museiverkets samlingar.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Trots att den Eklundska g\u00e5rden ser stor och reslig ut, s\u00e5 \u00e4r den bara lite \u00f6ver 100 kvm stor. Fotot taget sommaren 2020 fr\u00e5n norr.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Tack vare sitt speciella namn \u00e4r nog Kattpiskargr\u00e4nden<\/a> i Kristinestad den mest k\u00e4nda gr\u00e4nden i Finland. Eklunds g\u00e5rd till h\u00f6ger med infart fr\u00e5n gr\u00e4nden. Fotot taget sommaren 2020 rakt fr\u00e5n \u00f6ster.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Uthuset l\u00e4ngs med Kattpiskargr\u00e4nden, allts\u00e5 Lillgr\u00e4nden var i tiderna s\u00e5 l\u00e5ngt att det gick fr\u00e5n den ena tomten till den andra. En h\u00e5rd storm gjorde att en del av br\u00e4dv\u00e4ggen mitt p\u00e5 uthuset f\u00f6ll ut i gr\u00e4nden. Stadens myndigheter kr\u00e4vde att g\u00e5rds\u00e4garna skulle reparera uthuset men Anselm Henttonen v\u00e4grade. Efter en tid fick han \u00e4nd\u00e5 r\u00e4tt och han byggde d\u00e5 till ett mindre annex p\u00e5 sin del av uthuset och ett plank mellan uthusen. Fotot taget av Elina Henttonen.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
Den mest fotograferade lampan i Kristinestad finns i h\u00f6rnet p\u00e5 Eklunds g\u00e5rd i Kattpiskargr\u00e4nden. Den \u00e4r tillverkad av g\u00e5rds\u00e4garen Aaro Henttonen n\u00e5gon g\u00e5ng p\u00e5 1960-talet enligt en gammal oljelampa som byggm\u00e4staren Hjalmar Nylind kunde visa upp. L\u00e4ngre bak syns grannens vindfl\u00f6jel med ett mycket passande motiv.<\/figcaption><\/figure>\n
\"\"
\u00c5r 1989 bes\u00f6kte republikens president Mauno Koivisto med fru Tellervo Kristinestad och fullm\u00e4ktigeordf\u00f6rande Per-Elof Bostr\u00f6m passade p\u00e5 att visa Kattpiskargr\u00e4nden<\/a> f\u00f6r presidentparet. Urklippet torde vara ur tidningen Vaasa.<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Sammanst\u00e4llt av Lasse Backlund i december 2020. Uppgifterna \u00e4r tagna ur gamla lagfartsregister, mantalsl\u00e4ngder, kyrkb\u00f6cker och tidningar.\u00a0 Raimo Henttonen, som v\u00e4xte upp i g\u00e5rden har bidragit med viktig information. G\u00e5rdens historia. \u00c5r 1750 \u00e4gdes den h\u00e4r tomten av sj\u00f6mannen Johan Forts\u00e4tt l\u00e4sa Linds eller Eklunds g\u00e5rd p\u00e5 \u00d6stra L\u00e5nggatan 63<\/span>→<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":18667,"menu_order":63,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-18863","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18863","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=18863"}],"version-history":[{"count":71,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18863\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":29186,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18863\/revisions\/29186"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/18667"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kristinestadshistoria.fi\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=18863"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}